Predikan nyårsdagen
Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig
själv. Lever vi så lever vi för Herren. Dör vi så dör vi för Herren. Vare sig vi lever
eller dör tillhör vi alltså Herren. Kristus har dött och fått liv igen för att vara
Herre över både levande och döda.
Vi firar i år 500-års jubileet av den protestantiska reformationen. Som
förgrundsgestalter i denna reform och väckelserörelse inom den romersk
katolska kyrkan som ledde till frigörandet av den evangeliska, eller
evangelikala och reformerta kyrkan möter vi giganter i kyrkohistorien som
John Wycliffe, John Huss, Martin Luther, Jean Calvin och många fler.
Som ett resultat av reformarbetet formulerades fem ”allena” för att göra
det enkla bibliska evangeliet tydligt och lättillgängligt för alla och för att
skapa en sammanfattning av de innersta sanningarna och
angelägenheterna som reformationen handlade om.
Sola Scripturan Sola Gratia Sola Fide Solus Christus Soli Deo Gloria
Eftersom reformatorernas stora iver gällde att nå ut till folket på folkets
språk, men också låta översätta Bibeln till olika språk för att allmänheten
skulle få del av Guds Ord, riktas det ibland kritik mot den evangeliska
kyrkan där man menar att man genom att ge Bibeln till vanligt folk öppnar
upp för privata tolkningar och villoläror och därmed en uppsjö av
riktningar och sekter vilket skulle tyda på splittring snarare än enhet i
Kristi kropp, och därmed bevisa att reformationen var av ondo.
Nu säger Jesus själv att han har kommit att splittra med sanningens svärd,
(Luk 12:51) och vi kan därför inte dra en generell slutsats att all separation
skulle vara av ondo. Ja, Paulus går så långt att han i sin utvärdering av
situationen i Korinth säger Det måste finnas partier bland er, för att visa vilka
av er som är äkta (1 Kor 11:19).
Bibeln uppmanar oss att kämpa för den tro som en gång för alla överlämnats
åt de heliga (Jud 1:3) av apostlarna. Och det reformatorerna insåg var att
det romerska systemet kämpade för något helt annat än vad apostlarna
överlämnade åt de heliga. Därav uttrycket Sola Scriptura - Skriften Allena.
Många tror felaktigt att detta inte innebär någon koncensus i tron eller
något tolkningsföreträde överhuvudtaget utan att det lämnar öppet för
biblisk anarki, där man får läsa in vad man vill i texterna och hävda vilka
idéer som helst med hjälp av bibelcitat tagna ur sitt sammanhang, och
hävda filosofier som inte utan krumsprång går att försvara med Skrifterna.
Reformatorerna och den Evangeliska kyrkans mest betydelsefulla teologer
och förkunnare har varit av en helt annan uppfattning. Det är både möjligt
och nödvändigt att formulera den Bibliska tron och den Evangeliska
kristendomen utifrån principen: Skrift ska tyda Skrift och de klara
påståendena ska vara vägledande för de mindre klara!
Vi tror helt enkelt att man visst kan veta vad Bibeln säger om tro och liv
samt att man visst kan veta vad som inte är idéer och praxis som kan
försvaras med Guds Ord. (Oftast kan det vara svårare att få människor att
avstå från förvrängda tillägg av Skrifterna än att få dem att acceptera hela
det grundläggande innehållet i tron!)
Som ett resultat av denna kallelse och längtan att tydliggöra, förenkla utan
att förminska, och att förmedla de grundläggande kristna sanningarna
framställdes (framför allt under 15, 16, och 1700-talen) många sk
”katekeser” eller ”bekännelseskrifter”. De allra flesta är nästan identiska i
sitt innehåll även om formuleringarna varierar, med små avvikelser när det
gäller synen på dop, nattvard och hur en församling ska ledas.
Detta år ska vi, som ett led i att prisa Gud för reformationen och
uppmärksamma och fira frigörelsen från villolärorna och vidskepelsen i den
Romersk katolska och flera av de ortodoxa kyrkorna, tillsammans ta del av
en av de mest lättlästa och varmhjärtade av dessa bekännelseskrifter. Ni
kanske funderar på om det ska bli Luthers lilla katekes eller kanske
Westminsterkatekesen som ni hört mig citera otaliga gånger. Det är faktiskt
ingen av dessa, och faktiskt, denna gång inte heller Frälsningsarméns
handbok i lärosatserna, den skulle bli för lång och komplicerad. Vi ska
visserligen lära oss att sjunga våra lärosatser genom att använda var och en
av dem som ”månadens kör”, men den protestantiska katekes jag valt att
lyfta fram är en av de tidigaste, från 1563. Den s.k. Heidelbergkatekesen.
Den är uppbyggd med frågor och svar och bibelord som styrker de
påståenden som görs i svaren. Vi kommer inte att läsa alla bibelord, det
skulle kanske kännas lite långt. Men vi ska varje söndag, högt tillsammans
läsa söndagens frågor och svar. När vi så kommer fram till sista söndagen
2017 så har vi fått en makalös insikt i vad vi tror på som kristna, och
dessutom på ett vackert och gripande sätt, genom det språk som
Heidelberg-katekesen använder (visserligen i min översättning). De
söndagar vi av olika anledningar inte predikar över de olika lärosatserna, så
läser vi dem tillsammans, eller tar upp dem i tisdagens bibeltimme.
Så låt oss skrida till verket och tillsammans läsa fråga 1 och 2.
(Projektor)
Fråga 1: Vilken är din enda tröst i liv och död?
Svar: Att jag, med kropp och själ både i livet och döden, inte tillhör mig själv,
utan min trogne Frälsare, Jesus Kristus.
Han har med sitt dyrbara blod fullkomligt betalat för alla mina synder, och
återlöst mig från all djävulens makt. Han bevarar mig således, så att inte ett
hårstrå kan falla från mitt huvud utan min himmelske Faders vilja; ja, så att
allting måste samverka till min salighet.
Därför att jag tillhör honom försäkrar han mig också om evigt liv genom sin
helige Ande, och gör mig av hjärtat villig och beredd att framgent leva för
honom.
Fråga 2: Vad behöver du veta för att leva och dö salig i denna tröst?
Svar: Tre saker: För det första, hur stor min synd och mitt fördärv är; för det
andra, hur jag blir återlöst från alla mina synder och mitt fördärv; och för det
tredje, hur jag ska vara tacksam till Gud för en sådan återlösning.
(Projektor fråga 1)
Lägg märke till det omedelbara anslaget vilket är din enda tröst? Det är
denna sanning som gör det kristna evangeliet så underbart enkelt och
befriande. Det handlar inte om tusen olika saker och massor av villkor som
måste uppfyllas för att man ska bli frälst – det handlar om en enda tröst. Ett
enda objekt för min tro, min tillit och min förtröstan. Vi bekänner oss till
Bibelns Gud så som han har uppenbarat sig och verkat i Herren Jesus
Kristus. Han är vår tros föremål, substans, ursprung och mål. Allt handlar
om Jesus!
Katekesen tar omedelbart nästa steg och tar upp ämnet tillhörighet. Detta
ljuvliga ord! Att få tillhöra, att höra någon till, i ordets främsta och bästa
bemärkelse. Här dras alla grunder för egen förtjänst eller tro på mig själv
undan. Evangeliet handlar aldrig om vad jag ska göra för Gud, utan om vad
han har gjort för mig. Den som säger att det vi gör för Gud är en del av
evangeliet har redan börjat förvränga det!
Evangeliet berättar om att jag med hela mig får tillhöra någon annan, jag får
vara identifierad med och förtrösta på, jag får vara buren av min Frälsare
och Herre. Det är utifrån denna tillit som min kärlek och mina goda
egenskaper och goda livsval sker.
1 Kor 6:19-20 Ni tillhör inte er själva, ni är köpta till ett högt pris.
Tit 2:14 Han har offrat sig själv för oss för att friköpa oss från all laglöshet och
rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.
Vi får också glädja oss över hur katekesen lyfter fram vår Frälsares
trofasthet, han är den trogne Frälsaren! Joh 6:39
Det oerhörda pris med vilket vi är köpta är naturligtvis hans eget offer på
korset – hans lidande, hans död, hans uthärdande av Faderns vrede över
våra synder, och hans utgjutna blod. I och med detta är den troende återlöst
från alla sina synder, lägg märke till att katekesen lyfter fram alla våra
synder som avbetalade. Våra tidigare, våra nuvarande och våra framtida.
Därmed är varje kristen också återlöst och räddad från djävulsk påverkan på
sina liv och har både rätt och möjlighet att med sin bön och sina livsval
driva satan på flykten!
Är det inte underbart att vi redan i den första frågan också får påminna oss
om Guds suveränitet och totala förutbestämda allmakt över allt som sker.
Ordet som citeras i texten är naturligtvis det stora påståendet från
Romarbrevet 8:28 Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar
Gud, som är kallade efter hans beslut! Här sägs det inte bara att det kan
samverka utan att allt måste samverka. Alla våra omständigheter och alla
djävulens, världens och köttets attacker på oss är med gudomligt våld
tvingade att samverka till vår salighet!
Den första frågan avslutas med sanningen om frälsningsvissheten. Den
lyfter fram Andens inre vittnesbörd, och kännetecknet på varje sann
kristen, ett hjärta som är villigt och en själ som är beredd att leva för Jesus!
Vi skulle kunna sjunga Fanny Crosbys sång nu: Saliga Visshet…
Ef 1:13:-14 säger: 13 I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord,
evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den
utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är ett förskott som garanterar
vårt arv, att hans eget folk ska befrias, till hans ära och pris.
Lägg märke till ordet Förskott och Garanterar. Det är sådana termer som får
katekesen att använda orden försäkrar han mig om evigt liv.
(Projektor fråga 2)
Fråga två är mycket kortare och fungerar lite som ett avstamp för
kommande frågor och svar.
Den börjar med att ta upp den oerhört viktiga, grundläggande, ja,
avgörande sanningen om vårt syndamedvetande. Vi kommer aldrig att rätt
förstå storheten i evangeliet och nådens enorma gåva om vi först inte har
insett i vilket skriande behov vi är av frälsning och förvandling. När Bibeln
beskriver den fallna mänskliga naturen i de dystraste av färger gör den inte
det för att håna Guds skapelse till sin avbild, människan, utan för att i
kärlek väcka oss över vad vi som skulle varit i egenskap av skapelsens krona
har blivit i synd och otro! Det är bara skrifterna som kan ställa rätt diagnos
på oss, men det är också den som visa vägen till den rätta medicinen!
Det andra som är lika avgörande som insikten av vårt behov, är naturligtvis
insikten i hur man blir frälst. Här är det läge att skärpa alla sina sinnen. För
det är på denna punkt som hela den evangeliska kristendomen hänger, och
det är kring denna punkt som hela reformationen roterar. Och den kan
uttryckas så enkelt. Frälsning ges av nåd allena, genom tro allena, på Jesus
Kristus allena, och dess första kännetecken är genuin omvändelse!
Joh 17:3 Och detta är det eviga livet: att de känner sig, den ende sanne Guden,
och den som du har sänt, Jesus Kristus.
Apg 10:43 Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom
får syndernas förlåtelse genom hans namn.
Den första HERRENS DAG avslutas med en sanning som förkunnas i
Skrifterna, nyckeln till det rika livet i Kristus. Det är enastående och
oerhört insiktsfullt formulerat, och gör att vi kan vara fria att leva inifrån
drivna av den nya lag som den helige Ande lagt i våra hjärtan.
Katekesförfattarna hade kunnat använda uttrycket hur jag ska kunna älska
Gud men använder istället ordet tacksam. Ett kristet liv, och kristen tillväxt
är en tillväxt i tacksam kärlek. Vi blir goda, vi väljer det goda, vi gör det
goda av tacksamhet till den Herre som gjort allt för oss. Honom som vi
tillhör i liv och död, han vår enda tröst!
