DATUM
DIARIENUMMER
30 maj 2001
00-16571
Bredband för funktionshindrade
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
Förord
Post- och telestyrelsen, PTS, har haft regeringens uppdrag att utreda och lämna
förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång
till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet som kräver hög
överföringskapacitet, ”bredband”.
En referensgrupp med representanter för ett antal handikapporganisationer,
Hjälpmedelsinstitutet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt
myndigheter har löpande tagit del i utredningsarbetet.
PTS har anlitat Ulf Keijer, KTH, som utredningsman för uppdraget. Jan Persson,
Linköpings universitet, har svarat för den värderingsmodell som avses tillämpas i
genomförandefasen av projektet.
Denna rapport finns att tillgå på PTS hemsida, www.pts.se, i såväl Word- som
pdf-format. Själva rapporten utan bilagor framställs dessutom i ett format med
större typsnitt och distribueras på begäran till organisationer med synskadade
personer.
Ansvarig för utredningen från PTS sida har varit Alf Tengström.
Post- och telestyrelsen
3
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ........................................................................................... 5
2 Uppdraget..................................................................................................... 7
2.1 Utgångspunkter och uppgifter
7
2.2 Arbetets uppläggning och genomförande
8
3 Idéfasen...................................................................................................... 10
3.1 Förfrågan och idégivare
10
3.2 Inkomna förslag
10
4 Värderingsmodell ........................................................................................ 11
4.1 Produkters och tjänsters nytta
11
4.2 En modell för nyttor
11
4.3 Tillämpning på projektförslagen
12
5 Villkor och förutsättningar för försöken i övrigt ............................................. 14
5.1 Värderingsparametrar
14
5.2 Medverkan av teleoperatörer och tillverkare
15
6 Analysfasen................................................................................................. 16
6.1 Bearbetning av inkomna förslag
16
6.2 Framtagning av genomförbara förslag
16
6.3 Modell för beskrivning av projektförslagen
17
6.4 Kriterier för slutligt val av förslag
19
7 Överväganden och förslag............................................................................ 20
7.1 Genomgång av genomförbara men ej prioriterade förslag
20
7.2 Förslag till försök
22
7.3 Struktur för genomförande
28
7.4 Tidplan för genomförande
29
7.5 Kostnader
30
7.6 Utvärdering av försöken
30
7.7 Redovisning av vissa frågor i uppdraget
33
Bilaga 1: Förfrågan om förslag....................................................................... 35
Bilaga 2: Förslagsställare i idéfasen ............................................................... 38
Bilaga 3: Förslag i idéfasen............................................................................ 39
Bilaga 4: Projektförslag i sammanfattning ...................................................... 89
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag ................................................... 92
Post- och telestyrelsen
4
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
1 Sammanfattning
Post- och telestyrelsen, PTS, fick den 19 oktober 2000 uppdraget av regeringen
att utreda och lämna förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet som kräver hög överföringskapacitet.
Projektet, som kan karaktäriseras som en relativt djupgående förstudie, har
bedrivits i en idéfas, en analysfas och en förslagsfas.
Idéfasen omfattade en förfrågan till ett antal enskilda personer, institutioner,
företag och handikapporganisationer om förslag till tillämpningar av bredbandsöverföring till nytta för olika grupper av funktionshindrade. Ett 30-tal förslag kom
in med närmare 90 detaljförslag.
I analysfasen bearbetades förslagen och strukturerades efter hand i elva
projektförslag. Dessa förslag analyserades sedan i detalj och värderades utifrån ett
antal kriterier.
I förslagsfasen gjordes en total värdering utifrån följande uppställda projektmål:
z tillgodose ett brett spektrum av funktionshindrade
z tillgodose små grupper funktionshindrade med särskilda behov
z tillgodose i övrigt eftersatta grupper
z omfatta såväl utbildning som arbetsliv och vardagsliv
z understödja begreppet ”Design-for-All”
z pröva mobilt bredband för funktionshindrade
z pröva bredband med olika modalitet – realtidsvideo/stora krav på
överföringskapacitet.
Följande sex förslag föreslås för genomförande:
z bredband för dövblinda – servicecentral
z bredband för intellektuellt funktionshindrade – daglig information och
kommunikation
z bredband för synskadade – distribution av digitala talböcker till
högskolestudenter
z mobilt bredband för funktionshindrade – olika tillämpningar
z utbildning på distans av funktionshindrade – olika utbildningsanordnare
z konsultation av expertis – arbetsvägledning och kompetensutveckling.
Utredningen har syftat till att ta fram förslag till försök baserade på komponenter,
system och tjänsteinnehåll som kan beräknas vara tillgängliga inom cirka ett år
från utredningens avlämnande. Försök med mobilt bredband genomförs när
förutsättningarna för detta föreligger.
I första hand avser försöken att belysa värdet av bredbandskommunikation i olika
tillämpningar. Förslag som innebär mer omfattande nyutveckling av specifika
tekniklösningar har undvikits. För ett framgångsrikt genomförande av förslagen
till försök krävs ett starkt engagemang av berörda organisationer på handikapp-
Post- och telestyrelsen
5
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
området, främst med att rekrytera lämpliga deltagare i försöken och sedan att ge
dessa fullt stöd under försökens genomförande.
En värderingsmodell av förslagens nytta/värde för berörd målgrupp har tagits
fram baserad på ett arbete inom WHO. Denna modell avses tillämpas och
utvärderas i samband med att de föreslagna försöken genomförs praktiskt.
Post- och telestyrelsen
6
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
2 Uppdraget
2.1 Utgångspunkter och uppgifter
Regeringen beslöt 2000-10-19 att uppdra åt Post- och telestyrelsen, PTS, att med
utgångspunkt i till beslutet fogade riktlinjer, utreda och lämna förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter
och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet.
I beslutet redovisar regeringen bakgrunden till beslutet. I prop. (1999/2000:86)
Ett informationssamhälle för alla gjorde regeringen bedömningen att fortsatta insatser
bör göras för utveckling och kompetensutveckling vad gäller IT för funktionshindrade. Nya tjänster och avancerade produkter inom IT-området måste göras
tillgängliga och användbara för alla.
Regeringen betonade särskilt att en försöksverksamhet för personer med funktionshinder bör inledas avseende möjligheten till förbättrade levnadsvillkor med
hjälp av produkter och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom telekommunikationsområdet.
Regeringen förklarade vidare att Hjälpmedelsinstitutet har utvecklat ett handlingsprogram för IT för funktionshindrade och äldre för åren 1998–2002, som nu
håller på att förverkligas. Eftersom den nu föreslagna försöksverksamheten syftar
till att komplettera denna verksamhet med särskilda insatser för att utnyttja den
nya tekniken inom området hög överföringshastighet, bör PTS i denna fråga
samarbeta med Hjälpmedelsinstitutet.
Av regeringens riktlinjer för utredningsuppdraget framgår att PTS skall genom en
förstudie utforma förslag till hur försöksverksamheten skall bedrivas och vad den
skall omfatta. Kostnaden för försöksverksamheten får ej överstiga 20 miljoner
kronor.
Ett skäl till detta inledande uppdrag är den osäkerhet som finns om vilka grupper
som skulle ha bäst nytta av bredband och i vilken utsträckning det finns befintliga
användbara tjänster och produkter på marknaden. I uppdraget ingår därför att
redovisa:
z vilka grupper som skulle ha nytta av bredband, varför och till vad
z utformning av metod för att följa upp och utvärdera vad stödet innebär för de
funktionshindrade
z en bedömning av den nytta tillgängligheten av bredband medför
z vilka praktiska och tekniska förutsättningar som måste vara uppfyllda för
tillgänglighet och god effekt
z på vilket sätt generell tillgänglighet (Design-for-All) kan utnyttjas och vilka
speciella anpassningar som krävs i de fall den generella tillgängligheten inte är
tillräcklig
z vilka driftförutsättningar som bedöms komma att föreligga bland annat i form
av IT-stöd och extra kostnader för den enskilde
Post- och telestyrelsen
7
Bredband för funktionshindrade
z
Huvudrapport
arbetsdelning mellan myndigheter och näringsliv.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2001. En första avrapportering till
regeringen om tolkningen av uppdraget, arbetsformerna och studiens inriktning
gjordes den 30 november 2000.
Regeringen angav i sina riktlinjer att en referensgrupp för utredningen skall följa
arbetet. En sådan grupp har också utsetts. Gruppen har haft följande sammansättning:
Lars-Ove Arnesson, Synskadades Riksförbund, SRF
Jan Olof Bergold, Hörselskadades Riksförbund, HRF
Jan Breding, Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS
Anna-Karin Gullberg, Socialstyrelsen
Sören Hansson, Hjälpmedelsinstitutet
Johan Hedrén, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDU
Stig Kjellberg, Sveriges Dövas Riksförbund, SDR
Pelle Kölhed, Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO
Per-Olov Nylander, Svenska Kommunförbundet
Stig Wintzer, Landstingsförbundet.
Gruppen har haft fyra sammanträden och successivt tagit del av det pågående
utredningsarbetet och i samband med detta också lämnat synpunkter på arbetet i
olika avseenden.
Ett samarbete har också skett med de projektansvariga för det pågående forskningsprojektet för en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med
funktionshinder vid Centrum för Medicinsk Teknik, Linköpings universitet.
2.2 Arbetets uppläggning och genomförande
PTS skall lämna förslag till försöksverksamhet, som skall kunna starta tämligen
omgående efter beslut. Det betyder att de produkter och tjänster som skall prövas
måste finnas tillgängliga inom högst ett år, räknat från juni 2001. Föreslagna försök skall omfatta tillämpningar som kräver tillgång till datakommunikation med
hög överföringskapacitet. Som undre gräns sätts 300 kbit/s som överföringshastighet i båda riktningarna; uppåt sätts ingen begränsning.
I förstudiens idéfas sätts inga begränsningar på möjliga applikationer. Såväl arbetsliv och utbildning som hemmiljö kan omfattas. Stor vikt läggs vid uppföljning av
försöken. Ett förslag till metod för detta skall lämnas i samband med att förstudien avrapporteras.
Kostnaderna för försöken får maximalt uppgå till 20 miljoner kronor. En utgångspunkt är att de verksamheter som uppvisar stor nytta i förhållande till kostnaderna
för samhälle och individ skall kunna permanentas och utgöra en grund för utveckling av IT för funktionshindrade inom arbetslivet, skolan och hemmiljön.
Detta innebär dock inte något ställningstagande i utredningen beträffande en
permanentning av de tjänster som görs till föremål för försök. Försöken bedrivs
Post- och telestyrelsen
8
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
självständigt och utvärderas i sitt sammanhang. Frågor om eventuell permanentning av vissa tjänster hanteras i annan ordning.
Arbetet har följt en på förhand uppgjord tidplan som omfattat fyra faser:
z planeringsfasen
z idéfasen
z analysfasen
z överväganden och utarbetande av slutligt förslag.
Referensgruppens sammanträden har sammanfallit med övergången från en fas till
en annan.
För genomförande av arbetet har PTS anlitat den adjungerade professorn vid
KTH, Ulf Keijer. Professor Jan Persson, Linköpings universitet har bidragit i den
del som avser frågor om utvärdering av förslagens samhällsekonomiska värde/
nytta och metodik för detta vid försökens genomförande. Ett antal personer i en
expertgrupp har engagerats vid två tillfällen i samband med övergången från
idéfasen till analysfasen.
Uppdraget har getts beteckningen Bredband för funktionshindrade som används
genomgående i denna rapport.
Post- och telestyrelsen
9
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
3 Idéfasen
3.1 Förfrågan och idégivare
En förfrågan om förslag till lämpliga försök med bredband för funktionshindrade
skickades ut till en bred grupp personer med olika bakgrund och förankring i olika
verksamheter. Personerna bedömdes ha aktuella kunskaper och/eller innovativa
idéer om funktionshinder, IT och utvecklingen på telekommunikationsområdet.
Utformningen av förfrågan framgår av bilaga 1.
Handikapporganisationer och dessa närstående enskilda personer eller mindre
företag, myndigheter, högskolor och institut, samt tjänsteföretag och produktbolag inom hjälpmedelsområdet utgjorde huvuddelen av de tillfrågade. I detta
skede har användarperspektivet stått i fokus. Teleoperatörerna och telekomföretagen kommer in senare i samband med uppläggning och detaljplanering av
försöken. Dessa företag blir även intressanta partner i en genomförandefas.
Sammanlagt ett drygt trettiotal personer lämnade någon form av svar på förfrågan,
se bilaga 2.
Svarstiden var kort, cirka två veckor, främst beroende på att tidplanen för hela
utredningen var snäv. Arbetet med strukturering och analys av inkommande svar
bedömdes fordra den största insatsen. Tid för detta måste reserveras. Den korta
svarstiden synes dock inte ha medfört bristande respons. Som framgår nedan
erhölls ett stort antal svar med ett mycket stort antal förslag till intressanta
tillämpningar av bredband för funktionshindrade.
3.2 Inkomna förslag
Bland de cirka 30 förslag som kom in kunde totalt närmare 90 detaljförslag
identifieras. Flera förslag var givetvis överlappande, men förslagen har genomgående bedömts syfta till att i olika avseenden förbättra och underlätta tillvaron
för målgruppen för uppdraget, dvs. funktionshindrade i olika livssituationer.
Sjukvård och medicinsk rehabilitering var däremot knappast alls representerat i
förslagen, vilket i och för sig heller inte var målet för studien. Den medicinska
sidan och kopplingen till sjukvården har ytterligare ett antal dimensioner som inte
innefattas i uppdraget och studiens uppläggning.
Post- och telestyrelsen
10
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
4 Värderingsmodell
4.1 Produkters och tjänsters nytta
En föreslagen produkt eller tjänst skall vara till nytta för den funktionshindrade
och eventuellt för närstående. Nytta kan hänföras till personernas väsentliga
livsområden och avse förbättrade möjligheter till aktiviteter och delaktighet. Mål
för försöksverksamhetens förslag bör vara att möjliggöra eller underlätta sådana
aktiviteter. Väsentliga livsområden är här privat- och familjeliv, skola och utbildning och arbetsliv. Värdet i ett förslag ligger i hur väl det kan tillgodose för individen viktiga önskningar och mål.
För samhället kan konsekvenser i form av såväl kostnader som vinster erhållas.
För vissa aktörer fås en ökad resursförbrukning, för andra kan kostnaderna
minska till exempel vid minskat behov av social omsorg och vid ökade möjligheter till arbetsutövning, vilket leder till produktionsvinster.
Den samhällsekonomiska analysen syftar till att belysa dels vilken nytta för individen som produkten eller tjänsten skapar, dels vilka kostnader som uppstår för
olika samhällsaktörer såväl som för den enskilde. Balansen mellan nytta och
kostnad är väsentlig för att ge information om projektets angelägenhet för samhällsfinansiering; är kostnaden hög i relation till nyttovinst bör kanhända andra
projekt prioriteras. Vid bedömning av projektförslagen ligger tyngdpunkten på
vilket utfall (vilken nytta) som uppstår för individen.
I utvärderingen av försöksverksamheten planeras noggrannare analyser av kostnader och effekter, baserat på empiriska data som insamlas under försöken.
Vidare planeras en processtudie av försöken som avses ge en bedömning av
kvalitet och brukartillfredsställelse.
4.2 En modell för nyttor
Bedömning av projektförslagens nytta för brukaren baseras på vilka konsekvenser
funktionsnedsättningar har för individen och hur dessa konsekvenser förändras
genom den produkt eller tjänst som kommer till utnyttjande genom förslaget.
Nytta hänförs till betydelse inom viktiga livsområden såsom hem- och familjeliv,
fritid, skola och utbildning och arbetsliv. Det är önskvärt att se till en helhetsbedömning av brukarens egen uppfattning om sin livskvalitet.
Olika synsätt har genom åren lagts på konsekvenser av funktionsnedsättning. Den
modell vi har valt vid bedömning av projektförslagen är WHO:s klassificering
ICIDH-2 (Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa, WHO December 2000), vilken är en utveckling av tidigare klassificering
(ICIDH) från 1980. Denna klassificering ger en gedigen grund med bred acceptans för att ge förståelse för hur funktionshinder ger upphov till begränsningar i
livssituationer och ger ett gemensamt språk att beskriva hälsorelaterade tillstånd.
Klassificeringen är därmed också värdefull när det gäller att göra jämförelser
mellan verksamheter, åtgärder och produkter.
Post- och telestyrelsen
11
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
I klassificeringen ICIDH-2 har full hänsyn tagits till att en persons funktionstillstånd utgör ett komplext förhållande mellan å ena sidan kroppsliga funktioner,
aktivitet och delaktighet, och å andra sidan miljöfaktorer till vilka räknas omgivningsfaktorer och personliga faktorer.
Med aktivitet avses här utförande av en uppgift; delaktighet avser engagemang i
olika livssituationer. Aktivitet och delaktighet kan hänföras till livsområden, som i
klassifikationen beskrivs som nio domäner:
1. Lärande och att tillämpa kunskap.
2. Allmänna uppgifter och krav.
3. Kommunikation.
4. Förflyttning.
5. Egenvård.
6. Hemliv.
7. Mellanmänskliga relationer.
8. Större livsområden (utbildning, arbete, ekonomi och försörjning).
9. Samhälle, socialt och medborgerligt liv.
Konsekvenser av funktionsnedsättning bör således ses som restriktioner i aktivitet
och delaktighet inom en eller flera av dessa domäner, och inte som snävare funktionsrelaterade termer.
Inom var och en av ovanstående domäner identifieras i klassifikationen undergrupper, och inom varje undergrupp ytterligare undergrupper osv. I användning
av klassifikationen ges därmed möjlighet att ge, om man så önskar, en tämligen
precis identifiering av aspekter på olika (hälso-)tillstånd. Detta kan vara önskvärt
om man till exempel följer en specifik tjänst över tiden.
4.3 Tillämpning på projektförslagen
Vid bedömning av förslagen har den nyttovinst som individerna tillgodogörs
genom projektförslaget uppskattats enligt följande. Nyttovinst har bedömts
utifrån de nio domänerna i ICIDH-2. Inom varje domän har väsentliga områden
identifierats med ledning av förteckningar över domäner och undergrupper
(International Classification of Functioning, Disability and Health, Prefinal Draft,
December 2000, WHO, Geneva, sid. 38–39). Brukarens möjligheter med
avseende på aktiviteter och delaktighet har skattats för två tänkta situationer:
z i avsaknad av den föreslagna produkten eller tjänsten
z med den föreslagna produkten eller tjänsten tillgänglig.
Det sammanlagda värdet av förslaget har angivits som skillnaden mellan dessa två
nyttoskattningar, vilket ger ett mått på förslagets mervärde. Vid bedömningarna
har den sjugradiga skalan i avsnitt 5.1 använts. Differensen mellan de två skattningarna kan teoretiskt maximalt uppgå till tre plus (+++).
Vi har funnit det tillräckligt i den aktuella bedömningen av projektförslag att
stanna på den angivna domännivån, även om preciseringar på undernivåerna givit
viss ledning i övervägandena. I bedömningen av den följande försöksverksam-
Post- och telestyrelsen
12
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
heten skall en noggrannare analys av såväl kostnader som nyttor genomföras
genom löpande uppföljning under verksamhetens gång (se avsnitt 7.6).
Post- och telestyrelsen
13
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
5 Villkor och förutsättningar för
försöken i övrigt
5.1 Värderingsparametrar
Värdet av bredband för funktionshindrade har i denna förstudie prövats utifrån
två skilda utgångspunkter med olika värderingskriterier.
Den ena utgångspunkten är de olika förslagens värde i ett fortvarighetstillstånd. Vad
blir värdet/nyttan för berörd grupp med visst funktionshinder om den tjänst som
förslaget avser införs och säkerställs långsiktigt? Detta är grundförutsättningen för
den värderingsmodell som beskrivits i föregående avsnitt.
Den andra utgångspunkten är att försök skall genomföras och försöken bör i
möjligaste mån kunna genomföras framgångsrikt. Försöken skall belysa användning av bredband för funktionshindrade. Lämpliga försöksbetingelser blir alltså ett
nödvändigt villkor för det eller de försök som slutligt föreslås.
Följande värderingsparametrar har därmed tagits fram. Den första utgångspunkten har således ett enda kriterium:
z Värde/nytta för målgruppen enligt ICIDH-2.
Före försöken blir bedömningen på denna punkt osäker. Vid försökens genomförande kommer detta bli en viktig punkt att klarlägga. En bedömning av den
funktionshindrades möjlighet till aktivitet respektive delaktighet i verksamheter i sin
omgivning skall då göras. Detta sker dels i en situation då den tilltänkta tjänsten
inte är tillgänglig och dels då tjänsten är införd. Värdet av tjänsten relateras till
(värde)differensen mellan dessa två situationer.
För den andra utgångspunkten (lämpliga försöksbetingelser) har följande fyra
kriterier valts:
z Angelägenhetsgrad för berörd grupp.
z Allmän nytta – expanderbarhet.
z Möjlighet att etablera en bra provmiljö och provorganisation.
z Tillgänglighet för genomförande av prov.
Det första kriteriet avser särskilt att säkerställa att även små handikappgruppers
behov beaktas. Det andra avser en bedömning av hur väl förslaget är anpassat till
begreppet ”Design-for-All”, och därmed är attraktivt för många andra användare
utöver den direkta målgruppen för försöket. Det tredje kriteriet är avgörande för
att överhuvudtaget på ett relativt säkert sätt etablera goda försöksbetingelser för
den aktuella gruppen, rekrytera lämpliga försökspersoner och stimulera och
bevaka användningen av de tjänster som försöken erbjuder. Det sista kriteriet
avser närmast en bedömning om tekniklösningar och tjänsteinnehåll för försöken
är tillgängliga när försöken planeras påbörjas sommaren 2002.
En sjugradig skala har använts för att bedöma de olika förslagens värde/nytta och
genomförbarhet enligt nedanstående tabell:
Post- och telestyrelsen
14
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
-
otillfredsställande/klart negativt
(-)
tveksamt/negativt
o
osäkert/neutralt/oklart
(+)
svagt positivt/viss möjlighet
+
positivt/möjligt
(++)
starkt positivt/ganska säkert
++
mycket positivt/säkert
Det finns ett subjektivt inslag i värderingen. I huvudsak har dock diskussionen i
arbetsgruppen begränsats till ett steg i skalan uppåt eller nedåt vid varje enskild
bedömning. Kriterierna har sedan tillämpats vid bedömningen av framtagna
förslag.
5.2 Medverkan av teleoperatörer och tillverkare
Som framgått har teleoperatörer eller tillverkare inom telekomområdet inte deltagit i utvecklingen av förslagen. Dessa aktörer bedöms dock få en stor betydelse
vid försökens genomförande och är också viktiga samarbetspartner i den mån
försöken i oförändrad eller modifierad form vidareförs till permanenta tjänster för
olika grupper av funktionshindrade.
En viktig uppgift, med syfte att gagna såväl de funktionshindrade som samhällets
intresse att underlätta för utbyggnaden av infrastruktur i form av bredband, är att
skapa förutsättningar för möjliga partnerskap mellan aktörer verksamma på
marknaden och de samhällsintressen som sammanfaller med operatörernas och
produktföretagens intresse för utveckling mot den allmänna marknaden.
En aspekt att beakta i det sammanhanget är att matcha existerande etableringar av
bredband för olika operatörer med de platser där de funktionshindrade finns eller
där försöken i övrigt är tänkta att genomföras. Det är angeläget ur samhällssynpunkt att flera bredbandsoperatörer skall kunna finna det intressant att delta i de
försök som föreslås i denna utredning.
I omedelbar anslutning till att denna rapport avlämnas kommer PTS samla större
aktörer för information om projektets syfte, innehåll och planerade fortsättning.
Post- och telestyrelsen
15
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
6 Analysfasen
6.1 Bearbetning av inkomna förslag
Inkomna förslag under idéfasen har inledningsvis strukturerats i preliminära
kategorier med hänsyn till bredbandsutnyttjande och tillämpningsområde. En
expertgrupp representerande olika kunskapsområden när det gäller
funktionshinder och telekom har biträtt i analysfasens inledning.
Förslagen har sedan sorterats så att likartade förslag förts samman i grupper.
Därigenom har undersökts om förslagen också kan utgöra grund för lämpliga
projekt för genomförande. En del förslag har redan i detta skede avförts, inte för
att de inte är intressanta och med all säkerhet motsvarar något behov eller intresse
hos någon eller några i målgruppen, utan för att de representerar något udda
förslag där man utan närmare analys kan konstatera att de skulle medföra en
utveckling som i tid och kostnader inte ryms inom ramen för uppdraget. Vissa
förslag har också lagts åt sidan därför att de uppenbarligen inte faller inom ramen
för den tolkning av uppdraget som nämndes inledningsvis.
Kvarstående förslag, ett drygt femtiotal, har sedan sammanförts i en struktur och
hänförts till projekt som har bedömts kunna genomföras, se bilaga 4. I bilagan
redovisas elva förslag översiktligt med referens till inkomna förslag.
6.2 Framtagning av genomförbara förslag
Arbetet med att ta fram intressanta förslag har bedrivits utifrån följande utgångspunkter. Förslagen skall ha relevans för målgruppen samtidigt som bredbandsförbindelse är av väsentlig betydelse för genomförandet. I övrigt skall förslagen
kunna genomföras med teknik som bedöms finnas tillgänglig medio 2002.
Olika alternativ att klassificera förslagen övervägdes. Av flera skäl visade det sig
lämpligast att gruppera förslagen med avseende på funktionshinder. Vid genomförande av försöken kommer det vara nödvändigt att stödja sig på de funktionshindrades organisationer och de fria aktörer som i stor utsträckning har sin verksamhet riktad mot dessa. I det sammanhanget är en indelning med avseende på
funktionshinder lämplig. En sådan indelning svarar också mot formuleringarna i
uppdraget, bland annat vilka grupper av funktionshinder som skulle kunna ha
(mest) nytta av bredband.
Å andra sidan visar det sig att flera olika grupper av funktionshindrade kan ha
nytta av ett visst givet förslag och att förslagen därför också med viss fördel hade
kunnat strukturerats efter principiell tekniklösning, se även begreppet ”generisk
lösning” nedan. Något förslag, ”Mobilt bredband för funktionshindrade”, har
denna karaktär, men även det förslaget kommer i genomförandefasen delas upp i
delprojekt som hänför sig till olika grupper av funktionshindrade, se även avsnitt
7.3.
Post- och telestyrelsen
16
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
Olika idéförslag omformulerades till nyckelord eller korta rubriker och hänfördes
till tänkbara projekt. På detta sätt togs elva förslag fram i detalj, se bilaga 4.
Förslagen var följande:
1.1 Bredband för dövblinda – Servicecentral
2.1 Bredband för intellektuellt funktionshindrade – Daglig information och
kommunikation
2.2 Bredband för intellektuellt funktionshindrade – Förenklad nyhetsförmedling
m.m.
3.1 Videonärvaro för rörelsehindrade – Olika tillämpningar
4.1 Bredband för synskadade – Beskrivningstjänst
4.2 Bredband för synskadade – Distribution av digitala talböcker till
högskolestudenter
5.1 Mobilt bredband för funktionshindrade – Olika tillämpningar
6.1 Bredband för rörelsehindrade i arbetslivet – Videokommunikation
7.1 Rörelsehindrade – flera deltagare – Nätverksmöten
8.1 Utbildning på distans av funktionshindrade – Olika utbildningsanordnare
9.1 Konsultation av expertis – Arbetsvägledning och kompetensutveckling
I bilaga 4 finns ett antal idéförslag angivna som inte direkt hänförts till något av de
elva projekten. Dessa förslag är angivna med skuggad bakgrund och har beaktats i
urvalsprocessen men har inte direkt kunnat användas för att definiera något
projektförslag.
6.3 Modell för beskrivning av projektförslagen
De elva förslagen har getts en utförlig beskrivning för slutligt ställningstagande.
De är beskrivna enligt följande modell; se också bilaga 5 där samtliga slutligt
föreslagna projekt är redovisade på detta sätt.
Projektförslag
Projektförslaget har en rubrik, till exempel ”Bredband för dövblinda –
Servicecentral” och en nummerbeteckning som definierats under arbetet,
exempelvis ”1.1”.
Vidare har en referens till ett eller flera ursprungliga förslag som dels direkt återfinns i bilaga 4, dels kan återfinnas i det insamlade idématerialet, bilaga 3. I det här
fallet – projekt 1.1 – finns bara en sådan referens och den har texten ”Servicecentral för dövblinda”.
Dessutom ges i rubrikavsnittet vilken huvudsaklig grupp försöket vänder sig till,
här ”Dövblinda med god punktläsningsförmåga”. Ett bedömt antal funktionshindrade, som skulle kunna ha nytta av tjänsten anges också. Den siffran är dock
osäker och skall endast ses som en indikation och ett jämförelsetal mellan de olika
försökens målgrupper i stort.
Post- och telestyrelsen
17
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
Beskrivning och preliminär specifikation
Avsnittet ger översikt av förslagets bakgrund och motiv samt dess uppläggning
och genomförande i följande punkter.
z
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning.
Här ges en bakgrund och beskrivning av förslaget, hur en tjänst med denna
inriktning avses utformas samt vilket problem det löser för den funktionshindrade.
z
Användarfokus
Här anges förslaget kärna ur användarens synpunkt och utgångspunkten för den
värdering av värde/nytta för den funktionshindrade som skall ske vid försöken.
z
Förslagets principiella innehåll
I denna punkt beskrivs tjänsten principiella innehåll med angivande av karaktäristiska funktioner som måste lösas för att den avsedda tjänsten skall fungera
som helhet.
z
Generisk lösning
Här ges anvisning om förslagets huvuddelar i termer av kommunikation,
servicetjänster, utrustning m m som erfordras för att den avsedda tjänsten för
den funktionshindrade skall fungera som helhet. Anvisningarna ges i allmänna
(generiska) termer, dvs. utan att direkt referera till ett visst försök, viss
försöksplats eller viss användare.
z
Lösning för genomförande av försöket
Här ges en relativt utförlig beskrivning av det föreslagna försöket för den
aktuella tjänsten. Den kommer att utgöra utgångspunkten för en tekniskt/
funktionell kravspecifikation för de försök som sedan kommer att sättas igång.
Beskrivningen sker i följande termer. Den blir starkt beroende av var, hur och
med vilka personer och organisationer försöket föreslås genomföras. Som
exempel finns för projektförslag 1.1 följande punkter:
• Försöksgrupp, dock utan att i detta skede ange vilka personer som ingår i
försöket.
• Servicecentral.
• Bredbandsförbindelse.
• Teknisk utrustning hos försökspersonen.
• Teknisk utrustning hos servicecentralen.
• Drift- och underhållssystem.
Denna punkt vidareutvecklas i det senare arbetet med den tekniska
kravspecifikationen.
z
Serviceorganisation för föreslaget försök
Här anges förslag till serviceorganisation för försöket. Som tidigare framhållits
spelar det stor roll för förslagen att en sådan organisation kan identifieras och
kan ta på sig rollen under försöksperioden. I vissa fall kan inte organisationen
pekas ut definitivt men då anges olika alternativ.
Post- och telestyrelsen
18
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
z
Genomförande
Under denna rubrik görs en preliminär bedömning av hur försöken kan
genomföras. Särskilt anges viktiga synpunkter som bör föras vidare till
genomförandet.
z
Värdering av förslaget
Under denna rubrik görs en värdering av förslaget enligt den modell som har
redovisats i avsnitt 5.1.
z
Sammanfattande synpunkter
En kort sammanfattning och slutomdöme avslutar beskrivningen av förslaget.
6.4 Kriterier för slutligt val av förslag
Kriterier för val av förslag framgår dels av redovisningen ovan, avsnitt 5 och i
tillämpning också av avsnitt 6.3. Man kan dock inte lägga avgörande vikt vid ett
visst kriterium eller räkna samman dem i en summa för varje projekt och sedan
jämföra projektsummorna. Snarare tjänar bedömningen till att fästa uppmärksamheten på förslagens olika aspekter och därmed undvika förslag med onödigt lågt
värde eller med ett komplicerat genomförande.
På ett övergripande plan finns de krav och uppgifter som är formulerade i
regeringsuppdraget, se avsnitt 2. I linje med detta har ytterligare några kriterier
formulerats som är angelägna att uppfylla, och som de olika förslagen kan vägas
mot. Således bör förslagen sammantagna kunna
z tillgodose ett brett spektrum av funktionshindrade – många olika grupper
z tillgodose små grupper funktionshindrade med särskilda behov
z tillgodose i övrigt eftersatta grupper
z omfatta utbildning – arbetslivet – privatlivet
z understödja begreppet ”Design-for-All” – dvs. förslagen skall åtminstone till en
övervägande del kunna expanderas till andra större grupper av användare
z pröva mobilt bredband för funktionshindrade
z pröva bredband med olika modalitet – realtidsvideo/stora krav på
överföringskapacitet.
Post- och telestyrelsen
19
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
7 Överväganden och förslag
Med utgångspunkt från kriterierna som angetts i avsnitt 5 och 6 ovan har sedan de
i avsnitt 6.2 angivna elva förslagen analyserats. Som framgått ovan har sex förslag
därvid behållits i den slutliga bedömningen och fem förslag således lagts åt sidan.
Detta innebär dock inte att förslagen i och för sig inte är intressanta ur de aspekter
som är relevanta för utredningen. Det är helt enkelt så att de förslag som behållits
på ett bättre sätt har bedömts uppfylla uppställda krav och önskemål. Med fördel
skulle de nu icke prioriterade projekten kunna genomföras i ett annat sammanhang med annan finansiering, till exempel i forsknings/utvecklingsprojekt tillsammans med leverantörer som vill utveckla olika tjänster som nyttjar bredband.
7.1 Genomgång av genomförbara men
ej prioriterade förslag
I detta avsnitt diskuteras de fem projekt som nu lagts åt sidan medan i nästa
avsnitt 7.2 en beskrivning sker av de återstående sex projekt som alltså föreslås
genomföras. De fem förslagen behandlas i tur och ordning med den numrering
som återfinns i avsnitt 6.2.
2.2 – Bredband för intellektuellt funktionshindrade – Förenklad
nyhetsförmedling m.m.
Två projekt, 2.1 och 2.2, har tagits fram med inriktning mot bredbandslösningar
för intellektuellt funktionshindrade. Det är önskvärt att den stora gruppen intellektuellt funktionshindrade blir representerade i försöken. Här har valts att lägga
det senare, dvs. 2.2, åt sidan främst på grund av följande skäl:
z Nyhetsförmedling sker ensidigt, så kallad ”down-stream”, ned mot användaren
ungefär som vid vanlig TV-sändning. Försök med denna inriktning har inte
prioriterats.
z Ett stort arbete erfordras i projektet för att ta fram intressant informationsmaterial löpande varje dag. Därmed krävs en central funktion som kan vara
mycket resurskrävande att upprätthålla under försökstiden. Detta bör undvikas.
z För att erhålla feed-back från försöksdeltagarna är det viktigt att deltagarnas
egen aktivitet kan följas upp. Det gör man lättast i en verksamhet som aktivt
bygger på kommunikation även från och mellan deltagarna vilket saknas i det
aktuella förslaget.
Projekt 2.1 behålls och redovisas i avsnitt 7.2 och i bilaga 5.
3.1 – Videonärvaro för rörelsehindrade – Olika tillämpningar
Projektförslaget avser olika former av deltagande på avstånd när det gäller aktiviteter av olika slag såsom system för att följa undervisning i digital naturvård, deltagande i museibesök eller andra studiebesök, upplevelse av konstverk, skulptur
och historiska föremål. Även detta har stort intresse och kan väl utvecklas i annat
sammanhang. I jämförelse med andra förslag har det dock inte prioriterats, främst
på följande grunder:
Post- och telestyrelsen
20
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
Huvudrapport
Den bredbandiga informationen sker ensidigt ”down-stream” ned mot
användaren. Den styrning som användaren behöver för att lokalisera objekt,
vyer och personer kräver inte bredband. I första hand prioriteras dubbelriktat
bredband, i andra hand bredband ”up-stream” men ingetdera är aktuellt i detta
förslag.
Servicegivare, till exempel museer eller andra som har något intressant att visa
måste ha färdigutvecklade system för detta om bredband skall kunna prövas.
Det finns vissa exempel på det redan idag, dock i blygsam omfattning. Om
fortsatt utveckling sker så sker detta för en större målgrupp, inte särskilt för
funktionshindrade. De funktionshindrade kan sannolikt nyttja denna typ av
tjänster om de väl blir erbjudna på marknaden.
Det fordras ett mycket stort utbud av attraktiva sajter att besöka för att försöket
skall bli intressant. Finns endast enstaka sajter blir projektet strax ointressant
och när de flesta har besökt en viss sajt avtar snart aktiviteterna i ett sådant
projekt.
4.1 – Bredband för synskadade – Beskrivningstjänst
Tjänsten finns sedan tidigare etablerad i form av en faxtjänst där den synskadade
kan faxa in ett dokument och sedan få det uppläst av en person på läscentralen.
Med bredband skulle det vara möjligt att visa en rörlig bild, där den synskadade
kan få text på burkar och matpaket uppläst, liksom frågor om egen klädsel, håret,
och andra personliga yttre förhållande synade och beskrivna.
Förslaget är intressant och skulle sannolikt kommit med om inte ett motsvarande
förslag för dövblinda funnits med bland de prioriterade förslagen, förslag 1.1. Det
har bedömts att om det i alla avseenden mer krävande försöket med dövblindgruppen genomförs, så kommer erfarenheterna direkt kunna överföras till
gruppen synskadade.
Förslag har också framförts om att kombinera de två grupperna av funktionshinder i ett sammanhållet försök. En viss försiktighet i detta avseende är dock
bedömts vara tillrådlig. Det skulle kunna bli så att redan försöken med synskadade
personer medför vissa inte helt triviala problem. Den mer komplicerade situationen för dövblinda personer skulle då kanske helt tappas bort, vilket skulle vara
olyckligt.
6.1 – Bredband för rörelsehindrade i arbetslivet –
Videokommunikation
Inom detta område finns givetvis många intressanta tillämpningar, som kanske
redan prövas vid arbetsrehabilitering inom arbetsmarknadsverket och försäkringskassan. Rent praktiskt har det dock funnits svårigheter att etablera ett projekt med
mer generell räckvidd. Skälen för detta är bland annat följande:
z ”Timing”. Att ta fram och etablera en arbetsplats för en funktionshindrad person kan inte planeras med en tidshorisont på upp till ett år. För arbetsgivaren,
liksom för den arbetshindrade, finns ofta en akut situation som måste tas om
hand relativt omgående. En plats som är aktuell vid en viss tidpunkt kanske inte
kan påräknas om det dröjer ett halvår eller mer.
Post- och telestyrelsen
21
Bredband för funktionshindrade
z
Huvudrapport
Varje arbetssituation, inte minst när det gäller rörelsehindrade, är unik – det
gäller arbetstagaren, arbetsuppgiften, arbetsplatsen och arbetsgivaren. Varje
arbetsplats blir ett projekt. Fyra eller fem platser är ett minsta antal för att ett
försök skall ge något generellt utslag vilket i sin tur medför att projektförslaget
bedöms kunna ta oproportionerligt stor andel av tillgängliga resurser i anspråk
vid ett genomförande.
7.1 – Rörelsehindrade – flera deltagare – Nätverksmöten
Detta projektförslag har haft olika förespråkare. Det kan ges delvis olika utformning beroende på syfte. Det vill möjliggöra spontan kommunikation mellan personer med likartade intressen eller problem, där video över bredband förstärker
kommunikationen – helt enkelt en med bild förstärkt telefoni, dvs. videotelefoni.
Ett sådant försök kan arrangeras i varje grupp, även i grupper av funktionshindrade. Rent tekniskt/organisatoriskt prövas detta i ett av de prioriterade projektförslagen, 2.1 ”Bredband för intellektuellt funktionshindrade”, se avsnitt 7.2
nedan. Vidare har föreslagits i referensgruppen att sådan videotelefoni prövas
också i det prioriterade projektförslaget 8.1, ”Utbildning på distans av funktionshindrade”. Rörelsehindrade bör därvid prioriteras. Därmed kommer den tekniska
funktionen som sådan att prövas inom ramen för de samlade försöken, samtidigt
som rörelsehindrade ges möjlighet att pröva denna funktion inom sin grupp.
7.2 Förslag till försök
Efter ovanstående genomgång kvarstår sex förslag. Två av dessa förslag innebär
separata delprojekt för olika grupper av funktionshinder. Samtliga sex förslag är
utförligt redovisade i bilaga 5. I detta avsnitt ges endast en översiktlig redovisning; i
övrigt hänvisas till bilagan.
1.1 – Bredband för dövblinda – Servicecentral
Att vara dövblind innebär särskilda problem i vardagen, till exempel att läsa på ett
matpaket eller en instruktion, leta efter något borttappat som rent faktiskt ligger
synligt, eller helt enkelt se efter om man är snyggt och propert klädd. Att kommunicera med andra är ett allmänt problem för dövblinda. Detta kan ibland klaras
upp med hjälp av en seende person, en personlig assistent, en anhörig eller någon
annan som kan finnas till hands och som dessutom kan tolka en dövblind. Men
sådana personer finns inte alltid tillgängliga och den personliga integriteten är svår
att tillgodose generellt sett. Förslaget inriktar sig främst på att försöka kompensera
bristande synfunktion även om handikappet som helhet också innebär hinder när
det gäller hörsel och tal.
Förslaget innebär att man som dövblind med hjälp av en videokamera och
bredband med överföring av rörlig bild till en bemannad servicecentral kan visa
upp sig själv eller ett föremål som visas på bildskärm på servicecentralen. Själva
frågan måste också ställas vilket sker med hjälp av texttelefon eller bildtelefon.
Skriftligt svarsmeddelande från servicecentralen sänds sedan tillbaka till den
dövblinde som kan avläsa detta med hjälp av en så kallad punktläsrad.
Post- och telestyrelsen
22
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
För att kunna delta i försöket måste den dövblinde ha god punktläsningsförmåga.
Dövblindgruppen är liten i Sverige totalt sett, cirka 1 400 personer. Det antal som
kan komma ifråga för försöket uppgår till cirka 50. Förslaget har dock även relevans för synskadade i allmänhet, se föregående avsnitt 7.1.
Värderingen enligt avsnitt 4 och 5 har utfallit på följande sätt.
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
o
+
+
Kommentar
Väsentliga domäner:
egenvård, hemliv,
större livsområden
(arbetsliv, skola)
’
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
++
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
o
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
+
Tillgänglighet för genomförande av prov
(+)
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
2–3
MSEK
Förslaget innehåller tekniska svårigheter, framför allt när det gäller placering av
föremål för avläsning och detaljinstruktioner för detta visavi den dövblinde.
Förslaget har, trots att det berör en liten grupp, ändå bedömts vara angeläget,
framför allt för att bedöma nyttan/värdet av bredband för en typisk
flerhandikappad grupp.
2.1 – Bredband för intellektuellt funktionshindrade – Daglig
information och kommunikation
Intellektuellt funktionshinder innebär väsentligen att personen har svårigheter att
hantera abstrakta begrepp och sammanhang jämfört med personer utan sådant
funktionshinder. En konsekvens av nedsatt abstraktionsförmåga är en begränsning i förmågan till kommunikation med andra människor; dels genom att det
finns en övre gräns för abstraktionsnivån i de begrepp man kan förstå och
hantera; dels genom att personer med en måttlig utvecklingsstörning saknar eller
har en mycket begränsad förmåga att använda sig av skrivspråket. Denna begränsning i kommunikationsförmågan leder i sin tur lätt till en isolering till den egna
privata sfären. En viktig del av stödet för den intellektuellt funktionshindrade
utgörs därför av metoder som ger ökade kommunikationsmöjligheter.
Datorteknikens multimediamöjligheter har därför inneburit ett avgörande resurstillskott för utvecklingen av denna typ av hjälpmedel. Kommunikation via det
talade språket i direkt dialog är det effektivaste sättet för informationsöverföring
för flertalet inom denna handikappgrupp. I en fjärrkommunikation finns även här
i stor utsträckning behov av det stöd som kroppsspråk, betoning och uttal ger. En
dubbelriktad videokommunikation med hög kvalitet är sålunda en viktig förutsättning för att en fjärrkommunikation för de utvecklingsstörda personerna skall
fungera. Videokommunikationen bör medge överföring av stillbilder och kunna
kombineras med tal.
Post- och telestyrelsen
23
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
En viktig fråga är om idéer och möjligheter till reflexion för den enskilde, något
som i sin tur skapar behov av kommunikation, är tillräckliga för att en successivt
ökande kommunikation som här föreslås skall komma till stånd. Detta kan dock
bara utrönas genom studier och försök under längre tid. Viktigt för individerna är
att det finns ett stort antal kommunikationspartner att välja mellan – andra funktionshindrade, anhöriga och vänner i övrigt samt personal vid institutioner som
den funktionshindrade tillhör.
Projektförslaget syftar till att pröva dubbelriktad videokommunikation för spontan dialog mellan många användare i en sluten men utökningsbar grupp av
användare. Dialogen omfattar vardagliga ting, nyheter på TV och andra nära ting
som berör händelser och personer i den funktionshindrades närhet. För att säkerställa ett utbud av nyheter och information ingår en bemannad central funktion i
försöket.
Totalt sett är det en stor grupp som potentiellt kan vara berörd av den här typen
av tjänst som projektförslaget representerar, lågt räknat minst 10 000 personer,
kanske så många som 30 000. Förslaget har dock en mycket stor potential för
expansion, långt över målgruppen för projektet.
Projektförslaget har värderats enligt följande.
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
-
+
++
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
egenvård, hemliv,
mellanmänskliga
relationer
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
++
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(++)
Tillgänglighet för genomförande av prov
(+)
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
2–3
MSEK
Projektförslaget innebär att en generell teknik tillämpas på en stor grupp funktionshindrade. Den osäkerhet som finns rör graden av egen aktivitet som
försökspersonerna kommer att kunna uppvisa. En central funktion säkerställer
detta under försökets genomförande. Utvärderingen får ge svar på hur väl tjänsten
accepteras och nyttjas av målgruppen för försöket.
4.2 – Bredband för synskadade – Distribution av digitala
talböcker till högskolestudenter
Digital distribution av talböcker blir på sikt billigare än den nuvarande via post
och, framför allt, den gör talboksbeståndet tillgängligt på ett helt nytt sätt. De
lokala biblioteken får genom tillgången till ett centralt digitalt talboksarkiv ett
virtuellt bokbestånd, motsvarande de för närvarande 65 000 analoga titlar som
finns på talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Den digitala distributionen
fungerar så att de lokala biblioteken laddar ned talboksfilerna och framställer
därefter fysiska utlåningsexemplar på cd-romskivor. Råkopior av aktuella tal-
Post- och telestyrelsen
24
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
böcker kan också göras tillgängliga för läsning on-line, som strömmande talböcker.
Projektet avser bredband med mycket hög kapacitet ”down-stream” ej realtid. Så
tillvida skiljer det sig från de övriga projekten som bygger på dialogfunktion i
realtid. Envägsöverföringskapaciteter i storleksordningen 5 Mbit/s är önskvärt.
Den digitala distributionsformen föreslås här utvecklas mot läshandikappade
högskolestudenter – synskadade, dyslektiker och rörelsehindrade.
Antalet berörda funktionshindrade högskolestudenter i Sverige uppgår för
närvarande till cirka 550 personer. I förlängningen har ett mycket stort antal
människor i Sverige nytta av denna tjänst, i princip alla som har behov av digitalt
baserade läshjälpmedel.
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
o
+
+
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
lärande och att
tillämpa kunskap,
kommunikation,
större livsområden
(utbildning)
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
(+)
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(++)
Tillgänglighet för genomförande av prov
+
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
~1
MSEK
Projektet har en tydlig målgrupp och en organisation som redan är igång med
liknande verksamhet. Tekniskt representerar projektförslaget en annorlunda
tillämpning av bredbandstekniken än flertalet av de andra förslagen.
5.1 – Mobilt bredband för funktionshindrade – Olika
tillämpningar
Tjänsten syftar till att pröva mobilt dubbelriktat bredband för olika handikappgrupper när sådan tjänst är möjlig att pröva. Det är således för tidigt att nu i detalj
specificera hur ett försök med mobilt bredband skall utformas. Varje grupp funktionshindrade prövar mobil telefoni efter egna förutsättningar och egna behov.
Kravspecifikationer och testschema kommer att utarbetas för varje sådan grupp.
Av flera skäl är det dock angeläget att ett försök med denna inriktning planeras
och genomförs. De fördelar mobil kommunikation uppvisar jämfört med ett fast
nät har tydligt visat sig när det gäller telefoni. Det finns ingen anledning att detta
inte heller kommer att ske när det gäller bredbandskommunikation.
För funktionshindrade finns många situationer där tillgång till exempelvis bildöverföring på den plats där man råkar befinna sig kan upplevas som oumbärlig.
Ett exempel är behovet av teckenspråkstolkning för en döv person i vardagen, i
livsmedelsbutiken, på banken, i biografkassan. En snabb uppkoppling till dövtolk
Post- och telestyrelsen
25
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
och ett problem, litet eller stort, kan snabbt redas ut. Andra grupper kan ha nytta
av mobilt bredband i andra tillämpningar.
Det är svårt att här avgränsa de möjligheter med mobilt bredband som kan hänföras direkt till funktionshindret. Det kräver ett närmare studium som inte ryms
inom ramen för denna förstudie. Att tillämpningarna kommer att växa i och med
att mobilt bredband etableras generellt är dock ställt utom allt tvivel.
Preliminärt har projektförslaget värderats enligt följande.
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
o
+ till
++
+ till ++
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
++
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
o
Tillgänglighet för genomförande av prov
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
Kommentarer
Väsentliga domäner:
kommunikation,
lärande och att tilllämpa kunskap
~2
MSEK
Projektförslaget genomförs när infrastruktur för mobilt bredband etableras i
Sverige och blir tillgänglig som kommersiell tjänst åtminstone i några områden i
Sverige. Projektet genomförs i olika delprojekt med tillämpningar som svarar mot
behoven hos olika grupper av funktionshindrade.
8.1 – Utbildning på distans av funktionshindrade – Olika
utbildningsanordnare
I utbildning har visuella hjälpmedel ofta en betydande pedagogisk effekt. Hjälpmedlen kan till exempel vara baserade på video, bilder eller text. Utbildningen kan
ske dels i färdiga utbildningspaket som inte kräver lärarresurser tillgängliga i realtid, dels med direktkontakt med lärare. Detta kan ske även om en viss utbildning
sker på distans.
För hörselskadade, vuxendöva och döva är behovet av visuella hjälpmedel särskilt
stort, då det kan vara avgörande för förståelsen av innehållet i kursmaterialet.
Döva kan vara beroende av att ha materialet i form av teckenspråk. Hörselskadade
kan ha det lättare om det finns möjlighet till läppavläsning, tecken som stöd eller
teckenspråk i materialet. Dessa grupper har dessutom behov av att se läraren vid
direktkontakt, för att kommunicera med teckenspråk eller till exempel att läsa tal
med läppavläsning.
Dyslektiker har också särskilda behov av visuellt upplagd pedagogik med de
lässvårigheter som karaktäriserar funktionshindret.
Rörelsehindrade behöver utbildning på distans särskilt av det skälet att problem
med resor till utbildningsorten/stället ofta innebär särskilda problem. I ökande
utsträckning är det ett allmänt problem vid utbildning av funktionshindrade,
Post- och telestyrelsen
26
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
eftersom olika utbildningar ofta är skräddarsydda och i regel inte kan anordnas
nära den funktionshindrades bostadsort eller vid tidpunkt då utbildningsbehovet
uppstår.
Ibland ordnas studier på studieplatser där flera deltagare samlas. Om flera
deltagare samtidigt är uppkopplade mot utbildningslämnaren erfordras
motsvarande högre brandbredder.
Förslaget ökar tillgängligheten till effektiv vuxenutbildning på bostadsorten och
att en utarbetad kurs kan återanvändas. Det är allt svårare att motivera boende på
en annan ort för att gå i folkhögskolornas internatbaserade kurser. Genom
distanskurser kan man fortsätta bo hemma medan man studerar, vilket är
ekonomiskt och ofta socialt fördelaktigt.
Projektet fordrar att utarbetade kurser finns tillgängliga. Projektet syfte är inte att
utarbeta sådana kurser utan att i första hand pröva existerande kursutbud för
distansundervisning med bästa möjliga tillgängliga bredbandsteknik.
Antalet berörda vuxna funktionshindrade med behov av utbildning i Sverige har
antagits uppgå till minst 50 000 personer. En stor del är de som har en med åldern
tilltagande hörselnedsättning.
Projektförslaget har preliminärt värderats på följande sätt
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
o
efter
diff el värde
+
+
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
(++)
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
o
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(+)
Tillgänglighet för genomförande av prov
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
Kommentarer
Väsentliga domäner:
större livsområden
(utbildning),
kommunikation
+
3–4
Specifika kurser
Vissa mycket bra
Varseblivning viktigt
MSEK
9.1 – Konsultation av expertis – Arbetsvägledning och
kompetensutveckling
För att på ett effektivt sätt kunna möta de olika behov som arbetssökande med
funktionshinder har krävs ett nära samarbete mellan olika kompetenser inom
området arbetslivsinriktad rehabilitering.
Specialkompetenserna inom området är decentraliserade, såväl inom arbetsmarknadsverket som inom de privata företag som arbetar inom området. Långt
ifrån alla arbetsförmedlingar förfogar över egna resurser för adekvat vägledning av
funktionshindrade av olika kategorier. Det finns därför behov av att på ett
effektivt sätt kunna utnyttja de resurser som bedöms behövas i varje enskilt
ärende även om den arbetssökande och experten inte befinner sig på samma ort
eller ens i samma del av landet.
Post- och telestyrelsen
27
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
De möjligheter till högkvalitativ bildöverföring i samband med tal som tillgång till
bredband innebär, föreslås prövas inom arbetslivsinriktad rehabilitering till gagn
för funktionshindrade arbetsökande. I regel har den arbetsökande funktionshindrade sin egen handläggare med vid samtalen men dessa samtal kan också ske
helt enskilt. Ett samarbete mellan expertisen på några få platser och handläggarna
på arbetsförmedlingarna är dock en viktig förutsättning.
Förutom hög kvalitet på bildkommunikation skulle särskild omsorg ägnas åt den
rumsliga miljön med målsättningen att främja känslan av hög närvaro. Särskilda
skärmar, typ wide-screen eller liknande bör utnyttjas. Metodiken för att ge arbetsvägledning på distans finns prövad men behöver vidareutvecklas. Bredband har en
stor potential i detta sammanhang.
Försöken föreslås genomförda vid arbetsförmedlingarna i Uppsala län och i
samverkan med Länsarbetsnämnden i Uppsala Län
Antalet berörda funktionshindrade i Sverige har antagits uppgå till minst 1 000–
2 000 årligen. I dagsläget kan dessa behov inte tillfredställas.
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
-
o
+
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
större livsområden
arbete, kommunikation
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
(+)
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(++)
Tillgänglighet för genomförande av prov
++
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
~1
MSEK
Projektförslaget har hög relevans för arbetssökande funktionshindrade och ligger i
linje med det uttalade samhällsintresset att öka sysselsättningsgraden för alla
människor i arbetsför ålder samt höjer tillgängligheten för kvalificerad personal i
vägledningsarbetet som även i fortsättningen kan beräknas förbli en bristvara.
7.3 Struktur för genomförande
Projektförslagen som redovisats ovan är av skäl som tidigare angetts grupperade
efter slag av funktionshinder. Den indelningen är praktisk när det gäller att engagera försökspersoner och lämpliga organisationer som skall stödja för dessa
försökspersoner i genomförandefasen.
För att gå vidare är det angeläget att strukturera förslagen även i systemmässiga
och tekniska kategorier. Flera av förslagen har systemmässig relativt sammanfallande lösningar. Det är angeläget att detta tydliggörs, så att det kan utnyttjas i
genomförandet av projekten. Likartade systemlösningar bör kunna utvecklas och
levereras som en huvudleverans från en operatör som då får möjlighet att slå ut
Post- och telestyrelsen
28
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
utvecklingsinsatserna på ett större antal system. Ur beställarens synpunkt finns
därmed också möjlighet att intressera flera leverantörer för projekten.
I denna förstudie har inte funnits utrymme att närmare utföra systemjämförelser
mellan de olika förslagen. De är dock beskrivna så i detalj att en tekniskt orienterad läsare bör kunna bilda sig en preliminär uppfattning om på vilken systemnivå
flera av projektförslagen bör kunna mötas.
I nästa skede kommer detta arbete att vidareutvecklas, med fördel i dialog med
potentiella leverantörer. PTS är därvid beredd att samordna detta arbete och
fungera som beställare vid försökens genomförande. PTS föreslår att regeringen
ger PTS i uppdrag att genomföra försöken genom upphandling och/eller genom
bidragsförfarande.
7.4 Tidplan för genomförande
Viss osäkerhet vidlåder tidplanen för genomförandet, främst med avseende på när
viss teknik kan vara allmänt tillgänglig för försök. Det är särskilt uppenbart när det
gäller försöket med mobilt bredband, projektförslag 5.1. Projektförslaget 8.1
”Utbildning på distans för funktionshindrade” är avhängigt av att tillräckligt
intressant och volymmässigt omfattande material finns att tillgå så att proven är
inriktade på bredbandsfunktionen och inte hakar upp sig på utbildningsinnehållet.
Ett betydande problem är att få tillräckligt antal intresserade funktionshindrade
deltagare i projekten, som därtill är lokaliserade så att bredband i princip finns
tillgängligt i närheten av deras bostad eller där försöken i övrigt genomförs. I
urvalet av funktionshindrade krävs hjälp av den berörda organisation som särskilt
är inriktad mot den grupp av funktionshindrade som ett visst försök avser. Utan
ett aktivt engagemang från organisationerna kommer försöken i onödan att dra ut
på tiden, svårigheter att utvärdera försöken kommer att uppstå och det kommer
också att bli svårare att få gehör för att överföra försöken till permanenta tjänster
till nytta för olika grupper av funktionshindrade.
Berörda kommuners respektive landstings organ för hjälpmedel, stöd och omsorg
för funktionshindrade fyller också en viktig funktion vid försökens
genomförande. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet kommer
därvid inom ramen för sina uppgifter medverka till att respektive kommun eller
landsting blir uppmärksammade på försöksprojekten när dessa konkretiseras till
tid och plats.
Försökstiden för varje separat projekt beräknas till minst ett år. Med kortare tid till
förfogande hinner inte alla mindre problem, som alltid är att räkna med, att rättas
till för att viktigare och för bredbandsöverföringen signifikanta problem skall
kunna identifieras och hanteras. En preliminär tidplan faller ut på följande sätt:
Avlämnande av förstudierapporten till regeringen 2001-06-01
Visst fortsatt förberedelsearbete för genomförande
av försöken
Hösten 2001
Post- och telestyrelsen
29
Bredband för funktionshindrade
Beräknat regeringsbeslut om att gå vidare
med försöken
Kravspecifikationsarbete och engagering av organisationer och funktionshindrade för försöken
Upphandling av försök
Genomförande av försök och utvärdering
Fortsatt kravspecifikationsarbete och upphandling
av kompletterande försök
Genomförande av försök och vidare utvärdering
Avrapportering av resultat av genomförda försök
och förslag till åtgärder med anledning av dessa
Huvudrapport
Hösten 2001
Hösten 2001 – våren 2002
Klart före sommaren 2002
Hösten 2002 – våren 2003
Hösten/vintern 2002/2003
Under 2003, ev. våren 2004
Hösten 2003 eller under 2004
7.5 Kostnader
Kostnaderna för förslagen har i förstudien endast kunnat uppskattas överslagsmässigt och betydande marginaler är nödvändiga för att hålla försöken inom den
angivna ramen om 20 miljoner kronor. För varje föreslaget projekt har en uppskattad kostnad för försöken angivits . Sammantaget uppgår dessa kostnader till
cirka 13 miljoner kronor.
I de angivna kostnaderna har inte medtagits någon kostnad för bredbandsförbindelserna, som dock bör medräknas i en slutlig kalkyl. En marginal på minst 50
procent bör läggas till angivna belopp, dels således för nätkostnaderna, dels för att
det skall vara möjligt att öka deltagandet av funktionshindrade i framgångsrika
projekt, dels för oförutsedda kostnader. Likaledes tillkommer kostnader för
utvärdering och andra expertkostnader.
7.6 Utvärdering av försöken
Syfte
Under försöksverksamheten genomförs ett antal projekt som avser att med förbättrad tillgänglighet och snabbare telekommunikationer höja livskvaliteten hos
den enskilde. Graden av behovstillfredsställelse liksom den samhällsekonomiska
effektiviteten i försöken behöver undersökas. Följande specifika frågeställningar
skall belysas:
z vilken förbättring i brukarens sociala liv och livskvalitet åstadkommes
z hur fördelar sig de samhällsekonomiska insatserna på olika aktörer i samhället
z vilka kostnader uppstår för den enskilde
z vilken kvalitet har projektet.
Härigenom fås underlag för att kunna bedöma relationen mellan nytta för brukarna och samhällskostnaderna och vilka insatser som kan motiveras samhällsekonomiskt eller som bör vidareutvecklas.
Post- och telestyrelsen
30
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
Försöksuppläggning
För vart och ett av försöken skall genom belysning av frågeställningarna ovan
kostnadseffektiviteten undersökas. Innebörden är att försökets mervärde relateras
till den marginalresurs som krävs för försöket. En bred analys av samhällskostnader bör ingå i denna kostnadsanalys.
För att kunna bestämma försökets mervärde och kostnad krävs en jämförelse med
kontrollgrupp. Två möjligheter att åstadkomma en informativ jämförelse kan
finnas. Vilket alternativ som kan genomföras beror av försökens utformning med
avseende på antal involverade brukare, tidsplaner m m:
z Brukare rekryteras, eventuellt slumpmässigt, till försöket ur en grupp som uppfyller vissa inklusionskriterier. Kontrollgrupp hämtas (eventuellt slumpmässigt,
ur samma grupp). Jämförelse sker mellan de som deltar i försöket och kontrollgruppen.
z Brukare som deltar i försöket utgör sina egna kontroller (”historiska
kontroller”). Studien är då en ”före/efter”-studie. Förfarandet kräver att
adekvat tid avsätts för ”före”-analysen innan försöket implementeras.
Statistiskt hög säkerhet ställer krav på storlek hos studiepopulationen, vilket måste
övervägas i varje enskilt försök. I situationer med endast en eller några få försökspersoner blir studien explorativ, dvs. den kan ge indikation på intressanta förhållanden men inte i sig ge statistiskt säkerställt underlag för vidare rekommendationer.
I varje försök skall givetvis bästa möjliga metod för samhällsekonomisk utvärdering väljas. I vissa situationer kan studier med hög evidensstyrka genomföras, vilka
kan vara normativa för fortsatt handlande. I andra fall kan endast ”svagare” studier genomföras, vilka får ses som explorativa, men samtidigt viktiga med hänsyn
till vilken typ av resultat det är praktiskt möjligt att ta fram.
Utfallsanalys
Utfall eller effektmått kan representera resultat på olika nivåer. Målsättning för ett
försök kan skattas för att därigenom följa försökets måluppfyllelsegrad. Av vidare
betydelse kan konsekvenser för individen vad gäller funktionsförbättringar fysiskt,
psykiskt och socialt vara väl så väsentligt, det ultimata måttet ”livskvalitet” likaså.
De senare så kallade globala eller generiska måtten kan möjliggöra jämförelser
mellan olika insatser för olika grupper av människor. Vi föreslår för försöken att
två olika metoder används samtidigt för att möjliggöra bedömning av
kostnadseffektivitet respektive kostnadsnytta:
z Den värderingsmodell, baserad på WHO:s ICIDH-2-klassifikation beskriven i
kapitel 4, vidareutvecklas med avseende på preciseringsgrad inom domäner av
livsområden. För varje försök fås då en uppsättning subgrupper för en eller flera
av de nio domäner som klassifikationen omfattar. Dessa subgrupper följs med
avseende på betydelse för brukarens aktivitet och delaktighet. Ansatsen kan ge
mångfacetterad information om försökets betydelse och en kvalitativ bedömning av kostnadseffektivitet (låg, tveksam, hög). Möjligheten till jämförelser
försöken emellan är dock med denna metod svag.
Post- och telestyrelsen
31
Bredband för funktionshindrade
z
Huvudrapport
Ett ultimat mått på livskvalitet introduceras. Livskvalitetsmåttet kan ses som
den nytta personer erfar i relation till försöket. Antag att alla tänkbara hälsotillstånd kan rangordnas på en skala mellan 0 (död) och 1 (full funktionsförmåga). I denna procedur ligger att alla aspekter på personens livskvalitet, som
är relaterade till funktionsnedsättning, beaktas. Avståndet mellan två tillstånd på
skalan motsvarar den upplevda livskvalitetsförbättringen mellan det sämre och
det bättre tillståndet.
Ett antal metoder för sådan nyttomätning, som är relativt enkla att använda, har
utvecklats. Ett instrument med stor användning inom hälso- och sjukvård är
Europol, vilket har validerats i flera studier. På grund av svagheter i instrumentet
vid tillämpning på personer med bestående funktionshinder har ett kompletterande instrument (ENATS) utvecklats, vilket föreslås användas tillsammans med
Europol.
Metoden ger absolut mätning av livskvalitet och kan användas för att ge en samtidig bedömning av den livskvalitet och det antal levnadsår som en intervention
ger. Man får ett mått på antal vunna kvalitetsjusterade levnadsår (på engelska
”quality-adjusted life years, QALYs). Genom att för olika försök beräkna den
kostnad som krävs för att åstadkomma en QALY möjliggörs jämförelser även
mellan försök som riktas mot olika grupper av funktionshinder. Metoden är
klassisk i prioriteringssammanhang. Svagheter är dock att metoden kan vara svår
för försökspersonen att förstå, vilket försvagar tillförlitligheten. Vidare måste
kostnadsanalyserna i jämförande studier vara gjorda på likartade sätt.
Vi föreslår att de två beskrivna metoderna för utfallsanalys används samtidigt
inom de antagna försöken. Detta kräver visst utvecklingsarbete med syfte att ta
fram adekvata enkätinstrument.
Kostnadsanalys
Kostnadsanalysen omfattar dels försökens direkta kostnader, till exempel
investerings- och utnyttjandekostnader, dels indirekta kostnader (alternativt
vinster) som uppstår som följd av försöken (produktionsbortfall, förändringar i
behov av social service osv.).
Dataunderlaget utgörs av enkäter till samt intervjuer av brukarna. Utformningen
av frågor är viktig för att man ska kunna få hög tillförlitlighet i svaren. Variablerna
exemplifieras enligt:
Demografiska/socioekonomiska faktorer: Ålder, kön, handikapp, svårighetsgrad,
varaktighet, boende, utbildning, sysselsättning, arbetslöshet, inkomst, ersättningar
från socialförsäkringen.
Åtgärder: Fördelat efter typ av resursutnyttjande och kostnader på berörda aktörer.
Kvalitet: Säkerhet, tillgänglighet, information, påverkan, tillfredsställelse.
Försöks- kontra rutinverksamhet
Det är väl känt att försöksverksamhet så gott som alltid ger resultat vad gäller
effektivitet och kostnadseffektivitet som inte överensstämmer med vad som
Post- och telestyrelsen
32
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
erhålls i rutindrift. Skälen är många. Försöket ägnas mer omsorg och har bättre
prestanda än verksamheten i rutindrift. De personer som medverkar i försöket är
utvalda ”typpersoner” och ger försöken en högre effektivitet än medelpersonen
och försökspersonerna är medvetna om sin exklusivitet. Medverkande personal är
selekterad och bättre utbildad och engagerad än ordinarie personal i genomsnitt. I
rutinverksamhet glider (vidgas) inklusionskriterierna för att åtnjuta verksamheten
(teknologin) exempelvis mot lindrigare funktionshinder, vilket kan minska den
teoretiskt möjliga effektivitet som kan uppnås.
Den undersökning av effektivitet och kostnadseffektivitet som kan göras i den här
beskrivna försöksverksamheten bygger på ett idealt synsätt. De försök som
genomförs bör analyseras även med avseende på möjlig diskrepans mellan
effektivitet i försök och rutin. En försöksuppläggning bör eftersträvas som så
långt som är möjligt ger rutinliknande förhållanden.
7.7 Redovisning av vissa frågor i uppdraget
De frågor som föranlett utredningen är behandlade ovan. En del frågor kan
knappast besvaras fullt ut förrän erfarenhet fås genom att de praktiska försöken
genomförs. Avslutningsvis skall dock några av frågorna ytterligare belysas.
Vilka grupper som skulle ha nytta av bredband
och varför samt till vad?
Utredningen har försökt lösa denna fråga genom att i försöken engagera olika
grupper av funktionshindrade. Det finns möjlighet att pröva bredband för dövblinda, döva, vuxendöva, hörselskadade, rörelsehindrade, synskadade, dyslektiker
samt personer med intellektuellt funktionshinder. Andra grupper som eventuellt
skulle kunna ha behov av kommunikation där hög överföringshastighet har betydelse är så kallade funktionellt hörselskadade, talskadade, afatiker, eller personer
medicinskt relaterade handikapp, exempelvis allergiker. Utredningen har dock inte
bedömt att det för närvarande finns underlag att föreslå försök med inriktning
mot dessa andra grupper.
Bildkommunikation ställer givetvis till särskilda problem för synskadade. Man kan
diskutera om taktila (haptiska) gränssnitt och olika former av virtuell verklighet
kan komma att på ett väsentligt nytt sätt medföra möjligheter till nya upplevelser
för synskadegruppen. I nuläget har dock den tekniken inte bedömts tillräckligt
mogen för att basera de nu aktuella försöken på den.
Vilka driftförutsättningar som bedöms komma att föreligga?
I den mån de förslagna försöken kan genomföras framgångsrikt och sedan i vissa
fall permanentas kommer frågan om drift och kostnadsfördelning mellan
samhället och den enskilde att aktualiseras.
Principen bör vara den som gäller vid andra samhällsfinansierade tjänster för
personer med särskilda behov. Det innebär att de merkostnader som uppkommer
för den enskilde som funktionshindrad jämfört med en person utan funktionsPost- och telestyrelsen
33
Bredband för funktionshindrade
Huvudrapport
hinder bör bestridas av det allmänna. Övriga kostnader faller på den enskilde.
Därvid har denne i varje särskilt fall att finna finansiering för utrustning m m i den
mån vederbörande inte har egna medel för detta. I vissa fall kan sannolikt bredbandskommunikation möjligen ersätta andra lösningar på problem för den funktionshindrade som samhället har att svara för. Då kan en bredbandslösning innebära en fördel såväl för den enskilde som för samhället och den totala kostnaden
till och med minska.
Bedömningen för närvarande är att bredbandkommunikation i sig inte bör medföra stora eller ökande behov av generell finansiering. Behov av dövtolkning är
dock ett område som kan komma att föranleda en annan bedömning, särskilt om
mobilt bredband med god bildöverföring realiseras inom de närmaste åren.
Design-for-All
Som framgår av de föreslagna försöken finns betydande utrymme för expansion
av de föreslagna försöken till mer allmän användning. I vissa fall torde exakt
samma system och utrustning kunna användas, i andra fall kan utrustningar i båda
ändar av bredbandsförbindelsen förenklas eller modifieras på annat sätt för att
bibehålla funktionalitet till lägre kostnader.
För att säkerställa en utveckling på bredbandskommunikationen i Sverige – och
internationellt – som tillgodoser de funktionshindrades behov är det dock mycket
väsentligt att protokollen för överföring över bredband standardiseras. Den
standarden skall säkerställa att all överföring kan omfatta rörlig bild, minst 25
bilder/sek i god upplösning, tal, samt textöverföring i båda riktningarna. Utöver
detta bör dataöverföring integreras i den mån detta görs för vanlig videotelefoni.
Hur ändutrustningarna sedan konstrueras för att utnyttja överföringsmöjligheterna
kan inte på samma sätt standardiseras utan bör i huvudsak överlåtas till konkurrensen på marknaden. För att stimulera utvecklingen av bra terminaler för olika
grupper av funktionshindrade bör dock fortsatt kravarbete understödjas och den
upphandling av terminalutrustning som sker i offentlig regi bör uppfylla krav som
möter funktionshindrades behov av tillgänglighet.
Arbetsdelning mellan myndigheter och näringsliv
Frågan är i viss mån besvarad med det ovanstående. Ansvariga myndigheter bör
på sedvanligt sätt bemyndigas att upphandla och följa upp de tjänster som statsmakterna beslutar skall erbjudas funktionshindrade.
När det gäller de planerade försöken kommer strävan vara att engagera de viktiga
aktörerna på marknaden för att dels få tillgång till bästa möjliga försöksbetingelser
och systemlösningar, dels om möjligt kunna utveckla ett partnerskap där ett
ömsesidigt intresse att utveckla tjänster för bredbandsnäten är drivkraften.
Post- och telestyrelsen
34
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 1: Förfrågan om förslag
Bilaga 1
Försöksverksamhet rörande bredbandstjänster för funktionshindrade
Post- och telestyrelsen, PTS, har regeringens uppdrag att utreda och lämna förslag
till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till
produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Uppdraget skall redovisas senast 1 juni 2001.
Till stöd för PTS arbete finns en referensgrupp med representanter för ett urval
av berörda organisationer, som arbetar för att tillvarata funktionshindrade personers intressen, vidare representanter för Socialstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet,
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet samt Arbetsmarknadsstyrelsen.
I PTS uppdrag ingår att redovisa:
z vilka grupper som skulle kunna ha nytta av bredband och varför samt till vad,
z utformning av metod för att följa upp och utvärdera vad stödet innebär för de
funktionshindrade,
z en bedömning av den nytta tillgängligheten till bredband medför,
z vilka praktiska och tekniska förutsättningar som måste vara uppfyllda för
tillgänglighet och god effekt,
z på vilket sätt generell tillgänglighet (design för alla) kan utnyttjas och vilka
speciella anpassningar som krävs i de fall den generella tillgängligheten inte är
tillräcklig,
z vilka driftförutsättningar som bedöms komma att föreligga bland annat i form
av IT-stöd och extra kostnader för den enskilde och
z arbetsfördelning mellan myndigheter och näringsliv.
Meningen är att sedan gå vidare i en inbjudan till företag verksamma på telekommarknaden i Sverige och genomföra ett antal kvalificerade försöksprojekt som
med god sannolikhet stöder såväl funktionshindrades behov av effektiva kommunikationstjänster som samhällets och näringslivets intresse av att utveckla tjänsteutbudet av bredbandstjänster som även kan stödja bredbandsutvecklingen i stort i
Sverige.
För att kunna realisera dessa mål har PTS och referensgruppen tolkat uppdraget
på följande sätt, vilket nu ligger till grund för det fortsatta arbetet under våren.
z Uppdraget innebär att lämna förslag till försöksverksamhet, som skall kunna
starta tämligen omgående efter ett beslut av regeringen att gå vidare med upphandling av försöksverksamheten. Det betyder att de produkter och tjänster
som skall prövas måste finnas tillgängliga inom högst ett år efter det den nu
aktuella redovisningen är genomförd och tillställd regeringen. Med andra ord,
produkterna och tjänsterna som skall prövas måste finnas tillgängliga före
sommaren 2002.
z Föreslagna försök skall omfatta tillämpningar som kräver hög överföringskapacitet. 300 kbit/s i båda riktningarna sätt som undre gräns men uppåt finns ingen
Post- och telestyrelsen
35
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
Bilaga 1: Förfrågan om förslag
begränsning. Detta är mer än vad vanligt telefonabonnemang eller ISDN
erbjuder idag och innebär definitivt nya möjligheter till överföring av kombinationer av tal, bild, ljud och data.
I idéfasen, se nedan, sätts inga begränsningar på möjliga och tänkbara tillämpningar. Såväl arbetsliv, utbildning som hemmiljö kan ingå.
Stor vikt kommer att läggas vid uppföljning. Förslag till metoder för detta skall
lämnas för de försöksprojekt som föreslås genomföras.
Kostnaderna för försöken få högst uppgå till MSEK 20. Målsättningen är att
efter försöken skall de verksamheter som uppvisar mest nytta kunna permanentas och utgöra en grund för utveckling av ICT för funktionshindrade i
arbetslivet, i skolan och i hemmiljön.
Idéfasen
Under januari månad genomförs idéfasen av uppdraget. Till personer som vi
bedömer, från olika utgångspunkter, har redan formulerade idéer rörande det
aktuella området eller som har intresse att utveckla sådana idéer ger vi nu
möjlighet att inkomma med förslag.
Förslagen skall beakta vad som sägs ovan. Observera att vi ber om förslag på
tillämpningar som ställer krav på kapacitet för digital överföring. Ibland föreslås
tjänster som kräver avancerad databehandling men som däremot kräver rätt liten
överföringskapacitet, men det är inte aktuellt i detta sammanhang.
Förslagen kan grupperas med avseende på
z vilka handikappgrupper som skulle ha nytta av förslaget
z i vilken eller vilka applikationer kan förslaget realiseras (arbetslivet,
skola/utbildning, hemmiljön).
Det gäller alltså att svara på frågan vilka grupper som skulle kunna ha nytta av
bredband och varför samt till vad. En kortare beskrivning som klargör detta bör
bifogas lämnade förslag.
Idéfasen är fri och även frifräsiga förslag och nytänkande välkomnas. Analysfasen
får sedan avgöra förslagens realism och genomförbarhet med hänsyn till de
restriktioner som angetts ovan. Vi är också intresserade att få förslag på flera
namn som skulle kunna bidra till idégenereringen.
Ursprungligen var avsikten att Hjälpmedelsinstitutet skulle ta ansvar för genomförandet av idéfasen. Detta visade sig av flera skäl inte vara möjligt. PTS har
därför anlitat prof. Ulf Keijer, KTH som biträde för att genomföra idéfasen.
Vi vill ha Era förslag senast den 19 januari 2001, per post eller på e-post till
Ulf Keijer
KTH – Arkitektur
100 44 Stockholm
e-post [email protected], telefon 08 790 85 33
Post- och telestyrelsen
36
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 1: Förfrågan om förslag
Ulf Keijer kommer också själv ta kontakt med Er på telefon. Frågor angående
denna skrivelse kan även ställas till Alf Tengström, PTS, som svarar för PTS
uppdrag som redovisats ovan, e-post [email protected], telefon 08 678 56 26.
Med vänlig hälsning
Alf Tengström
Post- och telestyrelsen
37
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 2: Förslagsställare i idéfasen
Bilaga 2
Förslagsställare i idéfasen
André Alm
Lars-Ove Arnesson, Synskadades riksförbund, SRF
Lars Augustsson
Lars-Åke Berglund, Handitek
Anders Bond, Kognitron
Jan-Olof Bergold, Hörselskadades Riksförbund, HRF
Torbjörn Dahlander, Kjell Hansson, Lars Sönnebo, Talboks- och Punktskriftsbiblioteket
Per Florén, Kairos Future
Ingela Friman, Hjälpmedelsinstitutet
Anders Green och Helge Hüttenrauch, KTH
Abbas Haghjo, FUB IT-kommitté
Hans Hammarlund, Peter Lorentzon och Sören Hansson, Hjälpmedelsinstitutet
Gunnar Hellström, Omnitor
Joakim Jarnryd, Riksförsäkringsverket
Gerd Johansson, Lunds Universitet
Stefan Johansson, Handikapp.se
Jan-Erik Jonsson
Stefan Junestrand, Leal & Junestrand Arkitekter
Anita Karlsson, Svenska Enter Rehabilitering AB
Stig Kjellberg, Sveriges Dövas Riksförbund
Frédéric Klinghoffer och Jon Gustavsson, Sundbybergs stad
Jan-Ingvar Lindström
Pontus Lundell, PonCom
Göran Molin, Molin Framtidsstudier
Inger Rundström, AMS Resursfunktionen
Calle Sjöström, Certec, Lunds Universitet
Ragnar Åhgren, GN Transistor
Gunilla Öhngren-Löfberg, Arbetsförmedlingen/Hörsel Uppsala
Agneta Österman, Honett Distans
Post- och telestyrelsen
38
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Bilaga 3
Förslag i idéfasen
I denna bilaga redovisas samtliga inkomna skriftliga förslag under idéfasen i förstudieprojektet ”Bredband för funktionshindrade”. Förslagen är redigerade med
lätt hand. Förslagens olika skrivsätt har ett värde i sig och har därför i stort bibehållits. Lista över samtliga förslagsställare återfinns i bilaga 2. Varje förslag har av
utredaren försetts med en kort rubrik som kan tjäna som identifikation.
Innehåll
Tjänster för synskadade
Mobilt bredband för teckentolkning för döva
Utbildning inom området intellektuella funktionshinder
Streaming av tjänster
Internet och 8sidor
Bra bild och ljud
Bit för Bit – Talböcker via bredband till läshandikappade högskolestudenter
Virtuell verklighet
Sittsår och uppföljning
Vicinia
Digital naturvård
Vad skall vi ha bredband till?
Videotjänster för små grupper
Total Konversation
Ständigt uppkopplad
Rehabiliteringsergonomi
Delaktighet och medverkan
”Remote vision control”
Två scenarier
23 bredbandtjänster
Webbtelefoni
Bildkommunikation och utvecklingsstörning
Snabb överföring av bilder
Multimodal kommunikation
Användargränsnitt on-line
Arbetslivet
Haptiskt gränssnitt
Videotelefoni och Bluetooth
Engelskt uttal för hörselskadade
Distansutbildning
Bredband och utvecklingsstörning
40
41
41
44
44
45
46
47
49
49
50
51
55
59
62
63
67
68
68
69
74
75
76
76
77
78
79
82
82
85
87
Post– och telestyrelsen
39
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Tjänster för synskadade
Personlig service och arbetsbiträde på distans
SRF administrerar en lästjänst för synskadade, som innebär att enskilda personer
har fax hemma. Man faxar recept, brev och annat och får det sedan uppläst via
telefon. Lästjänsten utförs i dagsläget av personal på Enter.
I en försöksverksamhet skulle man kunna utvidga denna tjänst till att gälla annan
assistans än enbart läsning. Användaren skulle ha en kamera ansluten till dator.
Man skulle kunna koppla upp en förbindelse, där man hade kommunikation med
ljud och bild i båda riktningarna. En enskild synskadad – i hemmet eller på en
arbetsplats – skulle kunna få hjälp att identifiera omärkta förpackningar och
burkar, flaskor. Man kunde få hjälp att inspektera kläder för att se om det finns
fläckar. Sortera tvätt.
När det gäller arbetslivet, så är det främst egenföretagare i glesbygd som kanske
över huvud taget har svårt att få en person som arbetsbiträde.
Nyttan med ett sådant försök skulle vara att verkligen få en uppfattning om
personlig assistans på distans är brukbar. Det kan bli ett komplement till
kommunal hemtjänst och ett alternativ till arbetsbiträde. Den personliga
integriteten är en viktig aspekt.
Fantomaten
Fantomaten ger en taktil, tredimensionell presentation av exempelvis byggnader,
gatumiljöer. Man kan virtuellt känna på föremål som inte finns att tillgå där man
befinner sig. Det här är en tillämpning som omnämns i Bredbandsutredningen.
Här skulle det vara intressant med ett försök där olika kategorier av användare var
med, dvs. både hem, utbildning, arbetsliv. Troligen är det särskilt inom utbildning
som detta skulle kunna vara brukbart, allt från förskolebarn till vuxna studenter.
Louvren går just nu ut med att man kan gå in på en hemsida och få utskrifter i
relief av konstverk. I ett sådant fall kan Fantomaten säkert vara presentatören.
Digitala talböcker
Vi räknar med att TPB inkommer med förslag inom detta område som är av stort
intresse för oss och andra läshandikappade.
Punktskrift på distans
Vi har presenterat en idé om undervisning i punktskrift på distans. Vi bedömer
dock att idén inte är aktuell för närvarande.
Post– och telestyrelsen
40
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Mobilt bredband för teckentolkning för döva
Det finns en idé som diskuterats under en tid men som inte prövats ordentligt.
Döva har ju ofta ett behov av teckentolkar. Antag att döva personer bär med sig
en mobiltelefon med bredband i Sverige. Behovet av överföringshastighet blir väl
initialt på gränsen till den definition som nämndes i förfrågan. Mobiltelefonen
innehåller bland annat en kamera och en högtalande telefon. Den döve går till
banken eller skolan och kan teckna till en ”remote” tolk någonstans som talar
tillbaka via högtalartelefonen. En sådan tjänst skulle kunna vara både praktisk och
kostnadsbesparande. Har detta prövats i Sverige ännu?
Utbildning inom området intellektuella funktionshinder
Bakgrund
Den grupp i samhället som kanske har möjlighet att få mest nytta av modern IT är
personer med kognitiva funktionshinder. Lite grovt kan man säga att datorer är
bra på det som denna grupp är svag på.
Ett flertal projekt under 1990-talet har visat på mycket stora möjligheter att göra
kompenserande begåvningsstödjande hjälpmedel med hjälp av modern datorteknik. Ändå är denna utveckling bara i sin linda. Det är en nisch där Sverige
definitivt är världsledande. Detta beror till stor del på de ändringar inom omsorgsverksamheten som genomfördes redan på 1960-talet och som har lett till att
attityden till framförallt personer med utvecklingsstörning är annorlunda än i
resten världen (förutom Norge).
I mitten av 1990-talet genomfördes det omfattande Mentek-projektet under
ledning av Hjälpmedelsinstitutet. Där visade man att informationsöverföring via
datorer till personer med utvecklingsstörning ger en radikalt ökad självständighet
och möjlighet att tillgodogöra sig information. (Projektet är utförligt
dokumenterat).
Principerna har sedan implementerats i några boenden runt om i Sverige, dock
inte alls i den omfattning som behovet motiverar. Detta beror på en rad faktorer,
dels naturligtvis på kostnaden, men dels också på brister i kompetens hos personalen.
Det har gjorts flera försök att tillhandahålla utbildning inom hjälpmedelsområdet
för personal inom omsorgen. 1999 genomfördes en Internetbaserad utbildning i
ämnet ”Datorhjälpmedel för personer med utvecklingsstörning”. Kursen riktade
sig till personal inom omsorgen och inom särskolan.
En stor del av utbildningen bestod av filmer som på ett konkret och praktiskt sätt
visar hur man gör. Kursen utnyttjade det svenskutvecklade utbildningsramverket
”Lektor” som bygger på att det tunga materialet (huvudsakligen filmer) distribuerades på en CD. Resultat av kursen var att innehållet fick mycket gott betyg, men
Post– och telestyrelsen
41
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Internet-funktionaliteten upplevdes som lite knölig och seg. Kursmaterialet har
sedan i sin helhet givits ut som en CD och spridits i något hundratal exemplar.
En avgörande nackdel med denna princip är naturligtvis att kursmaterialet inte
enkelt kan uppdateras kontinuerligt. I den snabba tekniska utvecklingen är
åtminstone en årlig uppdatering nästan nödvändig.
Vi håller för närvarande på att tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet testa
möjligheten att köra utbildningen direkt från HI:s hemsida med så kallad
”streaming-teknik” för filmerna. Det är sannolikt genomförbart, men med normal
modemhastighet runt 50 kbit/s blir kvalitén dålig och bilden liten.
Möjligheter med högre bandbredd
Personer med kognitiva funktionshinder har i allmänhet mycket begränsad läsoch skrivförmåga, vilket gör att information får hanteras med bilder/symboler
och ljud.
Med enkla bilder och effektivt komprimerade ljud är det naturligtvis genomförbart
med begränsad bandbredd.
Med en bandbredd på över 300 kbit/s skulle information kunna överföras även i
form av filmer. Det kan vara instruktionsfilmer om hur man lagar till en viss
maträtt, visa på nya möjligheter med hjälpmedel, men också ren
allmäninformation presenterad på en lämplig abstraktionsnivå.
En annan mycket lockande möjlighet är att utnyttja bildtelefoni. För personer
med kognitiva funktionshinder är det en stor fördel att se den man pratar med,
inte minst för alla de personer med utvecklingsstörning som utnyttjar teckenspråk
i sin kommunikation.
När det gäller grupperna personer med hjärnskada och personer med senildemens
är det även en stor fördel att kunna skicka bilder i andra riktningen för att
personal och anhöriga skall kunna bedöma allmäntillståndet.
Personal inom omsorgen är normalt mycket lågt utbildade, dessutom finns en
svag teknisk tradition. Skall brukarna kunna tillgodogöra sig den snabba tekniska
utvecklingen måste naturligtvis personalen utbildas.
Möjligheten till distansutbildningen är naturligtvis bra för många i samhället. Dock
menar jag att för personal inom omsorgen är utbildningsbehovet mer omfattande
än för de flesta andra yrkesgrupper. Beroende av den låga utbildningsnivån är det
en stor fördel att kunna visa konkreta exempel snarare än teoretiska beskrivningar.
Det är också en stor fördel att utbildningen kan genomföras på hemmaplan.
Omsorgspersonal finns i precis alla hörn av landet.
Även distansutbildning för brukare är intressant. Det har mig veterligen inte
provats i någon större omfattning. För personer med kognitiva funktionshinder
Post– och telestyrelsen
42
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
som bor långt från välutrustade hjälpmedelcentraler kan det vara den enda
möjligheten att få se moderna hjälpmedel som man av naturliga skäl inte kan
tänka sig.
Förslag
Nedan är några grova skisser på försök inom ovan beskrivna områden. Jag har
valt att utgå från existerande projekt för att hålla nere kostnaden. Projekt som
enligt min mening relativt enkelt skulle kunna utvidgas med prov inom
bredbandområdet.
Informationshantering
Vi håller för närvarande på projektet ”Handdatorer för personer med kognitiva
funktionshinder” finansierat av Hjälpmedelsinstitutets ”IT i Praktiken” satsning.
I det projektet avser vi bland annat utvärdera ett informationshanteringssystem
med handdatorer som ”terminaler”. Utgående från våra erfarenheter av Mentekprojektet vill vi försöka skapa ett kostnadseffektivt och lätthanterligt system.
Denna utvärdering skulle sannolikt kunna utvidgas med prov kring
bredbandsbaserad bildtelefoni och information med rörliga bilder.
Kostnaden torde nog kunna hållas rimlig, uppskattningsvis i storleksordningen
0,5–1 MSEK.
Distansutbildning av personal
Prov med bredbandsbaserad distansutbildning för personal skulle relativt enkelt
kunna genomföras utgående från det befintliga kursmaterialet (även om det börjar
bli lite omodernt i några avseenden).
Kostnaden för att implementera tekniken är förhållandevis låg, dock ligger det
naturligtvis en omfattande kostnad i att producera och underhålla kursmaterialet.
En kostnad som dock samhällsekonomiskt är väsentligt lägre än annan traditionell
utbildning.
Distansutbildning av brukare
Habiliteringen i Falun har i dagarna fått klart med stöd från Hjälpmedelsinstitutet
för att utveckla en interaktiv utbildning för personer med hjärnskada. Tanken är
att denna utbildning skall distribueras via CD.
Materialet skulle sannolikt lämpa sig synnerligen väl för att tillhandahållas ”online” över en bredbandsöverföring.
Post– och telestyrelsen
43
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Streaming av tjänster
Själv är jag funktionshindrad efter en nackskada. Jag jobbar idag på Office data
med utveckling av tjänster till stadsnäten. Har hållit på med datorer och programmering i över femton år. Använder Internet tjänster dagligen i mitt arbete och
fritid. Rent spontant så tycker jag att alla tjänster som utvecklas för folk utan
funktionshinder är till ännu större nytta för funktionshindrade. Internet har betytt
väldigt mycket för mig och mitt arbete. Dokumentation rörande det mesta finns
att hämta på nätet. När vi börjar snacka bredband så tänker jag främst på streaming av tjänster för både ljud och bild. Där kan synskadade eller andra personer
som har svårt att läsa få möjlighet till lättillgängliga interaktiva tidningar och annan
litteratur. Att kunna se ”video” filmer via nätet är något som är speciellt användbart för funktionshindrade som har svårt att ta sig till videobutiken.
Jag vill hålla mig informerad om vad som händer med detta projekt. Jag kanske
kan ha något att bidra med.
Internet och 8sidor
Personer med utvecklingsstörning har genom sin funktionsnedsättning i olika grad
svårigheter med att tillgodogöra sig olika former av information. För en stor
grupp gäller att man saknar, eller har en mycket begränsad förmåga att använda
sig av det skrivna språket. För denna grupp ger användning av talsyntes stora
möjligheter till att få tillgång till viktiga delar av information som idag endast är
tillgänglig i skriftlig form. Särskilt om denna teknik kopplas till
Internetanvändning.
Post– och telestyrelsen
44
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
För att informationen skall bli förståelig och tillgänglig krävs dock i allmänhet en
bearbetning utöver omvandlingen från text till tal. Bland annat en kontroll över
hastigheten i informationsflödet, samt möjligheter att få stöd genom
tilläggsinformation till texten. Bland annat i form av bilder – stillbilder,
filmsekvenser och bildsymboler – samt olika former av ljud, som gör att den
aktuella informationen sätts in i rätt sammanhang. Eftersom en
utvecklingsstörning även ger en begränsning i den mängd information som
personen kan tillgodogöra sig per tidsenhet blir det väsentligt att denna
tilläggsinformation är begränsad till enbart det som den enskilde personen
upplever som relevant i varje ögonblick. Personer med utvecklingsstörning visar
sinsemellan stora variationer såväl när det gäller erfarenheter och kunskaper som
grad av intellektuell funktionsnedsättning. Det ställs därför stora krav på
möjligheter till ett individuellt urval av den tillgängliga tilläggsinformationen.
Undertecknad har nyligen avslutat ett KFB-finansierat projekt där
utvecklingsstörda personer utan läsförmåga har fått möjlighet att ta del av bla
nyhetsinformation från webversionen av tidningen 8Sidor, som har en text
skriven på lättläst svenska. Vi detta försök fanns inget behov av en hög
överföringshastighet då användarna körde sina program off-line och var och en
hade talsyntes installerad i sin dator. Försöket gav positiva resultat. Sannolikt var
möjligheten att mata fram texten mening för mening i egen vald takt en viktig
faktor, liksom att skärmbilden var mycket förenklad. Det känns angeläget att dessa
erfarenheter tas till vara och utvecklas mot system som i än högre grad minskar de
utvecklingsstörda personernas informationshandikapp.
En hög överföringshastighet skulle ge stora möjligheter till utveckling av nya
interaktiva system där användarna i realtid fick möjlighet att utifrån individuella
behov påverka informationsflödet. Både vad gäller hastighet, urval och
presentation av stödinformation av olika slag.
Den statliga stiftelsen Centrum för lättläst, som producerar tidningen 8sidor och
annat lättläst material, har visat stort intresse för en utveckling av
Internetversionen av nyhetstidningen. Det skulle vara mycket intressant om någon
form av prov av detta slag kunde göras inom ramen för denna verksamhet. Där
finns stor tillgång till kompetens när det gäller att göra information lättillgänglig
för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Bra bild och ljud
Utan att i dagsläget ha några konkreta projektförslag vill jag ändå kraftigt
understryka att i bredbandssammanhang är en bra rörlig bild kombinerad med ett
bra ljud ett utmärkt stöd för hörselskadade i telekommunikationssammanhang.
Detta kan också kompletteras med möjlighet till text. (Begränsade försök med
bland annat hörselskadade och vuxendöva kring detta har under hösten
genomförts inom ett projekt ”Samtidig text-, tal- och bildtelefoni” i samarbete
med Gunnar Hellström, Omnitor AB).
Post– och telestyrelsen
45
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Bit för Bit – Talböcker via bredband
till läshandikappade högskolestudenter
Bredbandsprojektet
TPB provar idag i projektform den digitala distributionsformen för talböcker.
Fördelarna med digital distribution är bland annat att den på sikt blir billigare än
den nuvarande via post och, framför allt, att den gör talboksbeståndet tillgängligt
på ett helt nytt sätt. De lokala biblioteken får genom tillgången till ett centralt
digitalt talboksarkiv ett virtuellt bokbestånd, motsvarande de för närvarande cirka
65 000 analoga titlar som finns på TPB, som är mångdubbel större än det egna
lokala. Den enskilde låntagaren behöver t.ex. inte köa på en populär titel, eftersom
boken alltid finns inne. 1999 inledde TPB ett treårigt projekt för att prova digital
distribution av talböcker. TPB samarbetar med Länsbibliotek Sydost och
Länsbiblioteket i Västmanland. Ett avtal har slutits mellan TPB och Sunet, som
gör det möjligt för TPB att börja bygga upp ett digitalt talboksarkiv vid Sunets ftparkiv. Den digitala distributionen fungerar så att de lokala biblioteken laddar ned
talboksfilerna och framställer därefter fysiska utlåningsexemplar på cd-romskivor.
Rutinerna är enkla och kräver inte några avancerade datorkunskaper.
Bit för Bit
TPB vill nu vidareutveckla den digitala distributionsformen i ett projekt som
vänder sig till de läshandikappade högskolestudenterna, synskadade, dyslektiker
och rörelsehindrade. TPB förser dessa studenter med kurslitteratur i anpassad
form, bland annat talböcker. Studenten skickar in litteraturlistor till TPB, som
ansvarar för produktionen. Ofta sker produktionen under stor tidspress.
Studenten får talböckerna i delleveranser, så kallade råkopior levererade på cdromskivor per post. De levereras bit för bit allteftersom inläsaren hinner läsa in
och vid sista leveransen har hela boken ackumulerats på en eller flera cdromskivor. 85 procent av TPB:s årliga nyproduktion av inläst kurslitteratur på
cirka 900 titlar levereras på detta sätt till de drygt 550 högskolestudenter som varje
år är registrerade vid TPB.
TPB vill i projektform prova två former av digital distribution till studenterna:
z Digitalt inlästa råkopior överförs dagligen till studentens högskolebibliotek, som
framställer cd-romskivorna åt studenten. Inläsningen sker hos någon av de talboksproducenter som har avtal med TPB och delproduktionen laddas upp till
en server. Vid utvalda högskolebibliotek, som sökt och erhållit så kallat talbokstillstånd, görs varje dag en sökning och nedladdning av nya ackumulerade delar
av boken. På biblioteket framställs en kopia av den nya versionen. Denna distributionsform passar för studenter som inte har någon dator hemma och som
föredrar att läsa kurslitteraturen i DAISY-spelarna Victor Reader eller Plextalk.
Denna distributionsform kräver, liksom Bredbandsprojektet, hög överföringskapacitet, helst 2 Mbit/s eller mer. Talboksfilerna, speciellt högskolelitteraturen,
kan bli mycket stora. Talböcker på 400–600 Mb är inte ovanliga.
Post– och telestyrelsen
46
Bredband för funktionshindrade
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Råkopior görs tillgängliga för läsning on-line, som strömmande talböcker. Det
förutsätter att studenten har tillgång till dator och bredbandsuppkoppling med
en kapacitet på cirka 300–500 kbit/s.
TPB:s hittillsvarande erfarenheter visar att den digitala distributionen av talböcker
fungerar. För projektet Bit för Bit tillkommer en del nya faktorer. Bland annat
aktualiseras frågan om utformningen av det digitala talboksarkivet.
Bredbandsprojektets talböcker är i isoformat för att förenkla hanteringen för
biblioteken. I ett Bit för Bit-projekt blir inte isoformatet användbart. Det gäller att
utforma det digitala talboksarkivet så att talböckerna kan göras tillgängliga både
för nedladdning och direktlyssning, i de format som passar de enskilda
talboksläsarna bäst.
För läsning av strömmande talböcker krävs en vidareutveckling av läsprogrammen
för DAISY-talböcker. Vidare skall en modell och ett gränssnitt för distributionen
byggas upp, tillsammans med TPB:s talboksproducenter, arkivet och
högskolebiblioteken. Målet är att under projekttiden utveckla ett elektroniskt
system som långsiktigt kan visa sig vara distributions- och kostnadseffektivt för
denna del av talboksproduktionen.
Virtuell verklighet
Virtuell närvaro
Med virtuell närvaro avses vanligen, definitionerna skiftar något mellan olika
författare, att en person med hjälp av teknik upplever sig vara på en annan plats
än den där han fysisk befinner sig.
Man har t ex föreslagit att andra planeter skulle kunna utforskas på detta sätt.
Astronauten stannar på jorden, eller möjligen i omloppsbana, och sänder ner en
fjärrstyrd robot till planeten. Astronauten styr roboten och får i gengäld syn-,
känsel- och hörselintryck från roboten. På detta sätt ökar närvaron och
möjligheterna att rätt prioritera vad som skall undersökas och vilken information
som är viktigast.
En annan möjlig tillämpning är virtuella möten. Ett antal personer, som i
verkligheten befinner sig på helt olika platser, träffas i ett virtuellt rum och ser
varandra i form av virtuella avbildningar, så kallade avatarer. På detta sätt kan mer
av den riktiga mötesupplevelsen återskapas och man slipper de negativa effekterna
man kan uppleva vid traditionella videomöten.
Förslag på tillämpningar för funktionshindrade
Virtuella möten är definitivt ett mycket intressant område för funktionshindrade.
Några exempel:
z Sven som har grava rörelsehinder studerar på distans. Han har klarat gymnasiet
och har nu börjat på högskolan. Tillsammans med fem andra funktionshindrade
träffas ha två gånger i veckan till en virtuell studiegrupp. Genom att alla är
Post– och telestyrelsen
47
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
funktionshindrade delar de samma möjligheter och begränsningar, genom
tekniken får de möjlighet att träffas, samtala, dela tankar och fördjupa sitt
kunnande. Ofta är deras handledare med och stöder grupprocessen.
Anna håller på att lära sig ett nytt jobb, det är krävande eftersom hon har relativt grava rörelsehinder. Men hon är både ambitiös och energisk så det ser ut att
gå bra. Varje vecka få hon praktisk handledning av en Sveriges bästa inom
hennes yrkesområde i form av en virtuell konferens. Geografisk bor de långt
från varandra men genom tekniken kan Anna få den hjälp och det stöd som
hon behöver för att verkligen lära sig jobbet och bli riktigt duktig. Arbetsgivaren
är entusiastisk och berömmer Anna för hennes handlag och engagemang.
Handikappförbundet har tillsatt en arbetsgrupp som skall ta fram nya stadgar till
förbundets nästa årsmöte. I gruppen ingår både rörelsehindrade, synskadade
och hörselskadade. I vanliga fall skulle gruppen arbete bli mycket dyrt och tungrott. Men med hjälp av virtuella konferenser kan alla i gruppen träffas och diskutera det aktuella förslaget på nära nog lika villkor. De hörselskadade får allt
som sägs översatt till skriven text (av en server på nätet) de som ser dåligt får
hjälp att läsa dokument som presenteras antingen i form av syntetisk uppläsning
eller som punktskrift. Och ingen behöver resa en meter, om man inte vill det,
för att delta.
Margareta arbetar på den farligaste arbetsplatsen på Ringhals kärnkraftverk,
men reser nästan aldrig från sitt trevliga lilla radhus i Ängelholm. Hon utför sitt
arbete genom att fjärrstyra en robot som går in och kontrollerar kritiska komponenter i de allra mest strålningsutsatta områdena i kraftverket. Hon kan även
genomföra enklare rutinåtgärder. Eftersom Margareta aldrig har kunnat gå, hon
är förlamad från bröstet och neråt, har hon mycket bättre än vanliga gående
personer kunnat ta till sig robotens rörelseschema. Ingen har hennes förmåga
att identifiera sig med roboten och att manipulera den med samma precision.
Detta har gjort henne attraktiv på arbetsmarknaden och hon överväger just nu
ett erbjudande att jobba deltid även för Oskarhamnsverket.
Taktila gränssnitt
Att med olika hjälpmedel kunna förmedla känselintryck är ett spännande och
växande område inom VR. Många idéer har förts fram hur man skall kunna
förmedla den fysiska känslan av beröring med hjälp av datorer.
Ett framstående exempel är de tillämpningar som företaget ReachIn i Stockholm
tagit fram. Här har man bland annat utvecklat en simulator för träning i att sätta
vennål i armvecket.
Förslag på tillämpningar för funktionshindrade
Några exempel på hur taktila gränssnitt kan användas tillsammans med
bredbandstjänster:
z Distansutbildning med praktiska inslag. Elevens rörelser, t ex att sätta en nål,
kan följas av en lärare som ger feedback och hjälper eleven att göra rätt. Genom
att både rörelser, bild och ljud förmedlas tillsammans kan en expert på ett visst
område utbilda och handleda elever i hela Sverige. Tekniken kan användas inom
flera olika områden allt ifrån att en synskadad skall kunna reparera och under-
Post– och telestyrelsen
48
Bredband för funktionshindrade
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
hålla sina egna tillhörigheter, via träning i enklare monteringsarbete i industrin
till kvalificerade arbetsuppgifter inom t ex vård och omsorg.
Upplevelse av kultur och konst. Rörelsehindrade, synskadade och andra handikappade kan ges möjlighet att ”känna på” olika konstverk, t ex skulpturer samt
historiska artefakter. Skulpturerna avbildas digitalt i en databas som sedan kan
användas hur många gånger som helst utan att föremålen skadas eller slits.
Föremål kan också skalas till en bekväm skala. På detta sätt kan även gravt
synskadade få en uppfattning om hur t ex en flintyxa eller ett bronsålders
smycke känns.
Sittsår och uppföljning
Sittsår är ett stort besvär och en stor vårdkostnad för personer som använder
rullstol eller är sängliggande. Med bredband kan rörelsehindrade konsultera
medicinska experter från bostaden exempelvis vid undersökning av sittsår.
Personer med medicinska handikapp såsom diabetes kan även ha hjälp av
medicinsk konsultation via bredband.
Uppföljning av försöksverksamheten är angeläget att den genomförs med hög
kvalitet. Det förutsätter att val av försökspersoner, uppföljningsmetoder och
process planeras innan försöksverksamheten startar.
Vicinia
Vicinia – en social artefakt som videoväxel
Bredbandskommunikation kan bidra till att öka känslan av gemenskap för många
grupper. Vi tänker oss ett scenario där viktiga institutioner (t ex hemtjänst, husläkare, apotek) och privatpersoner är sammankopplade i ett digitalt nätverk med
videokommunikation. Exempel på institutioner i den lokala miljön är följande.
En del handikappade och många äldre har inte den fysiska förmågan att kunna gå
ut för att träffa andra. De gånger man går är det för att göra det nödvändiga,
kanske gå till apoteket, besöka läkare med mera. Kanske måste färdtjänst användas. Att utan hinder kunna initiera vardagliga kontakter med människor är en
viktig faktor för att motverka ensamhet.
Vi tänker oss att användarna har en gemensam artefakt som kan fungera som en
slags multimodal variant av en telefonväxel. Placerad på en central plats t ex en
innergård kan den fungera som en extra social kontaktyta. På denna artefakt
projiceras symboler som representerar användarnas närvaro. En möjlighet är att
de som är fysiskt närvarande invid artefakten också kan också använda den för
kommunikation. Användarnas aktiviteter kan också visualiseras på den gemensamma artefaktens yta, för att signalera deras grad av närvaro och aktiviteter.
Sensorer i hemmet skulle kunna registrera olika typer av handlingar från använ-
Post– och telestyrelsen
49
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
darens sida t ex att slå av och på spisplattor, tända lampor etc. Tanken är inte att
primärt att ersätta säkerhetstjänster utan att visualisera aktivitet som sådan och
därigenom skapa en slags social representation för användaren. Förhoppningen är
att detta kan möjliggöra en funktion som medger en viss social verksamhet men
som samtidigt värnar om integriteten hos användarna av systemet.
En något mer konkret bild av denna ide ges i följande scenario:
På innergården står en skulptur där en videobild projiceras. Bilden innehåller ett antal
olikfärgade symboler, till exempel en måne, en sol och en sköldpadda. Varje bild representerar
en möjlig koppling till en person. Varje institution som är inkopplad har också en symbol
som kan användas för att skapa en länk mellan en användare och en institution. Mannen
som har solen som sin symbol, är Åke. Han har svårt för att gå. Genom att välja apotekets
symbol kan han skapa en länk mellan apoteket och sin egen terminal. Han får tala med en
farmaceut som säger att den medicin som han vill ha finns och att det går bra att få den, bara
han tar med sig receptet. Åke tar då kontakt med sin kamrat Nils som representeras av en
Båt i artefakten. Eftersom det av utseendet på båten att döma är släckt hos Nils väntar han
först på att lyset tänds innan han kontaktar Nils. Åke vet att Nils då och då sover länge.
Senare, när Mona från hemtjänsten går förbi skulpturen ser hon att Solen och Båten visar
aktivitet. Hon går ofta hem till Åke, men Nils besöker hon däremot mer sällan. Av aktiviteten på deras symboler att döma ser hon att de båda varit aktiva nyligen. Eftersom hon vet
att de brukar umgås frågar hon Åke när hon kommer hem till honom om han pratat med
Nils nyligen. Åke säger då att Nils har det bra, men att det lät på honom att han nog skulle
uppskatta ett besök.
Digital naturvård
För många handikappade är det svårt att ha husdjur, allergier rörlighet och ålder
hindrar att man har ett husdjur.
Genom att samarbeta med djurparker och naturreservat kan man ge tillgång till
upplevelsen av att umgås med djur. Man installerar en kamera hos som filmar ett
eller en grupp djur i en djurpark. Tvåvägskommunikation medger att man från
hemmet kan vara närvarande, antingen hos djuret (om det kan reagera på video)
eller genom att sätta sig i förbindelse med djurskötare och besökare.
En annan möjlighet är samarbeta med naturreservat. Exempelvis skulle
utrotningshotade och ömtåliga djur (och växter) kunna övervakas. Till exempel
skulle ett falkbo kunna bevakas med hjälp av en kamera. Den digitala tekniken
skulle då också kunna användas för att knyta ihop lag av intresserade.
Här en illustration av en sådant system:
Varbergs ”Naturskyddsförening Fågelholken” ansvarar och sköter om besökscentrum vid det
hamnnära naturreservatet ”Udden”. Förenings medlemmar sköter inte bara stationen (samt
deras kafeteria), utan övervaka också de kända pilgrimsfalkbon som finns på en hemlig plats,
öster om Varberg.
Övervakningen sker dagtid från stationen med fjärrstyrda kameror som har satts upp för att
upptäcker möjliga störningar i miljön, samt för att kunna observera och dokumentera hur
Post– och telestyrelsen
50
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
falkparets föder upp sina ungar. Lars, 13 år och rullstolbunden efter en olycka, delar detta
naturskyddsintresse med några vänner. Tillsammans ställer de upp frivilligt och sköter
övervakningen under sitt sommarlov. Falkboet kan också övervakas hemifrån (t.ex. under
kvällstid) med hjälp av datorn som koppla upp sig mot de olika kamerastationer. Samtidigt
kan alla uppkopplade stationer diskutera det som observeras med varandra via sin videochatt.
Upptäcks störningar av falkboet larmar ungdomarna detta till föreningens medlemmar eller
till polisen så att de kan ingripa.
AUX – publika informationskiosker
En möjlig användning av digitalt bredband vore att knyta ihop en hemarbetsplats
med en informationskiosk placerad på en offentlig plats. Genom att sätta upp en
video- och datalänk ges möjlighet att ta emot frågor från personer i närheten av
kiosken och besvara dem och visa kartor och databasinformation t ex tidtabeller
på en dataskärm.
Videotekniken medger bemanning av flera kiosker samtidigt (t ex vid udda timmar
då få förfrågningar sker) något som kan ge en ökad service. Dessutom garanterar
avståndet säkerhet hos dem som svarar på frågor.
Följande scenario beskriver hur en info-kiosk skulle kunna fungera:
Efter ankomsten hos Arlanda försöker en konferensdeltagare från Chicago ta reda på hur
hon kan komma till konferenshotellet inne i stan. Hon planera också att äta middag tillsammans med några forskningskollegor från Tyskland senare på kvällen och behöver förslag
på bra restauranger. Hon går fram till AUX informationskiosken, väljer språket och blir
uppkopplat till Linda som sköter förfrågningar på engelska hemifrån. Linda presentera sig
och tar emot frågan. Efter ett kort samtal rekommenderar hon Arlanda Express som är
snabbast och billigast expresståget har specialpriser just den här veckan. För att föreslå några
lämpliga matställen fråga Linda efter preferenser och rekommendera sedan en restaurang som
är känd för sin svenska mat. Den ligger dessutom i närheten av hotellet. Linda skriver
avslutningsvis ut en karta som beskriver hur man tar sig från hotellet till den rekommenderade restaurangen. Konferensdeltagaren och Linda kommer också överens att hon ska försöka
boka bord för fyra och skicka en bekräftelse till hotellets reception.
Vad skall vi ha bredband till?
Vad innebär bredband?
Med bredband kan stora datamängder skickas snabbt mellan individer, mellan
organisationer och mellan organisationer och individer. Bredband innebär att
sådant som vi gör idag via e-kommunikation (Internet och e-post), kan göras
mycket snabbare och bättre.
Bredband innebär också att vi kan överföra en del av de manuella tjänster vi idag
använder till tjänster via bredband. Det kan medföra att personal kan nyttjas
effektivare eller t.o.m. ersättas. En personal eller automat kan serva fler på kortare
Post– och telestyrelsen
51
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
tid. Det kan också underlätta hjälp till anhöriga och närstående. Hjälp och stöd
kan ges oftare med mindre ansträngning.
För det tredje kommer bredband också att medföra att nya tjänster kommer att
erbjudas.
Behov där bredband kan underlätta
Alla har vi behov av olika saker. De skiljer sig inte beroende på om man är
funktionshindrad eller ej utan snarare med hänsyn till den livssituation man
befinner sig i, ålder och intressen. Dock finns vissa behov som alla har. Det kan
gälla
trygghet – säkerhet
demokrati – delaktighet – samhällsgemenskap
konsumtion av mat, kläder och annat
kommunikation
utbildning – träning
underhållning
hälsovård
kontroll – övervakning.
Funktionshindrade har ofta större nytta av att datorn och Internet kan användas
för att klara av sina olika behov. Andra alternativ är ofta svåra att använda och en
del möjligheter blir ännu svårare att klara eller försvinner t.o.m. i takt med utbyggnaden av e-tjänsterna. Därför är det extra viktigt att e-tjänsterna görs tillgängliga
och användbara för funktionshindrade.
Trygghet – säkerhet
Psykiskt sjuka, dementa och andra kan via bredband/storbildstelefon hålla
kontakt med anhöriga, professionella, jourhavande, etc som kan ge erforderlig
trygghet utan att stödpersonen ständigt behöver befinna sig på plats.
E-kommunikation via bredband kan förbättra tryggheten med mindre insats,
genom att man bland annat slipper många resor, och genom att man kan finnas
till hands snabbt. Alla behov av kontakt kräver inte lång tid varför en god kontakt
via bredband kan spara mycket tid.
Detta kan delvis klaras med vanlig telefon men bredband förväntas öka kvaliteten
på dessa ”tjänster”.
Demokrati – delaktighet – samhällsgemenskap
Många funktionshindrade har svårt att delta på möten, närvara vid
sammankomster, delta i kurser, etc såväl privat som i tjänsten. Detta beror många
gånger på att lokalen/miljön/resvägen inte är tillgänglig men även på att den
funktionshindrade kan behöva spara sina krafter till sådant som inte kan lösas på
annat sätt. Bredband kan underlätta information och kommunikation vid sådana
tillfällen även för personer som inte är fysiskt närvarande.
Post– och telestyrelsen
52
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Att rösta via Internet går att göra idag men kan bli säkrare och tryggare med
bredband. Det gäller såväl i politiska val som i en mängd andra sammanhang.
Utbudet från myndigheter och företag kommer att anpassas allteftersom
mottagarnas möjligheter att ta emot rörliga bilder och att interagera ökar.
Konsumtion av mat, kläder och annat
Med bredband kan inköp via Internet underlättas och utvecklas. Man kommer att
få mycket mer information om varan man funderar på att köpa. Utöver textinformation kanske man får se varan (t.ex. mat) i butiken, få den datoranpassad efter
egna önskemål (t.ex. personliga mått när det gäller kläder och skor). Vid klädköp
kanske man t.o.m. kan få se plagget på en provdocka med de egna måtten samt
vrida och vända på dockan så att man ser hur plagget passar.
Elektronisk handel av alla de slag underlättas med bredband. Musik och musikvideor är exempel på sådant som kommer att bli betydligt enklare att hämta hem
eller lyssna och titta på direkt från nätet.
Kommunikation
Vi behöver alla kommunicera med andra i så gott som alla situationer. Olika
lösningar/tjänster via bredband kan underlätta kommunikationen, speciellt för
funktionshindrade.
Distanstolkning är en sådan tjänst som kan öka t.ex. dövas, talskadades och
utvecklingsstördas möjligheter till spontan kommunikation, som ju är en
förutsättning för verklig delaktighet.
Distansstöd via t.ex. en assistentpool kan öka självständigheten såväl på fritiden
som på arbetet för döva, psykiskt sjuka, dementa, talskadade, utvecklingsstörda,
etc. Distanstolkning är en sådan tjänst.
Multimediapost är en funktion som på sikt kan komma att ersätta eller komplettera vanlig e-post, skrivna lappar och telefonmeddelanden. T.ex kan döva skicka
tecknade brev sinsemellan liksom utvecklingsstörda kan skicka videobrev. Här är
det viktigt att kommunikationen kan innebära så kallad totalkommunikation så att
den erbjuder såväl text som ljud och bild. Totalkommunikation med storbildstelefon via bredband kan hjälpa utvecklingsstörda, dementa, hjärnskadade, dyslektiker, döva, autister etc. att få och hålla kontakt med sin omvärld.
Virtuella dagcentraler kan bli ett sätt för vissa funktionshindrade och vissa äldre
att få sitt behov av gemenskap och aktivitet tillfredsställt per distans. På så sätt
kanske man kan delta i olika aktiviteter anordnade av olika utförare eller på olika
håll.
Bredbands-chat kan bli en viktig social funktion för vårt uppväxande släkte.
Speciellt för vissa funktionshindrade kan detta öppna helt nya möjligheter.
Post– och telestyrelsen
53
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Virtuella möten med sina vänner och medarbetare kan bli ett alternativ till att
träffas personligen eller att sammanträda per telefon.
Användningen av elektroniska ”intelligenta” agenter kan förväntas öka med bredband då dessa kan bli mycket mer avancerade och anpassbara till användarens
behov. Automatisk översättning mellan olika språk kan komma att underlättas
med bredband.
Utbildning – träning
Distansstudier och informationsinhämtning från t.ex. UR, Vetenskapsradion,
studieförbunden (t.ex. studier i konst och kultur med Frida Kahlo), massmedias
databaser, kommande videodatabaser från t.ex museer etc. Här förväntas bredband medföra stora förbättringar, liksom även ökade möjligheter, för alla men
kanske speciellt för funktionshindrade. Funktionshindrade kommer via sina
anpassningar, och med hänsyn till speciella behov, att kunna tillgodogöra sig
kunskaper som tidigare var omöjliga att få del av. Många distansstudier kan göras
utan bredband redan idag men kvaliteten på överföringen och tillgängligheten är
bristfällig. Detta avspeglas i att utbudet är mycket begränsat.
Kunskap på nätet kommer också att i ökad utsträckning komma elever i skolan till
del, vilket är till extra stor nytta för många funktionshindrade till exempel utvecklingsstörda. Kunskapskällor för t.ex. utvecklingsstörda kan via nätet få en massmarknad som gör det mycket lättare att få ekonomin att gå ihop.
Utbildning via webbaserade simulatorer (som används on-line eller laddas ner vid
varje tillfälle) för bilkörning, arbetsträning, social träning etc. kan underlätta för
många funktionshindrade att lära sig saker som förutsätts för ett deltagande i
samhället. Simulatorer som kan användas på distans kan också bli ett kraftfullt
verktyg vid rehabilitering av t.ex. hjärnskadade och andra trafikskadade liksom vid
yrkesutbildning och yrkesutövning.
Nedladdning av talböcker (i Daisyformat), dagstidningar, tidningen ”Klartext på
skärmen” kan fungera endast med hjälp av bredband.
Video, broadcasting, direkt från möten av olika slag blir en reell möjlighet med
bredband. Användaren som vill delta på olika aktiviteter på olika konferenser
kommer att kunna hoppa mellan föredrag / konferenser.
Bibliotek över Internet kan utveckla nya lånesätt som gör att vi t.ex kan läsa eller
lyssna på boken direkt från skärmen.
Underhållning
Spel och lek är både utbildning och underhållning/upplevelser / känslor. Vi vet
att tidig stimulans är mycket viktigt vid för utvecklingen av funktionshindrade
barn och för hjärnskadade. Bredband till datorteken skulle skapa många nya
möjligheter.
Post– och telestyrelsen
54
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Bredband ger möjlighet för åskådaren att senarelägga starten av en händelse. Man
kan också komma att själv få välja när man vill se en repris i slow-motion eller om
man vill använda en annan synvinkel (kamera). Detta är något som kommer att
öka delaktigheten för funktionshindrade.
Vi kan få TV-information automatiskt tecknad för döva och automatiskt textad
för hörselskadade. T.ex. kan programinnehåll för TV fås tecknad, talad eller textad
efter behov.
Med virtuell verklighet (VR) blir det möjligt att studera turistmålet innan man
beställer biljetten. Man kan undersöka om platsen man vill resa till är tillgänglig
eller inte. Med VR kan man kanske också åka på virtuell semester (VR-turism)
med sina vänner.
Med bredband blir det också möjligt att överföra fysisk beröring så kallade haptiska gränssnitt, som skulle ge t.ex. synskadade helt andra möjligheter att ta del av
den konst och kultur som finns på våra museer.
Hälsovård
Hälsovård via totalkommunikation i form av telemedicin kan också ge många
vinster. Det kan gälla rehabilitering och vård i hemmet. Sjukbesök, som idag
kräver att den sjuka eller sjukvårdspersonal ska resa, kan underlättas. Tidig
stimulering kan fortsätta när man kommer hem efter sjukhusbehandling.
Kontroll – övervakning
Fjärrstyrning av funktioner i t.ex. hemmet görs idag i mycket liten omfattning av
många skäl. Med bredband kan användaren på ett helt annat sätt kontrollera
effekten av sin styrning varför tjänsterna för detta förväntas öka i omfattning.
Ibland finns behov av ”Övervakning” av anhöriga eller närstående. Det kan gälla
”barnvakt” eller ”vänskapsomsorg” av olika slag. Då kan också bredband ge
bättre möjligheter än dagens system.
Övrigt
Säkerheten vid användning av e-kommunikation är en trygghetsfråga som måste
lösas men det har inte direkt med bredbandskommunikationen att göra men man
får inte öppna en elektronisk dörr som den funktionshindrade inte själv kan låsa.
Videotjänster för små grupper
Videoprogram åt minoritetsgrupper
Bland handikapporganisationerna finns flera grupper som producerar egna videogram och TV-program, men som inte når ut effektivt till de intresserade medlemPost– och telestyrelsen
55
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
marna. Detta beror på att det inte finns någon riksdistribution av minoritetsgruppernas program. De som har tid i riksdistribuerad TV, som t.ex. Dövas TV,
får ofta sändningstider som är svåra att passa. Totalt sett är det bekvämare att
tittaren bestämmer när hon vill se ett program än att distributören gör det.
Detta kan göras effektivare med bredbandsanslutna videoservrar. Med tillgänglig
komprimeringsteknik kan TV-program läggas komprimerade i ett webb-baserat
video-arkiv, och betraktas från vanliga datorer med streaming-teknik. Kvaliteten
blir i klass med TV vid ungefär 700 kbit/s, men 200 kbit/s är gott och väl
användbart.
Genom att det gäller minoriteter kommer belastningen på servrarna inte att bli
våldsamma, men man får ändå placera dem med god kapacitet att strömma ut
videon.
Om 10 användare samtidigt tittar på olika arkiverade program med 700 kbit/s
behöver en server vara ansluten med möjlighet att sända ut 7 Mbit/s i nätet.
Servrar och anslutningar kan utvecklas vartefter som verksamheten ökar i
popularitet.
Organisation:
De organisationer som producerar egna program, drar dem själva genom en
lätthanterlig process för komprimering och streaming-formatering och sänder
dem genom nätet till lämplig server för förvaring. Det nyinlagda programmet
annonseras i en webb-sida, som användarna kan starta programmet från.
Användarna erbjuds att abonnera på e-mail-meddelanden om när det finns nya
produktioner att titta på. Det ingår i en enkel arbetsgång att sända ut meddelanden
till de intresserade. Organisationen får tekniskt stöd genom projektet att komma
igång med verksamheten. Viss finansiering kan ordnas genom reklam som riktar
sig till respektive organisations medlemmar.
Användargrupper
En användargrupp som visat intresse för detta är döva. Dövas TV är en del av
SVT, som producerar TV-program för döva och är intresserade att t.ex. lägga ut
det dagligen producerade TV-programmet Tecken-Nytt på detta sätt. För många
döva är det extra viktigt att kunna få information lättillgängligt på detta sätt på sitt
språk. Andra handikapporganisationer kan engageras i att bygga upp liknande
verksamhet.
Samverkan
I EU-projektet WISDOM skall Västanviks Utvecklings- och Resurscenter, VRC,
göra information på teckenspråk tillgänglig i en server för att kunna hämtas
genom UMTS-terminaler för Total Konversation och Webb-användning. I UMTS
skall man nog inte räkna med mer än 150 kbit/s i praktiken per aktiv användare.
För att kunna levereras med toppkvalitet till fasta terminaler vid 700 kbit/s och
med användbar kvalitet till mobila användare vid 150 kbit/s kan skalbar streaming-teknik användas. Materialet läggs upp så att det kan sändas ut med den
bandbredd som finns tillgänglig för tillfället. Teknik för detta finns lätt tillgänglig
och VRC använder redan sådan teknik i distansutbildning på teckenspråk. Detta
Post– och telestyrelsen
56
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
projekt kan göra material för både WISDOM-användarna och bredare för alla
som vill se dagens Tecken-Nytt från sin bredbandsanslutna dator eller annan
utrustning.
Uppföljning
Denna verksamhet kan följas upp ytligt genom att automatiskt logga hur många
som hämtar olika program. En detaljuppföljning med intervjuer av användare bör
göras enligt vanliga tittarundersökningsmetoder, för att konstatera om utformningen är rätt och tjänsten tillräckligt intressant.
Servicecentral för dövblinda
Att vara dövblind kan föra med sig speciella vardagsproblem som kan klaras upp
med kontakt med en servicecentral genom bredbandsansluten Total Konversation. Många situationer uppstår då det är praktiskt att kunna få ”använda servicecentralens ögon”. Det kan t.ex. vara med att läsa på en burk, läsa upp ett brev, tala
om färgen på strumporna man tänker ta på sig, osv. Idag klaras sådana här situationer oftast genom att vänner, grannar och andra familjemedlemmar får utföra
uppgifterna. Nyttan är uppenbar att kunna få denna service oberoende av närstående personers tillgänglighet.
Organisation
En servicecentral förses med bredbandsansluten Total Konversation med bild,
text och tal, enligt samma standard som dövblinda får tillgång till för sin personliga kommunikation. Servicecentralen bemannas. Det kan vara bra att samordna denna verksamhet med annan ”call-center”-verksamhet så att personalen
kan utnyttjas kostnadseffektivt. FSDB är ett naturligt centrum för detta projekt.
Teknik
Användarterminalerna kan eventuellt behöva kompletteras med ett dokumentställ,
som används när man ska visa små föremål. För att ta emot besked från servicecentralen har användaren läslist eller talsyntes eller förstoring. Oftast ges beskeden
i textform. För att bilden skall bli möjlig att tolka även om användaren rör sig kan
det behövas cirka 400 kbit/s per samtal. I servicecentralen bör två samtidiga
samtal kunna hanteras, vilket kräver 800 kbit/s för kommunikationen.
Distansutbildning med visuella hjälpmedel
I utbildning är det alltid tacksamt med visuella hjälpmedel. Det kan t.ex. vara
video, bilder och text. Det kan också vara direktkontakt med lärare. Detta gäller
även om kursen ges på distans.
För hörselskadade, vuxendöva och döva är behovet av visuella hjälpmedel extra
stort, då det kan vara avgörande för förståelsen av innehållet i kursmaterialet.
Döva kan vara beroende av att ha materialet i form av teckenspråk. Hörselskadade
kan ha det lättare om det finns möjlighet till läppavläsning, tecken som stöd eller
teckenspråk i materialet.
Post– och telestyrelsen
57
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Båda grupperna har dessutom behov att se läraren vid direktkontakt, för att
kommunicera med teckenspråk eller t.ex. tal med läppavläsning
Organisation
Västanviks Folkhögskola driver tillsammans med andra parter, SSVH, Lernia
Hadar, Omnitor Activa och Västanviks Utvecklings och Resurscenter nu ett projekt, STUDIS, som utvecklar tekniska och pedagogiska metoder för distansundervisning med teckenspråk, och utbildar lärare och andra engagerade i detta. Kurserna utvecklas på teckenspråk, och läggs in så att de kan strömmas ut till användarna
då de tittar på webb-sidor. På så sätt kan text, bild, teckenspråk och interaktionsmöjligheter blandas till en bra pedagogisk enhet. Möjlighet till textning under
videobilden finns också i den teknik som används.
Teknik
I ett preliminärt projekt, Viteck, våren 2000, konstaterades att den då önskade
bandbredden 200 kbit/s ofta var mer än nätet kunde leverera. STUDIS gör därför
materialet skalbart, så att det kan utnyttjas i förbindelser mellan 40 och 300 kbit/s
med automatiskt ökad kvalitet mot ökad bandbredd. Ibland ordnas studierna i
studieplatser där flera deltagare samlas. Om t.ex tre deltagare samtidigt ser på
kursmaterial med 400 kbit/s vardera, och en har kontakt med läraren genom Total
Konversation om 400 kbit/s så blir det totala behovet för gruppen 1,6 Mbit/s.
Förslag
Som ännu ej finansierad fortsättning på STUDIS planeras olika ämneskurser i
ämnen som körkortsutbildning, svenska etc att drivas av de olika folkbildningsorganisationer som är med i STUDIS. En vidareutveckling och drift av distanskurser med teckenspråk för döva och hörselskadade föreslås i PTS försöksverksamhet. Samma teknik och metod kan användas för distansutbildning med andra
grupper.
Nytta
Nyttan är tillgängligheten till effektiv vuxenutbildning på bostadsorten, och att en
utarbetad kurs kan återanvändas. Det är allt svårare att motivera boende på en
annan ort för att gå i folkhögskolornas internatbaserade kurser. Genom distanskurser kan man fortsätta bo hemma medan man studerar, vilket är ekonomiskt
och ofta socialt fördelaktigt.
Tredimensionell videokommunikation för teckenspråk
Vissa användare av videokommunikation för teckenspråk anser bilden vara
svårtolkad då den saknar djup. På olika håll i forskningscentra pågår verksamhet
med tredimensionell videokommunikation. Det är möjligt att detta kan ge en ökad
avläsbarhet för teckenspråk.
De flesta system sänder två videoströmmar från två kameror, som samordnas till
en tredimensionell bild i mottagaren. Med hög kvalitet på bilden kan det behövas
1,5 Mbit/s för en förbindelse med två strömmar.
Post– och telestyrelsen
58
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Detta är ett förslag att placera ut ett mindre antal utrustningar för 3D-videokonferens, och utvärdera nyttan. En miljö som kan ha nytta av detta är dövskolorna.
Lärarna har behov att hålla ämneskonferenser mellan skolorna. En utrustning bör
placeras i en tolkcentral, så att man även kan prova tolkning genom detta medium.
Total Konversation
Syfte
Öka tillgängligheten till personlig kommunikation lokalt och på avstånd.
Bakgrund
Många personer har begränsad eller ingen användning av taltelefoni på grund av
olika funktionshinder. Nu finns ett begrepp, Total Konversation, som på ett
standardiserat sätt ger möjlighet att använda bild, text och tal samtidigt i direkta
samtal. Det har i en serie mindre projekt visat sig förenkla personlig kommunikation för många grupper funktionshindrade. Det är därför angeläget att driva
projekt för att utveckla och nyttiggöra denna kommunikationsform och tjänster
kring den.
Mål
Påvisa att utrustning och tjänster för Total Konversation ger stora bidrag i en
utveckling mot bättre tillgänglighet till kommunikation för alla.
Aktiviteter
Gör en utveckling av ett program i dator för standardiserad kommunikation i bild,
text och tal i IP-miljö. Det får därmed möjligheter till Total Konversation. Det
kan baseras på tidigare produkter antingen för Total Konversation i annan miljö
eller bildtelefoni i IP-nät. Se till att en videokodning integreras som ger bra kvalitet för teckenspråk på bandbredder mellan 150 och 400 kbit/s. Åtgärda de observerade problemen för funktionshindrade att använda Total Konversation i IP-nät.
Detta innebär att ordna:
z God kvalitet på videoöverföringen med 25 bilder per sekund och tillräcklig
upplösning.
z Säkerhet mot paketförluster i videotransmissionsprotokollet.
z Varseblivning genom trådlös vibrator och blixtrande lampa för att märka inkommande samtal, och även möjlighet till avisering genom SMS eller signal i
telenätet till användare som ej är påloggade. Aviseringen skall också ha motsvarande varseblivningslösningar.
z Anordnande av en svensk standardiserad katalogserver som man kan få kontakt
med varandra genom.
Post– och telestyrelsen
59
Bredband för funktionshindrade
z
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Ordna råd och hjälp att installera och hålla igång kommunikationsutrustningen,
t.ex råd och hjälp med att ordna passage genom brandväggar och adressförändrande routers in till personer i kontorsnät och hemnät med flera medlemmar.
Råd och hjälp att få rätt kvalitet på videotransmissionen behövs även.
Upplysningar om vilka nätleverantörer som har tillräcklig kapacitet i näten för
denna trafik, eller hur man tar reda på om kapaciteten räcker.
Inför denna IP-baserade metod för Total Konversation även hos tolkcentraler, så
att de kan samverka i förmedlingstjänst och fjärrtolkning i teckenspråk, text, och
tecken som stöd i olika situationer. Förse dem med ett ordentligt förmedlingstjänstsystem, med samtalsfördelning, debiteringsfunktioner och köfunktioner.
Inför trådlösa eller mobila motsvarigheter till terminalutrustningen, för att användare till exempel skall kunna ta med sig utrustningen till platser där tolkning behövs och därifrån ringa tolk. Redan nu finns en lämplig 1 kg lätt dator för detta,
som har inbyggd kamera och kapacitet för bra teckenspråkskvalitet och kan ha en
tillsats för trådlös eller mobil användning.
Genom att ha normala datorfunktioner i utrustningen ges möjlighet till att välja
andra kommunikationsformer som t.ex. e-mail, webb-information, SMS, instant
messaging, och eventuellt texttelefoni. Därigenom förenklas många kommunikationssituationer för användarna.
Utvärdera nyttan av utrustningen och tjänsterna och hur väl de uppfyller mänskliga kommunikationsbehov och rimliga krav på lätthanterlighet och teknisk stabilitet, för att kunna göra nya bättre versioner.
Se till att utrustningen blir användbar även för personer med flera funktionshinder, t.ex. dövblinda genom att kunna ansluta skärmläsare och läslist på ett bra
sätt, och rörelsehindrade genom att kunna ansluta speciella tangentbord och
personligt vald styrutrustning.
Grupper som kan ha nytta av projektet
Det är främst personer med kommunikationsrelaterade funktionshinder som har
stor nytta av Total Konversation. Även personer i kontakt med dessa grupper har
nytta av kommunikationsformen. Grupperna är t.ex.:
z Talskadade, som har nytta av kroppsspråk och text, och få tal tillbaka.
z Talhandikappade med rörelsehinder, som har nytta av kroppsspråk och text,
och få tal tillbaka.
z Vuxendöva, som har nytta av läppavläsning, tecken som stöd, text och bild.
z Hörselskadade som har nytta av bra ljud, läppavläsning, tecken som stöd, text
och bild.
z Döva som har nytta av teckenspråk, text och läppavläsning.
z Dövblinda, som har nytta av text, teckenspråk och tal, ibland tillägnat genom
skärmläsare och läslist och ibland genom förstoring eller talsyntes.
z Afatiker, som har nytta av att kunna se och visa saker och kroppsspråk och
använda tal och ibland text.
Post– och telestyrelsen
60
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Personer med kognitiva funktionshinder, som har nytta av att se personer och
föremål för bättre förståelse.
Äldre, som ofta har kombinationer av ovanstående funktionshinder.
Alla som har orsak att kommunicera med ovanstående grupper, dvs. hela
samhället.
De situationer som Total Konversation kan användas är t.ex.:
z I privatlivet för sociala samtal.
z I föreningslivet för att hålla ihop verksamheten i handikappförbund med
styrelser och funktionärer som arbetar hemifrån och i kanslier.
z I studiesituationer, för kontakt med lärare, eventuellt genom förmedlingstjänst
för något medium som användaren föredrar. Text, teckenspråk, tecken som
stöd, tal, etc.
z I distansutbildning för kommunikation mellan lärare och elever, och för
elevernas kontakt med varandra och omvärlden.
z För döva och hörselskadade barn och ungdomar och deras familjer att hålla
kontakt på teckenspråk genom, då de studerar på annan ort, vilket är vanligt för
dem, och en situation då god kontakt mellan hem och studerande kan vara
mycket viktig för en harmonisk utveckling och ett bra resultat.
z I yrkeslivet, för samtal direkt person till person.
z I yrkeslivet för förmedlade samtal mellan taltelefonanvändare och total
konversationsanvändare.
z I yrkeslivet för tolkade små möten på distans.
z För äldre, för kontakt med t.ex. anhöriga och servicepersonal, när hörsel eller
kognition är nedsatt.
Varför är Total Konversation nyttigt?
Det ger en rikare möjlighet till variation av överföringen av samtalsinformation i
olika medier så att det är stor chans att hitta någon som fungerar mellan två
samtalsparter. Fungerande kommunikation med omgivningen är en nyckel till
deltagande i samhället och ett harmoniskt liv.
Tidigare konversationsformer baserade på monomedia har stora begränsningar
som utesluter många från bekväm och effektiv kommunikation. Taltelefonen,
texttelefonen och bildtelefonen är alla för begränsade.
Man kan ha med sig en lätt bärbar terminal för att ringa tolk när det behövs trådlöst, och utföra andra kommunikationskrävande uppgifter. Härigenom kan funktionshindrade personer få större möjlighet att ordna och acceptera spontant uppkomna mindre möten etc. Detta ger en stor skillnad mot dagens bundenhet att
behöva beställa tolk flera veckor före ett möte.
Övrigt
Ett projekt, WISDOM, med 50 procent finansiering från EU genomförs under
åren 2001–2003, delvis av svenska partners, och resulterar i mobil Total Konversation använd av döva. Det ovan beskrivna projektet är till vissa delar gemensamma som WISDOM, vilket ger ekonomiska fördelar i att ta fram terminalerna
Post– och telestyrelsen
61
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
och förmedlingstjänsten. Det beskrivna projektet kan också ge en rik kommunikationsmiljö till WISDOM-projektets få deltagare genom att ha många deltagare i
fasta och trådlösa nät att kommunicera med. I WISDOM-projektet planeras
endast 10 svenska deltagare. Detta projekt gör att satsningen på WISDOM snabbt
blir nyttig för många fler användare. WISDOM-utvecklingen ligger rätt i tiden för
att kunna utnyttjas, då användarprover ska börja i juli 2002.
Begränsningar
För att få relevanta observationer av användbarhet med rimlig budget, så kan
projektet behöva begränsas till några få användargrupper och situationer av de
som nämnts ovan. Ett förslag kan vara att koncentrera försöken på hörselskadade,
döva och dövblinda gymnasieungdomar och deras familjer då de skall hålla
kontakten mellan hem och studieort.
Omfattningen föreslås bli kring 50–100 användare. Det ger viss möjlighet att
användarna skall känna anledning att använda kommunikationen dagligen. Lägre
antal är svåra att göra uppföljning på.
Ständigt uppkopplad
Den stora fördelen med bredband jämfört med andra lösningar som t.ex. ISDN
och modem är ju att man får en högre hastighet på överföring av information.
Detta gör att tjänster som tidigare hade begränsad nytta på grund av för låga
överföringshastigheter nu blir möjliga och intressanta. Här följer några exempel på
lösningar där bredband kan underlätta för olika funktionshindergrupper:
z Att använda webbkamera tillsammans med bredband tror jag till stor del kan
ersätta de dövas och gravt hörselskadades användande av text- och bildtelefoner. Det skulle dessutom vara en mycket billigare lösning.
z Underlättar för svårt rörelsehindrade med begränsade möjligheter att ta sig ut
och hyra en film eller köpa en skiva genom att de tack vare snabbare uppkoppling kan mata hem videofilmer (kräver minst 500kbit/s med dagens komprimeringsmöjligheter) och musik via nätet.
z Snabbare uppkopplingar gör det möjligt för kommuner, landsting och statliga
myndigheter att lägga ut ”tyngre” dokument på nätet. Vi talar mycket idag om
den s.k 24-timmarsmyndigheten där man som privatperson när som helst ska
kunna hämta info om sig själv. För många funktionshindrade har Internet blivit
en nyckel för att hämta kunskaper, göra sina bankärenden och hämta blanketter
mm. En högre hastighet gör att de tjänster som redan idag finns går ännu snabbare att uträtta, men möjliggör också att nya tjänster kan tillföras. Ett exempel
kan vara att skapa möjlighet för personer att hämta hem sina journaler från
landstinget eller sina akter från försäkringskassan digitalt via scannade dokument.
z Att arbeta hemifrån är en valmöjlighet som blir allt vanligare. Detta är dock inte
alltid en valmöjlighet för funktionshindrade, utan en förutsättning för att
överhuvudtaget arbeta. Dagens uppkopplingar, vanligen modem, ställer ofta till
problem på grund av att de är långsamma. Det tar långtid att hämta hem info
Post– och telestyrelsen
62
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
från företagets server till din hemmadator och det tar lång tid att spara. Bredband skulle därför underlätta för de funktionshindrade som arbetar hemma att
kommunicera med sin arbetsplats.
Uppgradering eller nyinstallation av programvaror, t ex till synskadade kan på
ett enkelt sätt administreras via e-post eller via en lösenordskyddad sajt, vilket
både underlättar för den funktionshindrade och spar administrationskostnader.
Att använda webbkamera i kontakten med hjälpmedelsverksamheten. Om något
t.ex. gått sönder på rullstolen kan man visa upp det hemifrån och då vet hjälpmedelscentralen redan när man kommer vad det är för fel. Detta gör att man
snabbt t ex kan säga att vi måste beställa in den delen. Du får komma om några
dagar, vilket gör att den som har svårt att transportera sig inte behöver göra en
onödig resa och mötas av beskedet kom tillbaka om en vecka.
Webbkamera kan också vara en bra lösning i kontakter med läkare och myndigheter. Varför inte få göra läkarbesöket via Internet eller möta handläggaren på
försäkringskassan via Internet. Den dag vi får någon typ av digital signatur kan
läkaren till och med skicka hem ett recept via el-post.
Bredband är positivt inte bara på grund av den högre överföringshastigheten utan
också då det idag skapar en möjlighet att till rimliga kostnader ständigt vara uppkopplad. Detta gör att funktionshindrade med begränsningar att komma i kontakt
med sin omvärld får ytterligare en möjlighet att via nätet hitta nya möjligheter att
”komma ut”. Det handlar om allt från att aktivt kunna deltaga i en utbildning eller
sköta ett arbete fast man inte fysiskt kan deltaga i klassrummet eller på arbetsplatsen. Det handlar också om att kunna nå ut och skaffa personliga kontakter på
nätet och där bli bedömd efter vem man är och inte på grund av sitt funktionshinder. Internet har ju trots allt den stora fördelen att det inte syns att man sitter i
rullstol eller är döv.
Rehabiliteringsergonomi
Idéer till försöksverksamhet rörande bredbandstjänster för
funktionshindrade
Erfarenheter inom området
Vi undervisar sedan mer än tio år inom vad vi brukar kalla rehabiliteringsergonomi. Vi har framför allt arbetat med att använda datorer och visuell
information som ett verktyg för att planera miljöer, för att skapa träningsverktyg
och för att överföra information till olika grupper av funktionshindrade.
Vi har tidigare under ett antal år varit engagerade i ett projekt där tredimensionella
modeller i datorn har används för att planera och anpassa bostadsmiljöer och
arbetsmiljöer för personer med rörelsehinder.
I ett mindre projekt undersökte vi utformning av datagränssnitt för synskadade.
Post– och telestyrelsen
63
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Vi arbetar just nu med två större projekt som både riktar sig till personer med
kognitiva handikapp. I det ena undersöker vi möjligheterna med Virtual Reality
(VR) som träningshjälpmedel för personer med förvärvade hjärnskador. I det
andra riktas arbetet mot att undersöka hur en Internetportal för personer med
kognitiva funktionshinder ska utformas.
Jag har även personligen genom nära anhörig mycket erfarenhet av personer med
språkstörning och av döva och hörselskadade personer.
Övergripande idéer
Införande av ett snabbt bredband medför framför allt möjligheter att inom rimlig
tid och på ett billigt sätt överföra olika typer av visuell (fotografiska bilder,
videosekvenser, datamodeller t.ex. VR-modeller) och auditiv information. Detta
kan användas för två olika syften:
z För att kommunicera med andra personer.
z För att inhämta information som finns centralt placerad och som sedan kan
användas för olika ändamål.
Kommunikation
Vi har idag stora grupper funktionshindrade som har svårigheter att kommunicera
med skriven text och/eller med tal. Med ett snabbt bredband öppnas nya möjligheter att kommunicera både i realtid (ett alternativt chatsystem) eller via någon typ
av alternativt mail.
Den största gruppen är personer med olika typer av kognitiva funktionshinder där
alternativa kommunikationssätt kan vara till stor hjälp.
För vissa grupper av personer med rörelsehinder kan det vara mycket
tidskrävande att producera en text varför alternativ kommunikation via bildmedia
kan vara ett komplement.
För döva personer är det naturligast att direkt kommunicera via teckenspråk.
Inhämta information
Idag använder stora grupper av funktionshindrade persondatorer. Det kan t.ex.
vara för undervisning och träning hemma eller i skolan eller för avkoppling i form
av spel. Mycket av det material som används är specialanpassat på olika sätt och
detta måste installeras och underhållas på varje individs dator. Datorer är emellertid komplexa och inte speciellt användarvänliga. Om det blir problem är det svårt
att få det åtgärdat eller få program uppdaterade. Detta kan vålla mycket problem
då datorn ofta har en mer central roll i vardagen för funktionshindrade grupper än
för andra.
Ett snabbt nät skulle möjliggöra att dataresurser skulle kunna centraliseras och
skötas av experter som ser till att allt fungerar. Programvara kan hela tider utveck-
Post– och telestyrelsen
64
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
las och uppgraderas och användaren har hela tiden en aktuell och fungerande
version och troligen också mycket större valmöjligheter.
Man kan tänka sig olika typer av system. I ett system uppgraderas den egna datorn
automatiskt via kontakt med centraldatorn. Programmen körs sedan på persondatorn. I ett annat system körs programmen via nätverket direkt på centraldatorn
och endast resultaten överförs. Detta skulle möjliggöra att applikationer som
kräver mer datakapacitet än vad som normalt finns på en PC blir tillgängliga.
Idéer till specifika försöksprojekt
Nedan följer några mer konkreta idéer till försöksverksamhet. Dessa förslag
bygger på de övergripande idéerna som beskrivits ovan och våra erfarenheter från
området. Det är viktigt att i försöksverksamheten inte bara testa tekniken utan
under utvecklingen involvera och utvärdera tillsammans med verkliga brukare.
Specifik diagnosgrupp
Att för en specifik diagnosgrupp bygga upp en virtuell mötesplats t.ex. i form av
en lägenhet där det är möjligt att hämta information (böcker, video, dataprogram
etc.) av olika slag men också att möta och söka kontakt med olika personer. Det
skulle t.ex. vara möjligt att vid en speciell tid kunna möta en expert och diskutera
och ställa frågor. En annan idé kan vara att ordna styrelsemöten, där personerna i
styrelsen sitter spridda i landet och kanske har svårt att träffas tillräckligt ofta i
verkligheten. De skulle då kunna sitta framför sin egna PC och med enkel teknik
både kan se och höra de andra på mötet och arbeta med ett gemensamt material.
Det finns idag programvara som möjliggör utveckling av denna typ av virtuella
miljöer t.ex. ActiveWorlds (www.activeworlds.com). Men det skulle behövas
försöksverksamhet för att bygga upp ett exempel och med hjälp av verkliga
brukare utvärdera hur denna typ av mötesplatser skulle utformas för att vara
effektiv för tillämpningar för funktionshindrade. För försöksverksamheten väljs
en grupp som är relativt liten och geografiskt spridd och som har en komplex
diagnos t.ex. någon typ av flerhandikapp.
Kognitiva funktionshinder
Personer med kognitiva funktionshinder kan ofta uppleva sig socialt isolerade och
att de har få vänner att umgås med. En del personer har svårt med nära- eller
kravfyllda relationer. Kommunikation över nätet skulle för dessa personer kunna
skapa möjlighet till nya kontakter och även till att utveckla en successiv mognad i
kontakt med andra.
Att idag använda en uppkoppling mot modem medför ofta långa väntetider för att
hämta hem ljud och bild. Personer i denna grupp känner ofta osäkerhet om de
gjort rätt och vidtar därför gärna någon åtgärd som leder dem fel. Detta kan ställa
till stora svårigheter för personer som redan innan upplever osäkerhet i användning av ett nytt och obekant media.
Post– och telestyrelsen
65
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
För de personer som inte kan läsa ett meddelande kan video vara ett alternativ för
att kommunicera med andra. Det kan både vara i form av ett video-mail eller utformas i form av ett chat-verktyg för de som vill diskutera direkt med andra. Ett
annat alternativ är att använda stillbilder kombinerat med ljud.
För personer vars språkstörning är sådan att de inte heller kan tala skulle någon
typ av ”bildbrev” vara användbara.
I en försöksverksamhet skulle kommunikationssätt med olika utformning testas
på aktuella användaregrupper. Det är viktigt att utvärdera både hur olika lösningar
fungerar rent tekniskt och om de kan utformas på sådant sätt att de för personer
med kognitiva funktionshinder möjliggör förbättrade kontakten med andra människor och ger en tryggare och säkrare användning av Internet.
Kognitiva handikapp
En annan möjlighet som öppnar sig är att via tredje generationens mobiltelefoni
eller via trådlöst nätverk kunna överföra bilder och ljud till en mobil dator. Detta
öppnar möjligheter för personer med kognitiva handikapp att få direkt stöd via sin
bärbara dator i olika vardagssituationer. Det finns många exempel på möjliga tilllämpningar, som skulle öka möjligheterna för ett mera självständigt liv, och i en
försöksverksamhet skulle det vara intressant att pröva några av dessa tillämpningar.
Kognitiva funktionshinder och rörelsehinder
I ett försöksprojekt skulle tanken med att använda en central server testas. En
lämplig tillämpning för försöksverksamhet är användning av befintliga virtuella
modeller för träning av speciella färdigheter eller för att få nya erfarenheter som är
svåra att få på grund av att funktionshindret begränsar. Modellerna hämtas från
olika forskningsprojekt runt om i världen. I försöksverksamheten testas olika
typer av utformning av samspelet mellan brukarens utrustning och den centrala
servern. Program laddas automatiskt ner till den egna datorn eller den egna datorn
fungerar bara som en terminal. En annan möjlighet är att använda de så kallade
multimediaboxar kombinerade med någon typ av skärm t.ex. en digital TV. I
försöket deltar dels personer med kognitiva funktionshinder dels personer med
rörelsehinder.
Döva/hörselskadade och språkstörda
För personer som använder teckenspråk (döva/hörselskadade och språkstörda) är
det viktigt att så många som möjligt i deras omgivning behärskar teckenspråk.
Vägen för att lära sig ett nytt helt annorlunda språk är emellertid lång och det kan
vara både svårt och kostsamt att gå på olika kurser. Införande av bredband skulle
ge ökade möjligheter att få hjälp i lärandet via Internet. Det skulle t.ex. kunna
finnas lexikon med vidhängande videosekvenser och det skulle vara möjligt att
lägga upp olika typer av distanskurser.
Post– och telestyrelsen
66
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Delaktighet och medverkan
Vi har i följande områden där vi ser behov av en försöksverksamhet. De flesta går
ut på att skapa möjligheter till delaktighet och medverkan, även om man inte
fysiskt kan närvara.
Virtuella världar
Mötesplatser i 3D-världar skapar nya möjligheter för funktionshindrade. Vi kommer att under våren bedriva en förstudie som kallas ”Den virtuelle föreningsinformatören”. Vid påföljande projekt kommer sannolikt tillgång till kraftiga
Internetförbindelser att vara en kritisk faktor.
Tillgänglig multimedia
En standard för tillgänglig multimedia håller på att tas fram av W3C-konsortiet.
Med hjälp denna skulle man kunna skapa multimedialösningar där funktionshindrade väljer de delar av text, ljud, bild, film, animeringar etc. som man kan
tillgodogöra sig
Haptiska gränssnitt
Certec m.fl. jobbar med sådana gränssnitt. Vi ser flera möjligheter att skapa nya
sätt för människors delaktighet i olika former av kulturyttringar, möten etc. Det
kan också göra det möjligt att skapa bättre förutsättningar för e-handel (kanske
kan man känna på produkterna). De har en produkt som heter Phantomaten som
kan ingå i ett försök.
Supportnätverk för funktionshindrade i hela landet
Ett mycket stort problem är att nå personer med funktionshinder som behöver
support och IT-stöd. Det gäller även föreningslivet med förtroendevalda och små
kanslier runt om i hela landet.
Vi skissar på en mycket intressant lösning (som liknar en lösning som Vattenfall
byggt för alla sina abonnenter). För att på distans kunna utföra t.ex. installationer
av IT-baserade hjälpmedel, installera vanlig mjukvara och felsöka/åtgärda fel
krävs en relativt kraftfull förbindelse.
Gränssnitt för bredbandportaler
Sannolikt växer det fram ett antal ”bredbandsportaler”. De gränssnitt man då
bygger upp kan skapa problem för olika grupper av funktionshindrade. Här bör
man genomföra ett antal tester av hur sådan gränssnitt ser ut och hur de ska göras
tillgängliga.
Post– och telestyrelsen
67
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
”Remote vision control”
System för att kunna följa med i undervisningen i skolan för funktionshindrade
elever som kortvarit, av olika anledningar, inte kan åka till skolan, t.ex. vid långvariga sjukhusvistelser eller då de måste stanna i hemmet. Exakt hur applikationen
ska utformas vet jag inte men jag kan tänka mig någon form av videokommunikation men flera typer av styrsätt för den funktionshindrade. Kanske röststyrning
av kameran i klassrummet. Liknande system finns säkert sedan tidigare men de
ska utformas utifrån den funktionshindrades situation.
En annan applikation är att få support av tekniker på en hjälpmedelscentral när
man har problem med sitt hjälpmedel. Man kopplar upp sig mot
hjälpmedelscentralen och kan via en videokamera visa teknikern vad som är fel på
hjälpmedlet eller om det gäller en inställning vad som inte fungerar. Brukaren kan
sedan få handledning i hur hjälpmedlet ska ställas in eller om det måste skickas på
service. Applikationen skulle även kunna innehålla en intelligent
felsökningsfunktion med bilder, video, talsyntes m.m. som hjälper brukaren att
själv finna felet. Om det inte går kommer man in kontakt med en tekniker eller
arbetsterapeut. Kanske systemet kan användas för att göra någon form av
förstudie innan man åker till hjälpmedelscentralen för att prova ut ett nytt
hjälpmedel. Personalen kan innan besöket få uppgifter om t.ex. brukarens mått,
vikt, problem som ska lösas med hjälpmedlet samt övriga önskemål från brukaren.
Dessa uppgifter ligger till grund för val av hjälpmedel som sedan provas ut vid
besöket på hjälpmedelscentralen. Applikationen ska vara enkel att hantera för
olika funktionshindrade. Där ligger den stora utmaningen!
Två scenarier
Bredband har i den benämning som det behandlas i underliggande material till
förfrågan i huvudsak det mervärdet att det tekniskt tillåter:
z mycket snabbt överförande av relativt stora datamängder, t.ex. vidoekommunikation eller on-line spel.
z relativt snabb överföring av mycket stora datamängder, t.ex. video-on-demand
eller streaming av musik.
Om vi förutsätter att fysiska funktionshinder är det enda handikappet och ej
kombination med t.ex. begåvningsnedsättning kan man framförallt tänka sig
applikationsområden inom den första gruppen ovan. Nedan följer ett par
scenarios kring hur dessa kan integreras med fördel framförallt i hemmet, med
både för arbete och upplevelse.
Lena jobbar som projektledare inom FoU på ett läkemedelsbolag. Hon är rullstolsbunden och
gravt rörelsehindrad, hon har permobil men kör inte bil. Hon åker pendeltåg till jobbet och
”rullar” sista biten. Hennes arbetsuppgifter är mycket att träffa människor och i övrigt PC
baserade, såsom planering, skriva memos etc. Arbetskamrater och kollegor finns runtom i
Sverige, men eftersom vidoekonferens-lösningar har blivit hårt implementerade på jobbet gör
det att det går bra att hålla god kontakt med sina medarbetare, även fast hon knappt reser.
Post– och telestyrelsen
68
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Så en dag flyttar bolaget som utför alla laboratorietester till Singapore. Lena kan inte resa dit
och jobba en gång i månaden vilket hennes kollegor kan. Och skall hon deltaga i videokonferenser måste hon åka till jobbet på natten, en situation som till slut blir ohållbar, med ett par
nattliga resor i veckan. Istället implementerades ett videokonferens system i Lenas bostad.
Viss ombyggnad och anpassning av framförallt belysning och möblering fick göras. Men nu
kan Lena gå upp på natten klä på sig och jobba på lika villkor som innan laboratoriets flytt
till Singapore. Dessutom kan hon jobba helt hemifrån en dag i veckan, något som gör att hon
känner sig piggare de fyra dagar i veckan hon åker till jobbet för att arbeta.
Lenas man Pelle, är också rullstolsbunden efter bergsklättringsolycka i Nepal. Han älskar
bergen och kan inte släppa tanken på att en gång få bestiga Mount Everest. Inte till fots, för
han är helt lam från halsen och ner men känslan, att stå där uppe på toppen kan han nästan
känna inom sig redan nu. Han har konstruerat en robot som kan klättra i berg och den är
på väg med en Svensk Mount Everest expedition till Nepal. När expeditionen startar tar
Pelle på sig sin Virtual Reality hjälm och skall ha den på tills expeditionen kommer tillbaks
till Nepal om beräknade 3 veckor, Pelle är en expeditionsdeltagare som alla andra. Roboten
laddas med solceller under dagen och är försedd med 8 små digitala kameror, luktsensorer,
mick och högtalare. Informationen skickas direkt via satelit till en basstation och sedan vidare
med fiber till Pelles lägenhet i Sverige. Roboten röststyrs av Pelle och med hjälmen upplever och
kontrollerar han allt. När de ställer upp sin första basstation är Pelle fortfarande med. Vid
sista basstationen innan toppförsöket också. Där hjälper de andra expeditionsdeltagarna
honom med att byta till spikförsedda däck på roboten. Morgonen där efter gör grupp C ett
första försök mot toppen, Pelle är med i gruppen om tre. Sex timmar senare i strålande sol
står de högst upp på toppen av Mount Everest, Pelle, Olle och Niklas. 5 minuter senare är
gänget på väg ner igen, de måste skynda sig innan det blir mörkt....
23 bredbandtjänster
Precis som datorutvecklingen och tillgången till datorbaserade hjälpmedel på 90talet gav människor med funktionsnedsättningar en reell möjlighet att delta i
arbetslivet på lika villkor ser vi att kommande snabba bredbandsuppkopplingar
ger ytterligare möjligheter till arbete, studier och upplevelser. Det krävs dock en
hel del tillgänglighetsarbete dessförinnan.
Effekten av anpassade bredbandstjänster kommer definitivt att öka intresset från
gruppen läshandikappade att ha tillgång till de nya Internettjänsterna.
Våra förslag, som inte är listade i någon prioritetsordning, är i huvudsak mycket
kort beskrivna. Varje projektidé kan senare utvecklas till genomförbara
försöksprojekt.
Virtuella lärcentra – e-lärande tillgängligt för alla.
Ingen kan ha större nytta och glädje av modern informations- och
kommunikationsteknik (IAKT) än människor med funktionshinder. För att
förstärka gruppen krävs en satsning på studier tillgängliga för alla. Den teknik som
idag används vid E-clearning utesluter många grupper av funktionshindrade.
Post– och telestyrelsen
69
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Drygt 50 procent av de funktionshindrade saknar i dag den kompetens som ger
tillgång till högre utbildning. Flexibla och individanpassade bredbandsstudier kan
vara deras enda chans till en åtrådd examen eller yrkesutbildning.
Virtuella lärcentra skulle fungera som nätverk med samordning av resurser via
webbtv (on-line) för läxhjälp, föräldrastöd, handledning och teknisk assistans.
Bredbandsteknikens möjlighet till kommunikation i realtid med ljud och bild – av
stor betydelse för att motivera och engagera människor med särskilda behov.
Målgrupp
Studerande ungdomar och vuxna med olika typer av funktionshinder, t ex
hörselskador, synskador, dyslexi eller specifika inlärningssvårigheter av typen
Damp, ADH eller Assergers syndrom.
Syfte
z Använda bredbandets möjligheter att ersätta/komplettera textbaserad
information och kommunikation med ljud och bild (stramad överföring av bild
och ljud, video på nätet, webbtv) för att tillgodose behoven hos studerande med
olika inlärningssvårigheter.
z Genom bredbandsbaserat stöd till studerande med specifika behov avlasta
lärarna och underlätta deras arbete med att anpassa undervisningen och göra
den tillgänglig och meningsfull för alla elever.
z Göra det möjligt för studerande med behov av särskilt stöd att stanna kvar på
hemorten i klassens/studiegruppens gemenskap och ändå få tillgång till extra
hjälp för att klara sina studier.
z Visa att gränssnitt, anpassade till olika personers behov och begränsningar, gör
uppdelningen i funktionshindrade och icke funktionshindrade överflödig. Alla
har vi ju starka och svaga sidor – olika lärstilar – när det gäller inhämtande och
bearbetning av information.
Innehåll
z Nätverk för kommunikation och samarbete mellan studerande med olika
former av inlärningshinder.
z Nätverk för kommunikation och samarbete mellan lärare/handledare som
arbetar med funktionshindrade studerande.
z Nätbaserad läxhjälp i hemmet/studiemiljön – pedagogisk och teknisk support
med utnyttjande av bredbandets möjligheter.
Spin-off-effekter
Genom projektet provas
z En modell för anpassade nätbaserade studier för deltagare med särskilda behov.
z Lösningar för att avlasta lärare.
z Former för samarbete mellan kommuner för att dela gemensamma resurser.
z Metoder för e-lärande för studerande med funktionsnedsättningar.
Post– och telestyrelsen
70
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Virtuella lärcentra inför införandet av kompetenskonton
(fortbildning/kompetensutveckling) – se förslag 1
Många anställda med funktionsnedsättningar (inklusive alla anställda med lönebidrag) faller till stor del utanför gängse system för befordringsgång, fortbildning
samt uppdatering av färdigheter och hjälpmedel. Den fortbildning som ges till
övriga på arbetsplatsen är inte tillgänglig för den som har synskador, inlärningssvårigheter eller är döva.
Med bredband där man nyttjar bild och ljud i realtid kan kompetensutveckling i
form av kurser levereras direkt till arbetsplatsen i form av e-lärande och tas emot
precis under de tider som passar individen och arbetsgivaren. Som deltagare i det
virtuella lärcentrat har man dessutom kurskamrater i samma utbildning och en
lärare med kunskap om de olika funktionshindrens särskilda behov vid inlärning.
Studie-, yrkes- och kursrådgivning
Studie-, yrkes- och kursrådgivning på nätet med en webbaserad personlig on-linerådgivare för anpassad kompetensutveckling för:
z Individer med funktionsnedsättningar – Vart vänder jag mig för att få en kurs
som är anpassad för min funktionsnedsättning? Hur ska jag ta mig fram i
utbildningsutbudet?
z Företag – Var kan vi hitta kurser för våra anställda med funktionshinder? Vem
kan anpassa vårt företagsspecifika utbildningsmaterial?
z Fackliga organisationer – Vart vänder vi oss kompetensombud?
z Försäkringsbolag – Var hittar våra försäkrade de anpassade kurserna?
z Kommuner – ungdomsskolan och vuxenutbildningen.
z Övriga intressenter med informationsbehov om utbildning och
funktionshinder.
Alternativ SFI via bredband
För invandrare/flyktingar som inte gör framsteg i traditionell, skolmässig, SFIundervisning behövs en annan form av språkträning. Den utformas i samarbete
med praktik/arbete, så att språkinlärningen utgår från människors verkliga behov
av att kommunicera i en autentisk situation. Varje deltagare gör tillsammans med
handledaren upp en individuell studieplan. Handledaren besöker deltagarna på
deras arbetsplats regelbundet och deltagarna träffas tillsammans med handledaren
en eller ett par gånger/vecka för intensivträning och lärarledd undervisning/förklaringar av svåra moment etc. Deltagarna stimulerar varandra genom att jämföra
erfarenheter.
De allra flesta arbetsplatser är i dag utrustade med datorer och Internetuppkoppling. Därför kan delar av utbildningen ske via snabb bredbandsuppkoppling ,ljud,
bild, Internet och email. Därvid tränas den skriftliga och språkliga kommunikationen på ett naturligt sätt. Deltagarna kommunicerar dels med handledaren direkt
, dels med varandra från olika arbetsplatser.
Post– och telestyrelsen
71
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Bredband för att komma åt stora datamängder snabbare
Ex taltidningar, studielitteratur och böcker för synskadade och andra läshandikappade – snabbare och med mycket bättre talkvalitet.
Virtuellt tal/kassettboksbibliotek
Alla talböcker som nu läses in digitalt lagras som ett virtuellt talboksbibliotek där
de funktionshindrade som har rättigheten att läsa talböcker kan ladda hem talböcker via nätet. Projektet skulle öppna upp möjligheten för fler att söka och låna
böcker samt öka servicen till de enskilda låntagarna.
On-linesupport till användare i arbetslivet
Samhället har med olika medel finansierat nära 4 000 arbetsplatsanpassningar för
funktionshindrade med stort behov av teknikstöd i arbetet.
För icke-funktionshindrade finns det oftast snabb teknisk support att tillgå inom
arbetsplatsen. För arbetstagare med funktionshinder finns vanligtvis ingen kompetens att ge support på arbetsplatsen. Supporten kräver specialkunskaper kring
användarens olika databaserade hjälpmedel och hur dessa fungerar tillsammans.
Alltså får den anställde varken support på hjälpmedel eller utbildningsinsatser
inför förändringar i teknik eller arbetsinnehåll.
Funktionshindret och de hjälpmedel som utgör den anpassade arbetsplatsen
ställer oftare krav på fysisk närvaro av supportpersonal men många problem kan
ändå lösas om man kan SE och HÖRA vad som inte fungerar.
En supporttjänst där man även kommunicerar via fjärrstyrning, bild och ljud kan
serva många människor som idag blir hindrade i sitt arbete genom att få vänta på
service upp till flera dagar på en kanske enkel supportåtgärd. Med en bredbandsuppkoppling kan man dessutom ge snabbt användarstöd på arbetsplatsen i
exempelvis kompletterande utbildning på nya programvaror och hjälpmedel.
Maila ljudmeddelande i stället för att skriva meddelande
Idag används Maili till stor del för kommunikation. Många synskadade och människor med läs-och skrivsvårigheter har svårt att uttrycka sig i skrift men inte i tal.
En idé är att mail skrivs och sänds som ett ljudmeddelande. Inmatningen sker via
talstyrning och meddelandet sparas som en ljudfil. Ljudfilen sänds sedan som en
bifogad fil med mail till mottagaren som lyssnar av meddelandet.
Via bredband överföra bildinformation till taktil grafikvisare
En möjlighet för gravt synskadade att ta del av och att utnyttja grafik via Internet.
Det finns nya produkter för avläsning men det finns inga tjänster och ingen
erfarenhet. Möjligheten är att läsa av grafiken direkt och inte via omvandling av
text. Bildinformation kan t.ex. avse olika former av samhällsinformation som är
avsedd att nå alla medborgare,
Post– och telestyrelsen
72
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
On-line upplevelser för gravt rörelsehindrade
Funktionshindrade som inte kan förflytta sig till en plats för att uppleva olika
miljöer kan via en mobil Webbkamera och mikrofon få uppleva platsen via nätet.
En assistent finns på plats och har kontinuerligt kontakt med användaren via
nätet. Användaren bestämmer vad han/ hon vill ”se och lyssna på” och assistenten förflyttar sig till aktuell plats med kamera och mikrofon. Gå på Nationalmuseum, Disneyland eller åk berg-och-dalbana på Gröna Lund.
On-line assistent
Trådlös on-line hjälp för Intellektuellt handikappade. Om personen behöver hjälp
på plats kan den få hjälp genom att förmedla bilder och ljud till en central med
assistenter.
Anpassade tjänster för mobiltelefon för gravt synskadade
Egentligen finns det inga mobiltelefontjänster som fungerar idag om man inte ser
– i bästa fall fungerar det att ringa! Det är t ex omöjligt att ta del av menyerna eller
att lägga upp en adressbok. Önskvärt är att via mobilen nå sin egen adressbok (
privat 118–118) och andra tjänster som finns och kommer att finnas i telefonerna.
Talåterkopplingar i menyerna har hög prioritet. Inmatning och återkopplingen
sker via taligenkänning och talsyntes.
Syntolkad film och TV
Samtidigt som en film sänds på TV (eller via nätet) finns det en sida på nätet där
den synskadade personen kontinuerligt kan få filmen eller TV-programmet syntolkat. Det krävs en snabb uppkoppling för att kunna förmedla syntolkningen i realtid. På samma sätt kan dubbning av filmer ske på flera språk.
Spel/upplevelser för blinda via nätet
Blinda behöver ljudet som vägledning vid spel och det kräver större överföringshastighet.
Nätmeloner för gravt synskadade
Anpassade E-handelsplatser för matvaruinköp, banktjänster mm
Nätverk i realtid
Kontakt i realtid mellan olika aktörer. Exempelvis studiecirklar, konversationskurser m m
Post– och telestyrelsen
73
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Bredbandsfiket
För människor med funktionsnedsättningar som har svårigheter att fysiskt förflytta sig till offentliga lokaler. En virtuell plats där man kan träffas och i bild och
ljud för att spela spel, medverka i debatter i realtid, utbyta erfarenheter och umgås.
Nätkontakt
Funktionshindrade är ofta tvungna att träffa läkare, handläggare, och myndighetspersoner. Flertalet av dessa besök kan säkert göras via Webbkamera och på det
viset kan antalet ”onödiga” resor minskas.
Simultantolkning (på hemspråk) i realtid – för icke-svenskar med
funktionshinder.
Uppkoppling till en tolk som tolkar on-line.
Teckenspråkstolk
Döva kan få hjälp med teckentolkning via videokonferens. Snabb bredbandsuppkoppling mellan användaren via Webbkamera och nätet till en tolkcentral.
Beskrivningstjänst
På samma sätt som det nu finns Lästjänst, där synskadade kan faxa in ett papper
som en lästjänsten läser upp via telefon ,kan en beskrivningstjänst byggas upp
med Webbkamera. Beskrivningstjänsten kan då hjälpa till med fler tjänster än att
bara läsa upp papper som går att lägga i en fax.
Förmedlingscentral via bild
Förmedlingscentralen tolkar nu ett telefonsamtal mellan en hörande och en döv.
En idé är att man inför ett bildsystem, liknande den lösningen som ibland brukar
finnas på TV program som teckenspråkstolkas on-line.
Streamat talsyntesljud
Via en speciell sida på nätet där det finns talsyntes kan användaren gå in på andra
sidor och få olika sidor upplästa via talsyntes. Ljudet streamas ut on-line.
Webbtelefoni
Förslaget som vi vill prioritera högst är att skapa en bildtelefoni via Internet –
”webb-bildtelefoni” – som de kan använda med t.ex. ta kontakt med bildtelefonis
förmedlingscentral, distansutbildning på teckenspråk, internationella tecken-
Post– och telestyrelsen
74
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
språksutbyte/utbildning, få nyheter/information på teckenspråk. Ja, listan kan
vara lång.
Webb-bildtelefoni skall kunna ringa till de som har bildtelefon i ISDN nätet (gateway mellan Internet och ISDN). Vissa bredbandleverantörer har dynamiska IP
adress – som man måste lösa med att kunna nå den personen som har dynamisk
IP adress. Det är viktigt att man har jämn och hög bildkvalitet hela tiden oavsett
nätets belastning.
Bildkommunikation och utvecklingsstörning
Vi satte oss i personalgruppen och ”spånade” fritt runt IT och bredband för
personer med utvecklingsstörning. Vi utgick mycket utifrån de omsorgstagare som
arbetar på Backens DV, dvs. personer som i många fall har en ganska lång
erfarenhet av att jobba med datorer, men behöver anpassade program och/eller
en hel del personalstöd. Det som gäller för många av omsorgstagarna är att det
inte räcker att t.ex. få information bara genom ett kommunikationssätt. Om
personen ska kunna ta till sig informationen kan det ibland krävas att det står
skrivet, att det visas i bild, talas samt förstärks ytterligare med t.ex. en färg. Samma
sak gäller vid kommunikationen med andra, dvs. många personer använder
talspråk, teckenkommunikation och bilder i kommunikationen med andra.
Det vi i alla fall funderade kring var följande: Det är svårt och ibland lite för
abstrakt att prata med någon i telefon, eftersom man inte ser varandra. Vi har varit
med i projekt som t.ex. med videotelefon och ”stillbilds- telefon”. I bägge fallen
har tekniken varit för dålig, stillbildstelefonen var t.ex. lite för långsam. Då personen skickade iväg en bild så gick det inte att prata under tiden, vilket kunde vara
svårt att förstå. Nackdelen var ju förstås även att det bara var stillbilder.
Bildtelefon
Så någon typ av bildtelefon, webkamera. För att kunna kommunicera mellan:
z Boende – Boende, t.ex. att hålla kontakt med vänner.
z Boende – Arbete, för att kunna sjukanmäla sig eller meddela att man ska till
tandläkaren och därför kommer senare.
z Arbete – Arbete, för att kunna fördjupa och förenkla samarbetet mellan
enheterna, t.ex. den tidning, (Om Dej och Mej – 150 ex) vi gör i Sundbyberg.
Det skulle vara enklare att själv meddela till huvudredaktionen ifall man har
bilder som man vill ska vara med eller komma med förslag på reportage.
Mail-funktion
Att t.ex. kunna beställa färdtjänst, boka tid hos fotvården eller att meddela att man
inte kan komma till tandläkaren. Med hjälp av enkla formulär. Beställa mat från
affären med bilder på det man behöver. Bildbasen finns redan.
Post– och telestyrelsen
75
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Information
Att använda datorn för att t.ex. få information om vilket väder det är och vilka
kläder som kan vara lämpliga att ha på sig då. Hur dagens schema ser ut, vad ska
jag göra idag? Vilken personal jobbar hemma hos mig idag? Att själv kunna leta
rätt på information som jag är intresserad av. När har simhallen öppet? Att få
påminnelser om när saker ska hända. När börjar mitt favorit TV-program? När är
det dags att klä på sig för att åka iväg till jobbet?
Det är svårt att ta till sig informationen på skärmen ifall det blir för mycket. Det
krävs i många fall en enkel, tydlig, lättförståelig information med lättläst text och
bilder. Andra anpassningar som kan förenkla dataanvändandet är röststyrning och
pekskärm.
Snabb överföring av bilder
Jag vill bara på detta sätt lägga min röst för att ett av de projekt man satsar på
inom området bredband och funktionshinder skulle gälla snabb överföring av
bilder på stillastående föremål. Applikationer: utställningar – såväl konst som
kommersiella – där mottagaren genom manipulation (tangentbord, joy-stick eller
annat) kan betrakta föremålen från olika håll. Kontakt skulle tas med våra museer
och utställningsarrangörer för att utröna om de har tänkt i liknande banor. Målgrupp för oss skulle vara främst rörelsehindrade, som på grund av sitt rörelsehinder har svårt att ta del av utbudet. Men givetvis borde det finnas ett intresse
hos en bred allmänhet som t.ex. vill besöka en utställning på en plats långt från
bostadsorten.
Multimodal kommunikation
Genom att använda sig av total konversation kan den handikappade använda sig
av det sätt som den är bäst på att konversera. Om man t.ex. är dövblind och kan
teckenspråk kan någon titta på personen som är dövblind och tolka detta. När
man ska kommunicera till den dövblinde skriver man på tangentbordet. Ett annat
exempel är en person som har afasi. Ofta räcker det inte med enbart rösten för att
kunna tolka ett meddelande från en person med afasi utan man måste se hur
personen gestikulerar eller mimspel.
Textkommunikation kan också vara ett stöd för en person med afasi. Många
personer med afasi har idag ingen möjlighet till fjärrkommunikation. Till ett
program som stödjer total konversation kan olika hjälpmedel kopplas som passar
den typ av kommunikationshandikapp som personen har, exempelvis: frasbibliotek, bildstöd, talsyntes, automatiska översättare, punktdisplayer, skärmläsare,
inmatningstavlor, symbolspråk m.m. Standarder för total konversation finns i dag
bland annat genom arbete av Gunnar Hellström på Omnitor.
Post– och telestyrelsen
76
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Det som är av stor vikt är att utveckla gränssnitt och standarder för total konversation för olika typer av kommunikationshandikapp. En person med afasi har helt
andra krav än en person som är dövblind eller har talsvårigheter.
De tester som jag och andra gjort visar mycket att alla typer av applikationer för
kommunikation för kommunikationshandikappade kan vara skillnaden mellan att
ha ett arbete och att inte ha ett.
Förmågan att idag inte kunna fjärrkommunicera gör också att många kommunikationshandikappade vissa grupper lätt blir isolerade från sociala kontakter med
andra människor.
Om jag sammanfattar det jag menar:
Vilka handikappgrupper kan ha nytta av förslaget? Svar: Alla kommunikationshandikapp.
I vilken/vilka applikationer kan förslaget realiseras? Svar: Applikationer och
anpassningar runt total konversation för att öka sociala kontakter för människor
med kommunikationshandikapp.
Användargränsnitt on-line
Hårdvara och mjukvara för att tolka blåsstyrning, ögonrörelser, etc finns på en
server som nås via bredband. De kan också vara program som översätter tal till
text, eller tvärtom, som finns tillgängligt on-line, t.ex. när en stum ”talar” med en
blind översätts den text som skrivs till syntetiskt tal och vice versa. Denna
tillgänglighet blir också mobil, dvs. kan nås från alla bredbandsuppkopplingar –
även mobilt bredband, vilket ger möjligheter att använda tjänsten i hemmet såväl
som arbetet, skolan och på resande fot.
Gränsnittet är med fördel kombinerat med VMC. Nedan en tabell som var mitt
stöd när jag började tänka, användargränssnitt on-line kan användas i flera rutor.
Funktionshinder
Hemmet – Vardagsysslor
Skolan – Utbildning
Arbetplatsen – Arbete
Rörelsehinder
Köpa varor
Distansundervisning
Remote control
Rörelsehinder
Umgås via VMC
Hörsel
Psykiskt funktionshinder
Stöd från kontaktperson
via VMC blir mer
personlig och ger
kanske mer trygghet
Intellektuellt
Umgås via VMC
funktionshinder
Socialmedicinskt
handikapp
Synskada
Post– och telestyrelsen
77
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Arbetslivet
Samarbete på distans med utnyttjande av bildkommunikation
För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna möta de olika behov
som arbetssökande med funktionshinder har krävs ett nära samarbete mellan olika
kompetenser inom området arbetslivsinriktad rehabilitering.
Specialresurserna inom området är hårt decentraliserade men långt ifrån alla
förmedlingar förfogar över egna resurser. Det finns därför behov av att på ett
smidigt sätt kunna utnyttja de särskilda resurserna som bedöms behövas i varje
enskilt ärende. I nuläge sker konsultationer dels per telefon och dels genom att
berörd resurs reser till respektive arbetsförmedling för att träffa den sökande,
enskilt eller tillsammans med handläggare.
De särskilda resurserna bedöms inte räcka till för de behov som finns ute på förmedlingarna. Genom att öka tillgängligheten till dessa resurser skulle insatserna
för funktionshindrade effektiviseras och flera kunna få kvalificerat stöd i sin
rehabiliteringsprocess. Försök med att utnyttja bildkommunikation i mötet mellan
specialresurser och sökande har prövats i några enskilda försök, bland annat har
vägledning för döva genomförts, liksom försök med kommunikation med hörselskadade. I det första försöker fungerade befintlig teknik bra och man arbetade
efter en i förväg väl känd metodik. Försöket med de hörselskadade misslyckades
på grund av tekniska överföringsproblem.
Det skulle vara intressant att pröva hur de nya möjligheter till kvalificerad bildöverföring som tillgång till bredband innebär, skulle kunna utnyttjas i ett bredare
perspektiv vad gäller genomförande av arbetslivsinriktad rehabilitering och ett
tätare samarbete mellan de särskilda resurserna och handläggarna på förmedlingarna. Förutom hög kvalitet på bildkommunikation skulle särskild omsorg
ägnas åt kringarrangemangen med målsättningen att främja känslan av hög
närvaro. Särskilda skärmar, typ wide screen eller liknande bör kanske utvecklas,
liksom specifik metodik för att arbeta på distans.
Arbetsmöjligheter för funktionshindrade
Datorn som arbetsverktyg har under lång tid visat sig vara ett mycket effektivt
redskap för personer med funktionshinder av olika slag. Det blir därför naturligt
att försöka hitta lämpliga arbetsmöjligheter bland sådana yrken där datorn är en
central del i produktionen. Enligt prognoser kommer medie- och reklambranschen att växa med fyra till fem procent per år fram till 2010. Inom denna bransch är
datorn ett centralt verktyg för arbetets utförande.
Inom ramen för yrkesområdet förekommer bl.a. överföring av mycket stora datamängder som med utnyttjande av bredbandsteknik väsentligt skulle kunna underlättas. Idag måste produktioner antingen läggas på video eller brännas på CD.
Dessa moment innebär merarbete och svårarbetade moment för t.ex personer
med begränsad rörlighet.
Post– och telestyrelsen
78
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Haptiskt gränssnitt
Fantomaten
Jag sticker in fingret in en hylsa och rör armen bredvid skärmen lite grand framåt.
Med ens känns ett distinkt motstånd i den punkt som är själva kärnan i det så
kallade haptiska gränssnittet. På skärmen syns ett tredimensionellt tyngdlöst rum.
Med fingertoppen känner jag tydligt de hårda väggarna. Här inne svävar några
kuber fritt omkring. Jag för den lilla robotarmen neråt, den rör sig motståndslöst
som i vakuum. Jag tar sats med fingret och puffar till en av kuberna underifrån,
den far snabbt upp i taket och studsar med kraft tillbaka mot mitt finger.
Det verkar nästan för enkelt för att vara sant. Att direkt känna rummet, föremålen, ja till och med deras gummiliknande ytskikt, är en märklig upplevelse.
Ganska snart orienterar jag mig med lätthet runt om i rummet, även utan att titta
på skärmen. Det går lätt att komma bakom, över och under kuberna. I andra rum
finns bollar, ett skulpterat huvud och till och med virtuell modellera, vars seghet
lätt kan justeras.
Den lilla skrivbordsroboten Fantomen, vars bottenplatta inte tar mer plats än
musmattan, är på väg att tillföra en ny dimension i människans interaktion med
datorn; skapandet och utforskandet av objekt och miljöer på djupet med känselsinnet. En skillnad mellan Fantomen och en vanlig robot är att användaren rör
roboten, inte att roboten rör sig själv.
Uppfinningen heter egentligen the PHANToM, som står för två saker. Förutom
att antyda att man kan känna saker som inte finns, är det en förkortning av Personal HAptic iNTerface Mechanism. Haptisk definieras enligt Nationalencyklopedin som ”egenskapen hos en form att framstå särskilt tydlig för beröringssinnet, i
motsats till optisk.” Fantomen utvecklas och tillverkas i USA av det snabbt
växande Sensable Technologies utanför Boston.
När den först började säljas liknade den till utseende och storlek en skrivbordslampa med rörliga leder. Då som nu styrs det som fingret inne i hylsan kan känna,
av vad som finns programmerat i en vanlig PC. Eftersom uppdateringen ska ske 1
000 gånger i sekunden är minimikravet en 166 MHz Pentium, men ju snabbare
maskinen är desto bättre blir effekten.
Sex svenska Fantomer
Det finns minst sex Fantomer i Sverige, tre på Certec, Centrum för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola, en på AMU-HADAR i Malmö och två
större på Prosolvia Clarus i Göteborg. Verksamheter drivs i form av olika delprojekt och syftet är utvinna ny kunskap ur varje projekt. Det sker bland annat
genom att utveckla tekniska hjälpmedel som förbättrar funktionshindrade
människors liv.
Post– och telestyrelsen
79
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Inte bara för handikappade
Meningen är att Certecs kunskaper sedan ska användas vid kommersiell produktutveckling. En viktig effekt av forskningen är också att alla människor, med eller
utan uttalade handikapp, kan dra nytta av de erfarenheter som görs. Fantomaten
är ännu inte allmänt tillgänglig. Det behövs pengar till fler apparater och programutveckling. Men idéer om vad Fantomtekniken skulle kunna leda till saknas inte.
Tekniken handlar egentligen inte om den materiella verkligheten utan om en ny
osynlig, men mycket påtaglig verklighet som hittills inte existerat ”databitar istället
för atomer”. Det betyder det här märkliga att du till exempel kan föreställa och
skapa dig ett massivt klot ute i rymden; det finns inte där när du tittar men det
finns där virtuellt och det går väldigt fort att känna in sig.
Enkel konstruktion
Det intressanta är inte apparaten i sig själv som i grunden är en enkel konstriktion.
Det intressanta är det som kan skapas ”solida, handfasta objekt som bara existerar
i form av bits men ändå är så påtagliga för känselsinnet”, vårt förmodligen mest
grundläggande sinne.
Fantomensystem består av ett system av länkarmar, motorer, givare och kablar, en
effektförstärkare till motorerna och ett instickskort för ISA-bussen på PCn. Allt
detta ingår vid köp tillsammans med utvecklingsverktyget Ghost (C++) och några
demonstrationsprogram.
Ett memoryspel med upphöjda knappar inne i ett tredimensionellt, kännbart rum
utvecklas just nu. Varje bricka/knapp svarar mot en bestämd ljudeffekt när man
trycker på den. Och då handlar det inte om ett musklick utan om en distinkt,
upphöjd, mekaniskt fjädrande tryckknapp.
Knapparna sitter i rader på olika våningsplan i rummet. De olika ljuden ska identifieras och så snart man stöter på samma ljud gäller det att hitta tillbaka till den
rätta knappen och trycka på den. Om det lyckas försvinner paret av brickor. Som
krydda finns en extraknapp som fungerar som Svarte Petter, om den trycks in
kommer alla brickor man lyckats få undan tillbaka igen.
Syftet med spelet är att genom att testa det på ett antal blinda och seende människor skaffa sig ny kunskap om hur det haptiska gränssnittet kan fortsätta att
utvecklas. En gissning är att blinda klarar spelet bättre än seende eftersom de på
grund av sitt handikapp har utvecklat känselförmågan bättre.
Målet är att ge blinda och synskadade möjlighet att, med hjälp av en slags överkänsel istället för överblick, kunna använda samma grafiska gränssnitt som seende.
De blinda riskerar annars att utestängas om de enbart hänvisas till punktskriftsdisplayer och liknande hjälpmedel.
Ta en tango på nätet
Det går också att med hjälp av två fantomer, en för tummen och en för pekfingret, att plocka upp saker och känna dem från två håll. Och Fantomen används på
Post– och telestyrelsen
80
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Internet, för första gången finns ett riktigt känselgränssnitt, tillgängligt på distans i
realtid.
Det är alltså praktiskt möjligt att samtidigt känna på kroppar och föremål samtidigt på helt olika platser i världen. Biltillverkare kan till exempel lägga ut den
senaste modellen på nätet så att presumtiva kunder kan känna bilens form. Och
två personer skulle kunna dansa med varandra över Internet med varsin Fantom
som simulerar kropparna i rörelse till samma musik…
I framtiden kommer vi inte jobba i Windows utan i Rooms och använda Fantomen som en vanlig mus.
Snabbväxande fantombolag
The Phantom är från början ett examensarbete vid MIT i Boston. Den då drygt
20-årige studenten Thomas Massie konstruerade och byggde sina första Fantomer
av delar från gamla tvättmaskiner och andra hushållsapparater. 1993 bildades
Sensable Devices, det som sedan har blivit Sensable Technologies med 20
anställda. Verksamheten är uppbyggt helt kring Fantomenmaskinen och det
tillhörande utvecklingsverktyget Ghost. Fantomen kan användas på Silicon
Graphics Indigo, Onyx arbetsstationer och vanlig PC, men då är Windows NT ett
krav. MMX gör varken till eller från men processorn bör vara på 200 MHz. 133
Mhz har fungerat tidigare men då kördes Fantomen i DOS. Sensable vill inte
uppge antalet sålda Fantomer men säger att de har över hundra kunder över hela
världen, mest storföretag inom IT och industri och universitet.
Numera finns tre Fantommodeller. Den minsta ger utrymme för handens rörelse
från handleden, mellanmodellen för armen från armbågen och den största för hela
armen. Priserna ligger mellan 17 000 och 70 000 dollar i USA. Förutom handikapptillämpningar används Fantomen till exempel av mobiltelefontillverkare för
virtuell känselprovning av nya modeller.
Så ska blinda hitta rätt väg
Att som blind försöka orientera sig på Stockholms central bland tunnelbaneperronger i olika riktningar på olika nivåer är ingen lätt uppgift. En skalenlig
modell av stationen som man med ett flyttbart haptiskt gränssnitt kan känna sig
fram i ett är en möjlig framtida tillämpning av Fantomen.
Så kallade taktila hjälpmedel och gränssnitt har funnits länge, inte bara för synskadade människor. Exempelvis vibrerande joysticks och bildskärmar med
upphöjningar kan dock inte alls jämföras med den direkta känselåterkopplingen
som Fantomen ger.
Punktdisplayer har funnits ett tag och är kanske det gränssnitt för blinda som är
mest likt Fantomens.
Ett tiotal datorspel har tagits fram där punktdisplayen används på ett helt nytt sätt
”spel som gjort succé för att stimulera blinda barn till att lära sig punktskrift”. I
dessa spel används punktdisplayen för att ge en haptisk återkoppling när man till
Post– och telestyrelsen
81
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
exempel skjuter mot rörliga mål. Men steget till Fantomens möjligheter är ändå
mycket långt.
Dataspel för dövblinda
Bland de första programmen som skapades var världens förmodligen första
dataspel som dövblinda kan spela tillsammans med seende och hörande
människor; ett sorts sänka-fartygs-spel med ubåtar och sjunkbomber.
Med Fantomen känner spelaren ett rutnät över ”vattnet” vars vågor känns
annorlunda när man släpper en bomb och när man träffat. Enbart känsel räcker
för att spela men ljud och bild finns också. Det funkade väldigt bra, det var så
enkelt att veta exakt vad man gjorde. Man skulle kunna bygga modeller av byggnader som skulle göra det möjligt för blinda att studera konst och arkitektur till
exempel. Tänk att bygga skalenliga modeller av Collosseum och Akropolis!
Stort blindintresse
Det finns en stor blind publik som skulle vara intresserad av andra konstupplevelser med Fantomenteknik, exempelvis att få känna på skulpturer från hela världen.
En mer nyttobetonad tillämpning som han tror kan bli möjlig är att bygga upp
modeller av Stockholms central, Slussen och andra för blinda besynnerliga miljöer
som de har mycket svårt att orientera sig i. Med ett flyttbart känselgränssnitt skulle
användaren kunna känna sig fram för att lära sig att sedan hitta rätt i verkligheten.
Videotelefoni och Bluetooth
Jag har egentligen två förslag:
z Videotelefoni med bra kvalitet (möjliggör läppavläsning eller teckenspråk).
z Videokonferens med koppling till Bluetooth (möjliggör läppavläsning – kanske
kan vi ha en inbyggd kamera i varje mikrofon!?).
Engelskt uttal för hörselskadade
Förslaget berör hörselskadade och vuxendöva – cirka 850 000 personer – kan
realiseras i arbetslivet, i skolan och i hemmiljön. Hörselskadade skulle genom
tillgång till snabb överföringskapacitet få möjlighet att utnyttja kombinationen av
tal, bild, ljud och data och därmed få information om teknik (A) samt möjlighet
till att säkrare lära sig uttalet av engelska ord och därmed få en ökad säkerhet i
kommunikation på engelska (B).
Post– och telestyrelsen
82
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
A. Uppkoppling mot MöjlighetsCentret för hörselskadade och
vuxendöva från olika platser
1. Hörselskadade skulle få tillgång till information om teknik, som kan förbättra den
hörselskadades situation i arbetslivet, i utbildningssituationen och i hemmet.
En hörselskada innebär att den auditiva informationen inte är fullständig. Ett
vanligt sätt att kompensera en hörselnedsättning är att använda en hörapparat.
Cirka 300 000 hörselskadade använder hörapparat. För dessa personer finns
emellertid situationer där hörapparaten inte är tillräcklig utan måste kompletteras
med ytterligare teknik, som t ex slingor. Drygt en halv miljon hörselskadade har
inte hörapparat. I vissa situationer fungerar kommunikationen bra, i andra krävs
teknik som kan kompensera hörselnedsättningen. Att få information om den
teknik som finns för att kompensera en hörselnedsättning vare sig man har
hörapparat eller inte har visat sig vara svårt. MöjlighetsCentret i Uppsala är det
enda stället i Sverige där den hörselskadade kan få en samlad överblick över vilka
hörseltekniska hjälpmedel som finns och samtidigt prova dessa. Centret har under
tre år drivits i projektform.
En möjlighet att koppla upp sig från platser i Sverige där den hörselskadade kan få
direkt kontakt med MöjlighetsCentret och få information om hjälpmedel skulle ge
många fler hörselskadade möjlighet att ta del av Centrets utbud. Eftersom
informationen ska ges via tal, bild och ljud är det synnerligen viktigt att tal, bild
och ljud är synkroniserade.
2. Närstående; anhöriga och arbetskamrater till den hörselskadade skulle kunna få bättre
förståelse för den hörselskadades kommunikationssvårigheter genom att lyssna till datasimulering
av olika hörselskador.
I MöjlighetsCentret finns ett dataprogram ”Att höra hörselskadat”. Genom att
lyssna på simulering av hörselskador och även simulering av den närståendes
hörselnedsättning kan normalhörande få en betydligt djupare förståelse för den
hörselskadades kommunikationsproblem. Även här har endast de personer som
kommit till MöjlighetsCentret kunnat få ta del av ”Att höra hörselskadat”.
En möjlighet att koppla upp sig från platser i Sverige där den normalhörande
närstående kan få direkt kontakt med MöjlighetsCentret och få lyssna till ”Att
höra hörselskadat” skulle ge honom/henne djupare förståelse för den hörselskadades situation. Eftersom informationen ska ges via tal, bild och ljud är det
synnerligen viktigt att tal, bild och ljud är synkroniserade.
3. Personer som arbetar med hörselskadade kan fortlöpande få information om ny hörselteknik
och därmed en kontinuerlig kompetensutveckling som skulle komma många hörselskadade till
del.
MöjlighetsCentret har funnits i 3 år som projekt. Verksamheten har byggt på att
personer som sökt information har kommit till Centret, där personal demonstrerat
hjälpmedlen, deltagit i provning och genomfört seminarier. De personer som då
kunnat ta del av verksamheten har varit ett fåtal jämfört med det stora antalet
Post– och telestyrelsen
83
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
hörselskadade som finns. Vid utvärdering av Centrets verksamhet har den vanligaste kommentaren varit: ”Tänk om detta funnits på närmare håll så att jag kunde
hålla mig ajour med utvecklingen”. Möjligheten att från olika ställen i Sverige
koppla upp sig mot MöjlighetsCentret skulle således bidra till att den geografiska
begränsningen minimeras.
En redan utvecklad verksamhet som MöjlighetsCentret skulle genom att delta i ett
projekt rörande bredbandstjänster för funktionshindrade kunna ge ett betydligt
större antal hörselskadade möjlighet att fortlöpande ta del av utvecklingen av
hörseltekniska hjälpmedel som kan minska konsekvenserna av hörselskadan, samt
öka möjligheterna att på distans få diskutera tänkbara lösningar på
arbetsplatsanpassning.
B. Särskild anpassad undervisning i talad engelska med MunHand-Systemet som stöd
För det stora antalet hörselskadade som finns i Sverige innebär hörselskadan mer
eller mindre stora svårigheter att kommunicera. Ytterligare svårigheter uppstår när
samtalet ska föras på ett annat språk än svenska, t.ex. engelska. Att kunna förstå
och göra sig förstådd på engelska blir emellertid i dagens Sverige allt viktigare.
Inom fler och fler arbetsområden krävs engelska. Engelska är koncernspråk i ett
flertal stora svenska företag. Engelska räknas till kärnämnena och godkänt betyg i
engelska krävs för att antas till de nationella programmen.
För att ge hörselskadade och vuxendöva samma möjligheter som normalhörande
att vara med i den internationalisering som nu sker – med engelska som det vanligaste språket i internationella sammanhang – är det angeläget att hörselskadade får
undervisning i engelska på ett sätt som är anpassat till den hörselskadades speciella
kommunikationssituation.
Den hörselskadade har samma förutsättningar som den normalhörande att lära sig
läsa och skriva engelska. Utvecklingen med datakommunikation via e-mail och
Internet har givit den hörselskadade stora möjligheter till en säker kommunikation, eftersom kommunikationen i dessa fall bygger på det skrivna språket. Svårigheten uppkommer när det gäller att tala och avläsa engelska. Många ord har ett
uttal som inte överensstämmer med stavningen. Uttalet och avläsningen blir då
synnerligen svår. Vid normalhörandes språkinlärning utnyttjas det auditiva sinnet,
dvs. man lyssnar på hur orden uttalas. Denna informationskanal är för den hörselskadade mycket osäker. För att på ett säkert sätt kunna uttala ordet, avläsa och
kombinera avläsningen med den icke fullständiga auditiva informationen behövs
ett visuellt stöd. Detta visuella stöd ska ge uttalet av orden och således helt bortse
från stavningen.
För svenska språket finns ett visuellt stödsystem utvecklat nämligen Mun-HandSystemet. Detta system finns även utvecklat för engelska. Att använda MHS i
undervisningen i engelska när det gäller hörselskadade skulle på ett effektivt sätt
både ge uttalet och avläsebilden av orden och på så sätt visuellt stödja den inte
fullständiga auditativa informationen.
Post– och telestyrelsen
84
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
Projektaktiviteterna innebär att utveckla en metod för att hämta kursavsnitten
”Engelska med MHS” genom webben. Den hörselskadade ges då möjlighet att
vid för denne lämpligt tillfälle ta del av engelskundervisningen som ligger på nätet.
Viktigt vid all distansundervisning är mötet mellan människor. Minst tio HRFlokaler, spridda över hela Sverige, utrustas med teknik för att kunna kopplas upp
mot MöjlighetsCentret varifrån ”live-delen” av den engelska undervisningen ska
genomföras. Resursbehovet blir då bredbandsanslutning, där det är av största
betydelse att bilden, handrörelserna och ljudet är synkrona.
Förutsättningen för att hörselskadade ska kunna utnyttja bild tillsammans med tal
är att munrörelserna är synkroniserade med talet. Som jämförelse kan nämnas hur
normalhörande störs vid t ex en film där det blivit något fel på ljudbandet så att
talarens ljud inte stämmer med munrörelserna. De flesta uppmärksammar diskrepansen direkt, men upplever inte några större tolkningsproblem eftersom talet i
sig uppfattas tydligt av den normalhörande. För den hörselskadade som är
beroende av läppavläsning som stöd till den ofullständiga informationen blir en
talare obegriplig när hans/hennes munrörelserna ligger före eller efter talljuden.
Att uppnå fullständig samstämmighet mellan talljud och munrörelser kräver hög
överföringskapacitet. När detta blir möjligt kommer hörselskadade och vuxendöva att oberoende av var man bor kunna få tillgång till information och rådgivning om den hörselteknik som finns samt på ett säkrare sätt kunna lära sig uttalet
av engelska och därmed få möjlighet att kommunicera på engelska.
Distansutbildning
Bakgrund
Vi är ett utbildningsföretag som fokuserar på distansutbildning/flexibel utbildning. Eftersom undertecknad är hörselskadad och vår huvudhandledare är rullstolsbunden har det fallit sig naturligt för oss att intressera oss för funktionshindrade och de möjligheter IT kan ge till den kategorin. Vi har personliga
erfarenheter av att studera och arbeta på distans, och vet vilka möjligheter
tekniken kan ge. Vi har dock hittills arbetat med icke funktionshindrade på våra
kurser.
Vad vi gör
Vi ger under våren en försökskurs på distans, i samarbete med en dövförening. Vi
har här använt enkel teknik (modem), och huvudsakligen textbaserat material,
men med teckenspråkstolk tillgänglig vid behov. Tolkningen sker på plats och
flexibiliteten minskar givetvis på grund av detta.
Vad vi vill
Det finns idag möjligheter till synkroniserad sändning av text, bild och ljud över
Internet. Tekniken kräver mycket god överföringskapacitet för att kvaliteten ska
Post– och telestyrelsen
85
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
bli godtagbar. Teckenspråkskommunikation kräver dessutom att den överförda
bilden är tillräckligt stor (överkroppsbild). Om tekniken finns går det utmärkt att
sända t.ex. teckenspråkiga föreläsningar via Internet. För andra typer av funktionshinder kanske ljud, eller speciell typ av grafik är viktigare. Med bra överföringskapacitet går det att kombinera olika media, göra undervisningsmaterialet tillgängligt för så många som möjligt, och sist men inte minst anpassa det efter olika
lärstilar, något som kommer även icke funktionshindrade till del.
En viktig detalj i god undervisning är enligt vår mening möjligheten till kommunikation. Tvåvägskommunikation mellan lärare–elev och elev–elev, där de kan
pröva sina nyvunna kunskaper är ett krav för att verklig förståelse ska skapas hos
den studerande. Tvåvägskommunikation kan vara asynkron, t.ex. i form av e-post.
För hörselskadade med teckenspråk som första språk är e-post inte tillräckligt.
Det skulle vara önskvärt med möjlighet till teckenspråkskommunikation via
bildöverföring. Även denna kan vara asynkron, men i vissa fall är det givetvis
ännu bättre med kommunikation i realtid. Bild och text tillsammans är ofta det
bästa för döva/hörselskadade. Synskadade kan föredra ljud och text (med möjlighet till punktskrift). Gränssnittet måste vara enkelt, lättanvänt och flexibelt. En
produkt som heter ”Allan” har tagits fram för videokommunikation, som verkar
bra och fungerar utmärkt över ISDN. Det kräver dock kostsamma terminaler hos
båda parter, vilket kanske inte är realistiskt för utbildningsändamål, om maximal
flexibilitet ska uppnås. (dvs. varje student ska kunna studera var som helst, och
gärna när som helst).
Varför behövs tekniken?
Om denna lösning kunde göras tillgänglig över Internet och med bredbandsuppkoppling skulle mycket vara vunnet. Utbildning skulle då kunna ske på exempelvis
lokala skolor med handledare på distans, eller på sikt med de studerande på valfri
plats vid uppkopplad dator, t ex hemma, på jobbet eller på bibliotek etc. Jämfört
med specialanpassade kurser på plats, som bara når ett fåtal deltagare i omedelbar
geografisk närhet, ger detta oerhörda möjligheter för funktionshindrade som vill
utbilda sig utan att behöva flytta, eller vara begränsade till det utbildningsutbud
som den egna orten erbjuder.
Tekniken skulle dessutom ge ökade kommunikationsmöjligheter i arbetslivet och
även hemmet när bredband blir mer allmänt förekommande.
Med distansutbildning når man vuxna som inte är så flyttbara på grund av jobb,
familj och andra åtaganden, de kan studera på distans på deltid oavsett bostadsort.
Man når också glesbygdsbor som skulle få alltför långa restider till konventionella
kvällskurser etc.
Slutligen når man funktionshindrade av olika slag, som av fysiska skäl har svårt att
ta sig till olika utbildningslokaler, eller delta i konventionella föreläsningar.
Vi ska inte heller glömma äldre, invandrare, dyslektiker och många andra som är
betjänta av att kunna studera med lite mer individuell anpassning.
Post– och telestyrelsen
86
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
ICT ger ett vidgat kontaktnät för alla som lär sig behärska tekniken. Betydande
fördelar i såväl studier, arbetsliv som privatliv kan bli resultatet.
Morgondagens teknik kan medföra ökad mobilitet, t ex genom nya mobila nät.
Bildkommunikation via mobiltelefonnätet är en intressant tanke som definitivt
skulle underlätta livet för många teckenspråkiga t.ex.
Bredband och utvecklingsstörning
Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning skall kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor. Vi är cirka 30 000 medlemmar i 175 lokalföreningar.
Medlemmarna består av föräldrar/anhöriga, personer som själva är utvecklingsstörda eller flerfunktionshindrade och andra som verkar för dessa personer så
som, kuratorer, personal m.fl.
FUB:s uppgift är självklart att i sin verksamhet inkludera denna mångfald rörande
personernas individuella behov, då en person med lindrig utvecklingstörning har
helt andra förutsättningar i jämförelse med en annan person med mycket
omfattande motoriska och intellektuella funktionsnedsättningar.
IT har inneburit en revolutionär förändring vad gäller information och kommunikation för många av oss och samhället i stort. Personer med utvecklingsstörning
har på olika sätt märkt dessa förändringar, men deras möjligheter att nyttja de
möjligheter som IT kan erbjuda vår grupp är ytterst begränsade. En demokratisk
IT för personer med utvecklingsstörning vidgar möjligheterna till kommunikation
och information. Många personer med utvecklingsstörning kan inte hantera det
textbaserade informationsflödet. Ljud och bild i kombination med rörliga bilder
skulle möjliggöra stora förändringar i deras vardag vad gäller kommunikation,
informationsutbyte, utbildning och fritidsaktiviteter. Det finns stora risker att IT
på fel sätt kan medföra att informations- och kommunikationsklyftorna ökar och
en segregering blir ett faktum.
Behovet av att både mjukvaran och hårdvaran redan från början är anpassad så att
den individuella och kostsamma anpassningen minimeras är stor. Kunskapen om
människor med funktionshinder och utvecklingsstörning är liten/obefintlig bland
ingenjörer och hård- och mjukvaruutvecklare. Detta måste förbättras på sikt så att
tillgänglighetsproblem minimeras.
En kartläggning av våra medlemmars behov är avgörande för att kunna implementera de möjligheter som en revolutionerande IT har möjliggjort.
Sammanfattningsvis:
z Snabbt och kontinuerligt och icke kostnadskrävande kommunikationsmedel
skall vara en demokratisk rättighet som ska appliceras vardagen för alla personer
Post– och telestyrelsen
87
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
z
z
z
z
z
Bilaga 3: Förslag i idéfasen
med utvecklingsstörning, den ”abstrakta väntetiden” då material laddas ned med
nuvarande standard (modem) är ett stort hinder för personer med intellektuellt
funktionshinder.
Att kunna få daglig information relaterad till vardagen utan en massa krångel,
exempelvis vilken morgongymnastik man ska ha, vad man ska äta för mat, vilka
eventuella mediciner man ska ha, hur man skall klä sig, vad man ska handla
m.m. skulle bli verklighet med effektivare överföringsmöjligheter.
De som kommunicerar med hjälp av pictogram eller andra bildbaserade
kommunikationsmedel skulle kunna ha betydligt effektivare kommunikation via
exempelvis telekommunikation. Kommunikation via bild är en hörnsten för vår
målgrupp, och kräver höga hastigheter för att hålla god kvalitet.
Skolans möjligheter att på ett snabbt och effektivt sätt hantera kommunikation
och information måste utökas för barn med utvecklingsstörning.
Stora utbildningsinsatser skulle kunna vara möjliga med en mycket kraftfullare
kommunikations- och informationsteknologi.
Många av våra barn, ungdomar och vuxna som nyttjar olika särskilda bostadsformer skulle kunna ha kraftigt förbättrade kommunikationsmöjligheter med
varandra, syskon, föräldrar och godemän, i fall de kunde tillgodogöra sig snabbt
och effektivt kommunikation- och informationsflöde.
Lika möjligheter till fritidsaktiviteter exempelvis surfa, chatta, lyssna på musik
och se på film som är IT-baserade och tillhandahålls via effektivt nät.
Klart är att individuell anpassad IT-miljö är ett viktigt komplement som är
avgörande för att uppnå goda resultat.
Att personer med utvecklingsstörning exempelvis skall kunna läsa, lyssna och
titta på filmer och kunna använda och förmedla sig genom nämnda media via
ett effektivt nät skall vara en självklarhet som formuleras i
regeringspropositionen 1999/2000:86.
I arbetet med att förverkliga de formulerade målen i så väl det handikappolitiska
programmet som i IT-propositionen vill självklart FUB med sin kunskap om
utvecklingsstörning och personer med utvecklingsstörning självklart vara en aktiv
samverkanspartner.
Post– och telestyrelsen
88
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 4: Projektförslag i sammanfattning
Bilaga 4
Projektförslag – tillämpningar
hämtade från bilaga 3
Detta dokument innehåller en sammanställning av ett omfattande urval av i idéfasen,
bilaga 3, inkomna tillämpningsförslag för Bredband för funktionshindrade sammanförda i olika
projektförslag som kan genomföras i nästa steg/etapp av uppdraget. Sammanlagt elva förslag har analyserat och värderats i huvudrapporten avsnitt 7.1 och 7.2. Tillämpningar som
hänförts till skuggade rutor har inte analyserats i detalj. Vid närmare granskning har de fallit
bort i likhet med de idéförslag som på ett tidigare stadium lagts åt sidan. En viss kortfattad
motivering har dock lämnats som kommentar.
Projektförslag
1. Bredband för
1.1 Servicecentral
Tillämpningar hämtade från bilaga 3
Situationer – kommentarer
Servicecentral för dövblinda
Dubbelriktad bredband för
dövblinda
dövblinda i hemmiljö
Egna program för små handikappgrupper
Avancerad program- eller
Virtuell mötesplats (söka och hämta
terminalutveckling krävs i
information, söka kontakt och möta andra
flertalet av dessa förslag
personer, ordna styrelsemöten)
Via bredband överföra bildinformation till taktil
grafikvisare
Haptiska gränssnitt
Fantomat (haptiskt gränssnitt)
2. Bredband för
Information: vilket väder, lämpliga kläder,
Dubbelriktad bredband för
intellektuellt
2.1 Daglig
information och
dagens schema, påminnelser
intellektuellt funktions-
funktionshind-
kommunikation
Daglig information relaterad till vardagen
hindrade i hemmiljö
rade
(vilken morgongymnastik, mat, mediciner, hur
klä sig, vad handla m.m)
Kommunikation via bild är en hörnsten för
målgruppen (t.ex. piktogram)
Kraftigt förbättrade
kommunikationsmöjligheter med varandra,
syskon, föräldrar och godemän
Informationshantering om prov kring bredbandsbaserad bildtelefoni och information med
rörliga bilder
2.2 Förenklad nyhetsförmedling m.m.
Omvandling text till tal samt stödjande bilder,
bildsekvenser, film, samt ljud behövs för
förståelse av skriven text.
Centrum för Lättläst (tidningen 8sidor) vill
utveckla en internetversion av tidningen
Post- och telestyrelsen
89
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
3. Videonärvaro för
rörelsehindrade
3.1 Olika
tillämpningar
Bilaga 4: Projektförslag i sammanfattning
Tillämpningar hämtade från bilaga 3
Situationer – kommentarer
System för att följa undervisning i skolan för
funktionshindrade elever som tillfälligt inte
kan åka till skolan
Bredband till rörelsehindrade i
hemmiljö, skola m.m.
Digital naturvård
On-line upplevelser för gravt rörelsehindrade
Deltagande i studiebesök, t.ex. museibesök
Upplevelse av konstverk, skulptur, historiska
föremål (sådana kan modelleras digitalt) och
användas hur många gånger som helst
4. Bredband för
synskadade
4.1 Beskrivningstjänst
Lästjänst för synskadade med videokamera
(ersätter faxtjänsten)
Bredband från användaren
Utveckla videokameran till en personlig tjänst
för att få hjäp med att läsa på medicinburkar,
om kläderna är i ordning
Ensamföretagare med arbetsbiträde på
distans
On-line assistant
Beskrivningstjänst
24-timmarsmmyndigheten. Hemtagning av
dokument även inscannade
5. Mobilt bredband
för funktionshindrade
4.2 Distribution av
digitala talböcker
till högskolestudenter
Bredband för att komma åt stora
datamängder snabbare
5.1 Olika
tillämpningar
Videotelefoni med läppavläsning
Distribution av digitala böcker på bredband,
dvs talböcker via bredband till
läshandikappade
Teckentolk över mobila nätet Terminal är en
kamera och högtalande telefon. En ”remote
tolk” i många situationer, såsom bank, skola,
etc
Bredband till användaren
Även rörelsehindrade,
dyslektiker
Undervisning
Döva, vuxendöva och
hörselskadade, dyslektiker
samt rörelsehindrade och
intellektuellt funktionsh.
Teckenspråktolk via videokonferens.
Vardagsliv/arbete/skola/
”Bra rörlig bild i kombination med bra ljud är
ett utmärkt stöd för hörselskadade i
telesammanhang.”
privatliv
Webbkamera och bredband för text och
bildtelefoner
Mobila dubbelriktade
tillämpningar
Överföring av bild/ljud trådlöst (3. gen
mobiltelefoni)
Stöd av kontaktperson via video (VMC), även
mobilt
6. Bredband för
rörelsehindrade
i arbetslivet
6.1 Videokommunikation
Videokommunikation för rörelsehindrad som
kan kommunicera i sitt jobb hemifrån
Dubbelrikt. Kommunikation
Arbetslivet
Arbetsmöjligheter för funktionshindrade:
exempel medie- och reklambranschen
Svårt att hitta person(er) som
svarar mot kraven
Arbete på distans (exempel
robotmanipulering)
Taktilt/haptiskt gränssnitt
Styrning av fysiska föremål på distans av
rörelsehindrade
Tillämpn. utan att video ingår
el. endast downstream
AUX – publika informationskiosker som
bemannas av funktionshindrade
Arbete på distans (exempel
robotmanipulering)
Post- och telestyrelsen
90
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
7. Rörelsehindrade
7.1 Nätverksmöten
– flera deltagare
Bilaga 4: Projektförslag i sammanfattning
Tillämpningar hämtade från bilaga 3
Situationer – kommentarer
Virtuella möten för funktionshindrade som
Möten på distans. Studie-
studerar på distans
cirklar/konversationskurser
Nätverk i realtid
Föreningsarbete med delta-
Bredbandsfiket
gare med olika handikapp
Videokonferens med flera deltagare.
8. Utbildning på
8.1 Olika utbild-
distans av
ningsanordnare
funktionshindrade
Distansutbildning med visuella hjälpmedel
Döva, vuxendöva
Stöd för lärande av teckenspråk över bredband.
hörselskadade och
Lexikon med vidhängande sekvenser
dyslektiker samt
yrke/arbete/syssla
rörelsehindrade
Virtuella lärcentra, även förståndshandikappade, dyslektiker
Utbildning på distans av personer med
hjärnskada. Interaktiv distansutbildning av
brukare
Virtuella möten för funktionshindrade som
studerar på distans
Virtuell handledning för rörelsehindrad som lär
Pedagogisk utveckling,
nytt
programutveckling eller i
Taktilt/haptiskt gränssnitt: Distansutbildning
vissa fall avancerad
med praktiska inslag
utveckling av gränssnitt/
Användning av virtuella modeller för träning av
terminaler krävs
speciella färdigheter eller nya färdigheter. Ev.
multimediaboxar i kombination med digital TV
Undervisning i talad engelska genom MunHand-systemet
Distansutbildning med praktiska inslag
(Haptiskt gränssnitt)
9. Konsultation av
9.1 Arbetsvägled-
expertis
Arbetsinriktad rehabilitering på distans
ning och kompe-
Studie-, yrkes- och kursrådgivning på distans
tensutveckling
för anpassad kompetensutveckling
Webbkamera i kontakt med
Organisatoriskt oklart
hjälpmedelsverksamheten
Post- och telestyrelsen
91
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Bilaga 5
Analysfasen – resultat och förslag
I denna bilaga beskrivs de olika förslagen till försöksverksamhet. Dessutom görs
preliminära specifikationer vad beträffar förutsättningar och villkor, såväl tekniskt
som organisatoriskt, för försöksverksamheterna
Innehåll
Bredband för dövblinda – Servicecentral
93
Bredband för intellektuellt funktionshindrade – Daglig information och
kommunikation
98
Bredband för synskadade – Distribution av digitala talböcker
till högskolestudenter
103
Mobilt bredband för funktionshindrade – Olika tillämpningar
107
Utbildning på distans – Olika utbildningsanordnare
110
Konsultation av expertis – Arbetsvägledning och kompetensutveckling
115
Post– och telestyrelsen
92
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
1
1.1
Bredband för dövblinda
Servicecentral
Tillämpning (bilaga 4)
Servicecentral för dövblinda
Handikappgrupp
Dövblinda med god punktläsningsförmåga. Antalet dövblinda funktionshindrade i Sverige som kan utnyttja tjänsten
har antagits uppgå till högst cirka 50
personer. Den större gruppen synskadade
i allmänhet skulle dock kunna ha nytta av
samma tjänst.
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning
Att vara dövblind kan medföra särskilda problem i vardagen som kan klaras upp
med hjälp av en seende person, en personlig assistent, en anhörig eller någon
annan som kan finnas till hands. Det kan vara att läsa på en medicinburk eller ett
matpaket, färg på strumpor, hur man är klädd och allmänt i ordning för besök,
läsa upp ett brev från vänner eller myndigheter, etc. Att kommunicera med andra
är ett problem överhuvudtaget. Ett annat behov är att kunna hitta föremål som
tappats på golvet eller ställts på annat ställe än det vanliga. Idag klaras detta främst
genom vänner, grannar eller familjemedlemmar i den mån dessa kan tolka den
dövblinde. Men dessa personer är inte alltid tillgängliga. En annan nackdel är att
den personliga integriteten inte kan upprätthållas där detta skulle vara önskvärt.
En lösning är att man som dövblind med hjälp av en videokamera och bredband
med överföring av rörlig bild till en bemannad servicecentral kan visa upp sig själv
eller ett föremål som visas på bildskärm på servicecentralen. Själva frågan måste
också ställas vilket sker med hjälp av texttelefon eller bildtelefon (vissa dövblinda
har syn- eller hörselrester och kan sedan barndomen ha varit seende och klarar
därför teckenspråk). Skriftligt svarsmeddelande från servicecentralen sänds sedan
tillbaka till den dövblinde som kan avläsa detta med hjälp av en så kallad
punktläsrad (braille display).
Detta projekt avser särskilt den nedsatta eller obefintliga synfunktionen hos den
dövblinde. Hörsel- och talfunktionen är i och för sig lika angelägen att kompensera, men omfattas inte direkt av detta förslag till delprojekt.
Användarfokus
Förslaget avser att med hjälp av bredbandskommunikation utöka den dövblindes
möjligheter, i såväl tid som val av tidpunkt, för assistenthjälp med en assistent på
distans, dvs. servicecentralen. De frågor som önskas besvarade genom försöket är
bland annat:
z vad av de personliga assistenttjänsterna kan substitueras/genomföras med
servicecentralen?
z ger servicecentralen några nya fördelar/nackdelar?
z hur kommer servicecentralen att användas tidsmässigt?
Post– och telestyrelsen
93
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Förslagets principiella innehåll
z Tjänsten bygger på bildöverföring från användaren till en servicecentral för bildidentifiering
z Bilden skall i servicecentralen konverteras till en fom som kan återsändas till
avsändaren och där uppfattas och tolkas.
z Tjänsten utförs i dialogform i realtid mellan användaren och servicecentralen.
z Servicecentralen bör kunna hantera och eventuellt betjäna flera ”kunder” som
anropar centralen samtidigt.
z Flera kameror och/eller rörlig (mobil) kamera bör kunna hanteras hos den
dövblinde.
z Förslaget kräver i princip endast bredband i en riktning, från den dövblinde till
servicecentralen. Det kan finnas ett naturligt behov av bildöverföring i andra
riktningen också. Möjlighet att teckna bör till exempel finnas. En anhörig eller
assistent hos den dövblinde får också en möjlighet att träna som ”personlig
servicecentral” för den aktuella försökspersonen.
z Servicecentralen bör bemannas för 12 timmars service (kl. 8 till kl. 20) när
tjänsten är fullt etablerad.
Generisk lösning
För att lösa projektförslaget erfordras bland annat (observera att en kravspecifikation skall tas fram tillsammans med representanter för brukargruppen vid genomförandet)
z Bredbandig förbindelse från dövblind användare till servicecentral.
z En bemannad servicecentral för bildmottagning och bildvisning för
servicepersonalen.
z Varseblivningsfunktion hos servicecentral vid uppringning.
z Minst en kamera, lämpligt placerad hos användaren.
z Servicecentralen skall ha erforderliga möjligheter att styra kamerabilden hos
användaren, bland annat (fokusering, utskärning, kontrast, bländning, etc).
z Servicecentralen skall kunna föra dialog med användaren på språk (i detta fall
med text) som kan tolkas av användaren.
z Regler för placering av föremål utarbetas så att dialogen mellan användare och
servicecentralen minimeras för många situationer.
z Lätt och säker uppkoppling för uppringande användare samt erforderlig
bekräftelse på mottagen signal från servicecentral.
z Möjligheter att ”frysa” stillbilder vid vissa tillfällen som kan återanvändas under
dialogen för att underlätta identifieringsprocessen.
Lösning för genomförande av försöket
För att genomföra försöket baserat på föreslagen tillämpning erfordras preliminärt
(kravspecifikation utvecklas tillsammans med användargruppen).
Försöksgrupp
z Tjänsten prövas under provtiden för minst fem, helst fler, för tjänsten
motiverade dövblinda personer.
z Varje försöksperson skall vara van punktläsare.
z Gruppen bör vara relativt väl geografiskt sammanhållen.
z Försöken inleds med två försökspersoner på två olika platser.
Post– och telestyrelsen
94
Bredband för funktionshindrade
z
z
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Försöken utökas till maximalt antal när teknik, metod och dialog fungerar
tillfredsställande.
En instruktion som kan förmedlas till försökspersonerna utarbetas innan
försöken påbörjas.
Servicecentral
z Öppethållandet vid centralen enligt fastställt körschema.
z Servicetillgänglighet bör vara 99 % under öppethållandetiden.
z Personalen bör kunna förena tjänsten med andra uppgifter vid terminalen.
z Personalen bör vara väl förtrogen med försöksgruppens problematik.
z Personalen skall erhålla för uppgiften adekvat utbildning/instruktion.
Bredbandsförbindelse
Bredbandsförbindelse erfordras mellan försökspersonerna och servicecentralen.
Förbindelse mellan försökspersonerna erfordras inte. Överföringen skall erbjuda
hög bildkvalitet med minst 25 bilder per sekund i båda riktningarna, samt ljudoch textöverföring.
Teknisk utrustning hos försökspersonen
z Anslutning till bredbandsuppkoppling
z En kamera som kan styras från servicecentralen med fast montering för beskrivning av föremål i fast läge eller som kan ”se” försökspersonen i en given
position.
z Kamera skall kunna sättas på och stängas av av försökspersonen.
z En försöksperson med minst två kameror som kan styras från servicecentralen.
z En försöksperson med bärbar rörlig kamera med lokal radioförbindelse i
lägenheten.
z Dator med taktil display för mottagning, texttelefonprogram.
z Minst en försöksperson med kamera fast monterad vid monitorn för
dubbelriktad videokommunikation.
z Telefonförbindelse (ej nödvändigtvis över bredband) för försöksperioden (även
för personlig assistent om sådan är aktuell)
z Försökspersonen skall vara försedd med vibrator, eller motsvarande givare, för
varseblivning av uppringning samt för enkla instruktioner för att kunna ta emot
ett fåtal enkla instruktioner, nödvändiga för att styra föremålens placering eller
kamerahållandet för bärbar kamera.
z Särskilt skall vibratorn ge lämplig kontinuerlig signal så länge kameran är på och
försökspersonen riskerar att bli iakttagen.
Teknisk utrustning hos servicecentralen
z Anslutning till bredbandsuppkoppling.
z En arbetsplats med monitor, tangentbord, mikrofon, högtalare för en person
som sköter servicetjänsten.
z Varseblivning vid uppringning.
z Hantering av upptagetsituationen.
z Möjlighet att spara stillbilder för återanvändning under samtalets gång.
z Programvara för hantering av
• mottagning av inkommande samtal,
• identifiering av anropande försöksperson,
Post– och telestyrelsen
95
Bredband för funktionshindrade
z
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
• bekräftelse till uppringaren att mottagning skett,
• texttelefonprogram,
• dialoghantering (särskilt enkla instruktioner till försökspersonen via vibrator
och brailledisplay),
• kamerastyrning och i förekommande fall val av videokamera,
• användning av stillbilder av aktuellt föremål integrerat i dialogprocessen,
• avslutande av samtal.
Kamera för dubbelriktat videosamtal.
Drift- och underhållssystem
Drift och underhållssystem utformas för största möjliga tillgänglighet för den
enskilde funktionshindrade inom ramen för given kostnad.
Serviceorganisation för föreslaget försök
Ett antal möjligheter att upprätthålla tjänsten under en ettårig försöksperiod har
bedömts tänkbara, bland andra
z Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB (föreningen bör dock under alla
förhållanden ha en roll i kravspecifikationsarbetet).
z Dövblindas utskrivningstjänst.
z BildFÖS.
z Mo Gård, Finspång.
z Tolkcentral.
Genomförande
Genomförande av förslaget kräver bland annat
z Scenariobeskrivningar.
z Kravspecifikationsarbete.
z Upphandling av utrustning och programvara.
z Etablering av bredbandsförbindelser och terminaler hos servicecentral och hos
varje användare.
z Igångkörning med servicecentral och till en början med två användare.
z Upprättande av körschema, med till en början begränsade öppethållande och
fasta tider för varje användare.
z Efterhand som erfarenhet av tjänsten erhålls och olika fel rättats till, utökning
av antalet användare och öppethållandet.
z Mot slutet av provperioden kontinuerlig tjänst enligt kraven.
z Utvärdering sker löpande och dels sedan proven genomförts.
Post– och telestyrelsen
96
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Värdering av förslaget
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
o
+
+
Kommentar
Väsentliga domäner:
egenvård, hemliv,
större livsområden
(arbetsliv, skola)
’
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
++
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
o
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
+
Tillgänglighet för genomförande av prov
(+)
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
2–3
MSEK
Sammanfattande synpunkter
Förslaget innehåller tekniska svårigheter, framför allt när det gäller placering av
föremål för avläsning och detaljinstruktioner för detta visavi den dövblinde.
Förslaget har, trots att det berör en liten grupp, ändå bedömts vara angeläget
framför allt för att visa att bredband har nytta/värde för en typisk flerhandikappad
grupp.
Post– och telestyrelsen
97
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
2
Bredband för intellektuellt
funktionshindrade
2.1
Daglig information och
kommunikation
Tillämpning (bilaga 4)
– Information: vilket väder, lämpliga
kläder, dagens schema, påminnelser
– Daglig information relaterad till
vardagen (vilken morgongymnastik, mat,
mediciner, hur klä sig, vad handla m.m).
– Kommunikation via bild är en hörnsten
för målgruppen (till exempel piktogram).
– Kraftigt förbättrade kommunikationsmöjligheter med varandra, syskon, föräldrar och godemän.
– Informationshantering om prov kring
bredbandsbaserad bildtelefoni och
information med rörliga bilder.
Handikappgrupp
Intellektuellt funktionshindrade med
mild/måttlig funktionsnedsättning.
Gruppen som kan vara berörd uppgår till
minst 10 000 personer i Sverige, sannolikt
upp till 30 000 personer.
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning
Intellektuellt funktionshinder innebär väsentligen svårigheter för de funktionshindrade att hantera abstrakta begrepp och sammanhang jämfört med personer
utan sådant funktionshinder. Konkreta företeelser däremot är ofta enklare att
förstå, hantera och relatera sig till. Bokstäver som sätts samman till ord på ett
papper är i regel abstrakt medan föremålet självt som ordet representerar är
konkret och därmed ofta är enkelt att förstå och nyttja på ett praktiskt vis. Dåtid
och framtid är mer abstrakt än nutid. Skrivet ord är mer abstrakt än det talade
som i sin tur är mer abstrakt än en bild av föremålet ifråga som ordbilden eller
talet förmedlar.
En konsekvens av nedsatt abstraktionsförmåga är en begränsning i förmågan till
kommunikation med andra människor; dels genom att det finns en övre gräns för
abstraktionsnivån i de begrepp man kan förstå och hantera; dels genom att personer med en måttlig utvecklingsstörning saknar eller har en mycket begränsad förmåga att använda sig av skrivspråket. Denna begränsade kommunikationsförmåga
ger i sin tur lätt till en isolering till den egna privata sfären. En viktig del av
begåvningsstödet utgörs därför av metoder som ger ökade kommunikationsmöjligheter, bland annat visuella symbolsystem där varje symbol står för ett
specifikt ord. För dem som av speciella skäl har svårt att uttrycka sig med det
talade ordet används även en typ av konkret teckenkommunikation. Personer med
utvecklingsstörning har ett större behov än normalt av konkret sinnesinformation
som komplement till rent språklig information. Datorteknikens multimediemöjligheter har därför inneburit ett avgörande resurstillskott för utvecklingen av denna
Post– och telestyrelsen
98
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
typ av hjälpmedel. Även om visuella symbolsystem ger möjligheter att utnyttja en
del av skriftspråkets möjligheter, är dock kommunikation via det talade språket i
direkt dialog det effektivaste sättet för informationsöverföring för flertalet inom
denna handikappgrupp. I en fjärrkommunikation finns även här i stor utsträckning behov av det stöd som kroppsspråk, betoning och uttal ger. Ofta kan även
ytterligare visuellt stöd som stödjer innehållet för konversationen vara väsentligt.
Detta stöd gäller i båda riktningarna, även om den ena parten i konversationen ej
har nedsatta intellektuella funktioner, då den utvecklingsstörde personen ofta har
behov av att konkretisera sina ord med gester eller att peka på eller visa upp
föremål. En dubbelriktad videokommunikation med hög kvalitet är sålunda en
viktig förutsättning för en fjärrkommunikation för de utvecklingsstörda personerna. Videokommunikationen bör medge överföring av stillbilder och givetvis
kunna kombineras med tal.
En viktig fråga är om idéerna som skapar behov av kommunikation för denna
grupp av funktionshindrade är tillräckliga för att en successivt ökande kommunikation skall ske även om videokommunikation införs. Detta kan dock bara utrönas genom studier och försök under lång tid. Viktigt är att det för individerna
finns ett stort antal kommunikationspartner att välja mellan, såväl andra funktionshindrade, anhöriga och vänner i övrigt som personal vid institutioner som
den funktionshindrade tillhör.
Förslaget syftar till att pröva dubbelriktad videokommunikation för spontan
dialog mellan många användare i en sluten men utökningsbar grupp av användare.
Dialogen omfattar vardagliga ting, nyheter på TV och andra nära ting som berör
händelser och personer i den funktionshindrades närhet. För att säkerställa ett
utbud av nyheter och information ingår central funktion i försöket.
Användarfokus
Förslaget avser i grund och botten att stödja den intellektuellt funktionshindrade
att kunna orientera sig i sin omvärld med hjälp av kommunikation med andra där
bilden är ett väsentligt inslag. Syftet är att minska individens osäkerhet och oro av
att inte kunna påverka sin situation och öka möjligheterna till egna beslut. De
frågor som önskas besvarade är bland annat
z hur används bildkommunikationen?
z behövs olika typer av bildkommunikation beroende av kommunikationens typ –
stödcentralen, anhörig, nyheter etc?
z omstrukturerar denna tjänst dagens stödstruktur för den intellektuellt funktionshindrade?
z ger tjänsten upplevda kvalitativa värden?
Förslagets principiella innehåll
z Tjänsten bygger på videokommunikation mellan intellektuellt funktionshindrade i
sina hem.
z Tal är integrerat i videoöverföringen.
z Överföringen är dubbelriktad med samtidig sändning och mottagning i realtid.
Tjänsten består av en sluten men expanderbar grupp av användare såsom
• intellektuellt funktionshindrade
• informatörer med särskild inriktning mot gruppen funktionshindrade
Post– och telestyrelsen
99
Bredband för funktionshindrade
z
z
z
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
• utbildare
• anhöriga och vänner
• experter.
Tjänsten är individkopplande med enkel adressering till andra individer i
gruppen.
Undergrupper kan etableras som i sig fungerar som en sluten grupp.
En ”nyhetscentral” är en del av försöket och ansluten till det bredbandsnät som
binder ihop alla deltagare i försöket.
Generisk lösning
För att lösa projektförslaget erfordras
z Tvåvägs bredbandiga förbindelser mellan alla individer i deras hem och till
berörda institutioner.
z Uppkopplingsprocedur vid varje terminal för att nå sökt ansluten abonnent.
z En växel som kan routa uppkopplingen till aktuell abonnent.
z ”Handskakningsprocedur” för att etablera förbindelsen.
z Adekvat terminalutrustning hos varje abonnent, adekvat plats för terminal och
kamera samt adekvata ljusförhållanden.
z Enkla tillförlitliga procedurer för uppringning, samtalskommunikation och
avslutning av samtalet, samt för indikering av upptaget eller ej svar.
z Hög tillgänglighet.
z Enkel lättförståelig instruktion.
z Enkel procedur för anslutning av ny abonnent.
z Telefonnummerlista anpassad till användargruppens nivå (bild på den man
ringer till).
Lösning för genomförande av försöket
För att genomföra försök baserat på föreslagen tillämpning föreslås följande (en
kravspecifikation tas fram tillsammans med användargruppen och företrädare för
denna i samband med att projekt påbörjas).
Försöksgrupp
z Försöksgruppen består av ca 10 personer som successivt enkelt kan utökas till
ca 20 användare under försökets gång.
z Gruppen bör i inledningsskedet vara ganska väl sammanhållen geografiskt.
z Adekvat träning i att använda utrustningen skall ske vid försökens inledning och
sedan successivt vid varje förändring av terminalens eller kommunikationens
funktion.
Expertis, dagcenterpersonal, anhöriga (hjälppersoner)
z Förutom försöksgruppen ansluts ytterligare cirka 10 personer till
kommunikationssystemet som utgörs av personer som på olika sätt naturligt
genererar kommunikation.
z Personal skall vara väl förtrogen med försöksgruppens problematik.
z Adekvat träning i att använda utrustningen skall ske vid försökens inledning och
sedan successivt vid varje förändring av terminalens eller kommunikationens
funktion.
Post– och telestyrelsen
100
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Bredbandsförbindelse
Bredbandsförbindelse erfordras mellan samtliga försökspersoner och deras
kontaktpersoner/institutioner samt till servicecentralen. Överföringen skall
erbjuda hög bildkvalitet med minst 25 bilder per sekund i båda riktningarna.
Teknisk utrustning hos försöksperson eller hjälpperson
z Anslutning till bredbandsuppkoppling.
z Videomonitor med stor skärm (17–19 tum) med fast monterad kamera med god
upplösning.
z Mikrofon och högtalare för mycket god ljudåtergivning för sådana positioner
hos försökspersonen som möjliggör bildkommunikation.
z Kameran skall kunna sättas på och av försökspersonen.
z Styrprogramvara för terminalen skall bland annat erbjuda följande funktioner
• visa egen bild i fönster i egen monitor
• erbjuda mycket enkel och säker uppkoppling
• snabbuppkoppling till fyra definierade andra abonnenter som fritt kan väljas.
• för gruppen anpassad telefonkatalog, som uppdateras automatiskt om ny
försöksperson ansluts
• erbjuda fast Internetuppkoppling med enkel växling av funktion
• erbjuda TV-bild för angivna TV-kanaler.
System
z Ett komplett kommunikationssystem med videoväxel skall finns som routar
uppringt samtal till angiven adress, initierar uppkoppling och etablerar
förbindelse.
z Ett säkert varseblivningssystem skall påkalla uppringd abonnents
uppmärksamhet på lämpligt sätt.
z En terminal är dedicerad för systemansvarig inom gruppen (ej någon
funktionshindrad).
z Systemansvarig skall bland annat övervaka trafiken samt kunna ansluta och
koppla bort abonnenter.
z Teleoperatören som tillhandahåller systemtjänster har under försöksperioden
alla möjligheter att gå in i pågående kommunikation ungefär som en
växeltelefonist.
z Användarterminal skall tydligt indikera om systemansvarig eller operatör
ser/lyssnar under pågående trafik.
z Programvara för hantering av
• bekräftelse till uppringaren att mottagning skett
• avslutande av samtal
• samtalslogg i systemet, tillgänglig även för systemansvarig.
Drift- och underhållssystem
Drift och underhållssystem utformas för största möjliga tillgänglighet för den
enskilde funktionshindrade inom ramen för given kostnad.
Serviceorganisation för föreslaget prov
Centrum för Lättläst.
Post– och telestyrelsen
101
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Värdering av förslaget
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
-
+
++
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
egenvård, hemliv,
mellanmänskliga
relationer
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
++
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(++)
Tillgänglighet för genomförande av prov
(+)
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
2–3
MSEK
Sammanfattande synpunkter
Projektförslaget innebär att en generell teknik tillämpas på en stor grupp funktionshindrade. Den osäkerhet som finns rör graden av egen aktivitet som försökspersonerna kommer att kunna uppvisa. En central funktion säkerställer detta
under försökets genomförande. Utvärderingen får ge svar på hur väl tjänsten
accepteras och nyttjas av målgruppen för försöket.
Post– och telestyrelsen
102
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
4
4.2
Bredband för synskadade
Distribution av digitala talböcker
till högskolestudenter
Tillämpning (bilaga 4)
– Bredband för att komma åt stora
datamängder snabbare.
– Distribution av digitala böcker på
bredband, dvs. talböcker via bredband till
läshandikappade.
Handikappgrupp
Synskadade, dyslektiker, rörelsehindrade
högskolestudenter. Gruppen uppgår idag
till cirka 550 personer. Digitala talböcker
har dock en avsevärt större användarkrets
som successivt utvecklas.
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning
Digital distribution av talböcker blir på sikt billigare än den nuvarande via post
och, framför allt, den gör talboksbeståndet tillgängligt på ett helt nytt sätt. De
lokala biblioteken får genom tillgången till ett centralt digitalt talboksarkiv ett
virtuellt bokbestånd, motsvarande de för närvarande cirka 65 000 analoga titlar
som finns på Talbokd- och punktskriftsbiblioteket, TPB, som är mångdubbelt
större än det genomsnittliga egna lokala beståndet. Den enskilde låntagaren
behöver heller inte köa på en populär titel, eftersom boken alltid finns inne. Den
digitala distributionen fungerar så att de lokala biblioteken laddar ned talboksfilerna och framställer därefter fysiska utlåningsexemplar på cd-romskivor.
Rutinerna är enkla och kräver inte några avancerade datorkunskaper.
Råkopior av aktuella talböcker kan också göras tillgängliga för läsning on-line,
som strömmande talböcker.
Den digitala distributionsformen föreslås här utvecklas mot de läshandikappade
högskolestudenterna, synskadade, dyslektiker och rörelsehindrade.
Användarfokus
Förslaget bygger på att ge den läshandikappade ögonblicklig leverans av talböcker
vid behov – ”instant delivery”. De frågor som uppkommer är
z vilket leveransställe är väsentligt för den synskadade – hemmet eller
närbiblioteket?
z vilken väntetid accepteras för att erhålla service ”instant delivery”?
z skall boken eller bokens innehåll levereras till hemmet?
z hur utformas en väl accepterad beställningsprocedur för talböcker för att
tillmötesgå kravet på ögonblicklighet?
z hur stort bibliotekssortiment måste vara åtkomligt med tjänsten ”instant
delivery” för att tjänsten skall anses värdefull?
Post– och telestyrelsen
103
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Tjänstens principiella innehåll
z Tjänsten bygger på mycket snabb överföring av stora datamängder som finns i
central databas och som distribueras till lokala servicecentra (bibliotek) eller till
enskilda mottagare (slutanvändare) efter individuell beställning.
z Produktion sker av CD-Rom-skivor på biblioteken, där studenten lokalt kan
hämta sin beställda talbok.
z Tjänsten kan också utföras med direkt överföring i strömmande form till
mottagaren/talbokläsaren.
z Tjänsten utförs icke i realtid.
z Förslaget kräver endast bredband i en riktning, från servicecentral till mottagande
bibliotek eller talboksläsaren.
Generisk lösning
Två former av digital distribution till studenterna kan förekomma:
z Digitalt inlästa råkopior överförs dagligen till studentens högskolebibliotek, som
framställer cd-romskivorna åt studenten. Inläsningen sker hos någon av de talboksproducenter som har avtal med TPB och delproduktionen laddas upp till
en server. Vid utvalda högskolebibliotek, som sökt och erhållit så kallade talbokstillstånd, görs varje dag en sökning och nedladdning av nya ackumulerade
delar av boken. På biblioteket framställs en kopia av den nya versionen. Denna
distributionsform passar för studenter som inte har någon dator hemma och
som föredrar att läsa kurslitteraturen i DAISY-spelare. Denna distributionsform
kräver hög överföringskapacitet, helst 2 Mbit/s eller mer. Talboksfilerna, speciellt högskolelitteraturen, kan bli mycket stora. Talböcker på 400–600 Mb är
inte ovanliga.
z Råkopior görs tillgängliga för läsning on-line, som strömmande talböcker. Det
förutsätter att studenten har tillgång till dator och bredbandsuppkoppling med
en kapacitet på cirka 300–500 kbit/s.
Följande funktioner erfordras:
z Bredbandig förbindelse från TPB till bibliotek eller slutanvändare (”nedströms
förbindelse”).
z En central organisation för anskaffning, inläsning, lagring och utsändning av
universitetslitteratur.
z Mottagningssystem på biblioteken samt produktion av CD-Rom skivor.
z Dator med CD-Romläsare och högtalarfunktion, samt programvara för
avsökning och ”bläddring” fram och tillbaka i boken.
z Vid direkt läsning erfordras tillräcklig kapacitet hos datorn användaren, samt
programvara för styrning av inkommande dataström ut till högtalare i realtid.
Lösning för genomförande av försöket
För att genomföra försök baserat på föreslagen tillämpning föreslås följande
(kravspecifikation utarbetas innan prov genomförs).
Försöksgrupp
z Tjänsten prövas under provtiden två bibliotek med vart och ett sju till tio för
tjänsten motiverade universitetsstuderande med olika former av funktionshinder
(synskadade, dyslektiker, rörelsehindrade).
z Försöken inleds med att TPB betjänar ett bibliotek med två till fyra studenter.
Post– och telestyrelsen
104
Bredband för funktionshindrade
z
z
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Försöken utökas till maximalt antal när tekniken är utprovad och fungerar.
Ett antal av försökspersonerna (studenterna) genomför även försök med direkt
mottagning.
Bredbandsförbindelse
Bredbandsförbindelse erfordras mellan samtliga försökspersoner. Överföringen
skall med god marginal klara de krav som en för användarna effektiv överföring
kräver.
Utrustning hos försökspersonen
z Dator och programvara för läsning av talbok på CD-Rom samt för strömmande
medium direkt över bredband för utmatning i högtalare.
z Programvara för uppringning, utsökning och beställning av eftersökt talbok.
z Anslutning till bredbandsuppkoppling (om försök med strömmande talböcker
genomförs).
Utrustning hos servicecentralen (TPB)
z Inläsningsstudio.
z System för katalogisering, lagring och utsändning av talböcker i digital form till
bibliotek (ej realtid, hög hastighet) och enskilda användare (realtid för
avlyssning).
z Programvara för mottagning av beställning från bibliotek och talboksläsare.
Utrustning hos servicebibliotek
z Utrustning för snabb mottagning och bränning av CD-Rom-skivor.
z Beställningsprogramvara mot TPB.
Utvecklingsarbete hos servicegivare
Erfarenheter visar att den digitala distributionen av talböcker fungerar. Frågan
aktualiseras dock om utformningen av det digitala talboksarkivet. Bredbandsprojektets talböcker är i iso-format för att förenkla hanteringen för biblioteken. I
Bit för Bit-projektet är inte iso-formatet användbart. Det gäller att utforma det
digitala talboksarkivet så att talböckerna kan göras tillgängliga både för nedladdning och direktlyssning, i de format som passar de enskilda talboksläsarna bäst.
För läsning av strömmande talböcker krävs en vidareutveckling av läsprogrammen
för DAISY-talböcker. Vidare skall en modell och ett gränssnitt för distributionen
byggas upp, tillsammans med TPB:s talboksproducenter, arkivet och högskolebiblioteken. Målet är att under projekttiden utveckla ett elektroniskt system som
långsiktigt kan visa sig vara distributions- och kostnadseffektivt för denna del av
talboksproduktionen.
Drift- och underhållssystem
Drift och underhållssystem utformas för största möjliga tillgänglighet för den
enskilde funktionshindrade inom ramen för given årlig kostnad.
Serviceorganisation för föreslaget försök
TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, är en statlig myndighet och det
centrala nationella biblioteket för läshandikappade. TPB är lånecentral för landets
Post– och telestyrelsen
105
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
folk- skol- och sjukhusbibliotek och ansvarar för litteraturförsörjningen för läshandikappade högskolestudenter. TPB är just nu i början av ett omfattande
teknikskifte, där den analoga talboken på kassett ersätts med digitala talböcker.
Genomförande
Genomförande av förslaget kräver bland annat
z Kravspecifikation utarbetas i samråd med tjänstens avsedda användare.
z Samtliga berörda grupper av funktionshindrade skall engageras, dels direkt dels
genom deras organisationer.
z Etablering av bredbandsförbindelser och terminaler hos servicecentral (TPB),
två berörda bibliotek samt hos varje användare.
z Igångkörning med en servicecentral och två till fyra användare.
z Upprättande av körschema, med till en början begränsade öppethållande och
fasta tider för varje användare.
z Efterhand som erfarenhet av tjänsten erhålls och olika fel rättats till, utökning
av antalet användare och öppethållandet.
z Mot slutet av provperioden kontinuerlig tjänst enligt kraven.
z Utvärdering sker löpande och dels sedan proven genomförts.
Värdering av förslaget
Antalet berörda funktionshindrade i Sverige uppgår för närvarande till 550 personer. I förlängningen kan ett stort antal personer i Sverige ha nytta av tjänsten, i
princip alla som är och kommer att vara beroende av tal i digital form för att
underlätta läsning.
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
o
+
+
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
lärande och att
tillämpa kunskap,
kommunikation,
större livsområden
(utbildning)
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
(+)
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(++)
Tillgänglighet för genomförande av prov
+
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
~1
MSEK
Sammanfattande synpunkter
Projektet har en tydlig målgrupp och en organisation som redan är igång med
liknande verksamhet. Tekniskt representerar projektförslaget en annorlunda
tillämpning av bredbandstekniken än flertalet av de andra förslagen.
Post– och telestyrelsen
106
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
5
Mobilt bredband för
funktionshindrade
5.1
Olika tillämpningar
Tillämpning (bilaga 4)
– Videotelefoni med läppavläsning.
– Teckentolk över mobila nätet. Terminal
är en kamera och högtalande telefon. En
”remote tolk” i många situationer, såsom
bank, skola, etc.
– Teckenspråktolk med trådlös videoförbindelse.
– ”Bra rörlig bild i kombination med bra
ljud är ett utmärkt stöd för hörselskadade i
telesammanhang”.
– Webbkamera och bredband för text och
bildtelefoner.
– Överföring av bild/ljud trådlöst (3:e
generationens mobiltelefoni).
– Stöd av kontaktperson via video (VMC),
även mobilt.
Handikappgrupp
Döva, vuxendöva och hörselskadade,
dyslektiker samt rörelsehindrade och
intellektuellt funktionshindrade. Antalet
berörda funktionshindrade i Sverige har
antagits uppgå till minst 100 000 personer.
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning
Tjänsten syftar till att pröva mobilt dubbelriktat bredband för olika handikappgrupper när sådan tjänst är möjlig att pröva.
Varje grupp funktionshindrade prövar mobil telefoni efter egna förutsättningar
och egna behov. Kravspecifikationer och testschema utarbetas för varje sådan
grupp.
Användarfokus
Förslaget avser att kunna ge den funktionshindrade assistent- och orienteringstjänst utanför hemmet i svårbemästrade situationer. Frågor som uppkommer är
z vilka typiska situationer/tjänster utanför hemmet, eventuellt även i hemmet är
knutna till olika typer av funktionshinder?
z hur skall dialogen utformas för de olika situationerna/tjänsterna?
z vad fordras, för att tjänsten skall bli värdefull, utöver dialogen för att avhjälpa
en uppkommen situation?
Tjänstens principiella innehåll
z Tjänsten bygger på dubbelriktad tal- och text- och bildkommunikation mellan
användare med samma funktionshinder inom gruppen samt med servicegivare
Post– och telestyrelsen
107
Bredband för funktionshindrade
z
z
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
med anknytning till den funktionshindrade och andra servicegivare som vederbörande grupp finner angelägen att kommunicera med.
Tjänsten utförs i dialogform i realtid.
Tjänsten är inte specifik för en funktionshindrad utan har exakt samma
utformning som en tänkt framtida mobil videotelefonitjänst.
Generisk lösning
För att lösa projektförslaget erfordras
z Mobil bredbandsförbindelse med god funktionalitet och tillgänglighet inom de
områden försökspersonerna befinner sig.
z Lämpligt utformad robust och vädertålig terminal som ger god bild och
ljudåtergivning även utomhus.
Lösning för genomförande av försöket
För att genomföra försök baserat på föreslagen tillämpning föreslås följande.
Varje grupp av funktionshindrade utför försöket inom den egna gruppen. Varje
grupp skall bestå av sju till tio personer, med varierad sammansättning. Dock bör
bakgrunden ha gemensamma drag för att tillräckliga interaktions- och
kommunikationsbehov spontant skall uppstå.
För varje grupp finns en ledningsfunktion som har kontakt med medlemmarna i
gruppen och säkerställer att tillräcklig daglig kommunikation sker med hjälp av
mobilt bredband.
Försöksgrupper (urval av dessa görs för konkreta försök)
z Dyslektiker.
z Döva (med tolkcentral och BildFÖS engagerade).
z Hörselskadade.
z Intellektuellt funktionshindrade.
z Rörelsehindrade/rullstolsbundna.
z Vuxendöva.
Bredbandsförbindelse
z Mobil bredbandsförbindelse erfordras.
z Överföringen skall erbjuda hög bildkvalitet med minst 25 bilder per sekund i
kombination med tal och text.
z Hantering av upptagetsituationen.
z I förekommande fall förenklade användargränssnitt för att passa gruppen.
Teknisk utrustning hos försökspersonen
z Bärbar videotelefoniterminal utformad för bästa möjlig mobila kommunikation.
z Uppringningsfunktion till nätet anslutna gruppmedlemmar.
z Varseblivningsfunktion.
z Nedkopplingsfunktion så att ny uppringning kan göras.
Drift- och underhållssystem
Drift och underhållssystem utformas för största möjliga tillgänglighet för den
enskilde funktionshindrade inom ramen för given årlig kostnad.
Post– och telestyrelsen
108
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Serviceorganisation för föreslaget försök
z Teleoperatör är huvudansvarig för nättjänsten under försöksperioden.
z För teknisk service till terminalanvändarna utses särskild teknisk kvalificerad
organisation som också väl känner användargruppernas problematik.
z För varje grupp av funktionshindrade utses dessutom lämplig serviceorganisation för uppläggning och uppföljning av försökens genomförande med utgångspunkt från användaraspekter.
Genomförande
Genomförande av förslaget kräver bland annat
z Etablering av mobilt bredbandsnät och terminaler och hos varje användare.
z Upprättande av körschema med personlig logg över kommunikationen.
z Efterhand som erfarenhet av tjänsten erhålls och olika fel rättats till, utökning
av antalet användare.
z Utvärdering sker löpande och dels sedan proven genomförts.
Värdering av förslaget
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
o
+ till
++
+ till ++
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
++
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
o
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
Väsentliga domäner:
kommunikation,
lärande och att tilllämpa kunskap
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
Tillgänglighet för genomförande av prov
Kommentarer
~2
MSEK
Sammanfattande synpunkter
Projektförslaget genomförs när infrastruktur för mobilt bredband etableras och
blir tillgänglig som kommersiell tjänst åtminstone i några områden i Sverige.
Projektet genomförs i olika delprojekt med tillämpningar som svarar mot behoven
hos olika grupper av funktionshindrade.
Post– och telestyrelsen
109
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
8
8.1
Utbildning på distans
Olika utbildningsanordnare
Tillämpning (bilaga 4)
– Distansutbildning med visuella hjälpmedel.
– Stöd för lärande av teckenspråk som
stöd över bredband. Lexikon med vidhängande sekvenser yrke/arbete/syssla.
– Virtuella lärcentra, även förståndshandikappade, dyslektiker.
– Utbildning på distans av personer med
hjärnskada.
– Interaktiv distansutbildning av brukare.
Handikappgrupp
Barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade, dyslektiker, rörelsehindrade.
Minst 50 000 funktionshindrade, sannolikt
betydligt fler, beräknas ha nytta av distansutbildning med videokommunikation.
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning
I utbildning har visuella hjälpmedel ofta en betydande pedagogisk effekt. Hjälpmedlen kan till exempel vara baserade på video, bilder eller text. Utbildningen kan
ske dels i färdiga utbildningspaket som inte kräver lärarresurser tillgängliga i realtid, dels i direktkontakt med lärare. Detta kan ske även om en viss utbildning sker
på distans.
För hörselskadade, vuxendöva och döva är behovet av visuella hjälpmedel särskilt
stort, då det kan vara avgörande för förståelsen av innehållet i kursmaterialet.
Döva kan vara beroende av att ha materialet i form av teckenspråk. Hörselskadade
kan ha det lättare om det finns möjlighet till läppavläsning, tecken som stöd eller
teckenspråk i materialet. Dessa grupper har dessutom behov att se läraren vid
direktkontakt, för att kommunicera med teckenspråk eller till exempel med tal
med läppavläsning.
Dyslektiker har också särskilda behov av visuellt upplagd pedagogik med de
lässvårigheter som karaktäriserar funktionshindret.
Rörelsehindrade behöver utbildning på distans särskilt av det skälet att problem
med resor till utbildningsorten/stället ofta innebär särskilda problem. I ökande
utsträckning är det ett allmänt problem vid utbildning av funktionshindrade,
eftersom olika utbildningar ofta är skräddarsydda och i regel inte kan anordnas
nära den funktionshindrades bostadsort eller vid tidpunkt då utbildningsbehovet
uppstår.
I ett preliminärt projekt inriktat på undervisning i teckenspråk på distans konstaterades att den planerade bandbredden 200 kbit/s ofta var mer än nätet kunde
leverera. Undervisningsmaterialet gjordes skalbart i detta försök, så att det kunde
Post– och telestyrelsen
110
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
utnyttjas i förbindelser mellan 40 och 300 kbit/s med automatiskt ökad kvalitet
mot ökad bandbredd.
Ibland ordnas studier på studieplatser där flera deltagare samlas. Om flera deltagare samtidigt är uppkopplade mot kursmaterial erfordras motsvarande högre
brandbredder.
En vidareutveckling och drift av distanskurser med teckenspråk för döva och
hörselskadade föreslås i detta förslag. I förslaget ingår att samma eller likartad
teknik och metod kan användas för distansutbildning med andra grupper. Det
förutsätts att olika utbildningsanordnare ansvarar för framtagning av utbildningspaket och genomför utbildning för olika grupper av funktionshindrade.
Förslagets nytta är tillgängligheten till effektiv vuxenutbildning på bostadsorten,
och att en utarbetad kurs kan återanvändas. Det är allt svårare att motivera
boende på en annan ort för att gå i folkhögskolornas internatbaserade kurser.
Genom distanskurser kan man fortsätta bo hemma medan man studerar, vilket är
ekonomiskt och ofta socialt fördelaktigt.
Användarfokus
Förslaget baseras på anpassning av distansundervisning on-line till funktionshindrades speciella pedagogiska krav för en effektiv utbildning. Frågor som
uppkommer är
z hur stor individualiseringsgrad krävs för att åstadkomma en väl anpassad
utbildning till den funktionshindrade?
z hur skall dialogen utformas för att ge en effektiv utbildning?
z fordras speciell utformning/anpassning av den tekniska utrustningen –
högupplösande bild etc?
z skall utbildningen omfatta såväl yrkes/specialistutbildning som allmänutbildning
(skola)?
Tjänstens principiella innehåll
z Tjänsten bygger på dubbelriktad bildkommunikation från aktuell servicegivare, i
detta fall kursarrangör/lärare till den eller de funktionshindrade som deltar i
kursen.
z I fallet med färdiginspelade kursprogram erfordras breddbandsöverföring
endast mot användaren (”nedströms förbindelse”).
z Tjänsten utförs i dialogform i realtid, eller strömmande med möjlighet till styrning av
kursmaterialet (avbrott, övergång till annat kursmoment, repetering, stillbilder,
etc).
z Tjänsten bygger på att ett lämpligt kursutbud finns framtaget som är centralt
och ändamålsenligt för den aktuella gruppen av funktionshindrade, specifikt
anpassat för videostödd distansutbildning, så att bredbandsöverföringen kan tas
i bruk.
z Tjänsten bygger på att en kursanordnare är etablerad som kan rekrytera ett
lämpligt antal motiverade försökspersoner att påbörja och fullfölja försöket,
eventuellt i flera omgångar under provtiden.
Post– och telestyrelsen
111
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Generisk lösning
För att lösa projektförslaget erfordras
z Etablering av bredbandsnät mellan kursanordnare och elever, eventuellt med
elever samlade till viss elevcentral med flera terminaler. Minst 25 bilder/sek med
god upplösning erfordras.
z Överenskommelse med servicegivare, kursanordnare, att utveckla en specifik
tjänst som innebär distansutbildning över nätet.
z Lämpligt utformad lärarplats med terminal, försedd med kamera, bildskärm och
mikrofon/högtalare.
z Utrustning för lagring av inspelat kursutbud, katalogfunktioner, och system för
hämtning och utsändning av materialet i realtid.
z Lämpligt utformad elevarbetsplats och elevterminal som ger god bild och ljudåtergivning. Elevterminalen skall också ge möjlighet till val av kurs, kursavsnitt,
moment, samt repetering av viss sekvens.
Lösning för genomförande av försöket
För att genomföra försök baserat på föreslagen tillämpning föreslås följande.
Försöksgrupper (urval av dessa görs för konkreta försök)
z Barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade, dyslektiker och rörelsehindrade
eller, om så bedöms ändamålsenligt en kombination av två grupper, beroende
på befintligt och utprovat kursutbud.
z En målsättning är att sju till tio försökspersoner i varje grupp av
funktionshindrade skall ingå i försöket.
Tjänsteutbud
Tjänsten, dvs. kursutbudet som skall användas i provet, måste existera och vara
utprövad, i sådan utsträckning att tjänsten kan etableras från starten av försöken.
Om sådant kursutbud inte finns tillgängligt får provet senareläggas för den
aktuella gruppen. Samtliga kurser skall genomföras schemabundet. Uppläggning
av kursen och schema skall föreligga vid start av försöken.
Bredbandsförbindelse
Dubbelriktad bredbandsförbindelse erfordras. Överföringen skall erbjuda hög
bildkvalitet med minst 25 bilder per sekund från servicegivare (kursarrangör) till
användare och skall dessutom innehålla med bilden synkroniserat tal och tillåta
textöverföring.
Teknisk utrustning hos försökspersoner
z Terminal utformad för bästa möjliga dubbelriktad bild-, tal- och textkommunikation.
z Om kursen följs av en eller flera elever i särskilt anordnade lokaler skall dessa
vara ändamålsenligt utformade och så att eleverna inte stör varandra. Tillräcklig
överkapacitet skall vara säkerställd så att kurserna har full funktionalitet utifrån
elevernas perspektiv.
z Programvara för
• styrning av access till kursbiblioteket samt utsökning av kursavsnitt och
kursmoment
• styrning av den strömmande videoinformationen (repetering, stillbild, etc)
Post– och telestyrelsen
112
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
• kunskapskontroll, etc.
• skrivare för papperskopia av studiematerial.
Drift- och underhåll
Drift och underhållssystem utformas för största möjliga tillgänglighet för den
enskilde funktionshindrade inom ramen för given kostnad under provtiden.
Serviceorganisation för föreslaget försök
Västanviks Folkhögskola driver tillsammans med andra parter ett projekt som
utvecklar tekniska och pedagogiska metoder för distansundervisning med
teckenspråk, och utbildar lärare och andra engagerade i detta. Kurserna utvecklas
på teckenspråk, och läggs in så att de kan strömmas ut till användarna då de tittar
på webb-sidor. För dövområdet är Västanvik lämplig ansvarig organisation.
För de andra områdena finns andra anordnare, dels bland annat
intresseorganisationerna, dels utbildningsanordnare på marknaden som har klar
inriktning mot funktionshindrades utbildningsbehov.
Genomförande
Genomförande av förslaget kräver bland annat följande.
z Utveckling och verifiering av kursutbud.
z Etablering av bredbandsförbindelser och terminaler hos varje användare.
z Utveckling av verksamheten hos kursanordnaren så att försöken kan
genomföras med största möjlighet till framgång.
z Systemutveckling hos ansvarig kursanordnare eller separat serviceorganisation
för programutveckling , tester och provdrift av systemet.
z Uppkoppling mot funktionshindrade användare.
z Idrifttagning med minst två användare per grupp för senare utökning till fullt
deltagande.
z Upprättande av körschema med personlig logg över kommunikationen.
z Efterhand som erfarenhet av tjänsten erhålls och olika fel rättats till, utökning
av antalet användare.
z Utvärdering sker löpande och dels sedan proven genomförts.
Värdering av förslaget
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
o
efter
diff el värde
+
+
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
större livsområden
(utbildning),
kommunikation
(++)
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
o
Specifika kurser
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(+)
Vissa mycket bra
Tillgänglighet för genomförande av prov
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
Post– och telestyrelsen
+
3–4
Varseblivning viktigt
MSEK
113
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Sammanfattande synpunkter
Projektet är inriktat mod undervisning och utbildning av funktionshindrade på
distans. Försök genomförs som delprojekt med varje sådant delprojekt inriktat
mot viss grupp av funktionshinder. Avgörande för delprojektens genomförande är
att undervisningsmaterial och undevisningspedagogik är tillfredställande utvecklat
av respektive utbildningsanordnare vid starten av försöken. Arbetet med att rekrytera lämpliga funktionshindrade som vill och kan delta i de olika utbildningarna
får inte underskattas. I detta arbete kommer de olika berörda handikapporganisationerna ha en avgörande roll.
Post– och telestyrelsen
114
Bredband för funktionshindrade
Projektförslag
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
9
9.1
Konsultation av expertis
Arbetsvägledning och
kompetensutveckling
Tillämpning
– Arbetsinriktad rehabilitering på distans.
– Studie-, yrkes- och kursrådgivning på
distans för anpassad kompetensutveckling.
Handikappgrupper
Döva, dyslektiker, hörselskadade, intellekttuellt funktionshindrade, rörelsehindrade,
synskadade. vuxendöva. Årligen kan
behovet beräknas till mellan 1 000 och
2 000 personer som behöver expertkonsultation.
Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning
För att på ett effektivt sätt kunna möta de olika behov som arbetssökande med
funktionshinder har krävs ett nära samarbete mellan olika kompetenser inom
området arbetslivsinriktad rehabilitering.
Specialkompetenserna inom området är decentraliserade, såväl inom arbetsmarknadsverket som inom de privata företag som arbetar inom området. Långt ifrån
alla arbetsförmedlingar förfogar över egna resurser för adekvat vägledning av
funktionshindrade av olika kategorier. Det finns därför behov av att på ett smidigt
sätt kunna utnyttja de resurser som bedöms behövas i varje enskilt ärende även
om den arbetssökande och experten inte befinner sig på samma plats. I nuläget
sker konsultationer dels per telefon och dels genom att berörd resurs reser till
aktuell arbetsförmedling för att träffa den sökande, enskilt eller tillsammans med
handläggaren på hemförmedlingen.
Befintliga resurser bedöms inte räcka till för de behov som finns för yrkesinriktad
rehabilitering. Genom att öka tillgängligheten till dessa resurser skulle insatserna
för funktionshindrade effektiviseras och flera kunna få kvalificerat stöd i sin
rehabiliteringsprocess. Försök med att utnyttja bildkommunikation i mötet mellan
specialresurser och sökande har prövats i enstaka försök. Bland annat har försök
med vägledning för döva och försök med kommunikation med hörselskadade
genomförts. I försöket med döva fungerade tekniken relativt bra. Man arbetade
här efter en i förväg väl känd metodik. Försöket med hörselskadade misslyckades
främst på grund av tekniska överföringsproblem.
Högkvalitativ bildöverföring i kombination med tal och text föreslås prövad inom
arbetslivsinriktad rehabilitering till gagn för funktionshindrade arbetsökande. De
funktionshindrade är i centrum för kommunikationen med expertis på distans. I
regel har den arbetsökande funktionshindrade sin egen handläggare med vid
samtalen men dessa kan också ske helt enskilt. Ett samarbete mellan expertisen på
några få platser i landet och handläggarna på arbetsförmedlingarna är dock en
viktig förutsättning.
Post– och telestyrelsen
115
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Förutom hög kvalitet vid tal- och bildkommunikation skulle särskild omsorg
ägnas åt kringarrangemangen med målsättningen att främja känslan av hög närvaro. Särskilda skärmar, typ wide screen eller liknande bör utnyttjas. Metodiken
för att arbeta på distans finns prövad men behöver vidareutvecklas. Erfarenheterna har visat att en framgångsrik implementering av ny teknik för funktionshindrade kräver att de tekniska lösningarna är expanderbara till ordinarie verksamhet, dvs. ”Design-for-All”.
Användarfokus
Förslaget avser att ge enkel och ögonblicklig access till specialistkompetens.
Följande frågor är väsentliga att besvara i försöket:
z Kan vägledning på distans kvalitetsmässigt vara jämförbar med en dialog ”faceto-face” totalt sett?
z Ökar möjligheterna till access till adekvat expertis om möjlighet till vägledning
på distans står till buds?
z Hur upplevs videostödd vägledning av den arbetssökande funktionshindrade?
z Leder vägledning på distans till jobb?
z Förändras behovet av resurser för vägledning om tjänsten utvidgas och blir
allmänt förekommande.
Tjänstens principiella innehåll
Tjänsten bygger på dubbelriktad bild- och talkommunikation mellan sökande med sin
handläggare och särskild vägledningsexpertis på vissa platser i landet.
z Dubbelriktad bredbandsförbindelse krävs.
z Tjänsten utförs i dialogform i realtid.
z Tjänsten bygger på att den metoderfarenhet som finns när det gäller
yrkesinriktad rehabilitering och vägledning kan tillämpas och utvecklas för
denna typ av konsultation.
z Tjänstens skall bygga på principen om expanderbarhet, ”Design-for-All”, för att
skapa maximala förutsättningar för ett lyckat genomförande.
Generisk lösning
För att lösa projektförslaget erfordras
z Etablering av bredbandsnät mellan arbetsförmedlingar (inom arbetsmarknadsverket eller vid privata företag). Minst 25 bilder/sek med god upplösning
erfordras.
z Vissa terminaler placeras på platser där specifik expertis finns att tillgå, i övrigt
placeras terminaler där funktionshindrade arbetssökande befinner sig för att få
råd och vägledning.
z Lämpligt utformade terminaler och platser för kommunikationsprocessen
försedda med kamera, bildskärm och mikrofon/högtalare.
Lösning för genomförande av försöket
För att genomföra försök baserat på föreslagen tillämpning föreslås följande.
Försöken sker inom arbetsmarknadsverket och genomförs inom en viss
länsarbetsnämnds verksamhetsområde.
Post– och telestyrelsen
116
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Arbetsförmedlingar
z Samtliga sju arbetsförmedlingar (af) i Uppsala län väljs för genomförandet så att
tillräckligt intressant urval av funktionshindrade arbetsökande för rådgivning
och vägledning erhålls för dock under förutsättning att bredbandsförbindelse
med erforderlig kapacitet kan etableras på viss plats under försöksperioden.
Eventuellt kan ytterligare af-kontor i landet anslutas under försöksperioden.
z Experthjälp skall finns på följande arbetsförmedlingar i Uppsala län:
• Arbetsförmedlingen Hörsel Döv Syn.
• Arbetsförmedlingen Länsrehabiliteringen (IA).
• Arbetsförmedlingen Yrkesval och karriärplanering.
z Pilotprojekt genomförs av lämplig expertisförmedling och lämpliga ickeexpertisförmedlingar för att utvärdera metod och teknik. När erfarenhet vunnit
utvidgas försöket enligt plan.
Tjänsteutbud
Tjänsten, dvs. metodiken bör vara utprövad innan försöken sätter igång. Arbetsmarknadsverket bör i förväg genomföra ett lokalt försök i Uppsala i egen regi med
ett lokalt höghastighetsnät.
Bredbandsförbindelse
Dubbelriktad bredbandsförbindelse erfordras. Överföringen skall erbjuda hög
bildkvalitet med minst 25 bilder per sekund, samt tal och text.
Teknisk utrustning hos försökspersonen
z Terminal utformad för bästa möjliga dubbelriktad kommunikation.
z Programvara för enkel uppringning, uppkoppling och nedikoppling av samtal.
Drift- och underhåll
Drift och underhållssystem utformas för största möjliga tillgänglighet för den
enskilde funktionshindrade inom ramen för given kostnad under provtiden.
Serviceorganisation för föreslaget försök
Arbetsmarknadsverket är huvudman för försöket och svarar för lokaler, utrustning och egen personal. Projektet svarar för etablering av bredbandsförbindelser
samt för trafikkostnader och andra merkostnader under försökets genomförande.
Genomförande
Genomförande av förslaget kräver bland annat följande:
z Etablering av bredbandförbindelser och terminaler hos varje arbetsförmedling.
z Utveckling av metodik hos servicegivaren/arbetsmarknadsverket.
z Programutveckling, tester och provdrift av systemet.
z Uppkoppling mot användare på respektive arbetsförmedling.
z Idrifttagning med från början lämplig expertisförmedling och lämpliga ickeexpertisförmedlingar.
z Upprättande av körschema med logg över kommunikationen.
z Efterhand som erfarenhet av tjänsten erhålls och olika fel rättats till, utökning
av antalet användare/arbetsförmedlingar.
z Mot slutet av provperioden kontinuerlig tjänst enligt kraven.
z Utvärdering sker löpande och sedan proven genomförts.
Post– och telestyrelsen
117
Bredband för funktionshindrade
Bilaga 5: Analysfasen – Resultat och förslag
Värdering av förslaget
Kriterier
Värde/nytta för målgruppen
enligt ICIDH-2
före
efter
diff el värde
-
o
+
Angelägenhetsgrad för berörd grupp
Kommentarer
Väsentliga domäner:
större livsområden
arbete, kommunikation
+
Allmän nytta – expanderbarhet (”Design-for-All”)
(+)
Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation
(++)
Tillgänglighet för genomförande av prov
++
Kostnad för att genomföra försöket/förslaget
~1
MSEK
Sammanfattande synpunkter
Projektförslaget har hög relevans för arbetssökande funktionshindrade, ligger i
linje med det uttalade samhällsintresset att öka sysselsättningsgraden för alla
människor i arbetsför ålder, och höjer tillgängligheten för kvalificerad personal i
vägledningsarbetet som även i fortsättningen kan beräknas förbli en bristvara.
Post– och telestyrelsen
118
