Begrepp att lära sig angående lag och rätt.
Anhållande
Frihetsberövande tvångsåtgärd av en person som är skäligen misstänkt för brott.
Anhållande beslutas av åklagare. Frihetsberövandet gäller till dess att personen sätts på
fri fot eller fram till häktning, vilket för närvarande måste ske inom tre dagar (24 kap. RB).
Anmält brott
Ett brott som anmälts och registrerats som brott av polis, tull eller åklagare i Sverige
under redovisningsåret. Även brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under
redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts
utomlands.
Anstalt
Annan benämning på fängelse. Anstalterna är antingen öppna eller slutna beroende på
graden av säkerhet. Säkerhetsmässigt delas de in i sex klasser. Klass A har högst
säkerhet, t ex Kumla och Hall, klass B har näst högst säkerhet, t ex Tidaholm och
Norrtälje, etc. Alla säkerhetsklasser till och med klass E är slutna. Säkerhetsklass F är
öppen anstalt.
Brott
Ett brott är en handling eller underlåtenhet att handla som är belagd med straff i svensk
lag.
Brott kan ej styrkas
Detta är ett beslut, som kan fattas av polis, tull eller åklagare om att inte inleda en
undersökning eller att lägga ned en pågående undersökning. Beslutet kan ha två
betydelser:
det kan inte styrkas (”bevisas”) att ett brott föreligger,
det kan inte styrkas (”bevisas”) att den misstänkte begått brottet.
Detta speglas delvis av hur statistiken är uppbyggd. Om polis, tull eller åklagare lägger
ned undersökningen utan att någon skäligen misstänkt person hittats (i statistiken beslut
på anmälan, då ingen skälig misstänkt person finns) räknas brottet som uppklarat. Om
polisen eller åklagaren däremot fattar beslutet brott kan ej styrkas när en misstänkt
person registrerats (beslut på personblad, då skälig misstänkt person finns), räknas
brottet som ouppklarat.
Brott mot person
Brott mot brottsbalkens 3–7 kapitel, till exempel mord, misshandel, ofredande och
sexualbrott.
Brottsstatistik
Här ingår uppgifter om brott som kommit till polisens, åklagarens och tullens kännedom
(anmälda brott), brott som klarats upp (uppklarade brott) samt straffmyndiga personer
som skäligen kan misstänkas för brott (misstänkta personer) och brottsdeltaganden.
Böter
Böter (dagsböter, penningböter eller normerade böter) utdöms genom dom eller
strafföreläggande. Bötesbeloppet beräknas och betalas på olika sätt beroende på typ av
böter. Även polisen och tullen kan till exempel i trafiksammanhang utfärda böter, så
kallad ordningsbot. Böter som inte betalas får, om inte annat föreskrivet, förvandlas till
fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i
bötesverkställighetslagen. Böter tillfaller staten.
Dagsböter
Bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots
storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden. Antalet
dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott högst
200). Beloppet för varje dagsbot kan variera mellan 30 och 1 000 kronor. Minsta totala
bötesbelopp är 450 kronor.
Dom
Med dom avses i statistiken en fällande dom i tingsrätt. Domarna redovisas oavsett om
de överklagats eller inte. Det innebär att en person som dömts i tingsrätt, men frikänts i
hovrätt, kommer att redovisas som dömd i statistiken. En person som friats i tingsrätt,
men fällts i hovrätt kommer över huvud taget inte med i statistiken.
Frivård
Kriminalvård i frihet. Frivårdskontoren (35 stycken) har hand om övervakningen av
personer som frigivits villkorligt, personer som dömts till skyddstillsyn och personer som
avtjänar sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Fängelse
Fängelse kan vara i minst 2 veckor och högst 18 år eller livstid. Nästan ingen som har en
längre strafftid än 2 månader avtjänar hela denna tid, utan friges villkorligt.
Grooming
Via en chatsida på nätet kan pedofiler söka kontakt med barn och unga. De försöker bli
bekanta med dem och stämmer så småningom kanske ett fysiskt möte eller ber att få
bilder på barnen.
Hatbrott
Hatbrott används ofta som benämning för brott med främlingsfientliga, rasistiska och
homofobiska motiv. Begreppet har uppmärksammats sedan mitten på 1990-talet i
Sverige, men har använts sedan 1980-talet i USA. Även om det saknas en enhetlig
definition av begreppet, är det som utmärker hatbrott att de utgör ett angrepp på de
mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om
alla människors lika värde. Det är också själva motivet till brottet som är avgörande för
om det är ett hatbrott, inte den brottsliga gärningen.
Häktning
Frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare. Åtal ska
normalt vara väckt inom två veckor från häktningsbeslutet. I annat fall ska ny
häktningsförhandling hållas.
Intagna
Personer som har tagits in i anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff.
Minderårig
Person som inte är straffmyndig, det vill säga under 15 år. Minderåriga kan inte lagföras
och de redovisas varken i statistiken över personer misstänkta för brott, statistiken över
personer lagförda för brott eller kriminalvårdsstatistiken.
Mörkertal
Mörkertalet anger relationen mellan det faktiska antalet brott och det synliga eller
anmälda antalet brott. Om t.ex. mörkertalet är 1, anmäls alla begångna brott. Om
mörkertalet är 2, är det faktiska antalet brott dubbelt så stort som det synliga antalet brott.
Ouppklarade brott
Brott betecknas som ouppklarade om åklagare eller polis beslutat att inte inleda eller
lägger ned utredningen på grund av att
• det inte finns någon misstänkt person och att ”spaningsuppslag saknas”,
• spaningar inte leder till något resultat,
• det, trots utredning, inte kan styrkas att den skäligen misstänkte begått brottet,
• utredningen visar att den skäligen misstänkte är oskyldig.
I statistiken redovisas de två senare punkterna (brott kan ej styrkas och misstänkt
oskyldig).
Permission
En intagen kan, för att underlätta anpassningen till samhället, beviljas tillstånd att lämna
anstalten enligt 32 och 33 §§ KvaL för en viss kort tid, om det inte finns någon påtaglig
fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk.
Rättspsykiatrisk undersökning
Rätten får besluta om rättspsykiatrisk undersökning för att kunna bedöma om det finns
medicinska förutsättningar för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård eller
om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
Rättspsykiatrisk undersökning får endast ske vid erkännande av gärningen eller om det
finns övertygande bevisning och under förutsättning att påföljden bedöms bli strängare än
böter. En person får endast överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild
utskrivningsprövning om personen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning.
Rättspsykiatrisk vård
Om den som har begått ett brott lider av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna
honom eller henne till rättspsykiatrisk vård om påföljden inte kan stanna vid böter. Detta
under förutsättning att det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga
förhållanden i övrigt är påkallat att personen är intagen på en sjukvårdsinrättning för
psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten får
besluta att särskild utskrivningsprövning ska äga rum vid vården om det finns risk för att
personen i fråga återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, till följd av den psykiska
störningen.
Samhällstjänst
Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240
timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och från och med år
1999 också villkorlig dom.
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn är en påföljd som innebär en prövotid under tre år varunder den dömde ska
vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Personen är under övervakning minst ett år.
Övervakningen upphör normalt efter ett år om inte den dömde av särskilda skäl anses
vara i behov av förlängd övervakning. Under övervakningen kan den dömde meddelas
föreskrift om missbruksvård med mera, som han eller hon är skyldig att följa.
Skyddstillsyn får utdömas för ett brott, där rätten anser att påföljden inte kan stanna vid
böter. Påföljden kan förenas med böter, fängelse eller samhällstjänst och fortgår under
en prövotid av tre år. Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om
det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig
från fortsatt brottslighet. Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya
föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas i högst fjorton
dagar. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas
av en annan påföljd, till exempel fängelse.
Sluten ungdomsvård
Påföljden innebär att ungdomar under 18, år som begått allvarliga brott, kan dömas till
sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för
verkställigheten, som sker på särskilda ungdomshem. Reformen infördes år 1999, och
syftet med den är att minimera de skadeverkningar som en vistelse i fängelse kan ge
ungdomar.
Ungdomstjänst
Ungdomstjänst är en påföljd som kan variera mellan 20 och 150 timmar och som
socialtjänsten är skyldig att administrera.
Sedan den 1 januari 2007 finns ungdomstjänst både som en en fristående påföljd och
som en påföljd i kombination med ungdomsvård. Ungdomstjänst består av oavlönat
arbete.
Villkorlig dom
Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och
efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden
inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst.
Övergrepp i rättssak
Det är ett allvarligt brott att genom hot eller våld försöka få någon att inte anmäla brott,
vittna eller ta tillbaka en anmälan. Brottet kallas övergrepp i rättssak och kan ge ett långt
fängelsestraff.
Överlämnande till vård inom socialtjänsten
Ifall den som är under 21 år och som begått brott, kan bli föremål för vård eller annan
åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620), får rätten överlämna åt socialnämnden att
sörja för nödvändig vård inom socialtjänsten enligt uppgjord vårdplan. Överlämnande får
ske endast om socialtjänstens planerade åtgärder kan anses tillräckligt ingripande med
hänsyn till brottslighetens straffvärde, art och den tilltalades tidigare brottslighet.
Påföljden kan förenas med böter eller särskild föreskrift om ungdomstjänst.
Övervakning
Personer som har dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna kan stå under
övervakning av frivården en viss tid. Personen ska då följa vissa föreskrifter och kan få
hjälp och stöd från frivården.
