Nordea - Solmaster

Nordea 6 • Finskt mervärde 11 • Solmaster 18 • Onninen 20 • Finlands ambassad 22
Bilaga: Handelsanalys • Etablering i Finland 26 • Invest in Finland 30 • Nikkarit 32
CT Laastit 34 • Pressresan 38 • Citysherpa 40 • Affärskontakter 42 • Mässor 44
nr 2 • 07
Nordea
Den fula ankungen
som blev en svan
Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi
TEMA
Handeln mellan
Finland och Sverige
Suomen ja Ruotsin
välinen kauppa
Finsk-svenska handelskammaren
– kontakter, information och konsultation
Finsk-svenska handelskammaren är Finlands officiella handelsrepresentation i Sverige och samarbetspartner till den finska exportorganisationen Finpro. Vi är också en medlemsorganisation
som samlar 400 företag i ett finsksvenskt nätverk.
Tidningen Forum Finland utkommer med fyra temanummer
per år. Från år 1989 fram till år006 utgavs den under namnet
”Finland levererar”. I tidningen presenteras finska företag samt
tjänster och nya produkter.
Handelskammaren tillgodoser företagens behov av marknadsinformation och sakkunnig rådgivning. En annan viktig målsättning är att samla människor med det gemensamma intresset att
utveckla näringslivskontakterna mellan Finland och Sverige.
Handelskammarens medlemmar och affärskontakter träffas
regelbundet inom ramen för luncher och Finnclubträffar, som
alltid innehåller en intressant och aktuell presentation av ett
medlemsföretag.
Våra viktigaste tjänster är:
- rådgivning till finska företag om den svenska marknaden
- hjälp att hitta finska produkter och tjänster
- information om finskt näringsliv
medlemskap i Finsk-svenska handelskammaren innebär tillträde
till ett unikt nätverk och en värdefull kunskapskälla.
Suomalais-ruotsalainen kauppakamari
– yhteyksiä, tietoa, neuvontaa
Suomalais-ruotsalainen kauppakamari on Suomen virallinen
kaupallinen edustustoruotsissa ja suomalaisen vientijärjestön,
Finpron, yhteistyökumppani.olemme myös jäsenjärjestö joka
kokoaa 400 yritystä suomalais-ruotsalaiseksi yhteydenpito- ja
kokemuksenvaihtoverkostoksi.
Julkaisumme Forum Finland ilmestyy neljänä teemanumerona
vuodessa. Vuodesta 1989 vuoteen006 se julkaistiin nimellä
”Finland Levererar”.
Lehdessä esitellään suomalaisia yrityksiä ja palveluja sekä uusia
tuotteita.
Kauppakamari tarjoaa yrityksille asiantuntevaa neuvontaa ja tietoaruotsin markkinoista. Toinen tärkeä tehtävä on koota yhteen
ihmisiä, joiden yhteisenä kiinnostuksena on Suomen jaruotsin
välisten elinkeinoelämän yhteyksien kehittäminen.
Kauppakamarin jäsenet ja liikeyhteydet kohtaavat säännöllisesti
lounaiden ja Finnclub-tapaamisten merkeisä, jolloin jokin jäsenyritys esittäytyy kiinnostavan ja ajankohtaisen lounasesitelmän
merkeissä.
Tärkeimmät tehtävämme ovat mm
- suomalaisten yritysten neuvominenruotsin markkinoita
koskevissa asioissa
- ruotsalaisten yritysten auttaminen suomalaisten tuotteiden
ja palvelujen löytämisessä
- suomalaisesta elinkeinoelämästä tiedottaminen
Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin jäsenyys mahdollistaa
pääsyn ainutlaatuiseen tietolähteeseen, verkostoomme.
Box 543, SE-114 84 SToCKHoLm
Besöksadress/Käyntiosoite:riddargatan 19
Tel. 08-44 88 60, Fax. 08-44 88 61
[email protected]
www.finsve.com
Forum Finland nr 5 • 06
Handeln mellan Finland och Sverige
5 Ledare: I grevens tid / Kreivin
aikaan
Risto Erjanti
Bengt Packalén, Finlandsinstitutet
38 Pressresan
6 Nordea
Den fula ankungen som blev en svan
Rumasta ankanpoikasesta joutseneksi
s6
37 Kolumn: Kulturkrockar
11 Kåseri: Finskt mervärde / Suomalaista lisäarvoa
Sören Viktorsson
12 Blåvit Ekonomi: Landsflykten / Utmarschen
Upptäcktsresa på medias villkor
Arvostetulla lehdistömatkalla on
yksilöidyt ohjelmat
s 38
40 Citysherpa
– visar ett annorlunda Helsingfors
– vie perille Helsingissä
42 Affärskontakt sökes
Carl-Gustav Lindén
Finska företag söker samarbetspartners i Sverige
14 Finsk-svenska handelskammaren
44 Mässor i Finland
Vi hjälper med internationaliseringen
Kauppakamari apuna kansainvälistymisessä
45 Messuja Ruotsissa
16 Finsk-svenska handelskammaren
Exportchef delas ut
Tarjolla vientipäälliköitä
s 14
18 Solmaster
Ekologiska smörjmedel och kemikalier
Ekologisia voiteluaineita ja kemikaaleja
s 40
20 Onninen
– ger kunderna tid att bli bättre
Onninen on valloittanut Ruotsin
s 18
22 Finlands ambassad i Stockholm
Finland – värt att veta mer om
Suomesta kannattaa tietää enemmän
Bilaga: Handelsanalys
Handeln mellan Finland och Sverige
25 Invest In Finland
Vad händer i Finland just nu?
s 20
26 Etablering i Finland
Det är lätt att grunda företag i Finland
29 Yrke
Svensk företagare i Finland
30 IIF & Exportrådet
Hjälp för svenska företag som vill till Finland
31 Redaktionens klipp
Ett urval av små nyheter
32 Nikkarit
– tar marknadsandelar med list
Lisää markkinaosuuksia
Mestarinikkareiden listaan
34 CT Laastit
s 30
Rinner som vatten men blir hårt som
sten
Betonirouva
FORUM Finland nr 2 • 07
Forum Finland nr 2 • 07
Finsk-svenska handelskammaren
Box 5432, 114 84 Stockholm
Besöksadress: Riddargatan 19
Telefon 08-442 88 60
Telefax 08-442 88 61
www.finsk-svenska.com
Redaktion
Bo Ingves (chefredaktör)
Christina Roitto (redaktionschef)
Kristina Reincke (annonsförsäljning)
ISSN 1653-7351
Tidningen ”Forum Finland” ges ut av
Finsk-svenska handelskammaren. Den
presenterar finska företag samt deras
produkter och tjänster för den svenska
marknaden. Tidningen startade år
1989 och har sen dess utkommit med
fyra nummer per år.
Citera oss gärna, men ange källan.
Ansvarig utgivare
Risto Erjanti
Layout och produktion
Christina Roitto
Tryckeri
Frenckellin Kirjapaino Oy
Den största arrangören
av resor till Baltiska länderna
öppnade kontor i Stockholm.
VIIMSI SPA
Den största finska bussresearrangören och arrangören för resor till de Baltiska länderna,
Ikaalisten Matkatoimisto Oy, har öppnat kontor i Stockholm.
IKALISRESOR AB har etablerat sig på Sveavägen 35, en trappa upp.
IKALISRESOR erbjuder resor till samtliga tre Baltiska länder och speciellt sparesor till Estland.
Spaföretagen i Estland har utvecklat sitt utbud kraftigt samt byggt nya och rustat upp gamla spaanläggningar.
Priserna är fortfarande förmånliga och utbudet av behandlingar mångsidigt.
Vilnius-Riga
resor
från
995
kr
Sparesor
från
1995
kr
– Väst finns även på Östersjöns östra strand –
Vä l k o m m e n a t t b e s t ä l l a b r o s c h y r.
Stockholm • Sveavägen 35 •FORUM
Tel. 08-52237500
Finland nr 2 • 07
I grevens tid
Kreivin aikaan
Ledare
Risto Erjanti, Verkställande direktör, Finsk-svenska handelskammaren
Det talas mycket om att produktionen flyttar ut till Fjärran
Östern. Trenden håller dock på att vända även i verkstadsindustrin
och företag flyttar åter till oss och skapar arbetsplatser. Finska
och svenska företag fortsätter att köpa varandra i oförändrad takt.
Årsomsättningen förra året för de förvärvade företagen var ungefär 1 miljard euro på båda sidorna av Bottniska viken och nästan
7000 anställda fick nya ägare på vardera sidan.
Samtidigt investerar ryssarna i Finland. Handeln med Ryssland
ökar i snabb takt. Förra året passerades Sverige av Ryssland som
Finlands största handelspartner. Ryssland kommer snart att gå
om även Tyskland som Finlands största handelspartner. Däremot
lämnar internationella medieföretag Finland som inte längre utgör
ett politiskt spännande gränsland mellan öst och väst, utan är en
snabbt växande industrination utan politisk snålblåst.
Handelsutbytet mellan Finland och Sverige visar ömsesidigt
överskott enligt respektive lands statistik. Finlands handelsutbyte
med Tyskland och Ryssland visar underskott. Sverige har störst
handelsutbyte med Tyskland och sina övriga nordiska länder.
Däremot utgör Sveriges handel med Ryssland bara cirka en tredjedel av Finlands handel med Ryssland.
Finland är ett petrokemiskt industriland, vilket förklarar merparten av handelsöverskottet med Sverige. Detta är en överraskning för oinvigda. Stål och icke-järnmetaller utgör också Finlands
starka sidor. De svenska malmgruvorna väger däremot tungt i
Sveriges handel med Finland. Kemikalier, läke- och livsmedel ger
också överskott åt Sverige i handeln med Finland.
Kovasti puhutaan tuotannollisen toiminnan siirtymisestä kaukaiseen itään. Trendi on kuitenkin kääntymässä myös konepajateollisuudessa. Työpaikkoja siirtyy jopa jo takaisin meille. Suomalaiset
ja ruotsalaiset yritykset ostivat toisiaan yhtä innokkaasti kuin aikaisemminkin. Ostettujen yritysten vuosivaihtojen loppusummat olivat molemmin puolin luokkaa 1 miljardi euroa. Kummallakin puolella vajaa
7000 työntekijää sai kokea omistajan vaihtuvan Pohjanlahden toiselle
puolelle.
Samanaikaisesti venäläiset sijoittavat Suomeen. Venäjän kauppa
kasvaa huimasti ja jo edellisenä vuonna tapahtunut Ruotsin ohitus toiseksi suurimmaksi kauppakumppaniksi voimistui. Kohta Venäjä ohittaa
Saksankin, Suomen suurimman kauppakumppanin. Kansainväliset
tiedotusvälineet taas jättävät Suomen. Suomi ei enää ole poliittisesti
jännittävä välimaasto Idän ja Lännen välillä, vaan kovasti kehittyvä teollisuusvaltio samassa välissä ilman poliittisia paineita.
Suomen ja Ruotsin keskinäinen kauppa on edelleenkin molemmille osapuolille ylijäämäinen, oman maan tilaston mukaan. Saksan
ja Venäjän kauppa oli alijäämäinen Suomelle. Ruotsi tekee eniten
kauppaa Saksan ja muiden pohjoismaisten naapureittensa kanssa.
Ruotsin Venäjän kauppa on noin kolmannes Suomen kaupasta Venäjän
kanssa.
Suomi on petrokemian teollisuuden maa, ja sillä saadaan eniten ylijäämää Ruotsin kaupassa. Tämä on aina yllätys asiaa tuntemattomalle.
Teräs ja ei-rautametallit ovat myös Suomen vahvuuksia. Ruotsin malmikaivokset ovat taas kovia sanoja kaupassa Suomeen. Kemikaalit, lääkkeet ja elintarvikkeet antavat myös Ruotsille hyvin ylijäämää Suomen
kaupassa.
Finsk-svenska handelskammaren har bidragit till att skapa
handelsförbindelser mellan våra länder i över 70 år. Våra länders
långa gemensamma historia gör oss till utmärkt handelspartner. Vi
uttrycker oss på olika sätt, men våra värderingar och målsättningar är desamma. Orden inhuggna i Per Brahes staty i Åbo uttrycker
det fint: Jag var tillfreds med landet och landet med mig (Iagh war
med landett och landett med mig wääl tillfreds).
Suomalais-ruotsalainen kauppakamari on saanut olla luomassa
kauppasuhteita maittemme välillä 70 vuoden ajan. Yhteinen pitkä historiamme tekee meistä oivalliset kauppakumppanit. Ilmaisemme itseämme eri tavoin, mutta arvot ja päämäärät ovat samat. Pietari Brahen
patsaassa Turussa on mukavat sanat: Minä olin maahan ja maa minuun
tyytyväinen (Iagh war med landett och landett med mig wääl tillfreds).
Jag kan bara citera vår styrelseordförandes ord på 70-årsdagens
jubileumslunch: ”Det bästa återstår fortfarande att se!”
Voin vain lainata valtuustomme puheenjohtajan 70-vuotisjuhlalounaan sanoja: paras on vielä näkemättä!
FORUM Finland nr 2 • 07
Nordea
Den fula an
FORUM Finland nr 2 • 07
kungen som blev en svan
Att skapa en framgångsrik
finanskoncern av fyra olika
banker från fyra olika länder med fyra olika företagskulturer – det låter som en
riktig högoddsare. Men det
som Hans Dalborg initierade och Lars G. Nordström
förverkligade har blivit en
veritabel framgångssaga.
Vid bolagsstämman i april lämnade koncernchefen Lars G.
Nordström kommandobryggan efter fyra och ett halvt år vid
rodret.
Det är ett välskött fögderi som Nordström lämnar över till
dansken Christian Clausen; rekordresultatet 29 miljarder kronor
2006 och en snabb expansion utomlands talar sitt tydliga språk.
Annat var det för tio år sedan.
Ett tufft utgångsläge
Det hade inte gått så vidare bra för vare sig svenska Nordbanken
eller finska Merita under 1990-talet. På varsin sida om Bottniska
viken funderade ledningarna, ovetande om varandras tankar, på
vad som behövde göras.
Det stod helt klart att någon form av fusion måste till om bankerna skulle överleva. Men vem skulle man bjuda upp till dans?
I Sverige satt media på pass och spanade efter vilken svensk
bank som skulle bli Nordbankens partner. Men de tittade åt helt fel
håll. Nordbankens ledning hade helt andra planer.
Från nationellt till nordiskt?
– Faktum är att både Nordbanken och Merita funderade i termer av
stor nordisk finansaktör, berättar Lars G. Nordström.
Det var onekligen en djärv fundering. Att slå samman banker
från olika länder är inte speciellt vanligt.
– Banksammanslagningar över gränserna är nämligen mycket
svårare än andra företagsfusioner på grund av de olika nationella
bankregleringarna.
Men båda bankerna vågade ta steget, och det var Merita som
sände ut den första trevaren. Dåvarande VD:n för Nordbanken
Hans Dalborg blev intresserad och skickade över vice VD Lars G.
Nordström till Finland för att se om det fanns förutsättningar för en
dialog med finländarna.
Det sa bara klick
Väl medveten om att han förmodligen inte skulle vara den enda
bankmannen på flygplanet, reste han officiellt över i ett helt annat
syfte.
– Min hustru och jag bestämde oss för att gå på Helsingforsoperan. Därmed kunde vi berätta för branschkollegor vad vi skulle
göra i Finland utan att behöva ljuga.
– Å andra sidan sa vi inte hela sanningen, eftersom Helsingforsvistelsen också innefattade en synnerligen trevlig frukost tillsammans med Meritas Eira Palin-Lehtinen och Vesa Vainio.
– Vi fick omedelbart en mycket bra kontakt med varandra,
minns Lars G. Nordström. Man kan ju bara spekulera i hur det hade
sett ut idag om det hade skurit sig redan vid frukosten.
Klok fusionsstrategi
Foto: Kjell Fredriksson
FORUM Finland nr 2 • 07
Mellan april och oktober 1997 träffades såväl ledningen som ett
antal arbetsgrupper för att mejsla fram hur den nya företagsbildningen skulle se ut.
– Det är väldigt vanligt i den här typen av förhandlingar
att man lägger det mesta krutet på vem som ska ha mest inflytande med hänsyn till storlek och finansiell styrka, säger Lars G.
Nordström.
Forts. nästa sida
– Att fokusera innebär också
att våga avstå, menar Lars
G. Nordström. Ett företag
måste ha modet att avstå
från verksamheter där man
inte är tillräckligt bra, och
inte har förutsättningar att
bli det heller.
Foton: Kjell Fredriksson
De båda bankerna var i stället noggranna med att på ett tidigt
stadium komma överens om de mjuka värdena i den sammanslagna verksamheten.
– Om fusionerande företag enbart ägnar sig åt affärsteknik, får
de ganska snart stora problem i vardagen. När MeritaNordbanken
körde igång i oktober 1997 hade vi kommit fram till en samsyn
på sådana frågor som banking, riskhantering, personal och
organisation.
Lars G. Nordström är övertygad om att detta hade en mycket
stor del i framgången för den nya koncernen.
– Grundjobbet med de mjuka frågorna hade vi dessutom
nytta av när vi sedan gick in i förhandlingar med norrmän och
danskar. Då visste vi hur vi skulle hantera en fusion.
Ett underskattat managementverktyg
Att omvandla Nordens största bank från en osynkroniserad företagsgrupp till en samspelt vinstmaskin var inte gjort i en handvändning. Det krävdes både hårt arbete och tuffa beslut.
För att inte tala om det ständiga predikandet av Nordeas vision och mission för en organisation som ibland återföll i gamla
invanda nationella beteenden. Men Lars G. Nordströms envishet
och uthållighet har gett resultat. Eller som han själv uttrycker det:
– Tjat är faktiskt underskattat som managementverktyg!
Man kan inte springa framåt och titta bakåt
När man slår ihop verksamheter finns det många fällor att falla i.
En av dem stavas integration.
– Att till exempel ta lite av varje från fyra olika IT-verksamheter
är dömt att misslyckas, fastslår Lars G. Nordström. Det slutar bara
med evighetslånga förhandlingar som aldrig leder någon vart.
– Istället ska man välja den lösning av de fyra som är bäst.
Men då ska man inte titta på vad som har fungerat bäst fram till
idag. Den optimala lösningen är den som har bäst potential att interagera med den nya verksamhetens förutsättningar.
Ledande finanskoncern i Norden och Östersjöregionen. Nummer ett eller två på
de flesta marknaderna i Norden.
Erbjuder ett brett urval produkter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring.
Har cirka 10 miljoner kunder, över 1 100 kontor och 29 000 heltidsanställda.
Är med sina 4,6 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster på Internet.
Nordeaaktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.
Förvaltat kapital: 161 miljarder euro
Balansomslutning: 347 miljarder euro
Börsvärde: 30,3 miljarder euro
www.nordea.com
Detta var ledstjärnan i Lars G. Nordströms fusioneringsarbete. Åtskilliga är de historieböcker som han har slagit igen med
en smäll.
– Visst, det har gjort ont på sina håll. Men det har varit helt
nödvändigt. Det är precis som i fotboll. Du måste sätta ihop det lag
som är bäst lämpat för den match du ska spela, inte den match du
spelade förra veckan.
Att göra eller inte göra …
Fokus har blivit modeordet för dagen. Alla ska fokusera på det
man är bra på. Och det är naturligtvis klokt. Men det finns också
ett annat sätt att se på saken.
– Att fokusera innebär också att våga avstå, menar Lars G.
Nordström. Ett företag måste ha modet att avstå från verksamheter
där man inte är tillräckligt bra, och inte har förutsättningar att bli
det heller.
Följaktligen har Nordea dragit sig tillbaka från flera verksamheter genom åren. För några år sedan var finanskoncernen till exempel Nordens tredje största fastighetsägare.
– Vi ställde oss frågan varför det? Måste du nödvändigtvis äga
huset du bedriver bankrörelse i? Vi kom snart fram till att det finns
andra som är betydligt duktigare på fastighetsförvaltning än vi.
Alltså sålde vi av hela fastighetsrörelsen.
Fortsatt full fart framåt
Lars G. Nordström kan nu se tillbaka på några framgångsrika år
som chef för Nordens största finanskoncern.
– Vi har bevisat att man kan skapa en framgångsrik verksamhet av fyra företag från fyra länder med fyra olika företagskulturer.
Nog för att vi har fått tampas med olika synsätt, men olikheterna
har inte varit större än att de snarare har fungerat som inspirationskälla än hinder.
Och nu då – vad ska han göra efter åren i ledningen för
Nordea? Gungstolen? Knappast!
Lars G. Nordström har kalendern fulltecknad med styrelsearbete för Nordea, Telia Sonera, Viking Line, Stockholmsoperan och
Finsk-svenska handelskammaren.
Dessutom kan han och hustrun fara på operaresa till
Helsingfors utan andra avsikter än att njuta av vacker musik …
Anders Lindh
P.S. Artikelns rubrik har faktiskt större relevans än man kanske tror,
eftersom Nordeas rötter sträcker sig ända bort till 1820. Då öppnades Nordea-familjens första bank, Sparekassen, i Köpenhamn.
Och en av de första kunderna hette – just det, HC Andersen.
FORUM Finland nr 2 • 07
Nordea
Rumasta ankanpoikasesta
joutseneksi
Menestyvän finanssikonsernin luominen neljästä eri pankista, jotka sijaitsevat
neljässä eri maassa hyvinkin erityyppisissä yrityskulttuureissa, kuulostaa vähintäänkin haastavalta. Hans Dalborgin aloittamasta ja Lars G. Nordströmin
toteuttamasta hankkeesta on kuitenkin kasvanut todellinen menestystarina.
Huhtikuun yhtiökokouksessa konsernijohtaja Lars G. Nordström
jätti Nordean ohjattuaan yritystä neljä ja puoli vuotta.
Nordström jättikin tanskalaisen Christian Clausenin huomaan
erittäin hyvin hoidetun yrityksen: vuonna 2006 tehtiin ennätystulos 29 miljardia kruunua, samalla kun nopea laajentuminen ulkomaille kertoo selvää kieltään. Toista oli kymmenen vuotta sitten.
– Toisaalta emme myöskään kertoneet koko totuutta, sillä
Helsingin-matkaamme kuului myös varsin miellyttävä aamiainen
Meritan Eira Palin-Lehtisen ja Vesa Vainion kanssa.
– Tulimme heti erinomaisesti toimeen, Lars G. Nordström
muistaa. Voi vain spekuloida, kuinka asiat olisivat nykyisin, jos yhteinen aamiainen ei olisi sujunut yhtä hyvin.
Hankala lähtötilanne
Toimiva fuusiostrategia
Ruotsalaisella Nordbankenilla ja suomalaisella Meritalla ei mennyt 1990-luvulla kovin hyvin. Pankkien johdot pohtivat toisistaan
tietämättä molemmin puolin Pohjanlahtea ratkaisua tilanteeseen.
Selvää oli, että jonkinlaista fuusioitumista oli tapahduttava, jos pankit aikoivat selviytyä. Mutta mistä ne saisivat sopivan
fuusiokumppanin?
Ruotsissa viestimet vahtivat silmä kovana, mistä ruotsalaisesta pankista tulisi Nordbankenin kumppani. Katseet kohdistuivat
kuitenkin väärään suuntaan, sillä Nordbankenin johdolla oli muita
suunnitelmia.
Vuoden 1997 huhtikuun ja lokakuun välillä pankkien johto ja muutama työryhmä tapasivat ja suunnittelivat uutta yritysrakennetta.
– Tällaisissa neuvotteluissa on erittäin tavallista, että eniten
keskustellaan siitä, millä osapuolella tulee olemaan eniten vaikutusvaltaa yrityksen kokoon ja taloudelliseen vahvuuteen nähden,
Nordström kertoo.
Näissä neuvotteluissa molemmat pankit olivat aikaisessa vaiheessa tarkkoja siitä, että yhteisen toiminnan pehmeistä arvoista
päästäisiin yhteisymmärrykseen.
– Jos fuusioituvat yritykset keskittyvät pelkästään kaupan
teknisiin järjestelyihin, arkipäivän toiminta voi pian tuottaa suuria
ongelmia. Kun MeritaNordbanken aloitti toimintansa lokakuussa
1997, olimme jo yhtä mieltä sellaisista asioista kuin pankkitoiminta, riskinhallinta, henkilöstö ja organisaatio.
Nordström on vakuuttunut siitä, että tällä oli erityisen suuri
vaikutus uuden konsernin menestymiseen.
– Pehmeiden arvojen parissa tehdystä työstä oli sitä paitsi
hyötyä myös myöhemmin neuvotteluissa norjalaisten ja tanskalaisten kanssa. Silloin tiesimme jo, kuinka fuusiota käsitellään.
Kansallisesta pohjoismaiseksi
– Tosiasiahan on, että sekä Nordbanken että Merita suunnittelivat entistä laajempaa pohjoismaista finanssitoimintaa, Lars G.
Nordström kertoo.
Pohdinnat osoittautuivat kieltämättä varsin rohkeiksi. Eri maiden pankkien yhdistäminen ei ole erityisen tavallista.
– Ylikansalliset pankkifuusiot ovat muita yritysfuusioita
hankalampia, koska pankkeja säätelevät erilaiset maakohtaiset
säädökset.
Kumpikin pankki uskalsi kuitenkin ottaa vaadittavan askelen.
Merita lähetti matkaan ensimmäisen tunnustelijan. Nordbankenin
silloinen toimitusjohtaja Hans Dalborg kiinnostui asiasta ja lähetti
puolestaan Suomeen varatoimitusjohtaja Lars G. Nordströmin tutkimaan edellytyksiä kanssakäymiseen suomalaisten kanssa.
Kaikki loksahti paikoilleen
Koska Nordström tiesi, ettei hän todennäköisesti olisi ainoa pankkialan edustaja lennolla, hän matkusti virallisesti Suomeen aivan
muissa asioissa.
– Päätimme vaimoni kanssa lähteä matkalle Helsingin oopperaan. Niin saatoimme kertoa kollegoillemme, mitä aioimme tehdä
Suomessa, eikä meidän tarvinnut valehdella.
Aliarvostettu johtajuustyökalu
Pohjoismaiden suurimman pankin muuttaminen epäyhtenäisestä yritysryhmästä yhteen hiileen puhaltavaksi voittoa tuottavaksi
yritykseksi ei käynyt käden käänteessä. Vaadittiin kovaa työtä ja
kovia päätöksiä.
Puhumattakaan jatkuvasta Nordean vision ja mission saarnaamisesta organisaatiolle, joka toisinaan palasi takaisin vanhoihin totuttuihin kansallisiin toimintamalleihin. Lars G. Nordströmin
sinnikkyys ja kestävyys tuottivat kuitenkin tuloksia. Tai niin kuin
hän itse asian ilmaisee:
– Mäkätys on aivan liian aliarvostettu johtajuustyökalu!
Jatkuu seuraavalla sivulla
FORUM Finland nr 2 • 07
Ei voi juosta eteenpäin ja katsoa taaksepäin
Toimintojen yhdistämisessä vaanii monenlaisia vaaroja, joista yksi
on integraatio.
– Se, että esimerkiksi otetaan käyttöön valittuja osia neljästä
eri IT-toiminnasta, on tuomittu epäonnistumaan, Nordström toteaa. Tuloksena on tällöin vain loputtomia neuvotteluja, jotka eivät
johda mihinkään.
– Neljästä vaihtoehdosta valitaan sen sijaan se, joka toimii
parhaiten. Valintaa ei kuitenkaan tehdä sen perusteella, mikä
vaihtoehto on aiemmin toiminut parhaiten. Optimaalisin ratkaisu
on se, jolla on eniten potentiaalia integroitua uuden toiminnan
edellytyksiin.
Tämä olikin Lars G. Nordströmin fuusioitumistyön johtava
ajatus. Niinpä hän hylkäsi monet entiset opit.
– Tehtävä ei tosiaan ole aina ollut helppo. Mutta muutokset
ovat olleet tarpeellisia. Aivan kuten jalkapallossa: on koottava sellainen joukkue, joka toimii parhaiten seuraavassa pelissä, ei sellainen, joka toimi edellisviikon pelissä.
Tehdäkö vai eikö tehdä
&).3
-ARKNAD
+OMMUNIKATION
%FFEKTIVA
PERSONLIGA
OCHSNABBA
LÚSNINGAR
MED&).ES3
%TTSKARPAREFOKUS
Nykyisin on muotia puhua fokusoitumisesta. Kaikkien pitäisi keskittyä omiin vahvuusalueisiinsa, mikä tietenkin on järkevää. Asia
voidaan kuitenkin nähdä toisestakin näkökulmasta.
– Fokusoituminen tarkoittaa myös sitä, että uskaltaa luopua
jostakin, Nordström huomauttaa. Yrityksen on uskallettava luopua
toiminnoista, joissa se ei ole riittävän hyvä ja joissa sillä ei myöskään ole edellytyksiä kehittyä sellaiseksi.
Nordea onkin peräytynyt muutamista toiminnoista vuosien varrella. Esimerkiksi vuosia sitten finanssikonserni oli
Pohjoismaiden kolmanneksi suurin kiinteistönomistaja.
– Uskalsimme kysyä miksi. Onko välttämätöntä omistaa kiinteistö, jossa harjoittaa pankkitoimintaa? Huomasimme pian, että
on muita tahoja, jotka ovat paljon meitä etevämpiä kiinteistöhallinnossa. Niinpä myimme kiinteistötoimintamme.
Täyttä vauhtia eteenpäin
Lars G. Nordström voi nyt katsella rauhassa taaksepäin menestyksen vuosiaan Pohjoismaiden suurimman finanssikonsernin
johtajana.
– Todistimme, että on mahdollista luoda menestyvää toimintaa neljästä eri pankista, jotka sijaitsevat neljässä eri maassa hyvinkin erityyppisissä yrityskulttuureissa. Olemme saaneet tehdä
töitä hyvinkin erilaisten näkökulmien parissa, mutta erilaisuus on
lopulta osoittautunut pikemminkin innoitukseksi kuin esteeksi.
Mitä Nordström aikoo tehdä nyt, johdettuaan vuosien ajan
menestyksekkäästi Nordeaa? Istua keinutuolissa? Ei suinkaan!
Lars G. Nordströmin kalenteri on täynnä työtä Nordean,
TeliaSoneran, Viking Linen, Ruotsin kuninkaallisen oopperan ja
Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin hallituksissa.
Nyt hän voi lisäksi matkata vaimonsa kanssa Helsinkiin oopperaan ihan vain nauttiakseen kauniista musiikista.
6IHÍLLERKOLLPÍALLAlXSTJËRNOROCHSTJËRNSKOTTFÚRATTDUSKALLFÍUT
DETMESTAAVMARKNADENSSENASTETRENDEROCHSIGNALER
.ÍGRAAVVÍRAVIKTIGASTESTJËRNBILDERËR02INFORMATIONMARKNADS
FÚRINGFÚRSËLJNINGMËSSOREVENTSRESORTRENDERREKRYTERINGOCH
DESTINATIONSUTVECKLING 6I KAN .ORDEN OCH ¾STERSJÚREGIONEN
BËST
(OS OSS ËR DU I GOTT SËLLSKAP MED STJËRNOR FRÍN ! TILL ¾ )NGET
UPPDRAGËRFÚRLITETELLERFÚRSTORTDETFINNSPLATSPÍSTJËRNHIMLEN
FÚR$IG
Anders Lindh
P.S. Jutun otsikko on oikeastaan osuvampi kuin ensi näkemältä arvaakaan. Nordean juuret ulottuvat vuoteen 1820, jolloin
Kööpenhaminaan avattiin Nordea-perheen ensimmäinen pankki
Sparekassen. Pankin ensimmäisiä asiakkaita oli tietenkin H.C.
Andersen.
&).3-ARKNAD+OMMUNIKATION
3NICKARBACKENTR3TOCKHOLM\4EL\&AX
%POSTINFO FINSASEMARTINAHLBERG FINSASE
WWWlNSASE
10
FORUM Finland nr 2 • 07
Kåseri
Sören Viktorsson
Suomalaista lisäarvoa
Oletko ajatellut, kuinka suuri osuus sattumalla onkaan
elämässä?
Runsas 15 vuotta sitten heräsin eräänä aamuna ja tajusin yhtäkkiä,
että halusin oppia suomea. Kaikki kyselivät uteliaina syitä valintaani, mutta minulla ei edelleenkään ole aavistustakaan.
– Hyvänen aika, mitä sinä sillä teet? työkaverini kyseli säälivästi
ja lisäsi:
– Lue mieluummin espanjaa tai jotakin muuta hyödyllistä!
Harvasta asiasta aikuiselämässäni on ollut yhtä paljon hyötyä kuin
suomen opiskelusta: olen saanut stipendejä, uusia ystäviä, tietoa
uudesta kulttuurista ja – noin yksitoista vuotta sitten, Suomeen
muuttamisen myötä – uuden ammatillisen uran.
Vuonna 1994, muutamia vuosia suomenkielen opiskelun aloittamisen jälkeen, kävin ensimmäistä kertaa Kiinassa. Se oli mullistava kokemus, ja luonnollisesti aloin opetella mandariinikiinan
alkeita.
Muutama viikko sitten olin jälleen Kiinassa työmatkalla valokuvaaja Kjell Fredrikssonin kanssa, ja tapasimme siellä hänen poikansa
Aronin. Aron on kunnianhimoinen 20-vuotias, joka on jo lukenut
60 opintopistettä mandariinia ja matkustaa parhaillaan puolen
vuoden ajan ympäri maata omin päin.
– Opiskelupaikoista on Tukholmassa kova taistelu, Aron kertoi vieraillessamme eräässä Pekingin monista yliopistoista, jossa opiskelee paljon ruotsalaisia.
Finskt mervärde
Har du tänkt på vilken stor roll slumpen spelar i våra liv?
För drygt 15 år sedan vaknade jag en morgon och bara visste, att
jag ville lära mig finska. Folk frågar ofta nyfiket varför, men jag har
fortfarande inte den ringaste aning.
– Men snälla du, VAD ska du med det till?! utbrast en arbetskamrat
medlidsamt och tillade:
– Läs spanska istället, eller något annat som du kommer få nytta
av!
Få saker i mitt vuxna liv har varit lika matnyttiga som att studera
finska; Språkstipendier, nya vänner, insikt i en fascinerande kultur
och – för snart elva år sedan – permanent flytt till Finland och därmed också en helt ny yrkeskarriär.
Några år efter att finskstudierna påbörjats besökte jag, 1994,
för första gången Kina. Det var en omvälvande upplevelse och jag
började (typiskt nog) ta privatlektioner i mandarin.
För några veckor sedan var jag åter i Kina på arbetsresa, med fotografen Kjell Fredriksson, och på plats träffade vi dennes son Aron.
Han är en ambitiös 20- åring, som redan läst 60 poäng i mandarin
och nu reser runt ett halvår i landet på egen hand.
– Det var stentuff konkurrens om studieplatserna i Stockholm,
berättade Aron en dag när vi gemensamt besökte ett av Pekings
många universitet, där flera svenskar studerar.
Eksoottinen Kiina on nyt muotia, ja yhä useampi matkustaa sinne. Eräänä iltana Pekingissä yritin laskea, kuinka moni tuntemani
ruotsalainen osaa hyvin kiinaa, mutta siihen eivät riittäneet edes
molempien käsieni sormet.
Sitten laskin samalla tavoin, kuinka moni osaa hyvin suomea.
Yhden käden sormet riittivät mainiosti. Valtaisa Kiina-innostus
on erinomainen asia, mutta minä tiedän toisenkin maan, jonka
kieli on vähintäänkin yhtä eksoottinen kuin mandariini ja joka on
useimmille ruotsalaiselle miltei yhtä tuntematon kuin Kiina.
Se maa on tietenkin Suomi.
Kina är inne och Kina är exotiskt och till Kina reser alltfler.
Jag räknade en afton i Peking på bägge händernas fingrar, men
de räckte inte till för att ange hur många svenskar jag personligen
känner som kan bra kinesiska.
Så gjorde jag samma räkneoperation, vad gäller antalet svenskar
jag känner som kan god finska. Det räckte gott med ena handens
fingrar… Det är alldeles förträffligt med detta stora Kina-intresse.
Men, jag vet ett annat land som har ett minst lika exotiskt språk och
som för många svenskar är nästan lika okänt.
Det heter naturligtvis... Finland!
Jos osaa edes hiukan mandariinia, kiinalaiset arvostavat sitä
valtavasti. Suomi ei ole ylenpalttisten eleiden maa. Mutta kun ruotsalainen yrittää oppia suomen kieltä ja kulttuuria edes hiukan, monia uusia ovia avautuu selkoselälleen.
– Toistaiseksi meidän ei ole koskaan tarvinnut evätä keneltäkään mahdollisuutta opiskella suomea, kertoo opintorehtori Sari
Pesonen Helsingin yliopistosta.
Liike-elämän ammattilaisilla on aina kiire, mutta kieliä voi opiskella muuallakin kuin yliopistossa. Myös muutaman tunnin viikoittaisesta opiskelusta iltakurssilla on hyötyä.
Sitä paitsi voin taata, että talouden kielellä ilmaistuna suomen
opiskelu tuottaa lisäarvoa.
Kan man litet mandarin, blir kineserna lyckliga och lovprisar
en. Finland är inte de stora gesternas land. Men är du svensk och
har bemödat dig, om så än bara en smula, att lära litet av språket
och kulturen så står många dörrar öppna på vid gavel.
– Hittills har vi aldrig behövt säga nej till någon som ansökt att få
studera finska, berättar studierektor Sari Pesonen vid Helsingfors
universitet.
Affärsfolk har alltid bråttom, men man behöver ju inte nödvändigtvis studera på universitet. Någon timme per vecka på aftonkurs ger
också utdelning.
Dessutom garanterar jag att det – för att tala affärsspråk – ger
mervärde.
FORUM Finland nr 2 • 07
11
Blåvit Ekonomi:
Landsflykten
Utmarschen
På affärsgatan Brigade Road i den sydindiska IT-staden Bangalore
är det svårt att hitta någon som bär på en mobiltelefon av annat
märke än Nokia. Bolagets marknadsandel i Indien ligger på minst
70 procent. Och då talar vi inte om de billiga lurarna. I Nokias
”Concept Store” på sidogatan Church Street säljs de mest avancerade modellerna.
”Vi befinner oss i Bangalore, här har folk pengar”, förklarar
butiksägaren Tayeb Sheriff.
Flera av kunderna står på ringlistan: så snart en ny modell
anlänt kommer de för att hämta sitt eget exemplar.
”Tjugotusen, trettiotusen rupier får den väl nog kosta”, säger
Sayed Yed. Han byter telefon var tredje månad. Priset motsvarar
400-500 euro, en förmögenhet för de flesta.
Än så länge har bara 15 procent av indierna en mobiltelefon, men sex till åtta miljoner nya användare strömmar till - varje
månad.
”Indien är ju världens folkrikaste nation och inget talar emot
att det kan bli vår största marknad”, säger vice vd Anssi Vanjoki
när jag i Helsingfors frågar när Indien växer förbi Kina på Nokias
världskarta.
Goda nyheter för Nokia – och bra för Finland, väl? Nokia är
ju trots allt landets överlägset viktigaste företag, vars fantastiska
framgångshistoria redan skrivits in i den nationalistiska mytologin
vid sidan av vinterkriget mot Sovjetunionen. Visst, men oron sprider sig.
Den gångna vintern har hela Finland skakats om i grundvalarna när underleverantörerna till Nokia en efter en lagt ner sina
fabriker för att istället flytta produktionen till låglöneländer – där
också allt fler av kunderna finns. De senaste åren har Kina varit
målet för nya investeringar, men nu handlar det om rena rama
utflyttningen. Också Indien lockar. Hela det så kallade telekomklustret kring Nokia i Finland håller på att upplösas, åtminstone till
den del det handlar om tillverkning.
Det är en stor förändring och Nokia anklagas för att tvinga
sina underleverantörer till en jakt på överloppskilon som gör att
de bantar ihjäl sig. Men har Nokia något val? Snittpriserna på mobiltelefoner fortsätter att falla och kräver att alla i leverantörskedjan slimmar sin verksamhet. Den som inte hänger med, faller bort.
Nästa står redan i kö för att skriva kontrakt.
Perlos, som tillverkar plastskal för mobiltelefoner, sätter nu
upp en fabrik nära Nokias nya produktionsanläggning i indiska
Chennai. Fabrikerna i Finland läggs ned i höst och 1.200 personer
får gå. Aspocomp ska bygga en fabrik för mikrochips i Chennai, fabriken i Salo läggs ned och 320 tvingas gå. Salcomp som tillverkar
laddare för mobiltelefoner, har flyttat allt från Uleåborg till Kina.
Kontraktstillverkaren Elcoteq stänger sin sista finländska fabrik i
augusti – tillverkningen flyttas till Kina och Ungern.
Det handlar om tusentals arbetsplatser som bara upphör att
existera.
Elcoteq har grundat en fabrik i Bangalore, i industristaden
Electronics City där två av grannarna heter Infosys och Wipro,
framgångsrika indiska IT-företag. Avståndet till Helsingfors är 6759
kilometer (enligt www.geobytes.com). Nu när Finnair börjar köra
12
direktflyg mellan Helsingfors och Delhi eller Mumbai tar det inte
många timmar att färdas den sträckan: 6,5 timmar flygtid, byte till
inrikesterminalen och ett par timmar till.
Mentalt sett är avståndet ännu kortare. Wipro är ett nytt namn
på den globala företagskartan, men har på kort tid blivit viktigt för
Nokia som utvecklare av programvara.
Elcoteq i sig bär på en intressant berättelse om hur industrier
föds och förändras. Tre av cheferna köpte ut elektroniktillverkningen 1991 ur det dåvarande industrikonglomeratet Lohja och gick in
i kontraktstillverkning av elektronik, EMS, som då var ganska nytt.
Fabriken i Lojo hade först 170 anställda, men företaget expanderade snabbt. Snart blev det dags för en stor fabrik i Tallinn som
också blev något av en symbol för den lilla republiken Estlands
pånyttfödelse.
Vd och störste ägaren Antti Piippo hyllades som en visionär
och myntade uttrycket ”co-evolution”, att växa med kunden. Hans
gode vän, Finlands förre president Martti Ahtisaari, tog en plats i
styrelsen.
Elcoteq öppnade fabriker i Ungern, Mexiko, Kina och senast
i Indien, men de små marginalerna tvingade fram en kostnadsjakt
som enligt ägarna gjorde anläggningen i Lojo olönsam. Företaget
är till två tredjedelar beroende av beställningar från Nokia och
Ericsson.
I dag är Elcoteq ett globalt företag med 23 000 anställda och
sin juridiska hemvist i Luxemburg, det första stora industriföretaget
i Europa att bli ett europabolag (Societas Europaea). Av de finländska rötterna finns bara lite produktutveckling kvar. Omsättningen
ökar starkt, men resultatet krympte ihop till nästan ingenting i fjol.
Spekulationerna på Helsingforsbörsen går ut på att Elcoteq, Perlos
eller Aspocomp - precis som en annan underleverantör till Nokia,
Eimo - ska köpas upp av något asiatiskt företag och försvinna i en
större helhet.
Taiwanesiska Foxconn tog över Eimo för fyra år sen och lade
en kort tid därefter ner de båda fabrikerna i Finland. 700 personer
blev arbetslösa. Samtidigt har Foxconns leveranser till Nokia ökat
kraftigt och bolaget är enligt Merrill Lynchs analytiker på väg att gå
förbi Elcoteq som kontraktstillverkare.
Utropstecknen handlar inte bara om fabriker som stängs, nu
diskuterar Finland också huruvida forskning och utveckling har
någon framtid. Nokia står visserligen bara för knappt tre procent
av den samlade produktionen av varor och tjänster, men uppemot
hälften av all industriell FoU i Finland.
Tankarna går osökt till Joseph Schumpeter och hans tankar
om ”skapande förstörelse”. Potentiella offer har redan pekats ut.
FORUM Finland nr 2 • 07
Carl-Gustav Lindén är ekonomijournalist i Helsingfors och arbetar för de svenska
tv-nyheterna vid Rundradion.
Ett viktigt forskningscentrum för företagets nätverk ligger i
Uleåborg, en stad som gjort sig känd som ett arktiskt mirakel inom
högteknologi. Både Uleåborgs universitet och Statens tekniska
forskningscentral VTT har ett omfattande samarbete med Nokia.
Sammanslagningen av Nokia Networks med Siemens nätverksdivison ska leda till att personalen minskas med 10-15 procent under
de närmaste fyra åren. De första 190 har redan fått sina besked,
nu inleds samarbetsförhandlingar med ytterligare 700 och totalt
handlar nedskärningarna om 6 000-9 000 arbetsplatser. Frågan
är då vad som händer med FoU-samarbetet i Finland, som delvis
också har regionalpolitiska drag. Hundratals forskare i Uleåborg
är beroende av Nokia för sin framtid.
Ingenjörsstaden Uleåborg har i åratal växt snabbast i Finland
- men mörka moln syns vid horisonten. Det mesta av tillverkningen
inom telekom har redan försvunnit. Flextronics, Filtronic, Sanmina
SCI och nu senast Scanfil lägger ned sina fabriker en efter en.
Ett typiskt exempel är Powerwave, ett amerikanskt ägt företag
som tillverkar komponenter för basstationer. Den gamla fabriken
invid Ule älv gapar nu tom. Där jobbade 700 personer tidigare och
när jag besökte fabriken förra året satt ett femtiotal ingenjörer i
ekande tomma lokaler och utvecklade nya produkter. När prototypen var klar kom ett ”Technology Transfer Team” bestående av
kineser från Shanghai. De stannade ett par veckor för att lära sig
hur den nya produkten är uppbyggd och sen ta den med sig hem
för tillverkning i Powerwaves kinesiska fabrik.
Men också det här har ändrats. I dag styrs verksamheten av
brittiska Filtronic, lokalen står tom och ingenjörerna är borta. De
har flyttats till grannkommunen Kempele.
Hela Uleåborg hålls i spänning och de flesta verkar vara övertygade om att det kommer en smäll. Hur stor är det ingen som vet.
Men berättelsen om hur företagen kring Nokia flyttar ut från
Finland eller upphör att existera har också en annan sida. Nokia
gör självt tre fjärdedelar av sina produkter, i motsats till konkurrenterna som lagt ut det mesta av tillverkningen. Nokias fabriker i
Salo i sydvästra Finland tillverkar de mest avancerade modellerna
i N- och E-serien. Där arbetar i dag 2 200 personer och företaget
nyanställer folk. Koncernens vinst i fjol var den största någonsin.
Samtidigt finns oron där för att Nokia en dag lämnar Finland.
Merparten av Nokias aktier ligger i amerikanska händer, men bo-
FORUM Finland nr 2 • 07
lagets förre koncernchef Jorma Ollila säger att styrelsen aldrig någonsin diskuterat en utflyttning av huvudkontoret. Alla i Finland
vet ändå att denna ”exit-option” finns i skrivbordslådan – även om
Nokia inte behöver nämna dess existens. Därför var det med en
suck av lättnad många tog emot förra sommarens besked att Ollila
efterträds av sin mångårige kollega Olli-Pekka Kallasvuo och inte
en amerikansk chef.
I själva verket är Finlands beroende av Nokia enormt om vi
talar om mentala värden, men rent ekonomiskt bidrar telekomjätten ändå inte lika mycket till den ekonomiska tillväxten som på
90-talet. År 2000 var Nokias andel av BNP – den samlade produktionen av varor och tjänster – omkring 4 procent. Siffran kommer
från näringslivets forskningsinstitut Etla som nu räknat ut att andelen år 2005 hade sjunkit till 2,9 procent. Under samma period
har Nokias andel av den ekonomiska tillväxten minskat från en
fjärdedel till nära noll. Istället har verkstadsindustrin tagit över rollen som ekonomiskt lokomotiv. Och skogsindustrin är fortfarande
landets största industribransch.
Att Nokias ställning i finländskt samhälle har försvagats
märks också i attityderna. För första gången sedan bolaget steg
upp ur askan i början av 90-talet för att förvandlas till världens
största tillverkare av mobiltelefoner har personalen börjat knorra
öppet. Den starka solidariska företagskulturen börjar ge vika för
missnöje. Under vårvintern har tusentals anställda i Finland marscherat ut vid flera tillfällen, i protest mot personalpolitiken och
mot att de blev utan årsbonus trots rekordresultatet. Samtidigt säger tjänstemannaunionen, som hör till tjänstemannafacket FTFC,
att de aldrig fått så många nya medlemmar från Nokia som nu.
Det är kanske nya tider i Finland, men något som ägaren till
Nokia Concept Store i Bangalore knappast bryr sig om. För honom
spelar det ingen roll var Nokia hör hemma.
”Affärerna går alldeles utomordentligt”, säger han, ett uttalande som förstärks av ett glatt grin.
Carl-Gustav Lindén
13
Handelskammaren hjälper
De regionala TE-centralerna i Finland kan med stöd av EU-medel hjälpa små
och medelstora företag att lyckas i sina internationaliseringsprocesser. Finsksvenska handelskammaren har efter ett anbudsförfarande fått det operativa
ansvaret för två sådana projekt i år.
– Att inleda verksamhet utomlands är ett kritiskt tillväxtskede i
ett företags verksamhet. Framförallt kan det vara svårt att hitta de
rätta kontakterna på en helt ny marknad, säger marknadskonsult
Anne Masalin på Finsk-svenska handelskammaren.
Hon hanterar det ena internationaliseringsprojektet vars
målsättning är att hjälpa 8 nyländska företag i olika branscher att
lyckas på den svenska marknaden. Projektet inleddes i mars med
en utbildning i Helsingfors och fortsätter nu med företagsspecifika
konsultationer och marknadskartläggningar.
– Framförallt hjälper vi företagen att förstå hur den svenska
marknaden ser ut. De måste till exempel kanske anpassa sina produkter eller marknadsföringsprinciper för att ha en chans här.
Separata upplägg för varje företag
Anne Masalin betonar att handelskammarens lokala kontaktnätverk på ett lyckat sätt kompletterar TE-centralernas kontakter till
Sverige.
– När företagens möjliga samarbetspartners och distributionskanaler kartlagts är det i september tid för konkreta förhandlingar i
Kauppakamari apuna
kansainvälistymisessä
Suomen alueelliset TE-keskukset voivat EU-varojen tuella auttaa pieniä ja keskisuuria yrityksiä onnistumaan kansainvälistymisprosesseissaan. Suomalaisruotsalainen kauppakamari on saanut tarjouskilpailun myötä operatiivisen
vastuun kahdessa tällaisessa projektissa tänä vuonna.
– Toiminnan aloittaminen ulkomailla on kriittinen kasvuvaihe
yrityksen toiminnassa. Erityisesti oikeiden kontaktien luominen
tuntemattomilla markkinoilla voi olla hankalaa, Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin markkinaneuvoja Anne Masalin kertoo.
Masalin johtaa kansainvälistymisprojektia, jonka tavoitteena on auttaa 8:aa uusmaalaista yritystä eri aloilta onnistumaan
Ruotsin markkinoilla. Projekti aloitettiin maaliskuussa Helsingissä
järjestetyllä koulutuksella, ja se jatkuu nyt yrityskohtaisilla konsultaatioilla ja markkinatutkimuksilla.
– Ennen kaikkea autamme yrityksiä ymmärtämään, millaiset
Ruotsin markkinat ovat. Menestyäkseen yrityksen on usein esimerkiksi muokattava tuotteitaan tai markkinointiperiaatteitaan.
– Kun yrityksen mahdolliset yhteistyökumppanit ja jakelukanavat on selvitetty, syyskuussa voidaan ryhtyä konkreettisiin
neuvotteluihin Ruotsissa. Toisinaan täytyy miettiä, olisiko parasta
hankkia yritykselle agentti tai perustaa tytäryhtiö.
Neuvottelujen yhteydessä Ruotsissa yritykset voivat samalla
muutenkin tutustua oman alansa kilpailutilanteeseen.
– Ruotsin-vierailun jälkeen neuvotteluja arvioidaan ja jokaiselle yritykselle tehdään oma jatkosuunnitelma. Helsingissä lokakuussa järjestettävässä loppukoulutuksessa yritykset oppivat
esimerkiksi välttämään kulttuurien yhteentörmäyksiä ja rakentamaan toimivaa yhteistyötä ruotsalaisyritysten kanssa.
Jokaiselle yritykselle erilaiset suunnitelmat
Kauppakamarin markkinaneuvoja Marja Kahra johtaa vastaavaa
kansainvälistymisprojektia Pirkanmaan ja Keski-Suomen TE-keskusten toimeksiannosta.
Anne Masalin kertoo, että kauppakamarin paikalliset yhteysverkostot täydentävät erinomaisesti TE-keskusten Ruotsin-kontakteja.
14
Projekteja myös Ruotsin ulkopuolella
FORUM Finland nr 2 • 07
med internationaliseringen
Sverige. Ibland måste man fundera på om det är bäst att leta efter
en agent eller att starta ett dotterbolag.
I samband med förhandlingarna i Sverige kan företagen samtidigt ytterligare bekanta sig med konkurrenssituationen inom sina
respektive branscher.
– Efter sejouren i Sverige utvärderas förhandlingarna och därefter planerar vi separat för varje företag hur de skall gå vidare. Vid
den avslutande utbildningen i oktober i Helsingfors lär sig företagen bland annat hur de undviker kulturkrockar och hur de bygger
upp ett fungerande samarbete med svenska företag.
Projekt också utanför Sverige
Ett liknande internationaliseringsprojekt leds av handelskammarens marknadskonsult Marja Kahra på uppdrag av TE-centralerna
i Tammerforsområdet och Mellersta Finland.
Det här projektet siktar mot internationalisering inom ett större
område; förutom de nordiska länderna ingår även andra europeiska länder. Handelskammaren samarbetar därför med det internationella affärskonsultföretaget Strategy Analysis International.
– Projektet avslutas i juni och har i stort sett samma innehåll
som vårt andra pågående internationaliseringsprojekt. I mitt projekt deltar 12 små och medelstora företag främst inom metall, verkstad och IT, säger Marja Kahra.
Hon betonar att projekten stöds av Europeiska Sociala Fonden
och att de därför är finansiellt fördelaktiga för företagen.
– Det är en viktig aspekt eftersom företagen i internationaliseringsskedet vanligtvis har ont om resurser. Dessutom är programmen planerade så att företagen effektivt knyts till processen utan
att binda upp för stora resurser.
Företagens behov avgör
Internationaliseringsprogrammen är praktiskt inriktade och utgår
från företagens behov.
– Vår erfarenhet av marknadsundersökningar och distributionsfrågor och hur man söker samarbetspartners utomlands är
ytterst värdefull för företagen när de gör upp sina strategier, säger
Marja Kahra.
Hon skötte ett motsvarande projekt för två år sedan i samarbete med Nylands TE-central. Tio företag deltog och när de efteråt
ombads betygsätta programmet på skalan 1 – 5 blev slutbedömningen 4,5.
– De uppskattade speciellt det praktiska stöd de fick av
Finsk-svenska handelskammaren i varje skede av processen.
Hälften av företagen kom igång med sin utlandsverksamhet under
projekttiden.
Marja berättar att hon haft kontakt med företagen även efter
projektet. Både Anne och Marja räknar därför med att kontakten
med de nu deltagande företagen fortsätter i någon form efter att
deras projekt officiellt tagit slut.
– Det är viktigt att företagen får stöd i början av deras internationaliseringsprocess så att den kan genomföras behärskat och
långsiktigt, framhåller Marja.
Ulla Stenman
Projekti tähtää kansainvälistymiseen entistä laajemmalla alueella, johon kuuluu Pohjoismaiden lisäksi myös muutamia muita
Euroopan maita. Kauppakamari tekee projektissa yhteistyötä kansainvälisen konsulttitoimiston Strategy Analysis Internationalin
kanssa.
– Projekti päättyy kesäkuussa, ja se on pääpiirteittäin samanlainen kuin toinenkin parhaillaan käynnissä oleva kansainvälistymisprojektimme. Minun projektiini osallistuu 12 pientä
ja keskisuurta yritystä pääasiassa metalli-, konepaja- ja IT-alalta,
Marja Kahra kertoo.
Kahra muistuttaa, että projekti saa taloudellista tukea
Euroopan sosiaalirahastolta, joten se on edullinen yrityksille.
– Tämä on tärkeä näkökulma, sillä kansainvälistymisvaiheessa yrityksillä on usein pulaa resursseista. Ohjelma on lisäksi suunniteltu siten, että yritys sitoutuu prosessiin tehokkaasti sitomatta
siihen kuitenkaan suuria resursseja.
Yritysten tarve ratkaisee
Kansainvälistymisohjelma on käytännöllisesti suuntautunut ja lähtee yritysten tarpeista.
– Kokemuksemme markkinointitutkimuksista, jakeluasioista
ja yhteistyökumppaneiden löytämisestä ulkomailta on erityisen
FORUM Finland nr 2 • 07
arvokasta yrityksille, kun ne suunnittelevat strategioitaan, Marja
Kahra kertoo.
Kaksi vuotta sitten hän hoiti vastaavaa projektia yhteistyössä
Uudenmaan TE-keskuksen kanssa. Projektiin osallistui kymmenen yritystä, joita pyydettiin jälkeenpäin arvioimaan projektia asteikolla 1–5. Loppuarvosanaksi saatiin 4,5.
– Yritykset arvostivat erityisesti kauppakamarin tarjoamaa
käytännön tukea prosessin jokaisessa vaiheessa. Puolet yrityksistä
käynnisti ulkomaantoimintansa projektin aikana.
Kahra kertoo pitäneensä yhteyttä yrityksiin myös projektin
jälkeen. Masalin ja Kahra odottavatkin, että yhteydenpito projekteihin osallistuvien yritysten kanssa jatkuu jossakin muodossa
myös sen jälkeen, kun projektit ovat virallisesti ohi.
– Yritysten tukeminen kansainvälistymisprosessin alussa on
tärkeää, jotta prosessi voidaan hoitaa hallitusti ja pitkäjänteisesti,
Kahra tähdentää.
15
Exportchef delas ut
Fast Sverige ligger nära och är det första logiska exportlandet för många företag kan det ändå kännas
lika avlägset som Australien. En av staten subventionerad exportring kan vara bot mot den känslan.
– En exportring är ett lätt, effektivt och förmånligt sätt att komma
in på marknaden. Tillsammans med tre andra företag i samma
bransch delar man helt enkelt på en exportchef som gör det grundläggande fotjobbet i Sverige, säger charkföretaget Huhtahyväts
vd Lauri Vappula som i två repriser har haft goda erfarenheter av
exportringar.
I Finland har till dags dato över 1000 företag deltagit i cirka
300 exportringar sedan 1993. De har huvudsakligen ordnats av
Finpro som nyligen valdes till världens bästa exportfrämjande organisation av FN-organet ITC.
– En nyhet för många är att vi numera också i Sverige kan
bygga exportringar för finska företag. Vi är ju en förlängd arm av
Finpro här, betonar Clas Juthas på Finsk-svenska handelskammaren. Det är bara att lyfta telefonluren och ringa mig direkt så ser vi
hur vi kan gå vidare!
Exportchefen är lokal
Clas Juthas kan gott sägas vara Finlands Mr Exportring, för
det var han som 1992 i samarbete med Pentti Mettälä började
utveckla konceptet vid Utrikeshandelsförbundet, nuvarande
Finpro. Utgångspunkten var ett system som vid den tiden fanns
i Danmark.
Nu är han sedan tre år tillbaka anställd vid Finsk-svenska
handelskammaren där en av hans uppgifter är att koordinera
exportringar för finländska bolag som vill in på den svenska
marknaden.
– Vårt system har fungerat i den här formen sedan 1995. Det
stöds av handels- och industriministeriet och därför finns det alltid öronmärkta pengar i statsbudgeten. Som mest hanterade jag i
Finland 23 exportringar på samma gång.
För att undvika lojalitetskonflikter får företagen i en exportring
inte vara direkta konkurrenter eftersom de delar på en sakkunnig
exportchef. Då det gäller handelskammarens exportringar är exportchefen alltid från Sverige.
– En lokal exportchef är en fördel både med tanke på kontakterna till den svenska marknaden och på resekostnaderna. De
personer vi väljer till exportchefer är alltid erfarna yrkesmänniskor, betonar Juthas.
Öppen information krävs
En av de exportchefer som handelskammaren anlitar är Maria
Stjernberg Åkermark, vars konsultföretag är specialiserat på
byggbranschen. Hon är uppvuxen i Finland men har bott länge
i Sverige.
– Den första regeln är att företaget måste ha klart för sig varför
det vill med i exportringen. Nästa steg är att jag lär mig företaget.
Ju tidigare jag får gå in i företagets strategier på djupet desto bättre
blir slutresultatet. Det krävs öppenhet, men allt som jag får veta är
givetvis konfidentiellt.
Maria betonar också vikten av att företaget har dokumenterad information om sina produkter. För henne räcker det bra med
finska texter eftersom hon kan översätta dem.
– Poängen är att utan konkret bakgrundsmaterial är mitt jobb
ganska omöjligt. Produkterna måste också erbjuda klara fördelar
16
Exportringsmöte på Finsk-svenska handelskammaren. Taina Pettersson och Jani Multisilta från
Porin Leipä samt Clas Juthas från FSHK
jämfört med det som finns på marknaden. Kunderna köper ju alltid
helst det som de känner till.
Munkarna fick ny smak
Clas och Maria betonar också att ett företag för att lyckas i en
exportring måste ha kapacitet att anpassa sina produkter till den
svenska marknaden.
– Vårt fotarbete innebär att vi kartlägger marknaden i Sverige
och letar upp presumtiva kunder skilt för varje företag. Men eftersom Sverige på många sätt skiljer sig från Finland måste företagen
ofta anpassa sina produkter så att de passar i Sverige.
Bageriet Munkkimiehet i Tammerfors är ett av de företag som
konkret har märkt skillnaden i smak mellan länderna. Bolaget är
specialiserat på färdigt gräddade djupfrysta munkar som endast
kräver upptining på försäljningsstället.
– Vi gick med i en exportring med den konkreta målsättningen att lära känna den svenska marknaden i vår specifika bransch.
Redan för att skapa de nödvändiga kontakterna krävs det att man
själv är närvarande vilket hade varit omöjligt att hantera från
Finland, säger vd Harri Gröhn.
När TE-centralen i Tammerfors gav honom impulsen att gå
med i exportringen för livsmedel var beslutet lätt att ta. Men när
projektet hade startat framgick det snabbt att produkterna inte satt
rätt.
– Det slutade med att vi måste ta fram smaker uttryckligen
för den svenska marknaden. Vår inlånade exportchef Marianne
Edström gjorde ett ovärderligt fotjobb och skapade goda kontakter. För vår del är exportringen avslutad men vi har kommit så långt
att vi nu förhandlar på allvar om affärer i Sverige.
Med för andra gången
Även Huhtahyvät märkte behovet av produktanpassning för att ens
kunna börja arbeta på en svensk etablering med sina charkvaror.
– För att få den behövliga kunskapen krävdes det en lokal
exportchef som först skaffade fram den behövliga marknadsinformationen och sedan parade ihop oss med lämpliga kunder. Från
Finland hade vi inte kunnat sköta det jobbet, medan vi nu redan
för seriösa förhandlingar med några svenska kedjor och grossister,
säger företagets vd Lauri Vappula.
Hans föregående arbetsplats var bageriet Porin Leipä som
deltog i en tidigare exportring. – Projektet ledde till konkreta
förhandlingar i Sverige och det känns mycket positivt också för
Huhtahyväts del. Men det är fråga om en lång process innan det
går att säga hur man sist och slutligen har lyckats, säger han.
Bo Ingves
FORUM Finland nr 2 • 07
Tarjolla vientipäällikkö
Suomen naapurimaa Ruotsi on monille suomalaisyrityksille luonnollisesti ensimmäinen vientimaa. Ruotsi voi
kuitenkin tuntua yhtä etäiseltä kuin Australia. Valtion
tukema vientirengas saattaa olla ratkaisu ongelmaan.
Marianne Edström exporthef för
exportring och Conny Olivenland från
Sponsab
– Vientirengas on helppo, tehokas ja edullinen tapa tulla markkinoille. Yritys jakaa vientipäällikön yhdessä kolmen muun saman
alan yrityksen kanssa. Vientipäällikkö tekee sitten alustavan työn
Ruotsissa, kertoo liha-alan yritys Huhtahyvien toimitusjohtaja
Lauri Vappula, jolla on hyviä kokemuksia vientirenkaista kahdeltakin kerralta.
Vuodesta 1993 lähtien yli 1 000 suomalaista yritystä on osallistunut noin 300 vientirenkaaseen. Renkaat on pääasiassa järjestänyt Finpro, jonka WTO:n alainen International Trade Centre valitsi
äskettäin maailman parhaaksi kauppaa edistäväksi järjestöksi.
– Moni ei vielä tiedä, että me järjestämme nykyisin vientirenkaita suomalaisyrityksille myös Ruotsissa. Me olemme ikään kuin
Finpron pidennetty haara, kertoo Suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin Clas Juthas: – Kannattaa vain rohkeasti soittaa suoraan
minulle, niin voimme yhdessä miettiä jatkoa.
Vientipäällikkö on aina paikallinen
Clas Juthasia voi hyvin kutsua Suomen herra Vientirenkaaksi, sillä
vuonna 1992 hän alkoi yhteistyössä Pentti Mettälän kanssa kehittää konseptia silloisen Suomen Ulkomaankauppaliiton eli nykyisen Finpron puitteissa. Lähtökohtana oli järjestelmä, joka tuolloin
oli käytössä Tanskassa.
Nyt hän on taas kolmen vuoden ajan toiminut Suomalaisruotsalaisessa kauppakamarissa, jossa hänen työhönsä kuuluu
mm. Ruotsin markkinoille pyrkivien suomalaisyritysten vientirenkaiden koordinoiminen.
– Järjestelmämme on toiminut tässä muodossaan vuodesta
1995 saakka. Toiminta saa tukea kauppa- ja teollisuusministeriöltä,
joten valtion budjetissa on aina siihen varattua rahaa. Enimmillään
hoidin Suomessa 23:a vientirengasta samanaikaisesti.
Lojaalisuusristiriitojen välttämiseksi saman vientirenkaan
yritykset eivät saa olla suoranaisesti toistensa kilpailijoita, sillä yrityksillä on yhteinen, kaikkien asiat hyvin tunteva vientipäällikkö.
Kauppakamarin Ruotsissa toimivissa vientirenkaissa vientipäällikkö on aina ruotsalainen.
– Paikallinen vientipäällikkö on etu niin ruotsalaisia markkinakontakteja kuin matkakulujakin ajatellen. Vientipäälliköiksi
valitaan aina kokeneita ammattilaisia, Juthas painottaa.
Tiedon tulee olla avointa
Kauppakamari luottaa vientipäällikkö Maria Stjernberg Åkermarkiin, jonka konsulttiyritys on erikoistunut rakennusalaan. Hän
on kasvanut Suomessa, mutta asunut Ruotsissa jo kauan.
– Ensimmäinen sääntö on, että yrityksen on tiedettävä, miksi
se haluaa mukaan vientirenkaaseen. Seuraavassa vaiheessa minä
opettelen kaiken yrityksestä. Lopputulos on sitä parempi, mitä
FORUM Finland nr 2 • 07
aiemmin pääsen kunnolla mukaan yrityksen strategioihin. Tämä
vaatii tiedon avoimuutta, mutta kaikki, mitä saan tietää, on tietenkin luottamuksellista.
Stjernberg Åkermark painottaa myös, että yrityksellä on oltava dokumentoitua tietoa tuotteistaan. Hänelle sopivat suomenkielisetkin tekstit, sillä hän voi kääntää ne.
– Ajatus on se, että ilman konkreettista taustatietoa minun
työni on miltei mahdotonta. Lisäksi tuotteiden on tarjottava selkeää lisäetua markkinoilla oleviin vastaaviin tuotteisiin verrattuna.
Asiakkaat kun yleensä ostavat mieluiten tuttuja tuotteita.
Munkkien maku muuttui
Juthas ja Stjernberg Åkermark painottavat vielä, että onnistuakseen vientirenkaassa yrityksellä on oltava kapasiteettia muuntaa
tuotteitaan Ruotsin markkinoille sopiviksi.
– Jalkatyömme on Ruotsin markkinoiden tutkimista ja mahdollisten asiakkaiden etsimistä kullekin yritykselle. Ruotsi on
kuitenkin monin tavoin erilainen kuin Suomi, joten yritysten on
monesti muokattava tuotteitaan Ruotsin markkinoille sopiviksi.
Tamperelainen leipomo Munkkimiehet on havainnut kahden
maan makutottumuserot hyvin konkreettisella tavalla. Yritys on
erikoistunut valmiiksi paistettuihin pakastemunkkeihin, jotka täytyy vain sulattaa ennen myyntiin asettamista.
– Liityimme vientirenkaaseen konkreettisena tavoitteenamme oppia tuntemaan oman toimialamme ruotsalaiset markkinat.
Jo välttämättömien kontaktien luominen edellyttää paikalla olemista, mikä olisi ollut mahdotonta Suomesta käsin, toimitusjohtaja
Harri Gröhn kertoo.
Kun Pirkanmaan TE-keskus rohkaisi Gröhniä liittymään elintarvikkeiden vientirenkaaseen, päätös oli helppo. Pian projektin
alettua selvisi kuitenkin, että tuotteet olivat vääränlaisia.
– Lopulta meidän täytyi kehittää nimenomaan ruotsalaisille markkinoille sopivia makuja. Lainaamamme vientipäällikkö
Marianne Edström teki korvaamattoman jalkatyön ja loi erinomaisia kontakteja. Meidän osaltamme vientirengas on nyt ohi, mutta
olemme päässeet niin pitkälle, että neuvottelemme nyt tosissamme liiketoimista Ruotsissa.
Mukana toista kertaa
Myös Huhtahyvät huomasi, että sen lihatuotteita piti muokata, ennen kuin työtä niiden tuomiseksi Ruotsin markkinoille voitiin edes
aloittaa.
– Tarpeellisen tiedon saamiseksi tarvittiin paikallinen vientipäällikkö, joka hankki ensin tarvittavat markkinatiedot ja yhdisti
sitten meidät sopiviin asiakkaisiin. Emme olisi voineet tehdä tätä
työtä Suomesta käsin, kun taas nyt neuvottelemme jo vakavasti
joidenkin ruotsalaisten ketjujen ja tukkukauppiaiden kanssa, yrityksen toimitusjohtaja Lauri Vappula kertoo.
Vappula oli ennen töissä Porin Leipä -leipomossa, joka on
osallistunut vientirenkaaseen aikaisemmin. – Projekti johti konkreettisiin neuvotteluihin Ruotsissa, ja myös Huhtahyvien osalta
projekti tuntuu sujuvan positiivisesti. Kysymys on kuitenkin pitkästä prosessista, ja vasta lopussa nähdään, kuinka kaikki oikein
onnistui, hän lisää.
17
Ekologiska smörjmedel oc
Familjeföretaget Solmaster Oy är specialiserat på miljöanpassade kemiska produkter och smörjmedel som är baserade på
rapsolja eller andra biologiskt nedbrytbara råvaror.
När bolagets exportchef Pasi Korkkinen visar runt på företagets propra anläggningar i Hollola, nära Lahtis i södra
Finland, pekar han på flera stora cisterner på gården. De
innehåller tusentals liter med rapsolja som utgör basen för
bolagets skärvätskor och hydrauloljor.
– Om man jämför med mineraloljebaserade produkter
är våra smörjmedel och hydrauloljor betydligt skonsammare för både miljön och användarna. Våra nya biologiskt
nedbrytbara Green Line skär- och slipvätskor är till exempel
de första i Norden som uppfyller EU:s nya hälsokrav, säger
han.
Med miljön i högsätet
Som ett konkret exempel på vad bolagets produkter kan betyda för miljön nämner Korkkinen dagens effektiva skogsmaskiner som röjer, kapar och kvistar. De otroligt effektiva
och mångsidiga funktionerna i en sådan maskin kräver
hundratals liter med hydraulolja.
– Om ett sådant aggregat läcker mineralolja i skogen
kan det vara en katastrof för både naturen och skogsmaskinföraren, som kanske får stå för saneringskostnaderna.
Eftersom vår rapsoljebaserade hydraulolja bryts ned i
naturen är riskerna avsevärt lägre.
Solmaster är grundat 1976 och började utveckla rapsoljebaserade produkter redan 1987.
– För att hålla kontroll på utvecklingen har vi byggt upp
ett eget laboratorium och kvalitetskontrollen på alla produkter är kontinuerlig. Vår verksamhet är certifierad enligt
både ISO 9001 och ISO 14001. Det innebär att vi satsar på
hållbar utveckling och miljömässigt skonsamma lösningar
ur alla aspekter.
Exporten växer
Med drygt 30 år på nacken är Solmaster fortsättningsvis ett renodlat familjeföretag. Bolaget grundades av Pasi
Korkkinens far Matti, som fortfarande är VD. Mamma Irma
ansvarar för ekonomin medan Pasis syster Pia är engagerad
i produktionen.
Föregaget är väletablerat i Finland och satsar nu på att
expandera. Förhoppningarna är högt ställda på exporten
västerut.
– I fjol grundade vi dotterbolaget Solmaster AB för att
effektivare kunna hantera de svenska kundkontakter som vi
byggt upp genom åren, säger Korkkinen.
Företagets centrallager i Knivsta, strax norr om
Stockholm, borgar för snabba leveranser i Sverige.
– Vi förhandlar som bäst med en större svensk landsomfattande distributör. Om den affären går i lås mångdubblas vår försäljning genom att vi får våra produkter också på
butikshyllorna.
När det gäller framtiden ser Korkkinen inga större
hotbilder.
– Tack vare vår egen produktutveckling och vår över
tjugoåriga erfarenhet av ekologiska produkter har vi goda
möjligheter att hålla konkurrenterna stången. Vi fokuserar
medvetet på flera olika nischer för att gardera oss mot eventuella konjunktursvängningar.
Christian Söderström
För både industri och privatpersoner
Förutom olika smörjmedel och hydrauloljor tillverkar
Solmaster också ett brett urval industri-, bygg- och städkemikalier samt slitstarka fasad- och golvbeläggningar.
– Vi har utvecklat golvprodukter som betjänar industrins behov på bästa sätt. Ta till exempel en bilaffär, en
reparationsverkstad eller ett lagerutrymme. Alla dessa behöver sitt speciella golvskydd mot slitage, oljor och frätande
vätskor.
Han betonar att även privata personer kan ha nytta av
Solmasters golvprodukter i till exempel garaget eller på balkongen, där ytorna skall tåla hårdhänt behandling och stå
emot stora väder- och temperaturvariationer.
– En helt ny produkt som vi tagit fram är en snabbtorkande, vattenlöslig polyuretanbeläggning för betonggolv
och -väggar, som kan användas både inom- och utomhus.
18
FORUM Finland nr 2 • 07
h kemikalier
Ekologisia voiteluaineita ja
kemikaaleja
Solmaster Oy:n toiminta on monitahoista.
Yritys tuottaa teollisuuskemikaaleja sekä valmistaa lattiamaaleja ja erilaisia lattiapintojen massoja. Rakennuskemikaaleja käyttävät pääasiassa
alan ammattilaiset maalaus- ja korjaustöissä.
Vientipäällikkö Pasi Korkkinen esittelee
yrityksen tiloja Hollolassa ja osoittaa pihalla
olevia suuria säiliöitä. Niissä on tuhansia litroja rypsiöljyä, josta tehdään työstönesteitä ja
hydrauliöljyjä.
– Rypsiöljy on hieman kalliimpaa kuin mineraaliöljy, mutta myös huomattavasti tehokkaampaa
ja ennen kaikkea hellävaraisempaa ympäristöä
ja työntekijöitä kohtaan, Korkkinen kertoo.
Solmaster on Suomessa varsin hyvin tunnettu yritys, ja länsivienniltä odotetaan paljon.
Tytäryhtiö Solmaster AB aloitti toimintansa viime
vuonna, jotta yritys voisi hoitaa tehokkaammin
Ruotsissa kuluneen vuoden aikana syntyneitä
asiakassuhteitaan. Keskusvarasto sijaitsee heti
Tukholman pohjoispuolella Knivstassa.
– Käymme parhaillaan neuvotteluja erään suuren
ruotsalaisen, maanlaajuisen jakelijan kanssa. Jos
päätämme ryhtyä yhteistyöhön, myyntimme moninkertaistuu, kun saamme tuotteemme kauppojen hyllylle, Pasi Korkkinen toivoo.
Faktaruta Solmaster Oy
Grundat: 1976, utvecklingen av ekologiska
produkter inleddes 1987
Omsättning 7 miljoner euro 2006
55 medarbetare
Bolaget utvecklar och producerar ekologiska smörjmedel och hydrauloljor, golvfärger och -massor, industrikemikalier och
oljebekämpningsutrustning
Huvudkontoret och tillverkningen ligger i
Hollola, nära Lahtis, i södra Finland
Svenskt dotterbolag Solmaster AB
www.solmaster.se
FORUM Finland nr 2 • 07
Solmasters exportchef Pasi Korkkinen har gott
hopp om att snart få se företagets konsumentprodukter på butikshyllorna i Sverige. Tillsvidare
är det huvudsakligen B2B som gäller i Sverige,
där bolaget grundade ett dotterbolag i fjol.
19
Onninen ger kundern
Det svenska elnätet ska grävas ner. Det svenska miljonprogrammet ska rustas upp. Och det byggs bostäder och lokaler som
aldrig förr. Därmed blir det mycket att göra för Onninen, som
försörjer sina kunder bland el- och byggbolagen med materiel
och logistiktjänster.
Efter den förödande stormen Gudrun har de stora kraftbolagen
lagt in högväxeln. Alltfler luftledningar ska ersättas med elkablar
nergrävda i backen, och det ska gå fortare än det ursprungligen
var tänkt.
I byggbranschen är det full fart på byggandet av bostäder och
lokaler, samtidigt som 60-talets miljonprogramsområden står inför
en omfattande upprustning. Onninen får med andra ord en hel del
att göra framöver.
Heltäckande materielförsörjning
att vår affärsidé motsvarar våra kunders behov och vi planerar ytterligare expansion i Skandinavien, säger Liselotte Bergkvist.
Onninen erbjuder sina kunder en heltäckande materielförsörjning. Enkelt, flexibelt och pålitligt är viktiga ledord. Organisationen
är väl rustad att möta både stora kunder med hela Norden som
hemmamarknad och små kunder som agerar lokalt.
– Om man enkelt ska sammanfatta vår verksamhet skulle man
kunna säga att vi hjälper våra kunder att fokusera på sina kärnverksamheter. Vi ger dem helt enkelt tid till att bli bättre!
Elnät och VVS är Onninens två största verksamheter. Men det omfattande byggandet av bostäder och lokaler gör att även luftkonditionering samt vatten och avlopp växer.
– Med kompetens, kundanpassade lösningar och samarbete
med marknadsledande leverantörer kan vi erbjuda en heltäckande materielförsörjning på både tjänste- och produktområdet, säger
informationsdirektör Liselotte Bergkvist.
Förra året tecknade bolaget till exempel ett omfattande treårsavtal med Vattenfall rörande inköp av materiel och
logistiktjänster.
– Vattenfall är en krävande kund som inte är lätt att göra till
lags, så vi är naturligtvis stolta över det här förtroendet!
Stort och smått är lika viktigt
Enkelt, flexibelt och pålitligt
Försäljningsprocessen är enligt Liselotte Bergkvist en i hög grad lokal verksamhet. – Vår försäljningsorganisation har därför en stark
geografisk fokus.
Sedan Onninen etablerades i Sverige 1995 har omsättningen ökat
från 300 miljoner kronor till dagens drygt 2 miljarder. – Det visar
Onninens affärsverksamhet handlar till stor del om att förstå kundernas vardag och behov, där den personliga relationen är viktig.
– Vårt mål är att vara kundens förstahandsval i alla sammanhang.
Liselotte Bergkvist betonar att kunden ska vara trygg i förvissningen om att alltid få rätt produkter, i rätt tid, och till rätt plats.
– Samma princip gäller vare sig kunden behöver fem kartonger ledningsklammer eller vill diskutera komplicerade justin-time leveranser av tekniskt avancerade produkter till olika
byggarbetsplatser.
Alltid nära till Onninen
Onninen har två svenska distributionscentra, med 14 filialer runtom i landet.
20
FORUM Finland nr 2 • 07
na tid att bli bättre
Onninen on valloittanut Ruotsin
Putkiasentaja Alfred Onninen ei todennäköisesti aavistanut, mitä hän tuli aloittaneeksi, kun hän vuonna 1913 perusti yrityksensä Turkuun. Ei sillä, etteikö Alfred Onninen
olisi toivonut liiketoimintansa menestyvän, hän oli varsin
yritteliäs mies. Mutta tuskin hänkään saattoi villeimmissä
unelmissaankaan kuvitella, että miltei sata vuotta myöhemmin hänen pienestä putkiasennusliikkeestään olisi
tullut monikansallinen suurkonserni.
– Med kompetens, kundanpassade lösningar och samarbete
med marknadsledande leverantörer kan vi erbjuda en heltäckande materielförsörjning på både tjänste- och produktområdet, säger informationsdirektör Liselotte Bergkvist.
Onninen tarjoaa asiakkailleen kattavaa materiaalipalvelua. – Esimerkiksi viime vuonna me teimme Vattenfallin
kanssa kattavan kolmivuotisen materiaalihankintoja ja logistiikkapalveluita koskevan sopimuksen, kertoo Liselotte
Bergkvist, Onnisen tiedotuspäällikkö Ruotsissa. Yritys on
hyvin varustautunut palvelemaan niin suuria pohjoismaisia
asiakkaita kuin pieniä paikallisesti toimivia asiakkaitakin.
Vuoden 2005 tuhoisan hirmumyrsky Gudrunin jälkeen
ilmajohtoja korvataan yhä enemmän maahan asennetuilla
sähkökaapeleilla. Asuntoja ja huoneistoja rakennetaan nyt
paljon. Samanaikaisesti on luvassa Ruotsissa 60-luvulla
niin kutsutun miljoonaohjelman myötä rakennettujen alueiden korjaaminen. Toisin sanoen Onnisella riittää tekemistä ympäri Ruotsia.
Onninen har två svenska distributionscentra, med 14 filialer
runtom i landet. De 16 Onninen Express-butikerna har ett brett produktsortiment samt kunnig och engagerad personal.
– Senare under våren kommer vi att öppna vår 17:e Expressbutik i Solna utanför Stockholm, säger Liselotte Bergkvist. Det är
ett led i vår fortsatta satsning på Express-butikerna.
Avsikten är att starta fler butiker, men också att ytterligare utveckla produktsortimentet, höja servicen och förbättra butiksmiljön. – Butikerna ska vara Onninens ansikte utåt och den självklara
mötesplatsen för våra kunder.
Företagsutveckling med turbo
Rörläggare Alfred Onninen anade säkert inte vad han satte igång
när han 1913 etablerade sig som företagare i Åbo. Nog för att han
hade tänkt sig en framgångsrik rörelse – Alfred var en driftig karl
– men att hans lilla rörläggeri nästan hundra år senare skulle ha
förvandlats till en multinationell storkoncern kunde han nog inte
föreställa sig ens i sin vildaste fantasi.
Under 40- och 50-talen expanderade företaget över hela
Finland. I slutet av 60-talet tillkom ventilationsteknik, och några
år senare började Onninen även arbeta med elmateriel och
industriprodukter.
På 80-talet satsade Onninen kraftigt på industriförsäljning och
1983 öppnades den första Onninen Express-butiken i Helsingfors.
Under 90-talet började Finland bli för litet. Onninen startade försäljningskontor i Tallinn, S:t Petersburg, Riga, Vilnius och
Warszawa.
1995 gjorde Onninen entré i Sverige, och 2002 var det dags för
Norge genom köpet av elgrossisten Eilag Teknikk AS. Idag har det
familjeägda företaget drygt 160 etableringar i åtta länder. Inte illa
av en gammal rörpulare från Åbo!
Onninen Group fakta
Koncernen har varit i samma familjs ägo sedan grundandet i Åbo 1913. Finns idag i Finland, Sverige, Norge, Polen,
Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Onninen AB etablerades 1995.
År 2005 var omsättningen cirka 12 miljarder kronor (varav
2 miljarder kronor i Sverige) och bolaget hade 3 000 medarbetare (400).
Heltäckande materielförsörjning inom Elnät, VVS, VA,
Belysning, Gas, Industri, Kyl & AC samt Telekom.
Distributionscentra i Karlskoga och Örebro. Filialer i
Göteborg, Helsingborg, Karlskoga, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Sundsvall, Umeå,
Västerås, Växjö och Örebro. Onninen Express-butiker finns
på 16 platser i Sverige. Sammanlagt har bolaget 200 000
produkter i affärssystemet och 25 000 lagerförda varor.
www.onninen.se
Anders Lindh
FORUM Finland nr 2 • 07
21
Finland
Foto: Kjell Fredriksson
Kultur, arkitektur och design av världsklass har länge varit något
som har förknippats med Finland. Men de senaste årtiondena har
landet ryckt fram som en av världens främsta nationer på allt fler
områden.
– Många svenskar har haft bilden av Finland som den fattige
kusinen från landet. Det är definitivt inte sant längre, om det ens
någonsin har varit det, säger Dan Ekholm på Finlands ambassad i
Stockholm. Han arbetar som pressråd, ett slags informations- och
PR-chef för Finland i Sverige.
Toppresultat inom skolan, världsledande forskning, framsynt
energipolitik och en effektiv EU-dialog hör till några av det moderna Finlands trumfkort.
– Grunden till framgången handlar till stor del om blocköverskridande samarbete, politiskt samförstånd och pragmatiska
lösningar.
En gång i tiden var Finland Sverige
Sverige och Finland har en lång gemensam historia. Under många
år hette den finska huvudstaden Stockholm.
Men Finland var ingen koloni under svenskt styre, utan en
likvärdig landsdel tillsammans med Götaland, Svealand och
Norrland. Även finländarna var således med och valde kung vid
Mora sten och följde samma lagar som det övriga svenska riket.
Med tiden fick finländarna en allt mer framträdande ställning
i Sverige. De dominerade nästan helt vissa yrken – transporterna i
Stockholm sköttes av finländare och de flesta timmermännen var
från Finland.
Sverige har även finländarna att tacka för att många gruvor
upptäcktes, som till exempel Hällefors silvergruva och Kopparbergs
koppargruva.
Sverige tvingades avstå Finland
År 1805 gick Sverige in i kriget mot Napoleons Frankrike. Det skulle
komma att bli slutet för Sverige och Finland som ett land, för 1808
angreps Sverige av Ryssland, som då var allierat med Frankrike.
Ryska trupper ockuperade snart hela Finland och även
Norrlandskusten till Umeå. I freden i Fredrikshamn 1809 fick
Sverige lämna ifrån sig allt land öster om Bottenviken och Torne
älv samt Åland. 700 år av gemensamt styre var därmed till ända.
22
Tänkvärt:
Ju mindre du vet, desto
mindre vill du veta.
Ju mer du vet, desto
mer vill du veta.
När Sverige 1810 utropade Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare, sedermera kung Karl XIV Johan, var det med baktanken
att Finland skulle vinnas tillbaka från Ryssland. Men kungen hade
helt andra planer – han ville erövra Norge. Därmed lämnades
Finland åt sitt öde.
Näringslivet skapar gemenskap
Frågan är om inte Finland och Sverige ändå börjar närma sig varandra igen, om än med betydligt fredligare medel. Se bara på de
senaste årens nordiska företagsfusioner. Det stora flertalet innefattar finska och svenska företag.
Det sker ett femtiotal fusioner och förvärv mellan Finland och
Sverige per år, vilket bidrar till en ökad ekonomisk integration mellan de båda länderna. Här dansar alltså inte bara de stora elefanterna som Telia-Sonera, Nordea och Stora Enso, utan även många
små och medelstora företag.
Integrationen mellan det svenska och finska näringslivet är av
stor betydelse för båda ländernas ekonomier.
Cirka 60 000 personer är anställda i drygt 700 finskägda företag i Sverige och ungefär 50 000 anställda finns i knappt 700
svenskägda företag i Finland.
Ömsesidig respekt är formeln för
framgång
– Av tradition skiljer sig finsk och svensk management åt, vilket
i hög grad beror på de två ländernas olika ”nationalkaraktärer”,
menar Dan Ekholm
Det har förvisso blivit en hel del kulturkrockar i nyfusionerade företag när svensk diskussionsglädje och konsensusvilja har
mött finsk handlingskraft och beslutspotens.
– Men under åren som gått har hörnen slipats av. Finländare
och svenskar har ”lärt sig varandra” och utvecklat samarbetsformer som gör de finsk-svenska företagen mycket framgångsrika på
marknaden.
Sverige tio gånger mer intressant?
En av Dan Ekholms uppgifter är att öka intresset för Finland. Man
kan tycka att två folk, som står varandra så nära geografiskt, his-
FORUM Finland nr 2 • 07
– värt att veta mer om
Som första land i världen öppnade Finland riksdagsdörren för kvinnliga ledamöter 1907. Hundra år senare är Finland ett föredöme på ännu fler områden.
Ändå vet svenskarna förvånansvärt lite om det grannland med vilket de delar
en nästan tusenårig historia.
toriskt, politiskt och kulturellt, skulle ha god kännedom om varandra. Så är det bara till en del.
– I Stockholm har media från Finland tio heltidsanställda korrespondenter men i Helsingfors finns det bara en enda heltidsanställd svensk korrespondent.
Det finns ett ökande intresse för Finland i Sverige, men ska
man döma av antalet svenska korrespondenter i Finland är det inte
på långa vägar lika stort som det finska intresset för Sverige.
mar. Annars kan informationen lätt bli svårförståelig eller rentav
obegriplig.
– Därför är det olyckligt att svenska media har så få egna korrespondenter i Finland.
Dan Ekholm vet vad han talar om. Han har en bakgrund
som journalist på finska radion och som utrikeskorrespondent i
Stockholm.
Lika – men ändå så olika
Om nu banden knyts hårdare mellan Finland och Sverige i form av
företagsfusioner, EU-medlemskap och samarbete i Nordiska rådet,
behövs då verkligen en finsk ambassad som rapporterar om vad
som tilldrar sig i Sverige?
– Definitivt, säger Dan Ekholm. Det är visserligen ingen brist
på information tack vare Internet, men hur ska man sovra i denna
gigantiska informationsmängd?
Att ha personal på plats är enligt hans åsikt på sätt och vis
viktigare nu än tidigare. Det är en grannlaga uppgift att vaska fram
– På en pressresa nyligen träffade jag en mycket namnkunnig
medelålders svensk journalist som en smula förlägen erkände att
detta faktiskt var första gången han kom till Finland, berättar Dan
Ekholm.
– Finland och Sverige har på flera områden stora likheter,
men skeendet i Finland betraktas enligt min mening genom alldeles för få svenska ögon.
Ekholm betonar att det skulle vara viktigt att det som rapporteras om Finland ”översätts” till svenska läsares referensra-
Ambassadens vikt ökar
Forts. nästa sida
Finlands ambassad på Gärdet i Stockholm
FORUM Finland nr 2 • 07
23
Foto: Kjell Fredriksson
– Under åren som gått har finländare och svenskar ”lärt sig varandra” och utvecklat samarbetsformer som gör de
finsk-svenska företagen mycket framgångsrika på marknaden, menar Dan Ekholm.
vad som är relevant, ställa det i relation till annan information och
analysera vad som verkligen sker i det som synes ske.
– Det är inte svårt för kollegerna hemma i Finland att följa
med vad som händer i Sverige och vilka beslut som fattas. Men
det är inte fullt lika enkelt att titta bakom kulisserna, se sammanhangen och förstå varför svenskarna gör som de gör. Där har vi på
ambassaden en viktig roll.
– Vi kan också tidigt upptäcka trender och se vad som ligger
i tiden. Det uppstår lätt missförstånd när man överrumplas av ett
beslut som verkar egendomligt. Men vet man vad som är på gång
och varför, blir sammanhangen betydligt enklare att tolka.
En naturlig mötesplats
Vad kan då ambassaden stå till tjänst med när det gäller svenska
företags kontakter med finskt näringsliv?
– Vi på ambassaden arbetar främst med politiska frågor. Den
som vill göra affärer med Finland har ett utmärkt bollplank i Finsksvenska handelskammaren.
Seminarier om finsk-svenskt samarbete kan däremot enligt
Ekholm med fördel bedrivas i ambassadens förnämliga lokaler.
Ambassaden ställer också gärna upp som mötesplats när olika aktörer vill ha kontakt med varandra.
– Däremot tar vi inte själva aktiv del i den typen av arbete. Ska
man raljera lite kunde man säga att vår viktigaste uppgift är att inte
stå i vägen, avslutar Dan Ekholm med glimten i ögat.
Anders Lindh
24
Suomesta kannattaa tietää
enemmän
Suomi ei ollut Ruotsin vallan alainen siirtomaa, vaan
samanarvoinen osa Ruotsia kuin Götaland, Svealand ja
Norrland. Haminan rauhassa vuonna 1809 Ruotsi joutui
luovuttamaan Suomen, mutta kun Ruotsi vuonna 1810 julisti
Jean Baptiste Bernadotten kruununperijäksi, tausta-ajatuksena oli voittaa Suomi takaisin. Kuninkaalla oli kuitenkin
muita suunnitelmia: hän halusi vallata Norjan. Niinpä Suomi
jäi oman onnensa nojaan.
Nyt Suomi ja Ruotsi ovat jälleen lähentymässä toisiaan, tällä kertaa tosin rauhanomaisin keinoin. Useimmissa
viime vuosien pohjoismaisissa yritysfuusioissa on ollut mukana suomalaisia ja ruotsalaisia yrityksiä. Ruotsin runsaat
700 suomalaisomisteista yritystä työllistävät noin 50 000
henkilöä, ja tilanne on samanlainen Pohjalahden toisella
rannalla.
Tukholman Suomen suurlähetystön lehdistöneuvoksen
Dan Ekholmin mukaan suurlähetystöllä on merkittävä rooli
tiedon tarjoamisessa.
– On miltei tärkeämpää kuin aiemmin, että meillä on henkilökuntaa Ruotsissa. Tärkeän tiedon seulominen, sen vertaaminen muuhun tietoon ja lopulta tiedon analysoiminen sen
ymmärtämiseksi, mitä oikeastaan tapahtuu ja mitä näyttää
tapahtuvan, on arkaluonteinen tehtävä.
FORUM Finland nr 2 • 07
Handelsanalys:
Handeln
mellan Finland
och Sverige
2006
3
Ledare: Handel och stärkt samarbete för ökad
konkurrenskraft
Johnny Åkerholm
4
En energisk handelsutveckling
7
Producentvaror: Big wheels rolling
9
Konsumentvaror: Nordisk mat i nordiska hem
10 Finländarna uppskattar närområden i
livsmedelsexporten
Nya rekord för båtexporten
11 Sverige och Tyskland är Finlands största
exportländer för teknologiindustrin
Programvaruföretag blir snabbt internationella
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Nordea Bank AB (publ)
Let us be your financial partner.
Nordea aims to be more than a bank. We want to be
aspects of your financial situation, whether it be loans,
your financial partner and make it easier for you to
savings, insurance or anything else.
create an overall solution concerning your personal
finances. Our goal is for you to feel at ease with all
Together we bring you one step closer to your dreams.
Making it possible
nordea.com
FORUM Finland nr 2 • 07
Handel och
stärkt samarbete för ökad
konkurrenskraft
Ledare
Johnny Åkerholm
Verkställande direktör
Nordiska Investeringsbanken
Handeln mellan Finland och Sverige utgör en stor del av respektive
lands totala handelsutbyte, men den utgör också en väsentlig del av det
ekonomiska samarbetet i Östersjöregionen. Med åren har handelns ekonomiska natur förändrats. Den baserade sig under efterkrigsperioden på
det faktum att våra länder hade olika resurs-, kunskaps- och kostnadsstruktur. Olika relativa fördelar utgjorde därmed en grund för utbytet.
Situationen i dag är en annan, eftersom de strukturella skillnaderna i det
närmaste har försvunnit, inte minst som ett resultat av det intensiva och
mångåriga affärssamarbetet. Detta har inte minskat vikten av handeln,
men har ändrat både dess ekonomiska betydelse och innehåll. I takt
med att ekonomierna integrerats bidrar handeln allt mer till att höja effektiviteten i produktions- och distributionskedjorna. Export och import
sker alltså i allt större utsträckning inom samma sektorer.
Handeln är ett viktigt stöd för regionens konkurrenskraft. Våra länder
klarar sig mycket väl i olika mätningar av internationell konkurrenskraft,
men vi kan ändå inte vila på lagrarna. Det är uppenbart att våra länder
globalt sett är små, och det är därför betydligt lättare att uppnå konkurrenskraftsfördelar ifall hela områdets styrka kan utnyttjas.
gik och ”learning by doing” innan samarbetsfördelarna kan uppskattas
och utnyttjas till fullo.
En annan utmaning är transportförbindelserna, som indirekt subventionerats av de höga sprit- och tobaksacciserna, vilka gett upphov till
stor reseaktivitet och goda förbindelser. Dessa kommer att vara svåra att
upprätthålla med en kostnadsbaserad prissättning. Det kommer därför
att krävas en hel del konstruktivt tänkande för att säkerställa ett välfungerande och kostnadseffektivt transportsystem också i framtiden.
Handelssiffrorna domineras naturligtvis av ”de stora”, men rent
utvecklingsmässigt är handeln viktigast för små och medelstora företag.
EU erbjuder en inre marknad för nästan 500 miljoner människor, men de
affärsmässiga likheterna mellan Finland och Sverige innebär att tröskeln
för att initiera gränsöverskridande verksamhet är betydligt lägre mellan
våra länder än inom andra delar av unionen. Utmaningen här ligger i att
göra tröskeln ännu lägre och främja förhållandena för små och medelstora företags gränsöverskridande verksamhet.
För detta är dock enbart handel inte nog. Våra länder har nått en
utvecklings- och kostnadsnivå där vi kan vara konkurrenskraftiga endast
inom områden som har ett stort element av kunnande. Vi kan därför inte
i någon större utsträckning importera know-how, utan måste själva stå
för mycket av forsknings- och utvecklingsarbetet. Detta är en krävande
och dyr process, och det är viktigt att vi också här kan samarbeta i ökad
utsträckning. När det gäller forsknings- och utvecklingsarbete tycks det
ändå, i motsats till handeln med varor och tjänster, förekomma mycket
nationellt tänkande. Det kommer därför att behövas en hel del pedago-
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
En energisk handelsutveckling
I handelsutbytet mellan Finland och Sverige är Finland den energiska tungviktaren som med
nävar av stål och andra metaller fyller det svenska behovet av energi och insatsvaror för industrin, medan Sverige är en sofistikerad welterviktare som exporterar tekniskt avancerade maskiner
och konsumtionsvaror till Finland. 2006 var ett alldeles ypperligt år i handeln mellan Finland och
Sverige – en tvåsiffrig ökning av handelsutbytet.
Text: Tage Erikson
Sverige förblir en av Finlands absolut tyngsta
handelspartners. År 2006 placerade sig Sverige
som tvåa bland exportmarknaderna (andel
10,5 %) och som trea bland importländerna
(andel 9,8 %). Exporten till Sverige uppgick till
6,4 miljarder euro, ca 59 miljarder SEK, (+14,0
%) och importen till knappt 5,4 miljarder euro,
ca 50 miljarder SEK (+ 9,2 %) enligt den finska
Tullstyrelsens statistik. Handelsöverskottet fortsatte därmed att växa, till 1.053 miljoner euro
(ca 9 miljarder kronor). De svenska siffrorna
från Statistiska Centralbyrån (SCB) ger en helt
annan bild. Sverige har ett massivt överskott,
+13,5 miljarder kronor. Ökningen av exporten
från Sverige till Finland är enligt de svenska siffrorna hela 17 % medan importen från Finland
ökade med 11 %. Svensk utrikeshandel växte
totalt med 12 % under fjolåret.
Finlands position i den svenska handeln är sjätte plats både beträffande importen och exporten. De andra nordiska grannarna, Norge och
Danmark, placerar sig klart högre på listorna
men det är integrationen mellan det svenska
och finska näringslivet som får rubrikerna och
det är också här som samarbetet känns mest
jämlikt och naturligt.
Sverige dominerar suveränt, särskilt på importsidan, medan Finlands export är mera jämnt
fördelad på ett stort antal handelspartners.
Förändringarna i topp fem är betydande och
avspeglar en enormt stark tillväxt i den finska
exporten. Importen från Kina fortsätter att växa
i raketfart – fjolårets + 42 % följs upp med imponerande + 46 % och Sverige kan snart känna sig
hotat av Fjärran Österns stormakt.
Tre i särklass
Finlands utrikeshandel är beroende av tre stöttepelare, som står för 38 % av importen och
nära 32 % av exporten. Ryssland, Tyskland och
Finlands export växte totalt med 17 % till 61.396
MEUR (ca 560 miljarder SEK) och importen
likaså med 17 % till 54.889 MEUR (ca 500 miljarder SEK). Det ger ett överskott i handelsba-
Tabell 1:
Finlands fem största exportmarknader 2006
(2005) förändring i %
1. (3) Tyskland
2. (2) Sverige
3. (1) Ryssland
4. (5) USA
5. (4) Storbritannien
11,3 %
10,5 %
10,1 %
6,5 %
6,5 %
(+ 24 %)
(+ 14 %)
(+ 8 %)
(+ 31 %)
(+ 14 %)
Finlands fem viktigaste leverantörsländer
2006 (2005) förändring i %
1. (2) Ryssland
2. (1) Tyskland
3. (3) Sverige
4. (4) Kina
5. (5) Storbritannien
14,1 %
13,9 %
9,8 %
7,5 %
4,7 %
(+ 18 %)
(+ 8 %)
(+ 9 %)
(+ 46 %)
(+ 24 %)
lansen för 2006 på 6.506 MEUR (ca 60 miljarder
SEK), vilket motsvarar 1.251 EUR (ca 11.500
kronor) per invånare i Finland. Utrikeshandeln
står alltså inte enbart för många arbetsplatser i
Finland utan utgör också ett viktigt nettobidrag
till nationalekonomin. Utan handeln skulle levnadsstandarden och det sociala skyddsnätet
i Finland inte stå på samma höga nivå som i
dag.
Finland får tacka ett fåtal länder, bland dem
Sverige, för det goda resultatet i utrikeshandelns balansräkning. Svängningarna är stora
från år till år, särskilt i handeln med Tyskland,
Ryssland och Kina.
Tabell 2:
Överskottslistan 2006 (MEUR)
1. (3) USA
2. (1) Storbritannien
3. (4) Sverige
4. (2) För. Arabemiraten
5. (6) Saudiarabien
+ 1.937
+ 1.400
+ 1.053
+ 823
+ 811
Underskottslistan 2006 (MEUR)
1. (2) Kina
2. (3)Ryssland
3. (1) Tyskland
4. (4) Japan
5. (6)Sydkorea
- 2.156
- 1.539
- 670
- 571
- 480
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Tabell 3:
Finlands handel med olika världsdelar 2006 (MEUR, förändring i %)
Region
Europa
Nordafrika
Övriga Afrika
Mellanöstern
Övriga Asien
Nordamerika
Mellanamerika
Sydamerika
Oceanien
Import
40.866 + 13
95 + 142
259
+ 20 133
- 9
8.863
+ 28
2.379
+ 8
389
+ 46
1.178
+ 56
727
+ 107
Export
45.009
+ 17
482 + 18
941
+ 25
2.841 + 4
5.634
+ 18
4.540
+ 26
363
+ 51
1.082
+ 20
503 - 3
Handelsbalans
+ 4.143
+ 387
+ 682
+ 2.707
- 3.228
+ 2.161
- 26
- 96
- 224
Tabell 4:
Finlands handel med Fjärran Östern 2006 (MEUR, förändring i %)
Land
Kina
Japan
Sydkorea
Taiwan
Malaysia
Thailand
Indien
Indonesien
Singapore
Hong Kong
Filippinerna
Asien totalt
Import
4.127 (+46)
1.584 (+ 3)
871 (+26)
570 (+36)
367 (+21)
248 (+23)
160 (+21)
143 (-13)
136 (+ 5)
90 (- 7)
87 (-23)
8.862 (+28)
Andel
7,5
2,9
1,6
1,0
0,7
0,5
0,3
0,4
0,2
0,2
0,2
16,1
Export
1.971 (+27)
1.013 (+15)
390 (- 5)
280 (+34)
174 (+15)
170 (+12)
330 (+20)
187 (- 4)
231 (+39)
330 (+ 1)
101 (+43)
5.634 (+18)
Andel
3,2
1,6
0,6
0,5
0,3
0,3
0,5
0,3
0,4
0,5
0,2
9,2
Handelsbalans
- 2.156
- 571
-480
-290
-193
-79
+170
-4
+39
+240
+14
-3.228
Tabell 5:
Finlands handel med Euroländerna 2006 (MEUR, förändring i %)
Land
Tyskland
Nederländerna
Frankrike
Italien
Spanien
Belgien
Österrike
Grekland
Irland
Portugal
Luxemburg
Eurozonen totalt
Import
7.603
+ 8
2.431
+ 29
1.795
+ 6
1.832
+ 10
796
+ 13
1.191
+ 16
485
+ 5
140
+ 23
632
+ 45
272
+ 24
50
+ 14
17.228
+ 13
Export
6.934
3.153
2.042
1.946
1.528
1.408
468
319
229
200
41
18.268
+ 24
+ 25
+ 13
+ 20
+ 19
+ 15
+ 20
+ 19
- 31
- 29
- 37
+ 19
Tabell 6:
Handeln med övriga EU-länder (MEUR, förändring i %)
Land
Sverige
Storbritannien
Estland
Danmark
Polen
Lettland
Ungern
Litauen
Tjeckien
Slovenien
Slovakien
Cypern
Malta
Totalt:
Import
5.379
+ 9
2.600
+ 24
1.266
- 14
1.721
+ 16
683
+ 14
130
- 0
418
- 44
95
+ 2
390
+ 5
79
+ 38
329
+ 23
3
+ 15
45
+ 766
13.138
+ 8
Källa till alla tabeller: Tullstyrelsen i Finland 2007
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Export
6.432
4.001
1.791
1.305
1.251
469
413
370
323
111
107
51
14
16.638
+ 14
+ 14
+ 32
+5
+ 21
+ 13
+ 20
+ 19
+ 46
+ 84
+ 72
- 64
+ 118
+ 16
Nord- och Latinamerika går som tåget
Att Finland blivit ett mångsidigt exportland bevisas
av att exportökningarna på exotiska marknader är
betydande. Afrika, Mellanamerika och vissa asiatiska länder ökade sin import från Finland med mer
än en fjärdedel under fjolåret. Viktigast var kanske
att exporten från Finland till Kina ökade med hela
27 %. Andra goda resultat uppnåddes i Schweiz (+
40 %), Sydafrika (+ 40 %), Nederländerna (+ 25 %)
och Ukraina (+ 48 %).
På importsidan är utvecklingen för Australiens
del mest förbluffande, en ökning av importvärdet
med 111 %, vilket i och med minskad export från
Finland vände ett stabilt handelsöverskott till ett
underskott.
Finland har framgångsrikt satsat på att utveckla flygförbindelserna via Helsingfors till Fjärran Östern.
När det gäller handelsförbindelserna har utvecklingen varit mycket ensidig till Finlands nackdel under
en rad av år men 2006 innebar något av en vändning. Underskottet i handeln är fortfarande stort
och den negativa bytesbalansen i form av direktinvesteringar, turism och andra tjänster fortbestår.
Handeln med Indien har börjat växa men en annan
potentiellt stor och folkrik marknad som Pakistan är
fortfarande obearbetad. Hela importen och exporten till detta land motsvarar Finlands handel med
organiska kemikalier med Sverige, alltså en droppe
i havet…
Euroländerna vaknade till liv
Efter ett antal år med svag utveckling vaknade
handelsutbytet med euroländerna till liv. Anförda
av Europas industriella lokomotiv Tyskland med
Nederländerna i släptåg i samma tempo ökade
eurozonen sin import från Finland med 19 % (hela
EU 17 %). Finland ökade i motsvarande grad sin import från euroländerna med 13 % (hela EU + 10 %).
Exporten till Irland och Portugal minskade kraftigt.
Exporten till övriga EU-länder utvecklades i stort
sett lika väl som handeln med eurozonen.
Det gäller både de traditionella marknaderna som
Sverige och Storbritannien men också de baltiska
marknaderna och Slovenien och Slovakien, som börjar framstå som mönsterelever i EU:s nybörjarklass.
Basic instincts
Den finsk-svenska handeln är tung i ordets sanna
bemärkelse. Andelen basvaror är hög, särskilt i riktning från Finland västerut. Listan över de viktigaste
exportvarorna 2006 toppas än en gång av stål, oljeprodukter och övriga metaller. Exporten av basindustriprodukter ökade med nästan en halv miljard
euro, ca 4.5 miljarder SEK. Importen från Sverige domineras av klassiska produkter som vägfordon och
järn och stål tätt följda av livsmedel. Gruppen malm
och skrot fortsätter att öka tack vare suget från de
finska stålverken i Torneå och Brahestad. Handeln
med maskiner har tappat mark sedan 2005, kanske
för att några stora investeringar inom industrin nu
slutförts.
Finland sålde än en gång betydligt mer elektrisk
ström till Sverige än vad man köpte – trots att investeringen i ny kapacitet i TVO 3 i Olkiluoto fortfarande har en lång väg kvar till fullbordan.
Tabell 7:
Export från Finland till Sverige (MEUR, andel i %)
2006 Basindustriprodukter
2.308
35,9 %
Maskiner och fordon inkl. elektronik
1.556
24,2 %
Bränslen, energi
1.045
16,2 %
Övriga industriprodukter
463
7,2 %
Kemikalier
436
6,8 %
Råvaror
240
3,7 %
Övriga varor (inkl. guld)
210
3,3 %
Livsmedel
157
2,4 %
Drycker och tobak
9
0,1 %
Animaliska och vegetabiliska fetter
7
0,1 %
Totalt
6.432
100,0 %
Tabell 8: Finlands handelsbalans med Sverige
enligt varugrupper (MEUR)
2005
1.845
1.675
755
467
409
231
102
139
10
6
5.639
32,7 %
29,7 %
13,4 %
8,3 %
7,3 %
4,1 %
1,8 %
2,5 %
0,2 %
0,1 %
100,0 %
2005
1.506
1.021
583
531
378
390
278
208
20
9
4.924
30,6 %
20,7 %
11,8 %
10,8 %
7,7 %
7,9 %
5,6 %
4,2 %
0,4 %
0,2 %
100,0 %
Import från Sverige till Finland (MEUR, andel i %)
Maskiner och fordon
Basindustriprodukter
Kemikalier
Övriga industriprodukter
Råvaror
Bränslen, energi
Livsmedel
Övriga varor (inkl. guld)
Drycker och tobak
Animaliska och vegetabiliska fetter
Totalt:
2006
1.550
28,8 %
1.184
22,0 %
656
12,2 %
586
10,9 %
420
7,8 %
364
6,8 %
304
5,7 %
284
5,3 %
21
0,4 %
9
0,2 %
5.379
100,0 %
Beträffande handelsbalansen inom de enskilda varugrupperna är det energivarorna och
basindustriprodukterna som står för överskottet i Finlands export medan Sverige har ett
starkt grepp om råvaror och livsmedel.
Grupp/vara
Basindustrivaror
- Stål
- Papper, kartong
- Övriga metaller
- Arbeten av stål och metall
- Textilprodukter
Bränslen och elström
- Petroleumprodukter
- Elström
Maskiner och fordon
- Fordon
- Specialmaskiner
- Telekomurustning
- Övriga fordon inkl. båtar
- Elektriska maskiner
Oljor och fetter
Drycker och tobak
Övriga produkter inkl. guld
Övriga industriprodukter
- Kläder
- Möbler
- Instrument
- Mont.färdiga hus, belysning
Livsmedel
- Frukt och grönsaker
- Spannmålsprodukter
- Socker och sockerprodukter
- Kaffe, te och kakao
Råvaror
- Malm och skrot
- Pappersmassa
Kemikalier
+ 1.124,6
+ 500,0
+ 22,9
+ 524,1
- 13,9
- 18,5
+ 680,8
+ 677,6
+ 8,0
+ 5,9
- 104,4
+ 39,0
+ 81,6
+ 41,6
+ 1,6
- 2,1
- 11,6
- 84,5
- 123,1
- 49,0
- 40,2
- 8,3
+ 9,6
- 146,4
- 30,6
- 28,9
- 13,0
+ 0,7
- 179,6
- 277,5
+ 77,8
- 220,3
Totalt:
+ 1.053,1
Källa till alla tabeller: Tullstyrelsen i Finland 2007
Risto Erjanti, VD Finsk-svenska
handelskammaren: Goda utsikter för
finsk-svensk handel
”De allmänna utsikterna för handeln mellan Finland och Sverige är goda. Trots att
Ryssland passerade Sverige i listan över
Finlands största handelspartner förblir
Sverige ett mycket centralt marknadsområde, som är viktigt för alla branscher och
företag i alla storlekskategorier. Handeln
med Sverige ger enligt finsk statistik ett betydande överskott och även om vi inte kan
mäta oss helt med Norge och Danmark
som svensk handelspartner upplever jag att
Finlands betydelse betonas inom näringslivskretsarna i Sverige.”
Risto Erjanti, VD för Finsk-svenska handelskammaren, tror att en orsak till att Finland
ses som en viktig partner är den långt gående integrationen inom näringslivet.
”Under 2006 fortsatte trenden med företagsköp över gränserna, drygt 30 i vardera
riktningen. Ett av de större var den finska
teknologikoncernen Inspectas köp av Det
Norske Veritas svenska verksamhet inom
teknisk inspektion och kontroll. Mer än 500
anställda i Sverige fick en finsk arbetsgivare
och Inspectagruppen ökade sin omsättning
med över en halv miljard kronor. Ett annat omfattande köp var investmentbolaget
Capmans köp av den svenska klädkedjan
MQ Sweden med en omsättning på mer än
1,5 miljarder SEK. Under slutet av året initierades livsmedelsjätten HK Ruokatalos köp av
Scans svenska köttförädlingsverksamhet.”
Risto Erjanti konstaterar också att tjänsteföretagen allt mer står i fokus för
köpintresset.
”Ett exempel är det finska privata sjukhuset
Mehiläinen, vars starka varumärke lockade
det svenska företaget H-Careholding AB.
Det finska konsultföretaget Etteplan Oy
övertog den svenska ingenjörsbyrån ABA
Teknikpartner AB och det finns ett stort antal liknande fall.”
Den sammanlagda omsättningen för de
uppköpta företagen balanserar väl mellan
Finland och Sverige under 2006, cirka 1 miljard euro (9,3 miljarder SEK) medan 7.000
arbetsplatser överfördes till finska ägare
och 6.300 till svenska ägare.
”Jag ser en ny entusiasm i de finländska investeringarna i Sverige. Tjänster via Internet
är en ökande sektor och ett antal finska
företag grundar helt nya egna dotterbolag
i Sverige. Finsk-svenska handelskammaren
representerar numera Invest in Finland i
Sverige och vi letar efter företag som vill investera i Finland genom precisionssökning.
Svenska ICT-företag ser stora möjligheter i
Finland eftersom den finska marknaden är
väl utvecklad och mogen för nya tjänster
och produkter. Cirka 10 % av alla företag vi
kontaktar visar ett positivt intresse för en
etablering i Finland och vi kan erbjuda dem
ett paket som öppnar olika möjligheter och
skapar kontakter på plats. Genom vårt nätverk kan vi också erbjuda etablering utanför
Helsingforsregionen, t ex i Uleåborg eller
Tammerfors som har en intressant högteknologisk miljö.”
Risto Erjanti kan se tillbaka på ett spännande
och aktivt år:
”Vi har tack vare projekt inom ramen för ESF
(EU:s sociala fond) kunnat nå ut till helt nya
målgrupper. Vår organisation strävar till att
utföra sina uppdrag professionellt och målmedvetet och resultaten visar sig – referenslistan på vår hemsida utökas ständigt. Vår
medlemskår är mycket viktig – en ömsesidig
kommunikation leder till att vi kan hämta in
specialkunskap och öppna dörrar som få enskilda företag eller individer klarar av.”
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Producentvaror:
Big wheels rolling
Text: Tage Erikson
Hjulen snurrar allt snabbare i handeln mellan Finland och Sverige. Bränslen och motorfordon finns
i den absoluta täten tillsammans med det enorma flöde av stål och andra metaller, som drivs av
den internationella boomen för bygg- och tillverkningsindustrin, inte minst i de snabbt växande
ekonomierna österut. Däremot ser det ut som om det inte lönar sig att tillverka och handla med
högteknologiska produkter mellan våra länder. Andelen av totalhandeln minskar för varje år.
Det finsk-svenska handelsutbytet är rätt märkligt. Att döma av de varor som växlar ägare är
det tung och energikrävande basindustri som
är våra trumfkort i den europeiska ekonomin.
Våra industriregioner skyr inga jämförelser
med klassiska industriområden i Mellan- och
Östeuropa. Dessutom handlar vi med insatsvaror som förädlas för vidareexport från t ex fordons- och maskinindustrin. Att ekvationen går
ihop visar på en lyckad arbetsfördelning mellan
Sverige och Finland men gör oss också sårbara
för höga elpriser och fluktuationer i prisnivån
på råvaror och stål respektive förädlade produkter. Följande tabell avspeglar den finska
metallindustrins stora exportframgångar men
också att energihandelns värde ökar allt mer,
vilket på sikt kan hota energiintensiv industri.
4. (4) Telekomutrustning
5. (5) Malmer och skrot
6. (6) Övriga industrimaskiner
7. (7) Livsmedel
8. (9) Järn och stål
9. (8) Kontorsmaskiner
10. (10) Läkemedel
Tabell 9:
Finlands tio största exportprodukter 2006,
samtliga länder (MEUR, förändring i %)
1. (1) Telekomprodukter
2. (2) Papper och kartong 3. (3) Järn och stål
4. (4) Specialmaskiner
5. (7) Mineraloljeprodukter 6. (8) Fordon och delar
7. (5) Elektriska maskiner
8. (6) Övriga industrimaskiner
9. (9) Övriga metaller
10. (10) Kraftalstrande maskiner
9.654
8.371
4.678
3.466
3.029
2.904
2.811
2.789
2.733
1.835
- 1,8
+15,2
+20,9
+11,9
+35,1
+34,0
+ 6,9
+11,4
+75,1
+18,7
+ 12,4
+ 74,4
+ 9,3
+ 8,7
+ 20,3
+ 1,1
+ 11,4
Tabell 10:
Finlands utrikeshandel: Sveriges relativa andelar av olika varugrupper 2006 (2005)
Produkter
Livsmedel
Drycker och tobak
Råvaror
Mineralolja och elström
Oljor och fetter
Kemiska produkter
Basindustrivaror
Maskiner, fordon
Övriga industrivaror
Finlands tio största importprodukter 2006,
samtliga länder (MEUR, förändring i %)
1. (1) Mineraloljeprodukter
2. (2) Motorfordon
3. (3) Elektriska maskiner
4.034
3.522
2.185
2.087
1.892
1.673
1.580
6.402 + 30,7
4.687 + 11,7
4.317 + 5,0
Export
16,6 %
8,4 %
6,5 %
32,7 %
9,6 %
9,6 %
12,0 %
6,0 %
15,3 %
(16,4 %)
(10,9 %)
(7,7 %)
(60,2 %)
(9,7 %)
(10,2 %)
(11,7 %)
(7,3 %)
(16,1 %)
Diverse varor
Totalt
25,9 % (24,5 %)
10,5 %
Produkter
Livsmedel
Drycker och tobak
Råvaror
Mineralolja och elström
Oljor och fetter
Kemiska produkter
Basindustrivaror
Maskiner, fordon
Övriga industrivaror
Diverse varor
Totalt
Import
14,6 %
4,8 %
7,9 %
4,3 %
18,5 %
11,1 %
18,1 %
7,7 %
12,2 %
23,0 %
9,8 %
(14,5 %)
(4,9 %)
(10,3 %)
(6,1 %)
(19,4 %)
(11,0 %)
(18,6 %)
(8,2 %)
(12,2 %)
(25,4 %)
Sveriges relativa andel av Finlands utrikeshandel har försvagats på de flesta områden,
i procent mest för bränslen, i volym mest
kännbart för gruppen maskiner, där några
avslutade svenska storinvesteringar avspeglar
sig i handeln.
Handeln mellan Finland och Sverige 2002-2006 i MEUR
Teleutrustning Import 2006: 83,5 MEUR
Export 2006: 165,1 MEUR
300
Järn och stål Import 2006: 415,6 MEUR
Export 2006: 915,6 MEUR
1000
250
800
300
02
03
04
05
06
0
400
300
200
400
200
200
50
500
1000
600
400
400
03
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
04
05
06
0
100
200
100
02
Motorfordon och delar
Import 2006: 421,7 MEUR
Export 2006: 317,3 MEUR
1200
800
500
600
100
0
Export
600
150
Bränslen inkl elström
Import 2006: 364,1 MEUR
Export 2006: 1044,9 MEUR
Import
700
800
200
Övriga metaller Import 2006: 165,0 MEUR
Export 2006: 689,1 MEUR
02
03
04
05
06
0
02
03
04
05
06
0
02
03
04
05
06
Basen är en god grund
Den nordiska ekonomin är byggd på bestående
värden. Vi bygger för generationer framöver
och vi är kvalitetsmedvetna. Inom basindustrin
har det under de trettio senaste åren skett en
enorm produktivitetshöjning samtidigt som
kvalitets- och miljötänkandet vunnit allmän
spridning. Tack vare denna revolution i det
tysta har våra skogs- och metallföretag nått
en konkurrenskraft av internationellt snitt.
Handelssiffrorna är ett lysande bevis på vår
gemensamma prestationsförmåga, + 25 % för
exporten från Finland. Ökningen är störst för
exporten av icke-järnmetaller och mineralprodukter. Det är metallerna som står för ökningen
av importen från Sverige.
Import från Sverige 2006 (2005) i MEUR,
förändring i %
Motorfordon och delar 421,7 (397,6) + 6
Övriga industrimaskiner 341,9 (313,2) + 9
Elektriska maskiner
264,1 (245,7) + 7
Specialmaskiner
231,6 (249,5) - 7
Kraftalstrande maskiner 102,4 (90,7) + 22
Metallbearbetningsmask. 17,4
(17,1)
+2
Totalt
1.379,1 (1.313,8)+ 5
Ingen gnista i högteknologin
Om 2005 bjöd på enstaka ljuspunkter i
högteknologihandeln blev 2006 mest mörker.
Tillbakagång för samtliga sektorer trots att
mobiltelefonerna slog nya säljrekord och
3G-näten äntligen började fyllas med innehåll.
Finland har ett litet handelsöverskott.
Tabell 11: Basindustrivaror
Export till Sverige 2006 (2005) i MEUR, förändring i %
Tabell 13: Högteknologi
Export till Sverige 2006 (2005) i MEUR, förändring i %
Järn och stål
915,6 (837,9) + 9
Icke järnmetaller
689,1 (379,3) + 82
Papper och kartong
242,9 (205,2) + 18
Metallkonstruktioner
172,9 (170,8) + 1
Produkter av trä och kork87,3 (80,8) + 8
Mineralprodukter
86,2 (66,8) + 29
Gummiprodukter
71,6 (63,1)
+ 13
Textiler och garn
39,8 (37,8)
+5
Totalt:
2.308,3(1.844,6) + 25
Telekommunikation
Datautrustning
Instrument
Optisk utrustning
Totalt
Import från Sverige 2006 (2005) i MEUR,
förändring i %
Järn och stål
415,6 (328,4) + 27
Papper och kartong
220,0 (229,7) - 4
Metallkonstruktioner
186,8 (171,8) + 9
Icke järn-metaller
165,0 (113,5) + 45
Mineralprodukter
69,3 (66,2) + 5
Textiler
58,2 (52,6) + 11
Gummiprodukter
34,7 (29,4) + 18
Produkter av trä och kork32,5 (27,9)
+ 16
Totalt:
1.184,1 (1.021,4) + 16
Baksmälla efter Kvarnsveden
Efter några år med formidabla tillväxtsiffror råkade den finsk-svenska handeln med maskiner
in i ett bakvatten. Suget från Stora Ensos investering i Kvarnsveden upphörde medan Areva
och de andra entreprenörerna vid Industrins
Krafts storbygge i finska Olkiluoto dras med
förseningar. Vi talar ändå inte om någon recession utan om en hög och stabil nivå, där fordonen tagit ledningen i fältet. Sverige har ett litet
handelsöverskott i denna varugrupp.
165,1
108,2
76,0
6,4
355,7
(178,3)
(98,9)
(81,1)
(7,9)
(366,2)
-7
+9
-6
- 19
-3
Import från Sverige 2006 (2005) i MEUR,
förändring i %
Instrument
Telekommunikation
Datautrustning
Optisk utrustning
Totalt
84,3
83,5
77,2
13,0
258,0
(73,3)
(122,5)
(59,2)
(13,0)
(268,0)
+ 15
- 32
+ 30
+0
-4
Sverige regerar i kemivärlden
I gruppen producentvaror är kemiprodukter
den enda gruppen där Sverige har ett klart
övertag i handeln. Den svenska läkemedelsindustrin med AstraZeneca och Pfizer i spetsen
är stark, men finska Orion går på offensiven
med nya produktlanseringar för att i någon
mån utjämna obalansen. Finlands bästa kort
är plastindustrin medan färgtillverkarna som
Teknos och Tikkurila tappar stort.
Tabell 14: Kemi
Export till Sverige 2006 (2005) i MEUR, förändring i %
Plastprodukter
Primära plaster
101,5 (97,4) + 4
84,2 (82,6) + 2
Övriga kemiska produkter 68,1 Oorganiska kemikalier
54,2
Organiska kemikalier
47,9
Läkemedel
32,4
Färger
25,7
Teknokemiska produkter 13,9
Totalt:
435,9
(45,2)
(44,7)
(51,1)
(26,5)
(44,9)
(11,0)
(409,1)
+ 51
+ 21
-6
+ 22
- 43
+ 26
+7
Import från Sverige 2006 (2005) i MEUR,
förändring i %
Läkemedel
Primära plaster
Övriga produkter
Färger
Plastprodukter
Teknokemiska produkter
Organiska kemikalier
Oorganiska kemikalier
Totalt
182,9 (154,2)
108,8 (106,3)
77,4 (73,1)
69,7 (67,5)
64,6 (65,7)
61,9 (49,7)
59,7 (43,0)
27,0 (20,0)
656,1 (583,1)
+ 19
+2
+6
+3
-2
+ 25
+ 34
+ 35
+ 13
Växelström
Efter några år med snabbt skiftande värden
för handeln med elström rådde det 2006 ett
jämviktsläge i handeln mellan Sverige och
Finland. Exporten till Sverige på 137,2 miljoner
euro möttes av en import på 129,1 miljoner.
Oljeprodukterna fortsätter att ge Finland sköna
valutaintäkter, + 592 MEUR. Det återstår att se
om stålet eller oljan först spräcker miljardvallen
i exportvärde; 908,5 miljoner euro är redan rätt
nära drömgränsen.
Byggsektorn lägger sten vid sten
Under 2006 byggdes fler bostäder i Sverige än
under något år sedan millennieskiftet. Också
ROT-sektorn hade en god sysselsättning och
brist på arbetskraft, vilket ledde till en strid ström
av polska hantverkare. Byggmaterialimporten
från Finland ökade med tio procent.
Tabell 15:
Byggmaterial inkl. belysning samt prefabricerade hus i MEUR
År
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Import
från Sverige
40,0
46,7
64,1
75,5
70,4
71,5
73,7
Export
till Sverige
46,6
45,9
47,1
58,8
65,4
76,8
83,3
Tabell 12: Maskiner
Export till Sverige 2006 (2005) i MEUR, förändring i %
Clas Juthas, Finsk-svenska handelskammaren:
Små och medelstora företag har nytta av Handelskammaren
Motorfordon och delar 317,3 (318,1) - 0
Specialmaskiner
270,6 (354,5) - 24
Elektriska maskiner
265,7 (240,9) + 10
Övriga industrimaskiner 247,3 (285,7) - 13
Kraftalstrande maskiner 112,5 (89,9) + 26
Metallbearbetningsmask. 17,2
(17,0) + 1
Totalt
1.230,6(1.305,4) - 6
Clas Juthas är projektchef på Finsk-svenska handelskammaren. I sitt arbete kommer han
dagligen i kontakt med gräsrötterna i den finsk-svenska handeln:
”Jag känner av strömningarna bland små och medelstora företag och kan konstatera att den
finsk-svenska marknaden är viktig för dem. Ett exempel är uppvärmningen av småhus där
pellets från Finland har blivit en stor produkt, men där det ökande priset har lett till att allt
fler villaägare installerar jordvärme, särskilt i södra Sverige. Sverige är i sin tur ledande på
teknologi för värmepumpar och styrning av jordvärmesystem medan Finland kan leverera
rörledningar. Trenderna kan svänga snabbt…”
Källa till alla tabeller: Tullstyrelsen i Finland 2007
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Konsumentvaror:
Nordisk mat i nordiska hem
Text: Tage Erikson
Finska livsmedel nådde 2006 ’all time high’ på den svenska marknaden medan importen av svenska livsmedel tog sig över riktmärket 300 miljoner euro (ca 3 miljarder SEK). Den internordiska handeln med livsmedel fortsätter att öka i värde och det är ett tidens tecken att allt fler fusioner och
företagsaffärer görs upp i livsmedelsbranschen. Vi väntar dock fortfarande på en riktigt stor strukturaffär i detaljhandeln eller grossistledet. Möbelhandeln fick ett uppsving, kanske tack vare det
ökande byggandet och alla gör-det-själv program.
HK Ruokatalo köper Scans tillverkning och
Atria Lithells lägger bud på Sardus. Finska
Ingman blir svenskt. Integrationen inom livsmedelsproduktionen ökar snabbt mellan
Finland och Sverige i spåren av skogs- och
metallindustrin, bankväsendet och försäkringsbolagen. Den sammanlagda finsk-svenska
marknaden för livsmedel är tillräckligt stor för
att denna klassiska hemmamarknadsindustri
skall kunna utnyttja skalfördelar.
Tabell 16: Finlands viktigaste exportmarknader 2006 (MEUR, förändring i %):
Möbler 222,6 MEUR (- 3,0 %)
1. Sverige
28,8 %
2. Ryssland
15,2 %
3.Estland
6,7 %
Skor 80,9 MEUR (+ 10,8 %)
1. Sverige
31,1 %
2. Ryssland
25,0 %
3. Tyskland
9,6 %
Mejeriprodukter, ägg
Köttprodukter
Kaffe, te, kryddor
Spannmålsprodukter
Diverse livsmedel
Socker, sötsaker
Grönsaker, frukt
Fiskprodukter
Djurfoder
Totalt
(23,8 %)
(15,1 %)
(14,0 %)
(26,4 %)
(12,7 %)
(4,9 %)
(30,4 %)
(19,9 %)
(7,2 %)
Diverse livsmedel
Spannmålsprodukter
Fiskprodukter
Mejeriprodukter
Grönsaker, frukt
Köttprodukter
Socker, sötsaker
Kaffe, te, kryddor
Djurfoder
Totalt
Handeln mellan Finland och Sverige 2002-2006 i MEUR
80
Livsmedel
300
70
250
60
30
100
+ 17 %
+ 14 %
-1%
+3%
-3%
+ 30 %
+ 40 %
+ 108 %
- 35 %
+ 12,9 %
80,7
46,5
34,3
29,9
29,5
29,1
26,1
23,0
3,8
303,7
Anne Masalin: Konfektion förlorar,
inredning vinner
Anne Masalin är Finsk-svenska handelskammarens marknadskonsult för bl.a.
konfektion. Hon konstaterar att finska
klädmärken förlorat i popularitet medan
finsk inredning är på frammarsch. ”Alla
generationer köper likartade kläder och
då kan kedjor som H&M och Zara med sin
bredd nå kunder som vanliga affärer inte
kan täcka in.”
Anne är mycket nöjd med att finsk möbeloch inredningsindustri går bra i Sverige,
både inom heminredning och i offentlig
miljö.” Ett exempel är Inno Avarte som tagit
hem viktiga order hos storkunder. Kanske
framtiden finns i företag som Papiina som
förenar både mode och inredning. Med
handelskammarens hjälp har Papiina fått
fotfäste i Sverige.”
+1%
+1%
+ 14 %
+6%
-2%
+ 13 %
+ 91 %
-7%
- 12 %
+ 9,3 %
Export
120
Kläder
40
150
30
Möbler
100
25
80
20
60
15
40
10
20
5
Skor
20
50
0
Import
50
200
38,5
29,3
23,7
15,9
15,7
13,0
13,0
5,4
2,0
157,3
Finlands livsmedelsimport från Sverige 2006
(MEUR, förändring i %):
Frukt och sötsaker
Vårt behov av tröst och fest och vårt behov
av hälsa och sundhet går hand i hand som
drivkrafter för handeln med livsmedel mellan
Finland och Sverige. Efter ett svagare år 2005
utvecklades den finska exporten av livsmedel
350
Marja Kahra, marknadskonsult för livsmedel på Finsk-svenska handelskammaren, kommenterar fjolårets utveckling
med att svenskarna beaktar nu ännu mer
hälsoaspekter vid sina inköp och detta
har börjat synas på försäljningssiffrorna.
”Finland har hunnit långt i utvecklingen
mot hälsosammare mat. Samtidigt har den
svenska detaljhandeln haft sin bästa tid på
16 år och tillväxten kommer från en ökad
service mot kunderna. Då kan kvalitetslivsmedel hävda sig i konkurrensen.”
Tabell 17: Finlands livsmedelsexport till Sverige 2006 (MEUR, förändring i %):
Livsmedel 949,3 MEUR (+ 12,2 %)
1. Ryssland 23,2 %
(20,7 %)
2. Sverige
16,6 %
(16,5 %)
3. Estland
9,2 %
(8,5 %)
Kläder 234,4 MEUR (+ 2,0 %)
1. Ryssland
28,0 %
2. Estland
12,9 %
3. Sverige
11,8 %
Marja Kahra: Svenskarna har tillägnat
sig hälsotrenderna
till Sverige positivt och överträffade den genomsnittliga exportökningen.
Valio och Ingman toppar exportlistan med yoghurt och andra mjölkprodukter. Ökningen av
fisk- och grönsaksexporten var betydande liksom sötsakshandeln, + 30 % för Fazer & Co.
Samma trender råder för importens del.
Finländarna uppskattar den svenska sillen och
räkorna på matbordet medan ökningen av sötsaksimporten har strukturella orsaker, både
inom grossistledet och inom arbetsfördelningen hos tillverkarna.
10
02
03
04
05
06
0
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
02
03
04
05
06
0
02
03
04
05
06
0
02
03
04
05
06
Finländarna uppskattar närområden i
livsmedelsexporten
Finsk livsmedelsexport har under de senaste tio åren ökat sitt värde med
en tredjedel. Svenskarna har under samma tid nästan tredubblat sin export, som redan innan var av en helt annan klass en den finska. Svensk
livsmedelexport har riktat sig mot väst när Finlands tyngdpunkt ligger i
öst och de Baltiska länderna.
Från år 1995 har Finlands livsmedelsexport ökat från 680 miljoner euro
till över 1 miljard euro. Skillnaderna mellan de olika produktgrupperna
varierar. Exporten av mjölkprodukterna har nästan fördubblats och exporten av kött har nästan fyrdubblats samtidigt som exporten av saft har
droppat till 14 % under de senaste tio åren.
Sverige gällande marknadsföring. Man har i Sverige fäst uppmärksamhet
i att analysera marknadsområdena samt lyft fram det svenska ursprunget
och de goda tillverkningsförhållandena.
Petri Ollila
Marknadsföringsdocent
Helsingfors Universitet
(Förkortning av ursprunglig finskspråkig artikel)
Livsmedelsimporten till Finland har under de senaste tio åren ökat från
860 miljoner euro till 1 650 miljoner euro. Importen av vin och andra
alkoholhaltiga drycker har 2,5-dubblats, importen av barnmat har femdubblats och importen av förädlade köttprodukter har mer än tredubblats. När man ser på importen i sin helhet kan man konstatera, att man
ersatt vissa inhemska produkter med importprodukter. Så är fallet t.ex.
med förädlade köttprodukter, förädlade fiskprodukter och öl.
Hemsidan Food from Finland blir den finska matens fönster utåt
Internationell rapportering om den finska matkulturen startas i
början av sommaren 2007 på Finfoods hemsida www.foodfromfinland.com. Den nya hemsidan tillhandahåller information åt
internationella inköpare och media om finsk mat, livsmedel och
kunnande inom branschen. Hemsidan Food from Finland kommer att rapportera till en början på engelska och senare även
på ryska åt finska matens vänner. I samband med lanseringen
av hemsidan kommer man också att starta ett elektroniskt Food
from Finland–nyhetsbrev.
Innan Finland blev medlem i EU, var livsmedelsexporten i det närmaste
sätt att bli av med överproduktionen. Finlands historia i marknadsföring
av livsmedel på export på den öppna marknaden är förhållandevis kort
jämfört med många av konkurrenternas. Sveriges baslivsmedelsindustri
levde i liknande förhållanden, men Sverige har traditionellt haft fler märkesprodukter utanför den slutna tillverkningen. Finland har att lära av
Nya rekord för båtexporten
Den finska båtexporten gör nya rekord. Exporten växte år 2006 med 46
% till 257 miljoner euro. Sverige är tredje störst räknat i värde men störst
räknat i stycketal.
Sverige har alltid varit ett viktigt marknadsområde för den finska båtexporten. Under de senaste åren har Sverige varit störst både räknat i värde
och i stycketal. Året 2006 utgör ett litet undantag, eftersom Norge och
Storbritannien passerar Sverige beräknat i värde, men Sverige är fortfarande störst beräknat i stycketal (4353). Den Svenska
båtkulturen påminner mycket om den Finska. De finska
båtvarven jobbar flitigt för
att på rätt sätt bemöta den
svenska konsumentens önskemål och förväntningar.
Finländarna är väl representerade på samtliga viktigaste
svenska båtmässor och samarbetet med importörerna är
tätt.
Antalsmässigt
exporteras
mest småbåtar (under 6 m)
från Finland till Sverige. Vår
industri har emellertid under de senaste åren satsat
även på konstruktion och
byggnation av större yachter,
10
och detta börjar synas även i exportstatistiken. Den finska båtproduktionen röner framgång även i Mellan-Europa och fördomsfri design samt
den mycket noggrant planerade försäljningsstrategin har både ökat finska båtars marknadsandelar i olika länder, och hämtat med sig helt nya
marknadsområden.
Av den finska båtproduktionens värde går nästan 80 % till totalt 35 länder.
Detta är ett starkt bevis på att den finska båtindustrin följer med tiden
och kan framställa innovativa och prismässigt välanpassade produkter.
VD Jouko Huju
Båtbranschens Centralförbund Finnboat rf
www.finnboat.fi
Finlands båtexport till Sverige 1997-2006 i MEUR
Finlands fem största båtexportmarknader 2006 (MEUR)
50
45
40
35
30
25
20
15
10
97
98
99
00
01
02
03
04
05
1.(3). Storbritannien
2.(2) Norge
3.(1) Sverige
4.(-) USA
5.(5) Grekland
51,8
44,2
42,7
20,4
13,1
Totalt:
239,8
06
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Sverige och Tyskland är Finlands största
exportländer för teknologiindustrin
Teknologiindustrin är Finlands betydelsefullaste industri. Branschen
består av elektronik- och el-industri, maskin- och metallindustrin, metallförädling samt datateknikbranschen. Företagen står för 60 % av hela
Finlands export. 70 % av alla produkter som tillverkas inom branschen
går till den globala marknaden.
Exporten för företagen inom teknologiindustrin har nu ökat tre år i följd,
men före det, åren 2001-2003, minskade exporten. Denna utveckling av
utrikeshandeln har sett lika ut i flera Västeuropeiska länder, så även i
Tyskland och Sverige. Världsekonomins konjunktur har gynnat även teknologiindustrins positiva utveckling.
Teknologiindustrins varuexport ökade med hela 16 % år 2006 jämfört med år 2005. Exporten ökade till alla marknadsområden utom till
Mellanöstern. Räknat i euron ökade exporten mest till Tyskland och Norge
av de Västeuropeiska länderna, och av de Mellan- och Östeuropeiska
länderna till Estland och Ukraina. När man inte tar i beaktande transitotrafiken av bilar genom Finland till Ryssland, minskade exporten till
Ryssland med 10 %. Exporten till Nordamerika ökade avsevärt p.g.a. en
fartygsleverans, men endast lite utan den. Kina, Taiwan och Singapore
bidrog till en ökning av exporten till Fjärran Östern.
Sverige var fortfarande den enskilt största exportmarknaden för finska
teknologiindustrin år 2006, men Tyskland knappar in. Varutransporten
till Sverige var 3,52 miljarder euro och motsvarande siffra för Tyskland
var 3,49 miljarder euro. Den Tyska ekonomins tillväxt kommer antagli-
gen att innebära att
Tyskland stiger upp
i topp på nytt redan
i år. Tyskland tar
därmed tillbaka sin
plats från år 2003.
Sverige
kommer
dock att fortsätta att
vara en betydelsefull
exportmarknad.
Teknologiindustrins export till Sverige består fortfarande i betydlig grad
av de halvfabrikat som Torneå stålverk levererar och som vidareförädlas i Sverige. Företagen som förädlar metaller stod i fjol för nästan halva
teknologiindustrins export till Sverige. Maskin- och metallindustrins
produkter stod för drygt en tredjedel och elektronik- och el-industrins
produkter för knappt en femtedel av hela exporten.
Jämförelsevis var Sverige export till Finland inom teknologiindustrin 2,5
miljarder euro år 2006.
Jukka Palokangas
Chefs ekonom
Teknologiindustrin rf
www.teknologiateollisuus.fi
Programvaruföretag blir snabbt
internationella
Exporten av finsk programvara har ökat kontinuerligt under de senaste
tio åren. Enligt programvaruföretagens egen bedömning är Sverige det
viktigaste exportlandet följt av USA och Tyskland. De mest internationella marknadsområdena är mobilprogramvara och spel enligt Software
Business Lab på Tekniska högskolan i Helsingfors.
Ett ökande antal finska programvaruföretag får en del av sin omsättning
från utländska marknader. För de flesta programvaruföretagen är internationaliseringen en förutsättning för överlevnad – marknaden för programvara är vanligtvis global och Finlands lilla marknad räcker inte för
faktisk tillväxt.
Även om man förstått betydelsen av internationalisering, måste utvecklingen förstärkas ytterligare. Internationaliseringen för hela programvaruverksamheten ligger fortfarande på en relativt låg nivå. Det ringa
antalet investeringskällor samt bristen på internationella nätverk begränsar tillväxten. Programvaruföretagen är ofta små och deras tillgångar
begränsade.
Programvaruföretagen exporterar ofta själv sina produkter, utan mellanhänder. Lokala återförsäljare eller representanter anlitas näst mest.
En femtedel av företagen har ett eget dotterbolag, ett OEM avtal eller
varumärke. De företag som använder sig av detta sätt är oftast större.
Som nära och känd marknad utgör Sverige oftast den första utländska
marknaden.
Företagen ser försäljning och marknadsföring samt produktutveckling
och produktifiering som de viktigaste utvecklingsområdena i sin internationella verksamhet. Företagens beredskap för de internationella
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
marknaderna förbättras kontinuerligt, men riskerna i den internationella
verksamheten uppfattas fortfarande avsevärt större än i den inhemska
verksamheten.
Kända och framgångsrika finska mobil- och spelprogramvaror på den
internationella marknaden är bl.a. Remedy Entertainment Ltd:s Max
Payne-spel, Sulake Corporations Habbo Hotel, Hybrid Graphics Ltd:s 2och 3D-grafikprogramvara samt Rovio Mobiles Darkest Fear Trilogy-spel.
De nämnda företagen har global verksamhet även på de stora marknaderna som USA, Japan och inom EU-området.
Hela programvarubranschen
utvecklas snabbt. De nya
Web 2.0 teknologierna och
verksamhetsmodellerna skapar möjligheter för internationell verksamhet. Nya
finska blogg-, informationssöknings- och web-användargränssnittsapplikationer
kommer säkert inom kort att
synas även i Sverige.
Inka Orko
Centre of Expertise for
Software Product Business
www.swbusiness.fi
11
De viktigaste varugrupperna i handeln
Finland-Sverige 2006 (MEUR)
Finlands export till och import från Sverige 2006
(MEUR)
8000
Export
Import
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
Sveriges största handelspartners 2006, andelar av
total handel (ökning eller minskning i % från 2005)
Import 935 miljarder SEK, + 12 %
1 (1) Tyskland
168,7 mdr
2 (2) Danmark
90,3 mdr
3 (3) Norge
79,5 mdr
4 (5) Nederländerna
59,3 mdr
5 (4) Storbritannien
58,4 mdr
6 (6) Finland
55,3 mdr
7 (7) Frankrike
44,2 mdr
8 (8) Belgien
39,2 mdr
9 (11) Ryssland
32,3 mdr
10 (10) Italien
31,8 mdr
18,0 %
9,7 %
8,5 %
6,3 %
6,2 %
5,9 %
4,7 %
4,2 %
3,5 %
3,4 % (+ 12 %)
(+ 14 %)
(+ 17 %)
(+ 8 %)
(+ 1 %)
(+ 11 %)
(+ 4 %)
(+ 17 %)
(+ 31 %)
(+ 16 %)
Export 1085 miljarder SEK, + 12 %
1 (2) Tyskland
107,9 mdr
2 (1) USA
100,8 mdr
3 (3) Norge
99,0 mdr
4 (4) Storbritannien
78,7 mdr
5 (5) Danmark
77,9 mdr
6 (6) Finland
68,8 mdr
7 (7) Frankrike
53,9 mdr
8 (8) Nederländerna
52,7 mdr
9 (9) Belgien 49,9 mdr
10 (10) Italien
36,9 mdr
9,9 %
9,3 %
9,1 %
7,2 %
7,2 %
6,3 %
5,0 %
4,9 %
4,6 %
3,4 %
(+ 7 %)
(- 2 %)
(+ 18 %)
(+ 4 %)
(+ 17 %)
(+ 17 %)
(+ 15 %)
(+ 19 %)
(+ 20 %)
(+ 13 %)
Export från Finland till Sverige 2006 (2005)
(Totalt 6.432 milj. EUR, + 14,0 %)
1. (1) Järn och stål
2. (2) Mineraloljor och produkter
3. (3) Metaller, ej järn
4. (5) Vägfordon och delar
5. (4) Specialmaskiner
6. (7) Elektriska maskiner
7. (6) Övriga industrimaskiner
8. (8) Papper och kartong
9. (10) Arbeten av metall
10. (9) TV, radio och telefon
11. (11) Livsmedel
12. (-) Elektrisk ström
13. (16) Kraftalstrande maskiner
14. (12) Pappersmassa
15. (13) Kontorsmaskiner, data
16. (14) Plast, bearbetad
17. (19) Varor av trä och kork 18. (-) Mineralprodukter
19. (17) Plast.obearbetad
20. (20) Monteringsfärdiga hus och belysning
916
906
689
317
271
266
247
243
173
165
157
137
113
109
108
101
87
86
84
83
Import från Sverige till Finland 2006 (2005)
(Totalt 5 379 milj. EUR, + 9,2 %)
1. (1) Vägfordon
2. (2) Järn och stål 3. (4) Livsmedel
4. (3) Övriga industrimaskiner 5. (6) Malm och metallskrot
6. (7) Elektriska maskiner
7. (5) Specialmaskiner
8. (10) Mineraloljor och produkter
9. (8) Papper och kartong
10. (11) Arbeten av metall
11. (12) Läkemedel 12. (14) Metaller, ej järn
13. (9) Elektrisk ström
14. (15) Plast. obearbetad
15. (16) Möbler
16. (17) Kraftalstrande maskiner
17. (19) Instrument
18. (13) TV, radio., telefon
19. (20) Övriga kemiska produkter
20. (-) Kontorsmaskiner, data
422
416
364
342
316
264
232
229
220
187
183
165
129
109
104
102
84
83
77
77
Källa: Tullstyrelsen i Finland 2007
Källa: SCB 2007
Finlands import och export 2006 per handelsblock och ländergrupper
Övriga länder 4,3 %
Afrika 0,7 %
Sverige
9,8 %
Övriga länder 3,2 %
EU 55,3 %
Nordamerika 4,3 %
Euro-området
31,4 %
Asien
16,3 %
Import
Övriga Europa
19,1 %
12
Sverige
10,5 %
Afrika 2,3 %
EU 56,9 %
Euro-området
29,8 %
Nordamerika 7,4 %
Asien
13,8 %
Export
Övriga Europa
16,4 %
FORUM Finland Handelsbilaga • 07
Vad händer i Finland just nu?
Etableringen i Finland är ofta ett första steg till fortsatt internationell etablering för
svenska företag. Varje år etablerar sig i genomsnitt 50 svenska företag i Finland och
främsta anledningen är att lättare kunna göra affärer med Ryssland och de baltiska
staterna. Vad händer i Finland just nu? Var finns möjligheterna för Svenska företag
i Finland? Kolla i rutorna nedan och ring kontaktpersonen om du vill veta ännu
mer!
ICT
I Finland finns det Symbian-kunnande av världsklass: Nokia, SysOpen Digia, Ixonos,
Elektrobit, TietoEnator ja CCC är bara några exempel på detta. Största delen av Nokias
FoU verksamhet är i Finland och p.g.a. av Nokia har ett starkt mobilkluster vuxit fram
i Finland. Klustret innefattar även mångsidig expertis inom trådlösa lösningar på
olika områden. Satsning på FoU inom teknologi är internationellt sätt hög
De flesta företag som etablerar sig i Finland är it- eller telekomrelaterade företag som
vill dra nytta av närheten till Nokia; det är lättare för små och medelstora företag att
samarbeta med den finska telekomjätten om man har plattform i Finland.
I Finland får utländska företag möjligheter att operera internationellt och den finska
företagskulturen passar utmärkt för den snabbt föränderliga teknologibranschen som
ofta kräver snabba beslut.
Jari Ängeslevä, Investment Director
[email protected], tel. +358 10 773 0314
Hälsovård
Gruvindustri
Världsmarknadsprisernas
snabba
uppgång för metaller har ökat det
internationella intresset för Finlands
malmtillgångar. För tillfället undersöker man ett 40-tal malmfynd. Det
Kanadensiska Agnico Eagle Mines
Inc. beslöt sig förra året för att öppna
Europas största guldgruva i Lappland
i Finland. Utredningarna för att öppna
Europas största nickelgruva i Östra
Finland är även de långt gångna.
Finlands Industriinvestering Ab, som
bedriver kapitalinvesteringsverksamhet, har allokerat tillgångar till finansiering av gruvprojekt.
Tuomo Airaksinen, CEO,
[email protected]
Tel. + 358 10 773 0302
Miljöteknik
Den finska marknaden för hälsovård
och sociala tjänster har vuxit, växer
och kommer att fortsätta växa. Det tillskott som de internationella spelarna
ger är helt avgörande för branschen.
Möjligheterna finns speciellt inom utrustning för hälsovård, läkemedelsindustrin och hälsovårdstjänster.
Atso Vainio, Investment Director
[email protected]
Tel. +358 10 773 0306
Handel & service
Detaljhandeln hade år 2006 den bästa tillväxten på 5 år. Många svenska
butiker hittade till Finland, bland
andra Cross Sportswear och Flash.
Kosmetikbranschens tillväxt var hela
7 % och även det svenska företaget
Kicks gjorde entré på marknaden.
Investeringarna inom fastighetsbranschen var rekordhöga 5,5 miljarder år
2006. Av dessa var utländska investerarnas andel hela 54 %. Ett bra lockbete är den fortsatt höga återbäringen
i Finlands huvudstadsregion jämfört
med resten av Europas centrum. Därtill
skapar kommunernas utlokaliseringsprojekt intressanta möjligheter inom
branschen för fastighetstjänster.
Catering och säkerhetstjänster har
länge haft en mycket snabb tillväxt
och man räknar med att tillväxten fortsätter att öka.
Sakari Penttilä, Investment Director
[email protected]
Tel. +358 10 773 0300
Energi
25 procent av energin i Finland är förnyelsebar. Enligt ett nationellt mål skall andelen
öka med hela 50 procent till år 2010. Förvandlingen av avfall till energi och reningen
av industriellt avfallsvatten med såväl mekanisk som kemisk och biologisk behandling växer snabbt. I Finland planeras bland annat ett flertal stora vindkraftsparker.
Förnyelsebar energi är ett snabbt växande område med stora möjligheter för svenska
företag. Det finns möjlighet till såväl företagsköp som utveckling av den avancerade
reningsteknologin.
Jarmo Lindell, Investment Director
[email protected], Tel. +358 10 773 0307
Finland hör till den absoluta världstoppen på miljöteknik och man har ett nationellt mål att bygga upp ett kluster,
där företag som sysslar med olika teknologier samarbetar. Omkring 15 procent av företagen inom detta område är
utlandsägda.
Av 160 utländska företag inom miljöteknik som är verksamma i Finland är ett 60-tal svenska. Många områden inom
avfallshanteringen växer mycket snabbt. Tekniken finns i Finland, men resurserna att klara den globala marknaden
på egen hand finns inte. Som en bonus får de svenska firmorna närheten till Ryssland, Baltikum och Polen, länder
där det framöver kommer att finnas ett mycket stort behov av insatser inom miljöteknik.
Jarmo Lindell, Investment Director
[email protected], tel. +358 10 773 0307
FORUM Finland nr 2 • 07
25
Etablering i F
Finlands ekonomi växer så det knakar och landet blir allt
intressantare för driftiga svenskar. Det är lätt att starta
företag i Finland och den mesta informationen finns dessutom tillgänglig på svenska. Forum Finland ger dig här de
grundläggande kunskaperna för att snabbt kunna etablera
verksamhet i Finland.
Att starta företag förknippas ofta med mycket pappersarbete. I Finland har man förenklat detta väsentligt. Sedan 2001
räcker det med att kunna en enda adress; www.ytj.fi.
– Det är en tjänst som vi driver tillsammans med skattestyrelsen. Här kan du på samma blankett anmäla dig
såväl till handelsregistret som till skatteverkets olika register, berättar rådgivande juristen Jukka Tavi på Patent- och
registerstyrelsen.
Personbolag lättast
För den som vill idka näringsverksamhet i Finland gäller det
att först bestämma i vilken form detta ska ske.
– Finsk lagstiftning påminner i mycket om svensk
och därför är det inte svårt att få grepp om de olika företagsformerna, säger jurist Anja Tuomola vid Företagarna i
Finland.
Den allra enklaste företagsformen är enskild näringsidkare som kan vara lämplig för den som till exempel vill
bedriva småskalig handel eller öppna en butik. – Man är i
alla fall personligen ansvarig för alla skulder, påpekar Anja
Tuomola.
En sorts mellanform mellan enskild näringsidkare och
aktiebolag är öppet bolag och kommanditbolag. I ett öppet bolag finns det minst två ansvariga bolagsmän och i ett
kommanditbolag minst en ansvarig och en tyst bolagsman,
som enbart ansvarar med sitt insatta kapital.
– Jag skulle säga att kommanditbolag är vanligare och
mindre krävande. I ett öppet bolag med flera ansvariga bolagsmän måste man verkligen veta att man kan jobba bra
ihop, framhåller Anja Tuomola.
Aktiebolag för mer omfattande
verksamhet
Det intressantaste alternativet för svenska företagare torde
vara aktiebolag, som kräver 2 500 euro i insatt kapital. Den
finländska bolagsskatten ligger nu på 26 procent.
– Jag skulle rekommendera den här formen för den
som tänker bedriva mer omfattande verksamhet och om
man måste anställa personal. Man är inte heller personligen
ansvarig vid en eventuell konkurs, säger Anja Tuomola.
Alla kategorier av företag skall göra anmälan om näringsverksamhet till Patent- och registerstyrelsen, som
driver handelsregistret. Registret är också en viktig kunskapskälla när man vill kolla upp om ett företag är officiellt
registrerat.
Med en och samma blankett ges också uppgifterna till
skatteförvaltningen. Det handlar om registret över mervärdesskattepliktiga, förskottsuppbördsregistret och kanske
också arbetsgivarregistret (se längre fram i artikeln).
– För de enklaste bolagsformerna krävs endast en blankett och för aktiebolag behövs dessutom några bilagor.
Handläggningen tar en vecka, förklarar Jukka Tavi.
– Ska man lyckas som svensk företagare i Finland är nätverket viktigt.
Genom oss får företagen ett nätverk som täcker hela landet, avslutar
Thomas Palmgren på Företagarna i Finland.
26
FORUM Finland nr 2 • 07
Finland
En viktig aspekt på företagande i Finland
är pensionsfrågorna. Här skiljer sig
länderna åt i ett väsentligt hänseende,
berättar Stefan Strandberg på pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas.
Identiteten skall bestyrkas
Redan två dagar efter etableringsanmälan får man ett företags- och organisationsnummer, som i Finland kallas
för FO-nummer (på finska Y-tunnus). Detta ska sedan alltid användas på fakturor och annan korrespondens från
företaget.
På adressen www.ytj.fi finns blanketter för alla olika typer av företagsregistrering. För enskild näringsidkare kostar
registrering i handelsregistret 65 euro och för öppet bolag
samt kommanditbolag 155 euro. Kostnaden för att starta ett
aktiebolag är 330 euro.
Finns det något råd till svenska läsare?
– Ja, svarar Jukka Tavi. Är du bosatt i Sverige och saknar
finländskt personnummer, så anger du vid ansökan ditt födelsenummer. Du måste då också i samband med ansökan
kunna styrka din identitet med någon typ av legitimation.
Täckande information på svenska
Såväl Patent- och registerstyrelsen som skatteförvaltningen
har bra webbsidor med information också på svenska.
En annan viktig aspekt på företagande i Finland är pensionsfrågorna. Här skiljer sig länderna åt i ett väsentligt hänseende; i Finland administreras försäkringarna av privata
försäkringsbolag.
– Själva försäkringarna är lagstadgade, men du kan
själv välja försäkringsbolag, förklarar Stefan Strandberg på
pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas.
Företagarens pensionsförsäkring kallas FöPL och den
skall tecknas inom sex månader från det att verksamheten
påbörjats.
– Själva ansökningsförfarandet är mycket enkelt
och tjänar du under 6 000 euro per år behövs ingen
företagarpensionsförsäkring.
Ny företagare får rabatt
Företagaren uppger själv hur mycket han eller hon beräknar sin årsinkomst till. På denna summa utgår sedan cirka
22 procent i försäkringspremie. Den som första gången
startar ett företag får 25 procents rabatt på avgiften de
Forts. nästa sida
FORUM Finland nr 2 • 07
27
betalar premien i efterskott varje månad.
Försäkringsskyldigheten börjar vid 46 euro per
månad i inkomst, förklarar Stefan Strandberg.
Företagare med anställd personal i
Finland måste i de flesta fall anmäla sig till
arbetsgivarregistret. Undantagen är om man
under ett kalenderår har högst en anställd på
heltid eller maximalt fem under kortare tid än
ett kalenderår.
– Har man däremot en anställd under ett
helt kalenderår och dessutom betalar lön till
ytterligare en anställd, om så bara under en
del av kalenderåret, ska anmälan ske, säger
skattesekreterare Iisa Väänänen på Nylands
företagsskattebyrå.
Arbetsgivarna skall också betala socialskyddsavgift (i Sverige arbetsgivaravgift) för
sina anställda. Detta gäller även om man bara
skulle ha en enda anställd under en del av ett
kalenderår.
– Det finns tre olika avgiftsklasser. Alla nystartade företag hör till den lägsta klassen och
betalar då 2,951 procent i skatt på utbetalad
lön, förklarar Iisa Väänänen.
Kontakter är viktiga
fyra första åren. FöPL-avgiften är i sin helhet avdragsgill i
beskattningen.
– Det kan vara frestande att i början av en företagarkarriär ange för låg årsinkomst. Men då ska man tänka på
att pensionsförsäkringspremiens belopp ligger till grund för
såväl sjukpenning som invaliditetsersättning, säger Stefan
Strandberg.
Alla är i alla fall inte skyldiga att betala pensionsförsäkringspremie i Finland.
– En svensk företagare med filial i Finland, men som
själv arbetar i Sverige, behöver inte betala den finländska
pensionsförsäkringen, säger informatör Taina Hedman på
pensionsskyddscentralen i Helsingfors.
Alla anställda skall pensionsförsäkras
Hur är det då om man har anställd personal i Finland?
Redan efter en månads anställning ska Arbetstagarens pensionsförsäkring, ArPL, tecknas. Den är på knappt 22 procent av lönesumman av vilket arbetstagaren själv står för
en mindre del. Företagaren får dra av sin andel i företagets
beskattning.
– Även tillfälligt anställda skall försäkras. I det fallet behövs inget skilt försäkringsavtal utan arbetsgivaren
– Svenskar som etablerar företag i Finland är
varmt välkomna som medlemmar hos oss, berättar Thomas Palmgren, svensk ombudsman
på Företagarna i Finland. Han berättar att organisationen redan har cirka 2 800 medlemsföretag med svenska som modersmål.
På Företagarna i Finlands kansli kan man
få svenskspråkig experthjälp i frågor som rör bl.a. beskattning, avtalsrätt och näringslivsjuridik.
– Dessutom har vi ett omfattande nätverk av exempelvis jurister och ekonomer som talar svenska. Rådgivningen
per telefon är gratis. Det handlar om win-win, eftersom en
del kontakter också leder till att de får nya kunder.
– Även om mycket av det en företagare behöver veta
finns på svenska dröjer det ofta ganska länge innan översättningarna blir klara. Då kan vi vara till stor nytta, säger
Thomas Palmgren.
Att bli medlem i Företagarna i Finland kostar från 122
euro per år. Avgiften är avdragsgill i beskattningen.
– Ska man lyckas som svensk företagare i Finland är
nätverket viktigt. Genom oss får företagen ett nätverk som
täcker hela landet, avslutar Thomas Palmgren.
Sören Viktorsson
Här är några nyttiga webb-sidor för dig som vill starta företag i Finland:
www.startaeget.fi (ett samarbetsprojekt mellan fem svenskspråkiga läroanstalter)
www.foretagsfinland.fi (handels- och industriministeriets webb för den som vill starta företag)
www.yrittajat.fi (Företagarna i Finland)
www.prh.fi (Patent- och registerstyrelsen)
www.vero.fi (Skatteförvaltningen)
www.ytj.fi (Företags- och organisationsdatasystemet)
28
FORUM Finland nr 2 • 07
Yrke:
Svensk företagare
i Finland
– I ett litet land som Finland är
kontakter A och O för att lyckas.
Det säger Christer Granlycke,
svensk ägare och grundare av
språk- och kommunikationsföretaget
Connectare i Helsingfors.
I takt med att de finsk-svenska kontakterna inom näringslivet blivit
allt tätare, har också behovet av svenskkunskaper ökat i Finland.
Till Connectares kunder hör personer inom den absoluta toppen
vad gäller näringsliv och förvaltning.
– Vi erbjuder såväl språklig som kulturell träning och det
skräddarsytt, berättar Christer Granlycke.
Kombinatinen nyfikenhet och en finsk hustru förde honom
sommaren 1996 till Helsingfors. Först blev det en intensivkurs i finska vid universitetet och sedan var det dags att söka jobb.
– Jag insåg tidigt att det fanns en nisch för svensklärare, framför allt i Helsingforstrakten. Att jag talade rikssvenska hade också
ett värde, inte minst för personer med affärer i Sverige.
Gott om kunder direkt
Det första halvåret var Christer Granlycke frilans, men redan
i januari 1997 fick han fast anställning på ett numera uppköpt
språkföretag.
– Ett drygt år senare sade jag upp mig och startade eget.
Jag hade hunnit lära känna marknaden och såg att den var god.
Dessutom ville jag kunna lägga upp arbetet efter egna önskemål.
Redan i Sverige hade Christer Granlycke hunnit pröva på några år som företagare, då inom försäljning och marknadsföring.
– Så det var inget särskilt dramatiskt steg. Dessutom valde jag
företagsformen ”enskild näringsidkare”, alltså enskild firma. Det är
mycket enkelt, men precis som i Sverige är man personligen ansvarig vid en eventuell konkurs.
Någon sådan låg dock knappast och lurpassade vid horisonten. Christer Granlycke hade redan från starten som näringsidkare
ett stort antal kunder.
Hjälp på svenska
Just de goda kontakterna med kunder från varierande områden av
finländskt näringsliv och förvaltning, skulle göra att han så småningom tog nästa steg.
– Hösten 2001 bildade jag ett aktiebolag. Då hade flera av
mina kunder en tid peppat mig och påpekat, att här skulle det finnas en marknadsnisch.
Även om det krävde litet mer papper, upplevde han inte bildandet av aktiebolag som särskilt besvärligt. Kapitalinsatsen var
vid denna tid drygt 8 000 euro.
FORUM Finland nr 2 • 07
Svensken Christer Granlycke har
startat ett framgångsrikt språk- och
kommunikationsföretag i Finland.
– Det tog en dryg månad innan vi kunde komma igång med
verksamheten. Till en början var det jag och en anställd till på
kontoret. Vi körde en rekryteringsomgång med annons i Helsingin
Sanomat och knöt snabbt till oss ett 40-tal frilansmedarbetare, vilket i efterhand visade sig vara för många.
I vilken mån gick det att få hjälp på svenska vid grundandet?
– Jag tycker man var hjälpsam på Patent- och registerstyrelsen. De talade hyfsad svenska och jag kunde nu också litet finska.
Har du under resans gång kunnat få hjälp på ditt modersmål?
– Ja, på elektroniska Finlex, där samtliga finländska lagar
finns samlade, kan man även hitta det mesta på svenska.
Ingen stor skillnad på länderna
Idag har Connectare totalt fyra anställda, medan man skurit ned
antalet frilansarbetare till cirka 20. Årsomsättningen ligger på runt
200 000 euro.
– Jag skulle säga, att har man erfarenhet av affärsverksamhet
i Sverige så är det inga problem här i Finland. Det mesta är sig helt
likt, påpekar han.
Ditt bästa råd till en svensk läsare som vill etablera verksamhet i Finland?
– Sverige är litet, men Finland med drygt fem miljoner invånare är ännu mindre. Ska du lyckas i det här landet måste du ha
kontakter och lägga mycket tid på att nätverka.
– Själv har jag haft stor nytta av att vara med i Företagarna i
Finland, motsvarigheten till Företagarna i Sverige. Det ger också
god valuta för medlemsavgiften att ansluta sig till en eller flera
handelskamrar.
Sören Viktorsson
29
Gratis i Finland
Att etablera sig i Finland är inte svårt. – Tack vare vårt breda
partnernätverk kan vi skräddarsy hjälpen till svenska företag som
vill komma hit, säger Kim Kackur på Invest In Finland.
Som namnet antyder, har Invest In Finland (IIF) till uppgift att försöka locka så många utländska investerare som möjligt till landet.
– Vi arbetar snabbt och obyråkratiskt. Ett första steg är att kontakta oss, exempelvis per telefon eller via mail. Vi har handläggare
inom olika sektorer, som exempelvis hälsovård eller IT, och oftast
får du en sådan som huvudkontakt, berättar Investment Director
Kackur.
En svensk företagare som vill in på den finländska marknaden
har oftast redan viss koll på läget. Tillsammans med IIF:s handläggare går man igenom kompletterande informationsbehov.
– Ofta handlar det om konkreta frågor rörande marknaden. Behövs
det kan vi hjälpa till med marknadsundersökningar. En annan vanlig fråga är var i landet en etablering kan vara lämplig, säger Kim
Kackur.
Komna så här långt, kan det vara dags för själva bolagsgrundandet. Även där hjälper IIF:s konsulter till, antingen själva eller genom
partnernätverket, genom att svara på frågor om företagsformer,
hur registrering går till samt om det finländska skattesystemet.
Kim Kackur påpekar att inget fall är det andra likt och att man på
IIF därför är vana vid att jobba flexibelt och erbjuda skräddarsydda
lösningar till den enskilda kunden.
– Det är ju mycket som ska stämma vid en företagsetablering och
all kunskap har vi självfallet inte själva. Då kan vi koppla ihop ditt
företag med exempelvis en jurist, en bokföringsexpert och andra
personer som kan hjälpa till. Så bokar vi en tid och ni kan träffas
här i våra lokaler, som ligger mitt i Helsingfors.
Det här kostar naturligtvis en hel del pengar…?
– Ingenting. Våra tjänster är gratis!
En styrka för IIF är det breda partnernätverket, i vilket bl. a.
Finsk-svenska handelskammaren ingår tillsammans med en rad
finländska myndigheter och näringslivsorganisationer.
– Exempelvis Finlands regionala utvecklingssammanslutning
SEKES har till uppgift att hjälpa finländska och utländska företag
med lokal etablering. Genom samarbetet med dem kan vi hitta
den ideala etableringsorten för just ditt företag.
– Runtom i landet finns också statliga arbetskrafts- och näringslivscentraler, så kallade TE-centraler. Via dem kan man få hjälp
exempelvis med att söka regionalstöd, konstaterar Kim Kackur.
– Vi arbetar snabbt och obyråkratiskt, säger Kim Kackur.
Exportrådet hjälper svenska företag till Finland
Finland är Sveriges sjätte största exportmarknad och i fjol
ökade exporten med 17 procent. Exportrådets kontor i Helsingfors
hjälper svenska företag att hitta de rätta kontakterna i Finland.
– Ofta är tröskeln hög att från Sverige själv söka partners i Finland.
Då kan vi vara rätt adress, säger Anna Hellerstedt, chef för
Exportrådets kontor i centrala Helsingfors. Hon har en bakgrund
bl.a. som konsult på McKinsey & Co och tillträdde sitt jobb i augusti i fjol.
Exportrådet ägs till hälften av svenska staten och näringslivet.
Kontoret har nu fem medarbetare med målsättningen att hjälpa
svenska företag i deras internationalisering.
– För att bredda kompetensen har jag medvetet arbetat på att
här ska finnas såväl finska som svenska medborgare, säger Anna
Hellerstedt.
Det är ett ungt och dynamiskt
gäng som arbetar på kontoret.
Takten är hög, enbart i mars i år
kontaktade man 110 nya svenska
företag.
– Ungefär hälften av våra kunder
hör själva av sig medan vi på eget
initiativ närmar oss resten, berättar Anna Hellerstedt. Vi har
en intensiv mediabevakning
Anna Hellerstedt, chef
för Exportrådets kontor i
centrala Helsingfors.
30
för att upptäcka vilka svenska företag som blickar mot Finland.
Så ringer vi upp och berättar hur vi kan assistera dem på ort och
ställe.
Språkkunskaper och gedigen kunskap om Finland är kontorets varumärke. Ofta handlar uppdragen om marknadsanalyser.
– För en del svenska företag kan Finland vara en svart fläck på
kartan och då kan det handla om att göra mer grundläggande undersökningar. I andra fall kan det vara fråga om specifika analyser
av olika slag.
Andra vanliga uppdrag för Exportrådet är att söka efter lämpliga
partners och göra förvärvsanalyser.
– För att finna en agent eller distributör kan vi till exempel annonsera i branschorgan eller helt enkelt fråga vilken distributör slutförsäljarna anlitar. För ett snabbt växande svenskt företag som vill in
på den finländska marknaden är den snabbaste vägen att köpa ett
företag här. Då hjälper vi till med att söka, värdera och analysera
potentiella företag, förklarar Anna Hellerstedt.
Själv är hon i Sverige i snitt varannan vecka och träffar kunder. Vad
kan hon erbjuda företag som vill etablera sig i Finland men som
har begränsade resurser?
– Vi har något som kallas ”Affärschansprojektet” och som kan
nyttjas av mindre svenska företag. Exportrådet står för en del av
projektkostnaden.
– Då får företaget en begränsad marknadsundersökning och träffar potentiella partners i Finland. Dessutom följer vi sedan upp projektet, avslutar Anna Hellerstedt.
Sören Viktorsson
FORUM Finland nr 2 • 07
Redaktionens klipp
Här hittar ni ett urval av de nyheter vi samlat på vår hemsida under de senaste veckorna. Det är
små nyheter från Finland och Sverige som på ett eller annat sätt kan vara intressanta för er läsare.
Finland och Sverige på bra placeringar i IT-jämförelse
Enligt World Economic Forums jämförelse är Finland fjärde bästa landet
i världen på att tillämpa ICT-lösningar. Placeringen är en bättre än
förra året. I toppen hittas denna gång Danmark, som gick upp två
placeringar. Sverige kom tvåa och Singapore trea.
Källa: Kauppalehti, www.kauppalehti.fi
Ett av världens största kryssningsfartyg byggs i Åbo
Royal Caribbean Cruises Ltd. har beställt ett nytt kryssningsfartyg från Aker Yards. Kontraktet är värt cirka 900 miljoner euro
och omräknat i sysselsättning ger det 5800 årsverken. Det andra
kryssningsfartyget i Genesis-klassen levereras från Akers varv i Åbo i
augusti 2010.
Finländarna
fortfarande flest
Finländarna, som i huvudsak invandrade till
Sverige på 1960-talet, är den största gruppen utrikes födda i Sverige. Vid en regional uppdelning är
finländarna den största gruppen i mellersta och norra
Sverige medan personer födda i forna Jugoslavien
är den största gruppen i södra Sverige.
Källa: Statistiska Centralbyrån,
www.scb.se
Källa: Aker Yards, www.akeryards.fi
Försäljningen av Rättvisemärkta produkter
Nanoteknologibranschen växer snabbt i Finland
ökade i Finland
Populariteten av Rättvisemärkta produkter har ökat
väldigt snabbt i Finland under de tre senaste åren.
År 2006 ökade försäljningen med 71 procent mer än
året innan, mätt i handelns värde. Produkternas totala
försäljning ökade till över 22 miljoner euro.
Försäljningen av Rättvisemärkta produkter i Finland
har nästan tredubblats under de två senaste
åren. Finländarna är Nordens ivrigaste köpare av
Rättvisemärkta produkter.
Den finska nanoteknologibranschen växer med
snabb fart. Antalet företag som använder sig av
nanoteknologi har mer än fördubblats från 61 till
134 på bara två år. Över 40 finska företag har
redan produkter, som baserar sig på nanoteknologi, ute på marknaden. Utvecklingen har skett
inom alla stora industrier, från elektronikindustri
till skogskluster. Den snabba tillväxten har möjliggjorts av Tekes FinNano-teknologiprogram.
Källa: Tekes, www.tekes.fi
Källa: Finnfood, www.finfood.fi
Finpro världsbäst på handelsfrämjande
Finpro har valts till världens bästa handelsfrämjande organisation av internationella
handelscentret ITC, som lyder under FN och
WTO. Enligt prismotiveringarna har Finpro
bland annat lyckats med att grunda kontor
utomlands i viktiga handelsområden och
förbättrat handelsmöjligheterna för små och
medelstora företag utomlands.
- Om en utstående instans har rankat oss
på denna nivå, är det trovärdigare än om
vi själv bara säger så, säger verkställande
direktör Jorma Turunen.
Finpro verkar i över fyrtio länder och har i
uppgift att främja finländska företags verksamhet utomlands.
Källa: YLE Internytt, internytt.yle.fi
FORUM Finland nr 2 • 07
Innotiimi vann internationella BestPractice-IT Award 2007 vid CeBITmässan
Innotiimi, ett av Europas ledande konsultföretag inom organisationsutveckling har vunnit internationella BestPractice-IT Award för 2007. Innotiimi
vann första pris med sitt innovativa virtuella workshopkoncept. Priset delades ut för det innovativa sättet att använda virtuella mötesverktyg.
”Våra urvalskriterier i tävlingen är kreativitet och uppfinningsrikedom, mätbara resultat och lättheten att anpassa lösningen till andra organisationer.
Innotiimis koncept är, förutom allt detta, oberoende av specifika tekniska
lösningar vilket innebär att det kan användas i alla typer av organisationer.” förklarar Kerstin Schlosser från BestPractice-IT.
Innotiimi är ett konsultföretag som specialiserat sig på kreativa och involverande arbetsmetoder. Verksamhetsområdena är ledarskaps- och teamutveckling, förändringsarbete, innovation och meningsfulla möten.
Källa: Innotiimi pressmeddelande, www.innotiimi.com
31
Nikkarit tar markna
Högre materialkvalitet än byggvaruhusen. Snabbare än traditionella metoder.
Ändå lägre pris per löpmeter. Finska Mestarinikkarit har utvecklat ett unikt
och kostnadseffektivt koncept för listmontering. Nu har konceptet kommit till
Sverige.
Listspecialisten Mestarinikkarit Oy startade i Finland 1990. Sedan
dess har företaget utvecklat ett unikt koncept för listningar av i
huvudsak nybyggnationer, renoveringar (ROT) samt affärs- och
kontorsbyggnader.
– Det smarta med vårt koncept är att det bara finns vinnare i
det, säger Anssi Halme, VD för det svenska dotterbolaget Nikkarit
AB i Knivsta.
Konceptet skapar rationaliseringsvinster i ett viktigt arbetsmoment. Därför kan listningen genomföras till och med till ett
lägre pris än om den skulle ha gjorts på traditionellt sätt.
– Vi genomför uppdragen på kort tid och med hög kvalitet.
Hemligheten är skickliga montörer, egenutvecklade maskiner och
en genomarbetad logistik.
Snabbt och snyggt
Nikkarits tjänstekoncept bygger på löpmeterdebitering av färdigmonterad list. I priset ingår både material och arbete.
– Vi står med andra ord för maskiner, material, spill, frakt,
administration och annat som hör till listningen, säger Halme.
Kvaliteten är en viktig aspekt. Skulle inte väggen vara riktigt
jämn hyvlar montörerna till listen om det behövs. Och snabbt går
det.
– Eftersom våra montörer inte gör annat än listar hela dagarna, arbetar de med en skicklighet som får de flesta att häpna.
Egenutvecklad listbearbetningsmaskin
– Vi genomför uppdragen på kort tid och med hög
kvalitet. Hemligheten är skickliga montörer, egenutvecklade maskiner och en genomarbetad logistik, berättar Anssi Halme som är VD för Nikkarit AB i Sverige.
Nikkarit AB
Nikkarit AB startade i Knivsta 2005
Dotterbolag till finska Mestarinikkarit Oy,
grundat 1990
Utför innovativ, kostnadseffektiv montering av lister och dörrfoder
Filialer i 11 finska städer
95 medarbetare, varav 5 i Sverige
Omsättning 8 miljoner euro 2005
AAA i Dun & Bradstreets ekonomiska
ratinglista.
www.nikkarit.se
www. mestarinikkarit.fi
32
Nikkarits koncept har tålmodigt och målmedvetet utvecklats under många år. Det har bland annat resulterat i en egen mobil listbearbetningsstation för klyvning, kapning och formning av lister.
Samtliga bearbetningsverktyg är placerade i samma apparat.
Dessutom finns en inbyggd dammsugare som startar automatiskt,
oavsett vilket moment som utförs.
– Vår maskin är utvecklad tillsammans med både Tekniska
högskolan och Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Även
arbetsmiljöexperter har varit delaktiga i utvecklingsarbetet.
Resultatet har blivit en maskin som är skräddarsydd för det här
arbetet.
Koll på alla moment
För att ytterligare stärka kvaliteten har Nikkarit utvecklat ett eget
SMS-baserat rapporterings-, fakturerings- och lönesystem.
– Varje montör rapporterar sina arbetsinsatser via SMS direkt
in i vårt affärssystem. Det gör till exempel att våra fakturor blir
både exakta och tydliga.
En annan fördel är att bolaget får en automatisk uppföljning
av pågående arbeten per montör, något som gör det mycket enklare att hålla många bollar i luften samtidigt.
– SMS-systemet blev så pass framgångsrikt att projektet till
och med fick bilda basen för ett nytt bolag i Finland, Rossum Oy
(www.rossum.fi).
FORUM Finland nr 2 • 07
adsandelar med list
Lisää markkinaosuuksia
Nikkareiden listaan
Från list till Liszt
Nikkarit har inte varit verksamt i Sverige särskilt länge, men har redan fått ett antal namnkunniga företag på kundlistan, bland andra
Skanska, Peab och ByggPartner.
Från Peab fick man förtroendet att utföra ett uppdrag som är
en verklig fjäder i hatten – Uppsala Konserthus.
– Konserthuset, med planerad invigning hösten 2007, är ett
uppdrag med mycket högt ställda krav, berättar Anssi Halme. Det
var inte bara att vinna en upphandling och börja spika list.
– Först var vi tvungna att provlista ett rum. Efter en ingående
och noggrann inspektion av byggherren och arkitekten var det
inte längre någon tvekan från uppdragsgivarens sida. Det var bara
att sätta igång.
Rakennustarvikeliikkeitä laadukkaammat materiaalit, perinteisiä menetelmiä nopeammat menetelmät
ja silti muita edullisempi hinta juoksumetriä kohden.
Suomalaiset Mestarinikkarit ovat kehittäneet ainutlaatuisen ja kustannustehokkaan tavan listoitukseen.
Konsepti on nyt saapunut myös Ruotsiin.
Vem som helst kan inte bli listmontör
”Palvelukonseptimme perustuu valmiiksi asennetun listan metrihinnoitteluun”, kertoo ruotsalaisen tytäryhtiön Nikkarit AB:n toimitusjohtaja Anssi Halme.
”Hintaan sisältyy niin materiaalit kuin asennustyökin.
Me siis vastaamme kaikesta listoitukseen kuuluvasta eli
esimerkiksi laitteista, materiaaleista, hävikistä, rahdista
ja hallinnosta.”
Ska man vara specialist måste man också ha duktiga medarbetare.
– Vi anställer unga människor som vi själva utbildar, berättar
Anssi Halme. För att både vi och vår presumtiva medarbetare ska
vara säkra på att vi passar för varandra, arbetar vi med ett test.
Även det har vi utvecklat inom företaget.
Testet omfattar saker som 3D-uppfattning, minne, motivation
och logiskt tänkande.
– Att montera list kanske låter enkelt för den oinvigde, men
ofta måste man till exempel betrakta saker upp och ner och spegelvänt, och ändå snabbt ha klart för sig hur det blir när det monteras. Snabbhet och kvalitet är en svår kombination.
Listoituksen erikoisliike Mestarinikkarit Oy aloitti
toimintansa Suomessa vuonna 1990. Toimeksiannot
hoidetaan ripeästi ja laadukkaasti. Menestyksen salaisuus ovat taidokkaat asentajat, itsekehitetyt laitteet ja
toimivat logistiikkajärjestelmät.
Nikkarit ei ole vielä toiminut Ruotsissa kauan, mutta
yritys on jo hankkinut asiakaslistaansa muutamia nimekkäitä tekijöitä, kuten Skanskan, Peabin ja ByggPartnerin.
Peab luottaa yritykseen ja antoi sen toimeksiannoksi
kunniakkaan Uppsalan konserttitalon projektin.
Unga får självkänsla och yrkesstolthet
Anssi Halme betraktar inte sina anställda som själlös arbetskraft.
– Framför allt när det gäller unga människor, som kanske har
gått arbetslösa länge, är det viktigt att ge dem självkänslan tillbaka.
Därför måste utbildningen och arbetet skapa något som kanske
inte är så vanligt idag – yrkesstolthet.
Det märks att Anssi Halme tror på Nikkarit och företagets
sätt att jobba. Och hans visioner präglas inte av någon falsk
blygsamhet.
– Det här konceptet har varit mycket framgångsrikt i Finland.
Jag kan inte se varför vi inte skulle kunna bli lika lyckosamma i
Sverige.
– I Finland är vi 90 medarbetare idag. Eftersom marknaden
är nästan dubbelt så stor här, kommer vi säkert att vara etablerade
på flera ställen i landet och ha ett tresiffrigt antal medarbetare på
sikt.
Anssi Halme har förmodligen rätt. När man som han fokuserar på möjligheter istället för på problem kan man komma hur
långt som helst!
Anders Lindh
Nikkarits självutvecklade mobila listbearbetningsstation.
FORUM Finland nr 2 • 07
33
Rinner som vatten men
blir hårt som sten
De särskilt utsatta delarna på fasaden av Domkyrkan i Helsingfors
har renoverats med CT Laastits
produkter och de har redan hållit
flera år utan att behöva repareras. Aino Heikkinen konstaterar att
företaget har så bra produkter och
en välfungerande organisation att
hon nu tänker sluta med det dagliga
arbetet och gå i pension.
Foto: Bo Ingves
34
FORUM Finland nr 2 • 07
Aino Heikkinen personifierar mycket av den stenhårda betongkompetens som finns i Finland. Men trots att hon med fog kan
tituleras Betongladyn har hon glimten i ögat och fötterna på
jorden.
– Jag är egentligen på arbetsresa i Helsingfors men hjälper samtidigt min dotter att sanera badrummet i sin nya lägenhet i Tölö. Det
är ganska dammigt, så om du kan undvika närbilder i dag är jag
glad, säger hon före fotosessionen vid Domkyrkan i Helsingfors.
Vädret är kanon vid fotograferingen, men det är en obönhörlig press på fasaden när höststormarna viner kring den högt
belägna kyrkan, som är det första resenärer från Sverige ser av
Helsingfors från havet.
– De allra värst utsatta ytorna högre upp på kyrkan är belagda
och målade med våra produkter. De har inte behövts repareras
eller målas om sedan de lades för cirka tio år sedan. De ytor lägre
ned på kyrkan som har rappats och målats på traditionellt sätt har
redan i ett par repriser delvis krävt upputsning.
Halverad cementmängd – lika stark betong
Som nybliven byggnadsingenjör i början på 1970-talet började
Aino arbeta som laborant på det finska betongföretaget Lujabetoni
(hårdbetong).
– Cementen är den dyraste komponenten i betong och målsättningen var att minska cementmängden med 20 kg per kubikmeter. Vi forskade systematiskt i hur fyllnadsmedlen påverkade
betongens struktur. Genom att gå in på cementens minsta beståndsdelar kunde vi i slutändan halvera mängden cement i betongmassan utan att betongkvaliteten försämrades.
Betong är i princip en ytterst enkel produkt som består av sten
och cement som blandat med vatten härdar till betong. Avsikten
med betong är att skapa ett material som är hårt som sten men som
samtidigt kan formas fritt.
– Det tog tusentals provserier innan vi började förstå hur vi
kunde påverka cementstrukturen så att betongen blev starkare
och samtidigt lättare att forma fast det blandades i mindre mängder cement än tidigare.
Patentbehängd uppfinnare
År 1976 fick Lujabetoni stöd av Tekes för att studera cementen på
partikelnivå. Problemet var att det inte fanns tillräckligt noggrann
apparatur i Finland. Därför måste laboratorieproverna göras hos
ett företag i Schweiz.
– När det samarbetet upphörde på grund av konkurrensskäl
tänkte vi att det kanske gick att i stället använda sjukhusapparatur
som i vanliga fall används till att studera blodserum. Det var då jag
på allvar fördjupade mig i hur man kan ge cementen olika egenskaper genom att blanda i ytterst finfördelad eller mikroniserad
slagg, silika och flygaska.
Sitt första patent beviljades hon 1980 och det har följts av
många fler. År 1989 fick hon handels- och industriministeriets uppfinnarpris för sin betongforskningsinsats. Som en biprodukt har
hon också hittat på helt nya sätt att använda restprodukter från
förbränning av kol och torv i cementtillverkningen.
Eget företag och splitterny fabrik
År 1992 lämnade Aino företaget och grundade en egen ingenjörsbyrå i Helsingfors. – Vårt första uppdrag var ett jätteprojekt i vilket
vi undersökte fasaderna på 800 höghus och uppgjorde renoveringsplaner för flera mål.
FORUM Finland nr 2 • 07
Tre år senare utvidgades verksamheten med stöd av den statliga riskfinansiären Finvera till egen tillverkning och forskning i
Siilinjärvi, som ligger lite norr om Kuopio i östra Finland. I den
vevan grundades CT Laastit Oy.
– I fjol öppnade vi en splitterny fabrik i Varkaus som ligger lite
söder om Kuopio. Tack vare vår patenterade mikroteknologi kan
vi nu kontrollera kvaliteten på vår cement på mikrometernivå och
därför ge den helt nya egenskaper. Mikroteknologin är till exempel hemligheten bakom vårt självutjämnande och snabbtorkande
golvspackel som avsevärt förkortar renoveringstiderna.
Miljövänligare torrbruk
CT Laastits nya fabrik är enligt Aino Heikkinen den första torrbruksfabriken i världen där ett mikroniseringssystem för råvarorna
är integrerat i själva processen.
– Mikronisering innebär att produkterna finfördelas i storlekar om 0,0001 mm, dvs. vi kan tillverka produkter med en noggrannhet av en tusendels millimeter.
Mikroteknologi utgör nu grunden för alla torrbruksprodukter
som tillverkas i fabriken. För att garantera kvaliteten har företaget
investerat i en egen laserdiffraktionsanalysator som kan följa upp
produktkvaliteten på mikronnivå.
– Genom finfördelningen av råmaterialet kan vi dessutom
ännu effektivare än tidigare utnyttja biprodukter från industrin
som bindemedel. Samtidigt som produktionen är betydligt miljövänligare än tidigare kan vi med hjälp av mikroteknologin både
skräddarsy produkter och skapa produkter med ett bredare
användningsspektrum.
CT Laastit deltar också aktivt i internationella produktutvecklings- och forskningsprojekt. För tillfället koordinerar företaget
produktutvecklingsprojektet Microcon som stöds av Europeiska
kommissionen.
– Vi är sex europeiska företag och tre forskningsinstitutioner
som forskar i hur användningen av mikroteknologi i cementbaserade produkter ytterligare kan utvecklas. Projektets budget är nästan 2 miljoner euro och resultaten ser lovande ut.
Middagen med schejken
I mitten av mars deltog CT Laastit i mässan Roof & Cladding Middle
East í Dubai. Produkterna väckte uppmärksamhet, bland annat intervjuades Aino Heikkinen av tre tv-kanaler och den största byggtidningen i Mellanöstern, Construction World.
– Dubai torde vara världens största byggnadsarbetsplats med
till exempel 730 pågående höghusbyggen när vi var där. Eftersom
farten är hög, med upp till tre våningar i dygnet, råder det ett sug
efter produkter som kan försnabba byggandet utan att försämra
kvaliteten.
Trots de fördelar som CT Laastis produkter erbjuder är det
enligt Aino Heikkinen inte aktuellt med export till Mellanöstern
eftersom produktionskostnaderna är så höga i Finland. Däremot
ger den patenterade mikroteknologin möjlighet till att licensiera
tekniken.
Forts. nästa sida
35
– Den mest lovande kandidaten för licensieringsalternativet
är shejken Faisal Al Qasimi, som efter ett längre besök på vår avdelning bjöd mig till sitt hem på middag. Han bekantade sig mycket
noggrant med vår lösnings tekniska fördelar och förhandlingarna
pågår nu med hans företag.
Imponerande referenslista
Byggindustrin är en av världens största marknader. Därför finns
det över hela världen ett behov av praktisk och hållbar byggnadsdesign. Cementbaserade byggnadsmaterial har en dominerande
ställning inom byggindustrin och därför väcker innovationer i betongbranschen intresse.
CT Laastit är en verklig innovatör i branschen. Aino Heikkinen
betonar att företaget alltid har arbetat med målsättningen att ta
fram produkter som är innovativa, lättanvända och miljövänliga.
– Vi har i dag över 60 cementbaserade produkter för både nybygge och sanering inne och ute. Alla våra produkter är oorganiska vilket innebär att de utgör en dålig tillväxtmiljö för mögel. De är
också vattentäta samtidigt som de andas vilket gör att till exempel
slammade ytterväggar inte spricker på grund av väder och vind.
Företaget har en imponerande referenslista som förutom
Domkyrkan också omfattar flera kulturhistoriskt värdefulla palats
och kyrkor i Ryssland, där kraven på de använda materialen har
varit ytterst stränga.
– Största delen av produkterna går i alla fall till helt vanliga
mål. Det är inte fråga om några lyxvaror utan priserna är på samma
nivå som andra torrbruk. Vi har redan i flera år sålt till Baltikum.
En färsk marknadsundersökning som företaget gjort visar
att det finns rum för CT Laastits produkter också på den svenska
marknaden.
– Vår mikroteknologiska kompetens är helt ny i Sverige och vi
söker nu en samarbetspartner för att marknadsföra våra produkter.
Vi ser framförallt en marknad för vårt vattenisolerande och ytterst
snabbtorkande golvbruk som snabbt ger ett hållbart golv. Det är en
intressant produkt för till exempel butiksfastigheter där tidtabellerna ofta är strama.
Betonirouva
Aino Heikkisessä henkilöityy suomalainen vankka betoniosaaminen, ja häntä voi hyvin kutsua betonirouvaksi.
1970-luvun alussa vastavalmistunut rakennusinsinööri
aloitti laborantin työt suomalaisessa yrityksessä Lujabetoni
Oy:ssä. Hänen työnsä oli tehdä betonista kovempaa vaikuttamatta sen lujuuteen. Vuonna 1980 Heikkiselle myönnettiin ensimmäinen patentti, ja sittemmin patentteja on
myönnetty useita.
Nykyisin Heikkinen johtaa yritystään CT Laastit Oy,
joka hyödyntää ensimmäisenä maailmassa mikroteknologiaa kuivalaastien valmistuksessa.
– Viime vuonna avattiin Varkauteen upouusi tehdas.
Patentoidun mikroteknologian ansiosta voimme nyt tarkkailla sementin laatua mikrometrin tarkkuudella ja tuoda
valmistusprosessiin samalla aivan uusia ominaisuuksia.
Yrityksellä on vaikuttava referenssiluettelo. Projekteihin
kuuluu mm. Tuomiokirkko, jossa käytetyiltä materiaaleilta
vaadittiin erityisen paljon.
– Suurin osa tuotteista menee kuitenkin aivan tavallisiin
kohteisiin. Kyse ei olekaan luksustuotteista, vaan hinnat
ovat samalla tasolla muiden kuivalaastien kanssa.
Bo Ingves
Även Glaspalatset i Helsingfors centrum hör till företagets imponerande referenslista.
Foto: Bo Ingves
36
FORUM Finland nr 2 • 07
Finlandsinstitutet
en mötesplats för kultur i centrala Stockholm med
konserter, författarträffar, debatter, teater, språkkurser mm.
Galleriet
visar aktuell finländsk samtidskonst, arkitektur och design mm.
Biblioteket
har 14.000 böcker på finska och svenska,
ett hundratal tidningar, tidskrifter, CD-skivor och videor.
Öppettider: tis-tors 12-18, fre-lör 11-15
[email protected]
tel 08-545 212 09
Dans - Virpi Pahkinen
För aktuellt program se:
www.finlandsinstitutet.se tel 08-545 212 00 mån-fre 9-17
Snickarbacken 4 /Birger Jarlsg.35 Box 1355 111 83 Stockholm
VL_FF_105x148 SVENSKA2 16.4.2007 10:45 Page 1
Slottshotell och golf
nära Helsingfors
Kolumn:
FESTIVALERNAS
FÖRLOVADE LAND
N
estorn bland Finlands otaliga sommarfestivaler är Folkmusikfestivalen i Kaustby,
Österbotten – man startade 1968 och utgick
från den sällsamt starka lokala spelmansmusiken. Här var traditionen ännu levande vardag för gammal och ung. Legenden Konsta Jylhä med sina
mollstämda låtar kramade tårar ur både fiol och publik.
Byns unga spelmanslag Kankaan pelimannit uppvisade stor
teknisk briljans. Media hakade på. Festivalen blev snabbt
berömd och växte från byfest till internationellt storevenemang. Redan femte året hade man 80000 besökare.
Succén gav fart åt en helt ny generation spelmän. Folkmusikintresset blomstrade, nyskapande grupper som JPP,
Frigg och Tallarit nådde långt utanför Finlands gränser.
Kaustby fick ett museum för folkliga musikinstrument.
Heikki Laitinen från Kankaan pelimannit fick starta den nya
folkmusikavdelningen vid Sibelius-Akademin. 1996 grundades i Kaustby ett nationellt folkkulturcentrum och den
lilla socknen fick ett kulturhuskomplex på 3500 kvm med
stor konsertsal. I år firar Kaustbyfestivalen 40-årsjubileum.
300 grupper från hela världen uppträder, t.ex. legendariska
Buffy Saint-Marie och kubanska Septeto Nacional. Ett lokalt
initiativ har blivit en nationell stolthet. I socknen ger det
självkänsla och välbehövliga arbetsplatser. 100000 besökare omsätter en hel del i form av logi, mat, biljettintäkter...!
En succé blev också kammarmusikfesten i Kuhmo
nära ryska gränsen, 60 mil norr om Helsingfors – från början ett privat initiativ av cellisten Seppo Kimanen som skrev
till stadens tandläkare att han ”tillsammans med några
unga toppmusiker sökte en plats där de kunde ge kurser
och arrangera en kammarmusikfestival”. I ett samhälle som
ingen dittills förknippat med ”finkultur” lekte Kimanen och
hans vänner fram ett musikäventyr som snabbt fick kultstatus bland världens kammarmusiker. Här kunde den växande publiken trollbindas av storstjärnor som anspråkslöst
uppträdde i skolan eller kyrkan eller i privata hem. Gideon
Kremer, Eli Goren, Oleg Kagan och andra kända artister
kom till Kuhmo som till en livgivande andningspaus i en
annars stressad konserttillvaro. Resten är internationell musikhistoria. Lokalt innebar den nytt kulturhus, musikinstitut, egen stadsorkester, musiklinje i gymnasiet, över 40000
besökare, över 150 artister, en budget på nästan 1 miljon
euro...
Kaustby och Kuhmo är exempel på hur kulturen kan
sätta små orter på världskartan, hur drivkraften hos några
entusiaster kan få med sig tynande landsortssamhällen i en
tillväxtspiral. Det förutsätter fördomsfrihet hos alla parter
– och omutliga kvalitetskrav på den konst man erbjuder
publiken.
Bengt Packalén
Chef för Finlandsinstitutet i Stockholm
www.finlandsinstitutet.se
Det historiska Vånå Slott och en av Finlands bästa golfbanor, Linna Golf,
bildar en helhet, som är värd att prova på. Den här helheten ligger bara en
timme från Helsingfors. Här hittar man ett magnifikt slottshotell med berömt
kök, en golfbana i toppklass och ren, finsk insjönatur.
Hjärtligt välkommen, njut av underbart slottsliv.
Nätverket Finland Festivals samlar de 80 största sommarevenemangen i landet, se www.festivals.fi/index2.php. Kaustbyfestivalen arrangeras 7-15.7 och Kuhmofestivalen 15-28.7.
Hotel & Restaurant
Vanajanlinna Oy, Vanajanlinnantie 485, 13330 Harviala, Hämeenlinna.
Telefon +358 (0)3-61 020, Fax +358 (0)3-610 2210,
www.vanajanlinna.fi e-post: [email protected]
FORUM Finland nr 2 • 07
37
Upptäcktsresa på
Han radar upp superlativ på superlativ. Utmärkt och utsökt är bara ett par av adjektiven. Göran Bergstrand från
Leveranstidningen Entreprenad hör till veteranerna på Finsksvenska handelskammarens årliga journalistbesök till Finland
och han kunde inte tänka sig att utebli i år heller.
– Det är fint att journalister från specialtidningar får en sådan här möjlighet att besöka just de finländska företag de
vill, säger Bergstrand.
Det är inte bara specialtidningarna som är intresserade
och deltar; med finns också ekonomi- och näringslivsjournalister från de stora dagstidningarna, näringslivstidningarna och TV-kanaler. Att sammansättningen kan vara så
brokig beror på att programmet är skräddarsytt efter vars
och ens önskemål och behov.
jande, Finpro, arrangerade för journalister från länder som
Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
– Eftersom Finsk-svenska handelskammaren sköter
Finpros uppgifter i Sverige var det logiskt att vi började arrangera motsvarande resor härifrån. Vi ville i alla fall lansera ett lite annorlunda koncept, så i stället för att föra runt
journalisterna i stora grupper till olika företag fick var och
en komma med önskemål som handelskammaren sedan
uppfyllde.
Pressresan snart 20 år
Handelskammaren ger goda idéer
Bakom tanken på den här typen av resa för journalister ligger Tage Eriksson, tidigare informationsansvarig på handelskammaren och numera frilansredaktör.
– Under min tid på handelskammaren hade jag mycket
kontakt med journalister som bevakade ekonomiska frågor.
De vända sig ofta till oss för att få information om finländskt
näringsliv och jag upplevde att de kände sig lite hemlösa,
säger han.
År 1988 arrangerades därför den första pressresan i
handelskammarens regi. Idén kom från de pressresor till
Finland som den finländska organisationen för exportfräm-
– Jag gillar inte gruppbesök där 40 journalister får sig samma historia till livs och kanske tre stycken uppfattar vad
som verkligen sägs, förklarar Eriksson upplägget.
Just detta, att låta var och en bestämma vad den vill
göra själv hör till det Bergstrand säger sig uppskatta mycket.
Det enda gemensamma program han brukar delta i är en
gemensam middag och en mottagning på Sveriges ambassad i Helsingfors.
Bergstrand berättar att han under de 15 år han deltagit i
pressresan skapat sig många goda kontakter i Finland. Han
känner folk i sin bransch och vet vem han skall träffa för att
få ut så mycket av sin resa som möjligt.
– Att ha ett eget program fungerar utmärkt, tycker han, och dessutom kommer
handelskammaren med goda idéer som man
själv kanske inte har tänkt på. I fjol arrangerades till exempel en resa till kärnkraftverket i
Olkiluoto som var så intressant att det var ett
måste att åka med. Jag har tillsammans med
kolleger funderat på varför inte andra länder
tar efter handelskammarens exempel.
Företagen positiva
Efter incheckningen på hotellet väntar tre spännande dagar då bl.a.
näringslivsrepresentanter, experter och riksdagsledamoter intervjuas.
38
Enligt Tage Eriksson var företagen i Finland
till en början lite misstänksamma men numera förhåller de sig väldigt positiva till resan.
Till exempel oljebolaget Neste ställde sig välvilligt från första början.
Men Eriksson påpekar att mycket också
är en fråga om personliga relationer. Den som
ansvarar för kommunikationen på ett företag
måste tycka att tanken bakom pressresan är
god.
– Att vi i allmänhet blivit väl bemötta visar det faktum att vi ordnat besök på allt från
FORUM Finland nr 2 • 07
medias villkor
Här förbereder sig Pia Sehm och Håkan Karlsson från Ekonominyheterna på TV4 för att intervjua
Aktia Sparbanks chefsekonom Timo Tyrväinen.
små företag till storföretag som Nokia och till exempel bokat intervjuer med handels- och industriministern, säger
Eriksson.
Uppskattad service
I år gick pressresan av stapeln i början av maj. Den nuvarande projektledaren Anne Masalin berättar att intresset
var lika stort som under tidigare år. Journalisterna uppskattar den service de får.
– Trots att Internet gör det lätt att samla information
och hitta kontakter går mycket av det som händer i Finland
på finska. Där kan vi vara till stor nytta och hjälpa folk att
hitta de rätta kontakterna direkt, säger hon.
I år hade resan inget speciellt tema, men kärnkraftverket intresserade fortfarande. Design och livsmedel var andra ämnen på mediernas önskelista.
Och försöker man dra ut någonting negativt om pressresan av Göran Bergstrand tar det en stund.
– Det skulle i så fall vara att resan ibland har arrangerats i början av april då det har varit kallt och snöslask,
säger han tveksamt.
Katarina Koivisto
FORUM Finland nr 2 • 07
Arvostetulla lehdistömatkalla on
yksilöidyt ohjelmat
Suomalais-ruotsalainen kauppakamari järjestää tänä
vuonna 19. kerran ruotsalaiselle lehdistölle suunnatun lehdistömatkan Suomeen. Matkalle osallistuu erikoislehtien
edustajien lisäksi myös suurten päivälehtien, elinkeinoelämän julkaisujen ja tv-kanavien edustajia. Koska osallistujakunta on niin hajanainen, matka räätälöidään jokaisen
toiveiden ja tarpeiden mukaan.
Göran Bergstrand Leveranstidningen Entreprenadlehdestä on suomalais-ruotsalaisen kauppakamarin vuosittaisen Suomen-matkan veteraaneja. Hän tuntee oman
alansa ihmiset ja tietää hyvin, kenet hän haluaa tavata saadakseen matkasta mahdollisimman paljon irti. Joskus kauppakamarillakin on hyviä ideoita, joita hän ei ole tullut itse
ajatelleeksi.
”Vaikka Internet onkin helpottanut tiedonhakua, suurin
osa Suomen tapahtumista käsitellään kuitenkin suomeksi.
Siinä me voimme olla hyödyksi ja auttaa ihmisiä löytämään
oikeat kontaktit suoraan”, lehdistömatkan projektivetäjä
Anne Masalin kertoo.
39
Citysherpan visar ett annorlun
Har du någon gång drömt om att uppleva en främmande stad så som lokalbefolkningen upplever den? Att se någonting annat än det som resebyråns
guidade rundtur har att bjuda på? Och att kanske få veta mera om det du är
speciellt intresserad av?
Ordet citysherpa klingar kanske lite främmande i både finländska
och svenska öron. Men förklaringen är inte så dum. Åtminstone
i Helsingfors betyder nämligen citysherpa en person som ställer
upp och visar hugade turister sin egen stad ur en lite mer udda
synvinkel.
Till exempel citysherpan Antti Virtanen är specialiserad på
att visa vad Helsingfors har att erbjuda i form av skivaffärer i alla
genrer, nytt och begagnat, cd och vinyl. Helsingfors har ett förbluffande bra utbud av specialskivaffärer.
– Jag samlar på skivor och har för vana att alltid först kolla
in skivbutikerna och skivorna utomlands. Först efter det tar jag
mig an övriga sevärdheter, säger musikentusiasten Antti som till
vardags är forskare vid Helsingfors universitet. När jag i fjol våras
hörde att man sökte citysherpor skrev jag direkt ihop en ansökan
där jag presenterade mitt koncept med en skivaffärsrunda.
På initiativ av radio och tidning
Initiativet till att introducera ”citysherpor” togs i fjol gemensamt av
Radio Helsinki och veckobilagan NYT i Nordens största morgontidning Helsingin Sanomat.
– Tanken föddes då radions och veckobilagans redaktioner
satt och kläckte idéer tillsammans, berättar Radio Helsinkis chefredaktör Paula Salovaara.
Att söka efter guider lät i alla fall alldeles för formellt, så därför
stannade man för termen ”sherpa”.
– Ordet hänvisar egentligen till de lokala bärarna och vägvisarna i Himalaya, men är användbart för vilken lokal vägvisare
som helst, anser Salovaara.
Kari och Maria tog sina grupper till hotell Tornis bar på översta
våningen. Utsikten över hela Helsingfors är mäktig och dessutom
har hotellet i sig en intressant historia.
Hon berättar att det i fjol kom in hundratals fina ansökningar,
men antalet sherpor begränsades till åtta.
– Allt jobb gjordes vid sidan av det ordinarie arbetet. Ingen
fick någonting extra betalt, vare sig sherporna eller de som jobbade med projektet på redaktionerna. I år skall vi försöka öka antalet sherpor till tio.
Populärt med en gång
För tidningen och tidskriften var projektet på samma gång ett bra
reportageuppslag. Tidningen rapporterade om de annorlunda
stadsturerna medan andra sherpor med gäster hördes i direktsändning i radio.
– Initiativet blev väldigt populärt och turistbyrån i Helsingfors
har bett oss fortsätta i år, säger Salovaara.
Och en fortsättning blir det. Sherporna marknadsförs av både
turistbyrån och de två medierna, men de två redaktionerna har
inte någon egen budget för marknadsföring. Exakt hur projektet
ska utnyttjas redaktionellt i år är inte heller ännu klart.
Antti är i alla fall helt inställd på att fortsätta, han fick i fjol
kontakter som han har bevarat under vintern. I fjol hann han med
åtta turer, men med en liten baby hemma i år kan han inte säga hur
många de kan tänkas bli den här sommaren.
Inte bara på engelska
Paula Salovaara berättar att man i valet av sherpor försöker välja så
olika människor som möjligt.
– I fjol hade vi bland annat en japanska som studerar i Finland
och som ville visa staden åt sina landsmän, säger hon.
För sherpa Antti och en annan som valt att fortsätta i år, Kari
Sipilä, var kommunikationsspråket engelska. Sipilä tog tillsammans
med sin studerande dotter Maria grupper runt centrala Helsingfors
och berättade anekdoter och berättelser som man inte hör under
en vanlig guidad rundtur.
Kari och Maria gjorde i juli och augusti i fjol 14 turer. Eftersom
det skedde vid sidan av hans arbete på Finlands Bank begränsades
grupperna till två per vecka. – Det innebar att vi måste tacka nej
mellan varven, säger Kari Sipilä.
Avstamp i tsaren
Karis och veterinärstudenten Marias tur började på Senatstorget
vid statyn av tsar Alexander II. – Det är ett logiskt ställe att börja
berätta om Helsingfors historia, säger Kari.
Till turen hörde ofta också Salutorget och Sibeliusmonumentet,
turistiga platser som kryddades med personliga berättelser.
– Så tog vi folk till Saluhallen och lät folk upptäcka rågbröd
med gravad lax. Det gjorde succé i alla grupperna, berättar Kari.
Turen slutade i hotell Tornis bar på översta våningen. Utsikten
över hela Helsingfors är mäktig och dessutom har hotellet i sig en
intressant historia.
– Hotellet har hyst både den ryska kontrollkommissionen efter andra världskriget och gourmander av stora mått i lite modernare tid.
Katarina Koivisto
40
FORUM Finland nr 2 • 07
da Helsingfors
Foto: Vertti Teräsvuori
Antti Virtanen är inställd på att fortsätta som citysherpa
även i sommar. Han fick i fjol kontakter som han har
bevarat under vintern.
Citysherpa vie perille Helsingissä
Kun Radio Helsinki ja Helsingin Sanomien NYT-viikkoliite etsivät viime vuonna ensimmäistä kertaa citysherpoja,
jotka näyttävät Helsinkiä turisteille maksutta, pitkiä ja upeita
hakemuksia tuli sadoittain. Sherpojen määrä piti kuitenkin
rajoittaa kahdeksaan.
Heistä yksi oli Antti Virtanen. Hän halusi esitellä vierailijoille
Helsingin levykauppoja, niin uutta kuin vanhaakin musiikkia,
erikoista ja vähemmän erikoista sekä kansainvälistä ja suomalaista. Antti on valmis jatkamaan sherpana toimimista, sillä
edellinen vuosi toi mukaan kontakteja, jotka ovat säilyneet
talven yli.
Kan din arbetsmiljö
förbättras?
Grunden för Iskus möbelsortiment är funktionalitet
och ergonomi. Möbler som kan varieras och är lätta
att kombinera. Iskus funktionella möbler har en tidlös
och modern design som inspirerar till inredning av
trivsamma arbetsmiljöer där användarens behov står
i centrum.
Isku Inredningar i Stockholm och Malmö säljer
möbler och inredningar för kontor och andra
offentliga miljöer.
”Yritimme valita mahdollisimman erilaisia ihmisiä”,
Radio Helsingin päätoimittaja Paula Salovaara kertoo.
”Sherpat olivat erittäin suosittuja, ja Helsingin matkailutoimisto on pyytänyt meitä jatkamaan tänä vuonna.” Niinpä jatkoa
seuraa.
Antin lisäksi myös citysherpa Kari Sipilä haluaa jatkaa tänäkin vuonna. Sipilä vei tyttärensä Marian kanssa vierailijaryhmiä Helsingin keskustan turistipaikkoihin ja maustoi kierrosta
henkilökohtaisilla tarinoilla. Kierrokseen kuului esimerkiksi
Senaatintori, Sibelius-monumentti ja Kauppatori.
”Veimme ihmiset kauppahalliin syömään ruisleipää ja graavilohta. Se oli menestys kaikissa ryhmissä”, Kari kertoo.
FORUM Finland nr 2 • 07
Isku Inredningar AB
Rosenlundsgatan 29A, 118 63 STOCKHOLM
tel. 08-665 36 20, fax. 08-665 36 36
[email protected], www.isku.se
Isku Inredningar AB
Västra Varvsgatan 19, 211 19 MALMÖ
tel. 040-10 94 90, fax. 040-10 94 99
[email protected], www.isku.se
Forum Finland_0507.indd 1
41
18.4.2007 10:09:09
Affärskontakt sökes
Följande företag söker samarbetspartners i Sverige. Tag kontakt via
Finsk-svenska handelskammarens
kontaktpersoner för mer information.
Elektriska luftrenare
Elixair är ett finskt företag som har
verkat inom elektrisk luftrening i 30
år. Vår marknadsandel i Finland är
betydande och produkten har sålts
tidigare även i Sverige.
Vi söker nu en importör i Sverige.
Importören skall ta helhetsansvaret
för försäljning åt fackhandeln, kommuner och anläggningar. Importören
svarar även för organisering av
serviceverksamhet.
ELIXAIR Oy
www.elixair.fi
Tilläggsinformation av Kalervo
Korvensyrjä, kalervo.korvesyrja@
elixair.fi, på Elixair eller Clas Juthas
Produktpresentation, skolning och
Diagnostikprodukter för kvali-
försäljning
tetskontroll – etablerad produkt i
Reser du på K-Rauta, Silvan och
Bauhaus? Vi söker dig som vill presentera FP-vikdörrar för byggvaruhandlare. Produkterna finns redan i
många butiker i Sverige.
I jobbet ingår att informera personalen samt kontrollera broschyrer
och prislistor.
FP-TAMAR Oy
www.fp-tuotteet.fi
Mer information fås av Raimo Heinonen, [email protected],
+358 440 622 969, eller Clas Juthas
�������������������������
������������������
���������������������������������
���������������
�����������������������������������������
�����������������������������������
�����������������������������������
�������������������������������������������
���������������������������������������
���������������������������������������������������
���������������������������������������
Europa och USA
Net-Foodlab Oy söker en agent
för marknadsföring av luminometriska diagnostiksystem som används
inom livsmedels-, läkemedels- och
kosmetikindustrin. Agenten borde
ha erfarenhet av någon av dessa
branscher.
Systemen används för snabba
mikrobiologiska kvalitetsanalyser av
råvaror, produkter och processvatten. Service, logistik och tekniska
hjälp för systemen kommer från NetFoodlab i Finland.
NET-FOODLAB Oy
www.netfood.fi
För mera information och anmälan
om intresse skicka CV och information
på engelska till Tuomas Virtalaine,
[email protected] eller
hör av dig till Clas Juthas
����������������������������������������
���������������������������������
�����������������������������������������
���������������������������������������
��������������������������������������
��������
��������
�������������������
��������������������
����������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������
������������������
42
�����������������������
������������������������������
��������������������������
������������������
������������������������
FORUM Finland nr 2 • 07
La Alpaca söker agent i Sverige
La Alpaca är ett finskt företag som
designar och producerar klassiska
dam- och herrkläder av alpackans
högklassiga ull. Kollektionen består
av tröjor, rockar, caper och accessoarer. Det unika materialet kombinerat med vackra modeller och bra
pris-kvalité förhållande har väkt
intresse hos konsumenter, yrkesmänniskor och media. Vi
söker efter en agent
i Sverige.
LA ALPACA
www.la-alpaca.fi
Mera information:
Jani Stenius
+358 40 415 7041
eller Clas Juthas
Agent för onlinebutik
www.weblots.net är en onlinebutik
där företag kan köpa och sälja sina
överskottsvaror.
Vi söker nya samarbetspartners, företag som vill sälja ut partier via vår
onlinebutik. Vi söker även en agent
som ska agera som vår representant
i Sverige. Till agentens uppgifter hör
att införskaffa nya partier för försäljning via vår webbtjänst. Agenten
skall även marknadsföra de partier
vi har till försäljning till svenska
kunder.
WEBLOTS Oy
www.weblots.net
Mer information fås av Jouko
Nuutinen på Weblots Oy, tel: +358
50 410 7197, eller Risto Erjanti
Pumptätning
Agent sökes för marknadsföring av
förbrukningsdelar såsom tätningsringar och -boxar för pumpar till
processindustrin.
TARKKUUSTEKNIIKKA Oy
www.tarkkuustekniikka.com
För ytterligare information: Risto
Erjanti
Blästring
Agent sökes för marknadsföring
av automatiserad blästringsutrustning för verkstads-, glas- och
gummiindustrin.
BLASTJET Oy
soonyritys.net/blastjet
För ytterligare information: Risto
Erjanti
FORUM Finland nr 2 • 07
Licenstillverkare av skärmaskin
Waltzer skärmaskin skär snyggt och
snabbt med hjälp av sina fem knivar.
Skärmaskinen går lätt att göras till
en all-round maskin eller användas
som skärare i större produktionslösningar. Det är en förmånlig maskin
som passar i länder med arbetsintensiv produktion så som i Kina,
Indien, Syd-Amerika och Syd-Afrika.
Maskinen är patenterad och vi söker
nu lisenstillverkare av skärmaskinen.
Skärarens fördelar:
1. mångsidig, bearbetar mång
material, t.ex. plast-, akryl- och
polyesterprodukter
2. går att skräddarsy för olika
arbetsmoment
3. snabb
4. skär exakt och lättvindigt
5. är bättre än många etablerade
maskiner och metoder
WALTZER
waltzer.info
Är du intresserad av att producera
denna maskin kan du kontakta Clas
Juthas
Representant för Narvi bastuaggregat och bastuprodukter
Representanten bör ha färdigt fungerande kanaler till byggvaruhandlare i Sverige. En fördel skulle vara om
representanten kan lagra produkterna. Även kunskap i engelska och
finska är en fördel.
Vi erbjuder förutom kända och
kvalitativa produkter även fabrikens
fulla stöd, utbildning om produkterna och färdigt svenskspråkigt
markandsföringsmaterial.
Narvi-aggregaten har en betydelsefull marknadsandel i Finland
och exporteras till hela världen. Till
Sverige har produkterna exporterats
i 30 år.
NARVI Oy
www.narvi.fi
För mer
information
kontakta Clas
Juthas
Nya och moderna hygienlösningar
för svensk livsmedelsindustri!
BIOCID 24/7 Online är hygienlösningar för kontinuerlig torrdesinfektion. Utan vatten och kemikalier
renas luft och ytor i de kritiska
punkterna i en produktionsprocess.
Med hjälp av UVC-ljus och aktivt
syre (O2-) får man ett naturligt och
effektivt skydd mot skadliga mikroorganismer. Även när produktionen
är igång dygnet runt.
BIOCID har levererat mer än 30
lösningar i Norden. Vill Du veta
mera om hur Du kan öka företagets
lönsamhet med hjälp av BIOCID
24/7 Online?
Oy BIOCID Ltd
www.biocid.com
För ytterligare information kontakta
Henrik Christiansen,
[email protected] eller
Clas Juthas
Optiska on-line analysatorer
Agent sökes för marknadsföring
av optiska on-line analysatorer,
doseringssystem och kompletta processprojekt till livsmedels-, kemiskoch petrokemisk industri samt till
vattenbehandling.
TTS TECHNOLOGIES Ltd.
www.yritys.soon.fi/ttstechnologies
För ytterligare information: Risto
Erjanti
Leverantörsundersökning
Återförsäljare sökes för leverantörsundersökning för verkstadsindustrin.
AROXY Oy
www.aroxy.fi
För ytterligare information: Risto
Erjanti
Kontaktpersoner på Finsk-svenska
handelskammaren:
Risto Erjanti, [email protected],
+46 8 442 88 65
Clas Juthas, [email protected],
+46 8 442 88 73
43
Mässor i Finland
AUGUSTI
17-19.8 Forma höst ’07 (F)
Gåvor, husgeråd, inredning
19-20.8 Helsingfors modemässa II/07 / Sko- och
väskmässan II/07 (F)
SEPTEMBER
4-5.9 IT Governance (W)
4-6.9 Hydraulik &
Pneumatik 07 (F)
Teknologi 07 (F)
Automation (F)
Elkom 2007 (F)
Yrkeselektronik
MecaTec 07 (F)
Maskinbyggnadsindustri
6-8.9 Puu 2007, Bioenergia
2007 (J)
Mekanisk träförädling,
Bioenergi
29-30.9Antik- och konstmässa (W)
19-23.9 Habitare 07 (F)
Möbler och inredning
3-5.10 Väri ja Pinta 07 (F)
Färg och yta
Kiinteistö 07 (F)
Fastigheter
Valo 07, Säkhö 07, Tele 07
(F)
Belysning, el och tele
FinnSec 07 (F)
Säkerhet
AudioVisual 2007 (F)
ViherTek 07 (F)
Mässa om grönområden
19-20.9 Gimme 2007 (W)
Företagsgåvor
20-22.9FinnGraf 2007 (J)
Grafisk industri
21-23.9 Caravan 2007 (L)
Husbilar
26-28.9Alihankinta 2007
(T)
Underleverantörsmässa
OKTOBER
16-18.10FoodTec 2007 (F)
Livsmedelsproduktion
PacTec 2007 (F)
Förpackningar
19-21.10 ASTA Syksy (T)
Bygg- och bomässa
23-24.10 Communication
Management 2007 (W)
25-28.10 Helsingin
Kirjamessut 2007 (F)
Helsingfors bokmässa
26-28.10 Byggmässa (V)
5-7.10 Åbo Bokmässa (Å)
Åbo Matmässa (Å)
Mera information får Du direkt av mässarrangörerna:
HELSINGFORS:
Finlands Mässa
Helsingfors (F)
Mässcentrum PB 21
FI-00521 HELSINGFORS
tfn +358-9-150 91
fax +358-9-142 358
[email protected]
www.finnexpo.fi
Helsingforsmässan (W)
PB 121, FI-00161
HELSINGFORS
tfn +358-9-173 341
fax +358-9-1733 4444
[email protected]
www.wanhasatama.com
JYVÄSKYLÄ:
TAMMERFORS:
LAHTIS:
ULEÅBORG:
Jyväskylän Messut Oy (J)
PB 127, FI-40101
JYVÄSKYLÄ
tfn +358-14-334 0000
fax +358-14-610 272
[email protected]
www.jklpaviljonki.fi
Lahtismässan Oy (L)
PB 106, FI-15141 LAHTIS
tfn +358-3-525 820
fax +358-3-525 8225
[email protected]
www.lahdenmessut.fi
Tammerforsmässan Oy (T)
PB 163, FI-33201
TAMMERFORS
tfn +358-3-251 6111
fax +358-3-212 3888
[email protected]
www.tampereenmessut.fi
Norra Finlands Mässa (N)
PB 231, FI-90101
ULEÅBORG
tfn +358-8-311 6929
fax +358-8-311 6932
[email protected]
www.pohjois-suomenmessut.fi
VASA:
Oy Finn-Nolia Ab (V)
Rådhusgatan 20, FI-65100
VASA
tfn +358-6-318 5100
fax +358-6-321 0151
[email protected]
www.finn-nolia.fi
ÅBO:
Åbo Mässcentrum (Å)
PB 57 FI-20210 ÅBO
tfn +358-2-337 111
fax +358-2-240 1440
[email protected]
ww.turunmessukeskus.fi
Messuja Ruotsissa
ELOKUU
SYYSKUU
16-19.8 Style at Sthlm (Ä)
Uusi Pohjoismainen muotimessu
Rookies&Players (Ä)
Messu muotisuunnittelijoille
12-13.9 Nolia Gastro
(Piteå)
Hotelli-, ravitola- ja suurkeittiömessu
18-19.8 Nordens Sko- &
Väskmässa (Ä)
Kenkä- ja laukkumessut
30.8-2.9 FORMEX (Ä)
Sisustus, lahjatavarat, kattaus
Textilmässan (Ä)
Tekstiilialan ostomessut
18-20.9 VA 2007 (G)
Vesi- ja viemärialan messutapahtuma
20-22.9 ja 27-29.9
Stockholm Beer & Whisky
Festival (Factory Nacka
Strand)
LOKAKUU
24-26.9 BioTech Forum ja
ScanLab (Ä)
Bioteknologian messut,
seminaareja, B2B, laboratoriolaitteet, mittaustekniikka,
prosessinhallinta
25-27.9 Elmia Fastighet
2007 (J)
Kiinteistömessu
27-30.9 Bok & Bibliotek (G)
Kirja- ja kirjastomessu
9-11.10 Elmia Nordic Rail
2007 ja Future Transport
(J)
Rautatiemessut ja kuljetusmessut samassa
9-12.10 Scanautomatic (G)
Automaatio
16-19.10 Tekniska Mässan
(Ä)
Konepajateollisuuden ammattimessu
Lisää tietoja saat suoraan messunjärjestäjiltä:
JÖNKÖPING:
STOCKHOLM:
Elmia AB (J)
Box 6066, SE-550 06
JÖNKÖPING
puh: +46-36-15 20 00
faksi +46-36-16 46 92
[email protected]
www.elmia.se
Stockholmsmässan AB (Ä)
SE-125 80 STOCKHOLM
puh +46-8-749 41 00
faksi +46-8-99 20 44
www.stofair.se
GÖTEBORG:
Svenska Mässan (G)
SE-412 94, GÖTEBROG
puh +46-31-708 80 00
faksi +46-31-16 03 30
[email protected]
www.swefair.se
Mediainformation
Forum Finland -tidningens temanummer
Nr 1/2007 Mat för kropp & själ
Materialdag: v. 4 Utkommer: v. 10
Nr 3/2007 FoU och Innovationer
Materialdag: v. 36 Utkommer: v. 42
Nr 2/2007 Handeln mellan
Finland och Sverige
Materialdag: v. 17 Utkommer: v. 21
Nr 4/2007 LifeStyle & Design
Materialdag: v. 46 Utkommer: v. 50
Tekniska data
4-färgstryck
Format A4 (210 x 297 mm)
Skäryta: 5 mm
Rastertäthet: 150 lpi eller 300 dpi
Tryck: offset
Bindning: klammerhäftad
Annonsmaterial: fråga vid bokning
Distribution: ca 15 000 st/nummer
Annonsformat och priser
Format
Uppslag
Maximi storlek
420 x 297 mm
SEK
30 500
Pärm 02, 04
210 x 297 mm
22 000
1/1-sida
210 x 297 mm
18 900
2/3-sida
210 x 190 eller 12 500
135 x 297 mm
Format
1/2-sida
Maximi storlek SEK
210 x 148 eller 9 700
105 x 297 mm
1/3-sida
210 x 100 mm
6 900
1/4-sida
105 x 148 mm
5 200
Omslaget kan bokas för 30 500,- SEK (ej textannons). Priset inkluderar en helsidesannons i tidningen.
På ovanstående priser tillkommer moms för svenska företag. Reklamskatten ingår i priserna.
Vi behåller rätten att vid behov förminska annonsen så att den ryms innanför marginalerna.
Rabatter
25 % rabatt vid samtidig bokning av fyra annonser i följd, eller 15 % i repetitionsrabatt på andra
annonsen vid införande av två i följd.
Annonsförsäljning
Kristina Reincke, Finsk-svenska handelskammaren, tel : +46-(0)8-442 88 68,
fax: +46-(0)8-442 88 61, e-post: [email protected].
Tidningens största ansvar vid inträffade fel är annonsens pris.
Rätten till ändringar förbehålls.
Nätverket för det
finsk-svenska näringslivet
Suomalais-ruotsalaisen
elinkeinoelämän verkosto
Finsk-svenska handelskammaren
Suomalais-ruotsalainen kauppakamari
tel +46 8 442 88 60 | fax +46 8 442 88 61
[email protected] | www.finsve.com
Posttidning B.
Retur till Finsk-svenska handelskammaren
Box 5432, 114 84 Stockholm