Esbo.15.5.2009
PROV I NATIONALEKONOMI
1) Definiera begreppen; (6)
a) Oligopol
b) Stagflation
c) Efterfrågans priselasticitet
d) Primärproduktion
e) Offentlig sektor
f)
Ränta
2) Förklara kort; (6)
a. Skillnaden mellan marknads- och planekonomi.
b. Finland anses vara en blandekonomi. Vad menar man med
det?
c. Vad är ’offentligt monopol’ och varför anser man i Finland att
det behövs?
Besvara TRE av följande frågor (frågorna 3-8)
3) Behandla fördelar och nackdelar med globaliseringen med hänsyn till
Finlands ekonomi. (6)
4) Förklara och illustrera ett ekonomiskt kretslopp. (6)
5) Hur kan ett affärsföretag förbättra sin lönsamhet? (6)
6) Vilka är de så kallade ’produktionsfaktorerna’? Förklara varför de är
nödvändiga för den nationella ekonomin. (6)
7) Adam Smith (1723-1790) anses allmänt som den moderna
nationalekonomins fader. Redogör för den optimala ekonomiska
samhällsutvecklingen enligt Smith. (6)
8) Förklara och rita; (6)
Vad menar man då man i nationalekonomin talar om ’jämviktspris’? På
vilket sätt söker sig prisnivån till detta jämviktspris?
Besvara EN av följande jokerfrågor (9-12)
9)
10)
11)
LYCKA TILL!!!!!!!!!!!!
Esbo, 5.10.2009
PROV I NATIONALEKONOMI
1) Definiera begreppen; (6)
a) Oligopol-Nationalekonomi - oligopol, vad är oligopol?
Oligopol är en marknadsform med ett fåtal företag som säljer både homogena och
differentierade produkter till många köpare. När det är oligopol kan alla företag påverka
marknadspriset. Oligopol kännetecknas av att konkurrenterna följer varje prisförändring
som ett företag vidtar. Oligopol innebär att konkurrenterna sänker sina priser när ett
företag sänker priset men håller priserna oförändrade då ett företag höjer sina priser.
Oligopol innebär högre priser för konsumenterna jämfört med en perfekt marknad och
monopolistisk konkurrens men lägre priser jämfört med monopol.
b) Stagflation-Stagflation är ett begrepp inom nationalekonomin som
uppkom under 1970-talet. Stagflation innebär att det är både hög
arbetslöshet och hög inflation. När det är stagflation är det lågkonjunktur.
Innan 1970-talet trodde man inte att hög inflation och hög arbetslöshet
kunde inträffa samtidigt utan antog att detta var separata fenomen.
Stagflation gav upphov till att den keynesianska finanspolitiken
ifrågasattes.
c) Kreditpris-kontantpris + kreditkostnader
d) Substitut-ersättning, surrogat, kompensation; ersättare, ställföreträdare
e) Offentlig sektor-stat, kommun,fpa
f) Likviditet-Med likviditet förstås företagets förmåga att infria sina
betalningsförpliktelser i tid. De jämförelser man kan göra är framförallt
tidsjämförelser och jämförelser mellan olika företag.
2) Förklara kort; (6)
d. Skillnaden mellan marknads- och planekonomi.
e. Finland anses vara en blandekonomi. Vad menar man med
det?
f. Vad är ’offentligt monopol’ och varför anser man i Finland att
det behövs?
Besvara FYRA av följande essäfrågor;
3)
a) Maailmanmarkkinoilla olevan raakaöljyn tarjonta suhteessa kysyntään
(noususuhdanne lisää kysyntää ja nostaa hintaa). Keskeiset öljynviejät
(OPEC) säätelevät jonkin verran hintatasoa päättämällä tuotantomääristä.
Hintaan vaikuttavat myös odotukset tarjonnasta (öljyntuotantoalueiden
kriisit usein nostavat hintaa). Raakaöljyn hinnoittelu dollareissa vaikuttaa
valuuttakurssien vaihtelun kautta raakaöljyn hintaan.
b) Hinnoittelun taustalla parturipalvelujen kustannukset: työtila, tarvikkeet, alv, yrittäjän
eläkemaksut, mahdollisen lisätyövoiman palkat. Lisäksi hintaan vaikuttavat parturin
ammattitaito ja palvelun laatu.
c) Taksipalveluissa ei toteudu vapaa kilpailu. Julkinen valta säätelee taksipalvelujen tarjontaa
ja hinnanmuodostusta. Hinnoittelu seuraa taksiliikenteen kustannuksia (esim. polttoainevero).
HUOM! Kysymyksen a), b) ja c) -kohtia ei ole erikseen pisteytetty, joten vastaus arvostellaan
kokonaisuutena.
4)
Kuviossa käsitellään eri menoluokkien suhteellisten osuuksien muutoksia.
Vastauksessa todetaan iso rakenteellinen muutos: 1900-luvun alussa
kulutus keskittyi pääosin perustarpeiden tyydyttämiseen kuten ruokaan,
vaatteisiin ja asuntoon. Elintason kohotessa ruuan ja vaatetuksen osuus on
pienentynyt erityisesti 1950-luvulta lähtien. Vapaa-ajan, matkailun ja
muiden menojen osuus kulutusmenoista on kasvanut. Myös asuntomenojen
osuus yksityisestä kulutuksesta on kasvanut. Kulutuksen tasaisempi
jakaantuminen eri osa-alueille 2000-luvulla.
b)
1–2 p.: Selityksenä suomalaisten elintason kohoaminen. Tästä esimerkkejä: matkailun
lisääntyminen, uudenlaiset kulutustavarat, autoistuminen ja elektroniikan kulutus.
Teollistuminen ja kaupungistuminen 1950- ja 1960-luvuilta lähtien.
3–4p. 1900-luvun alussa Suomi oli maatalousvaltainen ja matalan elintason yhteiskunta.
Rakennemuutoksen seurauksena yhteiskunta muuttuu palveluyhteiskunnaksi. Palveluiden
määrän kasvu toisen maailmansodan jälkeen: vapaa-ajan lisääntyminen, koulutustason nousu
ja tietoyhteiskunnan rakentuminen. Pitkien kehityslinjojen tarkastelun lisäksi jokin esimerkki
lyhyen aikavälin muutoksesta, esimerkiksi 1930-luvun pula-aika ja sotavuodet pysäyttää
elintarvikkeiden ja vaatetuksen laskukehityksen tai asumismenojen kasvu 1970-luvulta lähtien
elintason nousun myötä.
5) Behandla fördelar och nackdelar med globaliseringen med hänsyn till
Finlands ekonomi. (6)
3–4 p.: Globalisaation määrittely: esimerkiksi tuotteiden, työvoiman ja
pääomien aikaisempaa suurempi kansainvälinen liikkuvuus,
kansantalouksien kasvanut keskinäinen riippuvuus. Suomen etuina voi
esittää joitakin seuraavista esimerkeistä: tuontituotteiden halvempi hinta
(kansainvälinen kilpailu, työnjako) sekä suurempi valikoima;
suomalaisyritysten toiminnan ja tuotannon vapaampi laajeneminen
ulkomaille (mm. Nokia, Wärtsilä). Suomen haittoina voi esittää joitakin
seuraavista esimerkeistä: työpaikkojen siirtyminen halvempien
työvoimakustannusten maihin tai lähemmäs ostajia (esim.
teknologiateollisuuden alihankkijat); Suomessa lakkautetun tuotannon
työntekijöiden koulutus uusille työaloille; verotulojen väheneminen.
5–6 p.: Edellisten lisäksi etuja esimerkiksi Suomen talouden kansainvälistyminen (mm.
sijoitusten lisääntyminen ulkomaille), viennin lisääntyminen globalisaatiosta hyötyneisiin
maihin. Edellisten lisäksi haittoja esimerkiksi aiempaa helpommin leviävät kansainvälisen
talouden häiriöt. Vastauksessa voi pohtia myös Suomen veroasteeseen ja palkkatasoon yms.
kohdistuvia paineita globaalissa kilpailussa tai globalisaation vaikutusta Suomen
jalostusasteen nousuun.
6) Förklara och illustrera ett ekonomiskt kretslopp. (6)
7) Hur kan ett affärsföretag förbättra sin lönsamhet? (6)
3–4 p.: Kannattavuuden käsitteen ymmärtäminen (yrityksen tulot
suuremmat kuin menot). Liikeyritys pienentää tuotantokustannuksia
esimerkiksi karsimalla työvoimaa tai muita kuluja. Liikevoiton
kasvattaminen tuotteiden hintatasoa tai myynnin määrää nostamalla
(markkinointi).
5–6 p.: Monipuolisempi tarkastelu keinoista vaikuttaa liikeyrityksen menoihin ja tuloihin.
Tuottavuutta parannetaan esim. investoinneilla uuteen teknologiaan, tuotekehitykseen tai
työntekijöiden kouluttamiseen. Työvoimakuluja pienennetään rationalisoinnilla ja
ulkoistamisella. Tuotantokustannuksia tai myyntikuluja pienennetään (esimerkiksi
edullisemmat tarvikkeet ja raaka-aineet, edullisemmat toimitilat ja jakelu, suuremmat
tuotantoerät). Tuloja kasvatetaan esim. nostamalla tuotteiden hintaa suhteessa
tuotantokuluihin (kate). Kiitettävässä vastauksessa voidaan tarkastella myös globalisaation
vaikutusta yrityksen kannattavuuteen.
8) Vilka är de så kallade ’produktionsfaktorerna’? Förklara varför de är
nödvändiga för den nationella ekonomin. (6)
9) Förklara och rita; (6)
Vad menar man då man i nationalekonomin talar om ’jämviktspris’? På
vilket sätt söker sig prisnivån till detta jämviktspris?
10)
Vilken roll har bankerna i samhällsekonomin?
3–4 p. Pankit keräävät (talletukset) ja välittävät (lainat) pääomaa
kotitalouksille ja yrityksille. Pankkien tarjoama lainoitus mahdollistaa
yritysten investointeja ja kotitalouksien hankintoja, esimerkiksi asunto-,
opintolainat ja kulutusluotot. Pankkien toiminnan monipuolistuminen,
esimerkiksi vakuutustoiminta.
5–6 p. Pankkien avulla pääomia saadaan kanavoitua nopeasti ja tehokkaasti. Esimerkkejä
pankkien monista tehtävistä (maksupalvelut, arvopaperivälitys, valuuttakauppa,
sijoitusneuvonta, tallelokerot). Pankkien toimintaa kontrolloivia sääntöjä, esimerkiksi
vakavaraisuus, rahoitustarkastus. Esimerkkejä ongelmista, joita pankkisektorin toiminnassa
voi esiintyä ja miten ne heijastuvat kokonaisiin kansantalouksiin (luottotappiot, rahoituskriisi,
pankkituki).
11)
Behandla effekterna av följande åtgärder för den enskilda
medborgaren i Finland.
a) Staten sänker mervärdesskatten på mat.
b) I statsbudgeten ökas statens upplåning avsevärt.
c) Europeiska centralbanken (ECB) höjer styrräntan.
a) Ruoan kuluttajahinta laskee. Jos kauppa pitää
veronalennuksen tuoman säästön itsellään, ruoan
kuluttajahinta ei laske. Ruoan hinnan lasku hyödyttää eri
tavalla eri väestöryhmiä, esimerkiksi pienituloiset käyttävät
suuren osan tuloistaan ruokaan. Valtion verotulojen lasku voi
aiheuttaa muiden välillisten verojen nostopaineen (esimerkiksi
alkoholi ja tupakkavero).
b) Velan avulla valtio voi kattaa menojaan, jolloin sen ei tarvitse kiristää verotusta tai leikata
valtion menoja. Yksityinen kansalainen lyhyellä tähtäyksellä hyötyy järjestelystä, sillä julkiset
palvelut ja tulonsiirrot säilyvät ennallaan. Pitkällä tähtäyksellä velkaantuminen voi johtaa
valtiontalouden epätasapaiBehandla fördelar och nackdelar med globaliseringen
med hänsyn till Finlands ekonomi. (6)noon. Kun velanhoitomenot paisuvat, saatetaan
turvautua veronkiristyksiin ja julkisten menojen leikkauksiin, mikä heikentää kansalaisten
taloutta.
c) EKP:n koronnosto heijastuu kotitalouksia maksamien lainojen korkoihin (asunto- ja
kulutusluotot) eli kansalainen joutuu maksamaan lainarahasta korkeamman hinnan. Korkojen
nousu hillitsee lainanottoa ja vähentää kotitalouksien kulutusta. Inflaatio hidastuu.
Pankkitalletusten korkojen nousu hyödyttää säästäjiä.
LYCKA TILL!!!!!!
Esbo, 25.11.2009
PROV I SL02, nationalekonomi
1) Förklara kortfattat följande termer; (12)
a. Styrränta
b. Kartell
c. Ränta
d. Monopol
e. Oligopol
f. Depression
g. Inflation
h. Elasticitet
i. Statsbudgeten
j. Import
k. Stagflation
l. Offentlig sektor
Besvara antingen fråga 2 eller fråga 3.
2)
3) Hur kan ett affärsföretag förbättra sin lönsamhet?
4) Här nedanför kan du studera befolkningsutvecklingen i Finland 1917
och 2006.
a. Vilka dramatiska förändringar har ägt rum i befolkningsstrukturen
under dessa 90 år? (3)
b. Vilka utmaningar står Finland inför i framtiden? (3)
c. På vilka sätt kunde vi klara av dessa utmaningar? (3)
Besvara TVÅ av följande essäfrågor;
5) Behandla fördelar och nackdelar med globaliseringen med hänsyn till
Finlands ekonomi. (6)
6) Förklara och illustrera ett ekonomiskt kretslopp. (6)
7)Förklara och rita; (6)
Vad menar man då man i nationalekonomin talar om ’jämviktspris’? På
vilket sätt söker sig prisnivån till detta jämviktspris?
8)
g. Skillnaden mellan marknads- och planekonomi.
h. Finland anses vara en blandekonomi. Vad menar man med
det?
i. Vad är ’offentligt monopol’ och varför anser man i Finland att
det behövs?
Lycka till!!!!!
Esbo, 28.03.2012
PROV I SL02, nationalekonomi
BESVARA TRE AV FÖLJANDE ESSÄFRÅGOR (1-6);
1) Nationalekonomen Jan-Otto Andersson har skrivit:
”Att säga att det inte spelar någon roll
hur bnp [bruttonationalprodukten] utvecklas är att
bortse från hur dagens samhälle faktiskt
fungerar. Bnp är däremot inte ett mått på välfärd.”
(Hufvudstadsbladet 22.2.2011)
a) Vad mäts med bruttonationalprodukten? (1 p.)
b) Hur kan Anderssons uppfattning motiveras? Vilka
mätare på välfärd har presenterats? (5 p.)
2) Vad menas med produktivitet? Hur kan å ena
sidan en pappersfabrik och å andra sidan en
frisörsalong förbättra sin produktivitet?(6)
3) Hur kan ett affärsföretag förbättra sin lönsamhet?
(6)
4) Förklara och illustrera; (6)
Vad menar man då man i nationalekonomin talar om
’jämviktspris’? På vilket sätt söker sig prisnivån till detta
jämviktspris?
5) Här nedanför kan du studera
befolkningsutvecklingen i Finland 1917 och 2006.
a. Vilka dramatiska förändringar har ägt rum i
befolkningsstrukturen under dessa 90 år? (2)
b. Vilka utmaningar står Finland inför i framtiden och
hur kunde vi klara av dessa? (4)
6)Behandla fördelar och nackdelar med
globaliseringen med hänsyn till Finlands ekonomi.
(6)
_____________________________________________
7)
Förklara följande nationalekonomiska termer;
a. Produktionsfaktor
b. Dividend
c. Offentlig sektor
d. Sysselsättningsgrad
e. Styrränta
f. Aktie
LYCKA TILL!!!!!!!!!!
SVAR;
1) a) Bruttokansantuote mittaa kansantaloudessa vuoden aikana tuotettujen
tavaroiden ja palveluiden kokonaisarvoa.
b) 1–3 p. BKT:n kasvu tai lasku korreloi yleensä työllisyyden ja valtiontalouden
kehityksen kanssa. BKT ei sovi hyvinvoinnin mittariksi hyvin, koska
esimerkiksi kotityö ja harmaatalous eivät näy BKT:ssä. Hyvinvoinnin mittareina
on käytetty lisäksi väestön elinikää ja koulutusastetta osoittavia lukuja,
esimerkiksi ”inhimillisen kehityksen indeksi” (HDI).
4–5 p. BKT:n kehitys kertoo yhteiskunnan taloudellisesta toimeliaisuudesta ja
kehityksestä. BKT ei sovi hyvinvoinnin mittariksi, koska se ei kerro ihmisten
hyvinvoinnista tai onnellisuudesta, vaurauden jakautumisesta tai tuotannon
luonteesta ja sen kielteisistä ilmiöistä (ympäristöhaitat ja terveydelliset haitat).
Hyvinvoinnin mittareina on käytetty mm. ”aidon kehityksen indikaattoria” (GPI).
2) 3–4 p. Tuottavuudella tarkoitetaan sitä, kuinka paljon hyödykkeitä työntekijä
tuottaa tietyssä aikayksikössä. Tuottavuuden paraneminen tarkoittaa
tavaroiden tai palveluiden tuottamista aiempaa enemmän samoilla resursseilla
tai sama määrä vähemmillä resursseilla. Paperitehdas voi parantaa
tuottavuutta tehok-kaammilla koneilla. Parturiliike voi ottaa käyttöön
tehokkaampia työskentelytapoja esimerkiksi kouluttamalla työntekijöitä.
5–6 p. Tarkemmin asioita, jotka voivat parantaa työn tuottavuutta, esimerkiksi
automatisointi, työn uudelleen organisointi, työolosuhteiden parantaminen ja
työntekijöiden motivointi esim. tulospalkkauksella.
3)
3–4 p.: Kannattavuuden käsitteen ymmärtäminen (yrityksen tulot suuremmat
kuin menot). Liikeyritys pienentää tuotantokustannuksia esimerkiksi karsimalla
työvoimaa tai muita kuluja. Liikevoiton kasvattaminen tuotteiden hintatasoa tai
myynnin määrää nostamalla (markkinointi).
5–6 p.: Monipuolisempi tarkastelu keinoista vaikuttaa liikeyrityksen menoihin ja
tuloihin. Tuottavuutta parannetaan esim. investoinneilla uuteen teknologiaan,
tuotekehitykseen tai työntekijöiden kouluttamiseen. Työvoimakuluja
pienennetään rationalisoinnilla ja ulkoistamisella. Tuotantokustannuksia tai
myyntikuluja pienennetään (esimerkiksi edullisemmat tarvikkeet ja raakaaineet, edullisemmat toimitilat ja jakelu, suuremmat tuotantoerät). Tuloja
kasvatetaan esim. nostamalla tuotteiden hintaa suhteessa tuotantokuluihin
(kate). Kiitettävässä vastauksessa voidaan tarkastella myös globalisaation
vaikutusta yrityksen kannattavuuteen.
4)
PRISMEKANISMEN INOM MARKNADSEKONOMIN
Prisen dikterar produktionsbesluten
Produktions- och konsumtionsbeslut planeras inte på förhand utan miljontals
producenter och konsumenter besluter
Genom prismekanismen erhåller företagen information omo marknaderna.
Utgående från den informationen görs produktionsbesluten så att man
producerar ungefär den mängd som efterfrågas
Genom prismekanismen kan också de anställda söka sig til de uppgifter som
har bra löner och det existerar en stor efterfrågan på arbetskraft
PRISMEKANISMEN OCH JÄMVIKTSPRIS
EFTERFRÅGAN
Efterfrågan berättar om konsumenternas benägenhet att köpa en nyttighet till
ett visst pris en given tidpunkt
Efterfrågan påverkas också av inkomster, framtida prisprognoser, priserna på
övriga nyttigheter, konsumenternas antal samt konsumenternas preferenser i
valet mellan likvärda produkter
Efterfrågans pris; ifall alla övriga faktorer förblir oförändarde så minskar
efterfrågan ju högre priset är
UTBUD
Utbudet berättar om beredskapen att sälja en produkt en given tid till ett givet
pris
Utbudet är beroende av produktionens kostnader, priset på övriga produkter
på marknaden, prisförväntningarna, producenternas antal samt teknologin
Utbudets pris; Ifall alla övriga faktorer förblir oförändrade så ökar utbudet ju
högre priset är
JÄMVIKTSPRIS
För att fastställa ett jämviktspris kan man utnyttja sig av efterfråge- och
utbudskurvor
Jämviktspriset är stället där kurvorna korsar varandra, alltså där utbud möter
efterfrågan på marknaden. Konsumentens och producentens uppfattning om
priset korrelerar
Ifall priset är högre så är utbudet större än efterfrågan
Omvänt så är efterfrågan högre än utbudet
Jämviktspriset söker sig automatiskt till den punkt där efterfrågan möter
utbudet. Ifall priset är för högt sjunker efterfrågan och priset kommer att
tvingas ner och omvänt ifall efterfrågan överskrider utbudet så pressas priset
upp
5) DEN OFFENTLIGA EKONOMIN
STATEN OCH KOMMUNERNAS EKONOMI INVERKAR PÅ ALLA
MEDBORGARES LIV. DE SAMLAR IN SKATTER SOM ANVÄNDS TILL ATT
FINANSIERA OFFENTLIGA SERVICE OCH TRANSFERERINGAR.
DEN STATLIGA EKONOMIN
STATENS INKOMSTER OCH UTGIFTER
INKOMSTER
Över 80% av inkomsterna samlas ihop som skatter
Inkomster från försäljning och egendom
Lån
UTGIFTER
De största utgifterna utgörs av hälsovård, utbildning samt socialvården
Utgifterna kan indelas i;
1.konsumtionsutgifter (t.ex. löner)
2.transfereringsutgifter (t.ex. kommunalt stöd eller transfereringar till
hushållen, ex. Barnbidrag)
3.investeringsutgifter (t.ex. byggnadsprojekt)
HUR INVERKAR ARBETSLÖSHETEN PÅ DE STATLIGA FINANSERNA?
Skatteintäckterna minskar eftersom det finns färre skattebetalare
Transfereringskostnaderna ökar eftersom arbetslöshetsersättningarna ökar
HUR INVERKAR BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE PÅ STATENS FINANSER
Statens inkomster sjunker eftersom skatteintäckterna sjunker.
Skatteinkomsterna från pensionerna är lägre än vad de är från lönerna
I motsvarande grad ökar statens utgifter då sjukdoms- och socialutgifterna
stiger
Då sysselsättningsgraden sjunker i och med att befolkningen föråldras
minskar den ekonomiska tillväxten och nationalinkomsten krymper, ifall man
inte lyckas kompensera detta med att höja produktiviteten och på det sättet
effektivera ekonomin
När befolkningen föråldras försämras vårdnadsförhållandena eftersom det
finns färre yngre befolkningsgrupper i förhållandet till äldre. I praktiken betyder
det att allt föärre skattebetalare borde klara av att underhålla en växande
mängd pensionärer. Detta kan resultera i att skattebördan blir för tung och
skatterna för höga
HUR KUNDE MAN LÖSA DE PROBLEM SOM BEROR PÅ ATT BEFOLKNINGEN
FÖRÅLDRAS?
Det skulle vara i statens (och kommunernas) intresse att befolkningen skulle
hållas i så god vigör som möjligt och genom det i arbetslivet. Detta kunde man
uppnå genom hälsokampanjer och preventiv rehabilitering
Statsmakten försöker förbättra vårdnadsförhållandet genom att;
1.medborgarna skulle arbeta längre än tidigare (höjd pensionsålder eller
frivilligt genom att erbjuda fördelar)
2.de yngre skulle inleda sin arbetskarriär tidigare (genom att förkorta
studietiden)
Eftersom staten inte klarar av att förbättra vårdnadsförhållandet med egna
medel så förhåller man sig idag positivt till att arbetskraft importeras till landet
6)
DEN EKONOMISKA GLOBALISERINGEN
Ekonomin har blivit världsomspännande
Då olika ekonomiska regioner har öppnats för handeln har det inneburit att
företagandet har expanderat så att det omspänner hela jordklotet
I det ingår att varor, service, arbetskraft och kapital kan röra sig fritt eller med
minimala begränsningar mellan länderna
Den ekonomiska globaliseringen accelererade under 1990-talet då den
informationstekniska utvecklingen öppnade nya möjligheter för handeln
GLOBALISERINGENS FÖR-/NACKDELAR FÖR INDUSTRI OCH
UTVECKLINGSLÄNDER
UTVECKLINGSLÄNDER
FÖRDELAR
Utvecklingsländerna har fått arbetsplatser i och med att multinationella
företag har investerat i dessa
På samma gång har utvecklingsländerna fått ta del av information och
kunnande som de själva inte besitter. Många västerländska företag har varit
banbrytare t.o.m i arbetsrelaterade frågor
Många utvecklingsländer har kommit ut ur den extrema fattigdomen så att de
som lever på under en dollar/dag kontinuerligt har minskat
NACKDELAR
I vissa fall har globaliseringen resulterat i att utvecklingsländer nas
produktion har blivit smalare så att landet enbart har fungerat som
råvaruleverantör
Frihandeln har varit ensidig så att industriländerna har dragit den stora nyttan
Globalisering kan resultera i alltför omvälvande samhälleliga
strukturförändringar
De multinationella företagens närvaro upplevs inte alltid som en positiv
förändring vilket har resulterat i att de samhälleliga motsättningarna har
tillspetsats
Tidvis har globala företag blandat sig på ett opassande sätt i värdlandets
angelägenheter
Globaliseringen har koncentrerat makten och de ekonomiska profiterna till
vissa länder och vissa personer. Utvecklingen har också förstärkt de
multinationella bolagens ställning
Den ekonomiska tillväxten har också resulterat i miljöproblem (Kina)
INDUSTRILÄNDERNA
FÖRDELAR
Konsumenterna har kunnat köpa billigare nyttigheter som producerats i
utvecklingsländerna
Industriländernas företag har dragit nytta av att marknaderna har expanderat
och lönekostnaderna minskat
Företagens internationella framgång har skapat nya arbetsplatser också i
hemlandet inom t.ex. planering och forskning
Produktionens förädlingsgrad har höjts i industriländerna eftersom
arbetstagare har frigjorts för mera krävande uppgifter.
NACKDELAR
Industriländerna har förlorat arbetsplatser, i vissa fall har hela
industriområden avfolkats eller tynat bort
De som blivit arbetslösa har inte alltid varit möjligt att sysselsätta med nya
uppgifter
Kapital, som kunde ha investerats i det egna landet har ibland placerats i
något annat land
Samhällenas ekopnomiska och sociala fundament kan rubbas
Världsekonomin koncentrerar sig i allt färre händer och förstärker de
multinationella bolagens inflytande. Tidigare var ekonomin en del av politiken,
idag verkar det som om politiken är en del av ekonomin.
7) Förklara följande nationalekonomiska termer;
a. Produktionsfaktor - produktionsfaktor, faktor, produktionsmedel,
de olika resurser som behövs för att producera varor och tjänster. Traditionellt
talar man om tre huvudtyper av produktionsfaktorer: arbete, kapital och jord.
b. Dividend – utdelnig av vinst som aktieföretaget gjort till aktieägarna
c. Offentlig sektor – stat, kommun, fpa
d. Sysselsättningsgrad – andelen av den arbetsföra befolkningen
som har arbete
e. Styrränta - Styrränta är den ränta som en centralbank tar när den
kortsiktigt lånar ut pengar till bankerna. Styrräntan är en viktig del av
penningpolitiken, genom att den påverkar bankernas kostnad för likviditet och
därmed reglerar penningmängden i samhället. I vissa fall påverkar den räntan
som bankerna tar av sina kunder.
f. Aktie – bevis på andel av företag som man äger
