12 mm | Historia 1 – då, nu och sedan Sture Långström Weronica Ader Ingvar Ededal Susanna Hedenborg 1 Historia S Långström W Ader I Ededal S Hedenborg A M S V O R P K Den lilla människan och de stora sammanhangen 100p smakprov historia 100p.indd 1 2011-03-14 2011-02-28 23.23 11.27 smakprov historia 100p.indd 2 2011-03-14 23.23 Historia Den lilla människan och de stora sammanhangen 100p Sture Långström Weronica Ader Ingvar Ededal Susanna Hedenborg smakprov historia 100p.indd 3 2011-03-14 23.23 Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 32815 ISBN 978-91-44-03701-2 © Författarna och Studentlitteratur AB 2011 Upplaga 1:1 Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag: Francisco Ortega Formgivning: Werner Schmidt Bildredaktör: Ingela Lindqvist TPrinted by smakprov historia 100p.indd 4 2011-03-14 23.23 Innehåll 1. Historia – den lilla människan och den stora historien 2. Förhistorien och forntiden – människans första tid 3. Antiken – Grekland och Rom 4. Medeltiden – mångfald och tro 5. Renässansen och upplysningen – ideal och förnuft 16. Latinamerika – kultur på hög nivå Tänk efter före 5 Det började i Europa 7 ”Upptäckten” 8 Vad fanns före Columbus? 10 Erövringen 12 Den spansktalande delen 12 Den portugisiska delen 14 6. 1500–1775 – Sverige och världen 7. 1776–1914 – ett låångt århundrade 8. Första världskriget och mellankrigstiden 9. Andra världskriget och tiden fram till 50-talet 10. 50-tal – framtidstro och krigsoro 11. 60-tal – den andra skördetiden 12. 70-tal – vänstervåg och borgerliga regeringar 13. 80-tal – marknaden vinner och östblocket försvinner 14. 90-tal – union för både fred och krig 15. 2000-talets första decennium och framtiden Triangelhandeln 16 Kolonisationen 18 Blandning av olika folk 19 Mission 19 Frigörelsen 20 Många uppror 20 Revoltledare eller frihetskämpar? 21 Kampen mot effekterna av kolonialismen 22 Försök till liberalisering 22 God moder, trogen hustru … 22 Åter konservativ dominans 24 Tiden efter frigörelsen – två exempel 24 Liv och politik i Mexico 24 Liv och politik i Brasilien 26 17. Afrika – civilisationens vagga? 18. Asien – en gränslös historia 19. Kärlekens och familjens historia 20. Hälsans historia 21. Globaliseringens historia smakprov historia 100p.indd 5 2011-03-14 23.23 Latinamerika 16 6 1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA smakprov historia 100p.indd 6 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 – kultur på hög nivå Tänk efter före Allting kan sägas ha börjat på 1400-talet med en kärlekshistoria mellan tonåringarna Isabella och Ferdinand. Hon var prinsessa och arvinge till Kastilien och han, hennes kusin, var kronprins av Aragonien och kung av Sicilien. Tillsammans omfattade deras länder cirka 80 procent av Iberiska halvön. Fyra dagar efter det att de hade sett varandra för första gången gifte de sig. Brådskan gjorde att de, trots att de var rika kungligheter, blev tvungna att låna pengar till bröllopet. Kanske var det fråga om häftig tonårskärlek eller så var giftermålet en del av en maktpolitik som gick ut på skapa ett stort gemensamt rike på halvön. Vilken av dessa förklaringar som verkar rimligast kan man diskutera så här mer än 500 år senare. Klart är i alla fall att Isabellas och Ferdinands giftermål la grunden till det Spanien som finns i dag och att deras stöd till upptäcksresaren Columbus bidrog till att landets skepp år 1492 ”upptäckte” Amerika. Dock hade Amerika sannolikt blivit ”upptäckt” ändå, även utan Columbus, för det var fler som tog sig till Amerika vid denna tid. Men historien minns oftast bäst den som kom först. Så här kan emellertid Amerikas historia också berättas: Allting kan sägas ha börjat tusentals år före européernas ”upptäckt”. Så länge hade människor befolkat den sammanhängande landmassan som nu kallas Amerika, som består av Nord-, Mellan- och Sydamerika. Att européerna inte kände till den kontinenten och därmed inte heller ursprungsbefolkningen där, visar hur svårt det var på den tiden att färdas långa sträckor över stora hav. Efter ”upptäckten” hände det som under de århundraden som följde brukade hända när européerna fann ett nytt område. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 7 Iberiska halvön är namnet på den halvö där Portugal och Spanien idag ligger. På Isabellas och Ferdinands tid, i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet, fanns inte Spanien eller det spanska språket. Men, det fanns ett litet land som hette Portugal, förutom Kastilien och Aragonien. När man skriver historia är det lätt hänt att man skildrar historien ur sitt eget perspektiv. Det vill säga européer skriver ur ett europeiskt perspektiv, amerikaner ur ett amerikanskt och ryssar ur ett ryskt perspektiv och så vidare. Det kallas för etnocentrism och fungerar så att man ser sin egen kultur så central att man bedömer andra kulturer och deras historia utifrån sin egen kulturs värderingar. Kontinent = stor landmassa; världen brukar delas in i fem kontinenter, Afrika, Amerika, Australien, Euroasien och Antarktis 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 7 2011-03-14 23.23 Kolonisation = när (oftast ett europeiskt) folk flyttade, i regel skyddade av soldater, till ett område i en annan världsdel. Detta område odlade de upp och det blev en koloni, som hörde till kolonisatörernas ursprungsland. Under 1600-talet tog också Frankrike och Holland mindre områden i Guayana, och England erövrade delar av Västindien. Området • erövrades • koloniserades • frigjorde sig • kämpade mot allt detta, det vill säga mot de ”effekter” som en politisk, ekonomisk och kulturell kolonisation hade inneburit. Allt det här tog lång tid. Faktum är att frigörelsen och kampen för att läka de sår som den europeiska kolonisationen medförde pågår ännu i stora delar av detta väldiga område. I detta kapitel kommer vi att inrikta oss på den del av Amerika som idag kallas Latinamerika. Det är ett område som omfattar i princip hela Sydamerika, Centralamerika, Mexico och några av de västindiska öarna (se kartan på s. 284). Namnet Latinamerika kommer från att folken i detta område talar latinska språk (spanska, portugisiska och franska), som en följd av att de blev koloniserade av länder som Spanien och Portugal. Mål med studierna av detta kapitel är att du ska • lära dig de grundläggande dragen i Latinamerikas historia samt centrala namn, årtal och historiska begrepp, som Iberiska halvön, morer, 1492, Columbus, ”upptäckt” – erövring – kolonisation, etnicitet, Västindien, azteker, inkaindianer, Cabral, afrikanska slavar, frigörelse, revolutioner och militärkupper • se hur det huvudsakligen är de rika vita männen från vår del av världen som har präglat historieskrivningen av landstigningen, erövringen och kolonisationen • analysera och kritiskt granska vilka följder européernas ”upptäckt” av detta område hade för enskilda människor (”den lilla historien”) samt för länder och världsdelar (”den stora historien”) • kunna diskutera tillförlitlighet och värde hos olika texter, bilder och källor med hjälp av källkritiska uppgifter i lärobok och på webben 8 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 8 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Det började i Europa Två skeenden i Europa – Isabellas och Ferdinands giftermål och kriget mot morerna (araberna) – kom att få stor betydelse för Latinamerikas historia. Hur kunde det vara så? Jo, så här kan det berättas och perspektivet är till en början ett europeiskt, eftersom det var spanjorer och portugiser som var aktörer (de som driver handlingen framåt) i denna historieskrivning. En italiensk sjöfarare, Christoffer Columbus, uppvaktade kungaparet Isabella och Ferdinand några år efter deras giftermål. Han bad om pengar för att finna en ny sjöväg till Indien (observera att européerna vid denna tid räknade också Kina och Japan till Indien). En ny väg till Indien skulle göra det billigare att köpa varor från Asien. Framförallt Isabella var intresserad av idén. Problemet var bara att kungaparet sedan en tid förde ett krig mot morerna på Iberiska halvön och det kriget tog en stor del av deras uppmärksamhet och tid. Morerna var ättlingar till de araber som år 711 började invadera Iberiska halvön (läs mer i kapitlet om medeltiden). Kriget mot morerna slutade 1492 med att morerna drevs ut från Iberiska halvön. Därmed förlorade den delen av Europa många av sina bäst utbildade invånare. De morer som övergick till kristendomen fick dock stanna. Ättling = avkomling, släkt i efterkommande generationer Bilden visar den största kyrkan i Toledo, en stad i centrala Spanien, som länge var morernas viktigaste stad i Europa. Kyrkan kan ses som ett exempel på hur de olika religionerna under lång tid fredligt kunde leva sida vid sida. Samarbetet mellan tre folkgruppers religioner fungerade så att på fredagar använde de som trodde på islam den här kyrkan. Det var morernas religion. På lördagar var judarna där och på söndagarna var det de kristnas tur. Under slutet av medeltiden blev de kristna mindre toleranta och en stor del av morerna och judarna fördrevs ur landet. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 9 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 9 2011-03-14 23.23 ”Upptäckten” Förut hade handelsvägarna till Indien gått söderut eller österut, men genom att man nu visste att jorden var rund ville man ta sig till Indien genom att segla västerut. Att ingen tidigare hade åkt så långt västerut hade flera orsaker. Det var för långt bort, för farligt (stormarna kunde vara oerhört starka) och dessutom fanns det kanske både sjörövare och sjöodjur. Tanken på sjöodjur var då mycket levande. Att Columbus fick pengar berodde också på att kungaparet ville visa att ”spanska” sjömän var lika skickliga som de portugisiska sjömännen, som under 1400-talet anlagt ett flertal handelsstationer efter kusterna från östra Afrika till Kina. En del forskare menar att dessa världsdelar fick namnet Amerika efter en italiensk sjöfarare Amerigo Vespucci, som hade förstått och visat hur stora landområden det var som man ”upptäckt”. Västindien är en rad av öar som ligger som en barriär mot Atlanten där bl.a. länder som Cuba, Haiti och Puerto Rico finns. Se karta på s. 11. När kriget var över fick Columbus pengar av kungaparet Isabella och Ferdinand så att han kunde köpa och utrusta tre fartyg samt anställa sjömän (cirka 120 stycken). Fartygen hette Nina, Pinta och S:ta Maria. Resan utgick 1492 från södra delen av Iberiska halvön. Ingen visste då att detta var början till en av de största och viktigaste geografiska ”upptäckterna” – som skulle göra detta år till ett viktigt år i historien. Denna första resa är också intressant som ett exempel på hur olika delar av historien hänger ihop. När morerna var besegrade kunde kungaparet koncentrera sig på något annat och ge pengar till en upptäcktsfärd. På den tidens kartor hade man tills nu endast ritat ut ett stort hav väster om Iberiska halvön, men genom Columbus resor upptäckte man att det där fanns två landmassor, två världsdelar. De fick senare det gemensamma namnet Amerika. Världsdelarna kom så småningom att kallas Nord- och Sydamerika. Den smala landremsan mellan dem fick namnet Mellan- eller Centralamerika. Namnet Latinamerika blev så småningom ett sammanfattande historiskt begrepp på länder som tillhört antingen Spanien, Portugal eller Frankrike. Columbus levde och dog i tron att han hade hittat en ny sjöväg till Indien. Därför kallade han de första öar han kom till och hela övärlden omkring dessa för Västindien och befolkningen som fanns där för indianer, och det kallas de för än i dag. Tala om att historien lever också i namn och begrepp. 10 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 10 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Varför Latinamerika? Latinamerika omfattar en mycket stor del av de två amerikanska kontinenterna. Här bor i dag cirka 500 miljoner människor. NORDAMERIKA SPANIEN USA PORTUGAL Uppdelning mellan Spanien och Portugal 1494 • nyfikenhet • girighet – tjäna pengar på råvaror som bomull samt sälja sina egna varor • prestige – det var ”fint” att äga kolonier • mission – sprida kristendomen MEXICO Mexikanska golfen VÄSTINDIEN Mexico City CUBA HAITI AT L A N T E N Koloniseringen av Latinamerika började på 1500-talet i det som blev de spansktalande delarna och på 1600-talet i de delar där det talas portugisiska i dag. MELLANAMERIKA GUYANA Panamakanalen COLOMBIA För att undvika strider mellan två katolska länder hade dock påven Alexander VI godkänt en uppdelning redan 1494. Väster om den linje som påven ”ritade upp” låg de områden som skulle bli spansktalande och öster om den var det portugisernas områden. EKVATORN PERU STILLA HAVET Lima La Paz BOLIVIA BRASILIEN Rio De Janeiro SYDAMERIKA Azteker Maya Inka CHILE Vad var det som drev länder som Portugal, Spanien, Frankrike med flera att skaffa sig kolonier i detta avlägsna och väldiga område? Några skäl (ej rangordnade) är ARGENTINA Buenos Aires Så stark var alltså påvens och den katolska kyrkans ställning att han kunde sitta i Europa och genom att dra linjer på en karta bestämma hur Latinamerika skulle delas upp i två delar (i verkligheten hade länderna varit med vid förhandlingarna, men påven skulle underteckna överenskommelsen). AT L A N T E N Prestige = anseende, inflytande Rangordna = ordna efter betydelse, ­viktighet © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 11 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 11 2011-03-14 23.23 EUROPA NORDAMERIKA AT L A N T E N AFRIKA VÄSTINDIEN SYDAMERIKA Columbus gjorde inte mindre än fyra resor från Europa till Amerika. På kartan kan du se hans första resa 1492–1493. Han dog två år efter sin sista amerikaresa. Myteri = underordnades uppror mot dem som bestämmer Enligt en skrivare som var med ägde Spanien allt från det ögonblicket ”korallhavet, sanden, klipporna, skogarna, papegojorna och dessa människor med olivfärgad hud som ännu inte känner till kläder, skuld eller pengar”. Vad fanns före Columbus? Själva ”upptäckten” av Amerika hände på natten mellan den 11 och 12 oktober 1492. Stämningen ombord på de tre fartygen var god enligt anteckningar i dagböckerna. Tankar på myteri, som tidvis hade funnits, var då som bortblåsta. En belöning hade utlovats till den som först såg något tecken på land. På Pinta, som seglade först av de tre fartygen, satt Rodrigo i utkikskorgen. Plötsligt såg han något taggigt i horisonten och när han var säker ropade han upphetsat ”tierra”, som betyder land. Ett kanonskott avfyrades som signal till Columbus, som fanns ombord på S:ta Maria, huvudfartyget. Landstigningen enligt européerna När det blev dag gick Columbus och några av hans män i land. Nere på stranden kom människor emot dem. De var nakna och ljusbruna i hyn. De båda grupperna tittade nyfiket på varandra medan Columbus högtidligt förklarade att marken från och med nu tillhörde Isabella och Ferdinand. Samtidigt placerade han en flagga på stranden som tecken på detta. Han döpte ön till San Salvador, som betyder den helige Frälsaren. 12 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 12 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Detta är en bild från Columbus landstigning, då han högtidligt förklarade att allt land på ön tillhörde Isabella och Ferdinand. Försök tänka dig in i situationen. Vad tror du att spanjorerna tänkte? Vad tänkte indianerna? Detta sätt att bete sig var vanligt när européer kom till andra ställen på jorden. De tog marken, oavsett vem som redan bodde där, och gav den ett namn. Landstigningen enligt indianerna Vad indianerna tänkte vet vi inte. Kanske trodde de att det var gudar som kom till dem. Framför dem stod män som på olika språk försökte göra sig förstådda. De frågade efter guld, tempel och palats, men indianerna förstod inte vad de sa. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 13 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 13 2011-03-14 23.23 Erövringen Även om landstigningen och de första mötena var fredliga blev den närmaste tiden en tragedi för de inblandade. Indianer och vita dödade varandra nästan hejdlöst. Resultatet blev att det trettio år efter spanjorernas ankomst praktiskt taget inte fanns några indianer kvar på San Salvador. De hade mördats, rövats bort, dött i fångenskap eller smittats av för dem nya sjukdomar som tuberkulos (tbc) och smittkoppor. Spanjorernas betedde sig inte som Columbus hade tänkt, när han efter första dagen skrev i sin dagbok att det vore bäst att behandla indianerna milt om man ville kristna dem. Han skrev vidare i sin dagbok att han gav indianerna röda mössor, glaspärlor och en mängd andra billiga saker. I gengäld fick spanjorerna papegojor, träspjut och mycket annat. Columbus bedömde att indianerna skulle bli ”goda och duktiga tjänare”. Han planerade också att ta med sex stycken till Europa ”så de får lära sig prata vårt språk”. Hans inställning till indianerna var klar. De skulle bli tjänare åt de vita. Några nedslag i Latinamerikas historia I detta korta kapitel kommer vi att inrikta oss på den historiska utvecklingen i framför allt fyra områden av Latinamerika. Tre av dem ligger i den spansktalande delen av Latinamerika: Mexico, Mellanamerika och Latinamerikas västkust. I Mexico och Mellanamerika bodde aztek- och mayafolken. Längs västkusten låg en gång det stora inkarikets land. Det fjärde området är Brasilien, som omfattar ungefär hälften av Latinamerikas yta, och som ligger i den portugisiska delen av Latinamerika. I slutet av kapitlet får sedan två av dessa länder, Mexico och Brasilien, exemplifiera utvecklingen i Latinamerika efter frigörelsen på 1800-talet. Den spansktalande delen Många indianfolk var nomader eller halvnomader, som till stor del levde av jakt, fiske och samlande. De drog omkring i små grupper på stora slättland. Här precis som i många andra delar av världen var jorden på många ställen mager och därför blev de som försökte leva av jordbruk ofta tvungna att använda sig av svedjebruk. Utöver nomaderna och de som levde av svedjebruk fanns det helt bofasta folk som genom att de bodde kvar på ett ställe kunde bygga upp väl fungerande samhällen. 14 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 14 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Först en bit in på 1900-talet upptäcktes Machu Picchu, den ruinstad som du ser på bilden. Den ligger i Peru och är byggd av inkaindianer några årtionden före Columbus kom till Latinamerika. Azteker, maya och inka Vid tiden för Columbus ankomst fanns det tre mäktiga indianfolk i Latinamerika: aztekerna, maya och inka. Dessa tre starka indianfolk hade funnits i tusentals år i denna del av världen. De förtryckte andra, mindre indianstammar, som fick betala en form av skatt till dem. Alla dessa tre indianfolk hade lyckats få jordbruket att ge goda skördar. Inkariket kunde odla på terrasser och gödsla jorden med fågelspillning, så kallad guano, som det fanns gott om inom deras rike. Dessa indiankulturer var framstående i flera avseenden, men kämpade förgäves mot spanjorerna. Ättlingar till dem finns fortfarande kvar i Latinamerika. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 15 Mäktig = med stor makt Guano är fågelspillning som fanns kvar i tjocka lager där inte regnen kommit åt att spola bort den (i till exempel grottor). Guano innehåller kväve och fosfor och har sedan mitten på 1800-talet exporterats från Sydamerika som gödsel. 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 15 2011-03-14 23.23 Upptäckarnas monument i Lissabon, till minne av Portugals storhetstid som utforskare av världen. Monumentet visar bland många andra Henrik Sjöfararen, Vasco da Gama och Cabral. Ta gärna reda på mer om någon eller några av dessa upptäckare. Det var ingen tillfällighet att portugiserna gjorde många upptäckter. De hade ett stort kunnande när det gällde att hitta nya sjövägar och att utforska världen. Under 1400-talet hade de gjort upptäcktsfärder i Atlanten och längs Afrikas västkust i jakten på guld och slavar. Mest känd blev nog Vasco da Gama, som upptäckte sjövägen till Indien i slutet av 1400-talet. Den portugisiska delen Det var portugisen Cabral som ”upptäckte” Brasilien. Han kom dit med sina skepp år 1500, alltså bara några år efter det att Columbus hade anlänt första gången till Västindien. Cabral var, precis som Columbus, ute efter att finna sjövägen till Indien. Han seglade med sin flotta från Portugal, söderut längs Afrikas kust, för att sedan svänga av åt väster. Portugiserna kom då till Sydamerikas östkust. Där bodde ett indianfolk som av tradition levde av jakt och fiske. Portugiserna tog hela stammar av indianer till fånga och tvingade dem med vapenmakt att arbeta. Många stammar utplånades av våldet och de sjukdomar som de vita förde med sig. Till slut såg portugiserna bara en lösning och det var att hämta slavar från Afrika. 16 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 16 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Slavhandeln Slavar skaffade portugiserna genom att röva bort eller köpa dem på slavmarknader i Västafrika. Betalningen kunde vara tyger, tobak, krut, rom och vapen. Slavarna fraktades till Brasilien på fartyg i mörka, illaluktande lastrum, där folk från olika språk- och kulturgrupper trängdes. En hel del, kanske så mycket som en femtedel, dog vid överresan. Till Brasilien kom sammanlagt omkring 3,5 miljoner slavar från Afrika. Totalt fraktades enligt beräkningar 11–12 miljoner människor från Afrika för att bli slavar i den värld som Columbus och Cabral hade ”upptäckt”. Slavhandeln pågick i fyrahundra år. Oftast var det unga och starka män som fördes bort, men ungefär en fjärdedel var unga kvinnor. Slaveri = kan vara dels personlig ofrihet, dels ett system för att använda sig av slavar, med eller utan stöd i en lag. Samhällen där slaveriet varit viktigt kallas i historien för slavsamhällen. Det här måste vara en av mänsklighetens skamligaste bilder. Människor köptes, lurades eller rövades ombord på sådana här skepp och seglades till någon del av Amerika. Där såldes de som överlevt dessa fasansfulla resor (omkring en fjärdedel dog under överresan) på förnedrande auktioner till ett liv som slavar. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 17 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 17 2011-03-14 23.23 Nya världen = ”upptäckter” som gjordes av européer efter 1492. Motsatsen är Gamla världen, som var de områden som var kända av européerna före Columbus och Vasco da Gamas upptäcktsresor, det vill säga Europa och i viss mån också Afrika och Asien. Triangelhandeln Handeln med slavar var en del av den mycket lönsamma triangelhandel som från 1600-talet till långt in i 1800-talet gick mellan Amerika, Europa och Västafrika. Det var främst England som stod för denna handel, men andra länder deltog också i detta. Eftersom slavhandeln var så lönsam samlades stora rikedomar i Europa. Det kapital som samlades i England var en viktig orsak till att den industriella revolutionen kom att utvecklas just i England. Handeln fick sitt namn genom att den gick i en ”triangel” med en spets i Europa, den andra i Afrika och den tredje i Amerika. Från England, exempelvis Liverpool som var en viktig hamn, skickades glaspärlor, tyger, vapen och andra järnvaror som betalning för slavar, som hämtades i Västafrika. Slavarna fraktades därifrån till antingen Latinamerika eller till Nordamerika, där de såldes på marknader till dem som betalade mest. Triangelhandelns tredje ”vara” var olika slag av råvaror, som bomull, tobak och socker, som lastades ombord i Amerika och sändes till Europa för att bearbetas. Så fortsatte den lönsamma och grymma handeln på fartyg som aldrig behövde köra utan last. Genom triangelhandeln och slaveriet skiljdes för EUROPA NORDAMERIKA Kolonialvaror som ris, tobak, spannmål, socker, kaffe, kakao VÄSTINDIEN AT L A N T E N SYDAMERIKA Brasilien smakprov historia 100p.indd 18 AFRIKA Förädlade varor som textilier och vapen Slavar Områden som slavarna kom från Områden som slavarna kom till 2011-03-14 23.23 alltid miljoner barn, syskon, makar och andra släktingar och vänner åt. Nästa gång du ser ett fotbollslag från Latinamerika spela eller ett inslag i ett tv-reportage från Nordamerika där svarta deltar, kan du tänka på att en majoritet av dessa människor sannolikt är ättlingar till afrikaner som för några hundra år sedan kom till den ”nya världen” på detta grymma sätt. Varför besegrades indianerna? Hur kunde det komma sig att” erövringen” av Latinamerika blev så enkel för européerna? Att endast några hundra sjömän och soldater kunde ta makten över hela riken och områden där det bodde tiotusentals människor? Kunskap och vapen När den spanske härföraren Herman Cortes på 1520-talet kom till aztekernas rike (cirka trettio år efter Columbus) hade han på olika sätt hunnit skaffa sig kunskap om landet. Han visste vilka han skulle möta, medan motståndarna, indianerna, visste mycket lite om européerna. En del av indianernas ledare trodde till och med att de vita krigarna var någon sorts gudar. Det gjorde att spanjorerna kunde ta aztekernas ledare Motecuhzoma till fånga. Aztekerna gav då upp nästan direkt. Samma metod använde Francisco Pizarro när han på 1530-talet med 168 soldater besegrade tiotusentals inkaindianer. Han tog först deras ledare Atahualpa som gisslan. Sedan fick spanjorernas bepansrade soldater med hjälp av hästar, kanoner, gevär, krut och kulor strida mot indianerna, som endast hade tillgång till spjut och pilar med stenspetsar. Indianerna hade aldrig sett hästar förrän spanjorerna kom. List och svek Dessutom använde sig spanjorerna av list (de spelade bland annat ut olika indiangrupper mot varandra) och svek, och utförde regelrätta massakrer av indianer i avskräckande syfte. Ett exempel på svek var när de hade tagit Atahualpa till fånga. Då fick indianerna löfte om att köpa honom fri genom att betala med så mycket guld som rymdes i ett rum. Spanjorerna tog guldet, men höll inte sitt löfte utan dödade Atahualpa. När man läser detta är det lätt att tro att spanjorer och portugiser var särskilt grymma och svekfulla, men de betedde sig nog i stort sett likadant som andra europeiska soldater gjorde vid den tiden. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 19 Härförare = en person som leder en större här Bepansrad = klädd i metallskydd Regelrätta = riktiga, verkliga 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 19 2011-03-14 23.23 Sjukdomar Européerna förde dessutom med sig sjukdomar som var okända i ”den nya världen”. Indianerna hade inte någon motståndskraft mot dessa sjukdomar och ingen kunskap om hur de skulle botas, vilket ledde till att en stor del av befolkningen dog. En del sjukdomar drabbade Latinamerika lika hårt som digerdöden gjorde i Europa på medeltiden. Naturligtvis påverkade detta också indianernas förmåga att försvara sig. Kolonisationen I mitten på 1500-talet upptäckte man att det fanns mängder av malmer i berget Potosi, i det land som idag kallas Bolivia. En stor och rik gruvstad byggdes, som fick namn efter berget. I det som kom att bli Spaniens viktigaste silvergruva utvanns malm på nästan 4000 meter över havet, under de förfärligaste arbetsförhållanden. I dag är gruvan ett av UNESCO:s världskulturarv. När spanjorerna hade erövrat indianernas områden och tagit allt av värde, var nästa fråga hur de skulle styra och kolonisera dessa stora områden så att de gav spanjorerna största möjliga vinst. Förebild blev en metod – kallad encomienda – som man hade använt med framgång hemma i Spanien, i de områden som de tagit tillbaka från morerna efter det att de definitivt besegrats 1492. I de nya kolonierna innebar denna metod att varje spanjor blev tilldelad ett antal indianer, som han skulle låta döpa och sedan fick använda som arbetare på sin gård. Förhållandena för dessa indianer liknade ofta dem som slavar hade. Många mindre indianstammar var vid den här tiden vana vid att betala skatt till sina gamla härskare, aztekerna och inkafolken. Därför 20 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 20 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 kunde spanjorerna relativt lätt också ta ut olika former av skatt från dessa indianfolk. Det var dyrt att frakta varorna som man utvann i sina kolonier till Spanien. Det gjorde att det var guldet som vaskades fram ur floderna som spanjorerna först tjänade mest på. Efter en tid blev silvret från Mexico och Potosi (i Peru) mer betydelsefullt. Även exporten av socker, en lyxvara på den tiden, gav senare stora vinster. Av vinsterna som Spanien och Portugal gjorde på sina kolonier, satsades en stor del på lyxkonsumtion i Spanien och Portugal i stället för att satsa på investeringar i näringslivet. En del historiker har beskrivit det som att Spanien och Portugal fungerade som silar, genom vilket Latinamerikas rikedomar försvann. Om du reser i Spanien eller Portugal kan du se exempel på denna lyxkonsumtion i utsmyckningen av kyrkor och slott. Blandning av olika folk Giftermål mellan spanska män och indiankvinnor var inte ovanliga under 1500-talet. Endast en tiondel av kvinnorna i Latinamerika var från Europa. Men när antalet europeiska kvinnor ökade, blev också giftermålen mellan spanska medborgare vanligare. Detta hindrade inte spanska män från att skaffa barn med indianska kvinnor. Det var början till den blandning av olika folk som sedan dess är vanlig i Latinamerika. När sedan afrikaner kom till kolonierna blev blandningen ännu större Spanska män gifte sig av ekonomiska och statusmässiga skäl dock hellre med europeiska kvinnor. Äktenskapet var nämligen avgörande i arvsfrågor. Så småningom kom befolkningen att utgöras av en blandning av olika folk, med mängder av kulturmöten som en naturlig del i vardagslivet. En del menar till och med att detta är ett av de mest karaktäristiska delarna i dagens Latinamerika. I Latinamerika har blandningen av olika folkgrupper dessutom haft ganska få kritiker. Detta kan jämföras med grannen USA, där starka grupper hela tiden motsatt sig blandningen mellan vita och svarta. Mestis = ursprungligen någon med både en spansk/portugisisk och indiansk förälder, numera personer med både indianskt och europeiskt ursprung Status = socialt anseende Mission Redan under erövringsfasen och ännu mer under kolonisationen var det för européerna självklart att de besegrade indianerna skulle döpas. De blev kristna utan att tillfrågas. Indianernas egna tempel eller helgedomar © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 21 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 21 2011-03-14 23.23 revs och kyrkor byggdes ibland på samma plats som ett förstört indiantempel. Denna grymma men effektiva metod har gjort att en majoritet av jordens katoliker idag finns i Latinamerika. Både blandningen av olika folk och katolicismen är självklart ett resultat av historien. Frigörelsen Omstörtande = revolutionerande, hastigt samhällsförändrande Global = som gäller hela världen Lokal = som gäller ett visst, mindre område Mulatt = person med en vit och en färgad förälder Först i början av 1800-talet blev de flesta kolonier i Latinamerika självständiga och därmed politiskt fria från sina moderländer i Europa. Vad var det som gjorde att länderna blev fria ungefär samtidigt? Två idéer eller krafter som drev på denna utveckling var liberalismen och nationalismen. Liberalismen hade i spåren av upplysningen (se s. 156) skapat nya värderingar, där frihet, framsteg och förnuft var viktiga ord. Dessa idéer hade lagt grunden till de nya politiska metoder som särskilt under andra halvan av 1700-talet användes på ett omstörtande sätt. Den amerikanska revolutionen 1776 och den franska revolutionen 1789 var två sådana tydliga exempel. Berättelser om dessa revolutioner spreds, diskuterades och inspirerade förtryckta folk över hela världen. Nationalismen var till en del liberalismens motkraft. Där liberalismen tänkte globalt, ville nationalismen tänka lokalt. I Latinamerikas olika länder fick nationalismen ofta betydelse som en enande motkraft mot utländskt styre. Folk ville helt enkelt ha frihet att styra sig själva. Många uppror Om man hastigt tittar på historien kan man tro att indianerna lätt lät sig besegras och sedan aldrig försökte bli av med inkräktarna. Men inget kan vara felaktigare. Under tiden 1500–1800 skedde hundratals uppror från olika indiangrupper. Deras mål var ofta att driva ut européerna. I regel var dock upproren för små och isolerade för att bli framgångsrika. På 1600-talets slut lyckades dock Puebloindianerna i Mexico för ett årtionde driva ut och besegra spanjorerna. Vid ett stort slavuppror på Haiti fördrevs ägarna och i Brasilien ledde mulatten Tirandes (Tirandes var ett öknamn som betyder tandutryckaren, efter ett extrajobb som han hade) en revolt som var nära att lyckas. Numera firas han som en av de största brasilianska martyrerna. I regel slutade dock kuppförsöken och upproren med att ledaren/ledarna fångades in och avrättades offentligt på ett mycket grymt och avskräckande sätt. 22 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 22 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Revoltledare eller frihetskämpar? Revolutioner behöver och/eller skapar ledare – så också i Latinamerika. Vilken etikett som sätts på dem beror på vem som skriver historien och på hur framgångsrikt eller misslyckat försöket är. Latinamerikas frigörelse inträffade i de allra flesta fall under perioden 1808–1825. År 1810 var en präst, Miguel Hidalgo, ledare för ett uppror i Mexico. Med stöd av tusentals fattiga människor från landsbygden (som i många fall endast var beväpnade med jordbruksredskap) lyckades han skrämma slag på de ledande vita grupperna som flydde. Med Hidalgo gick det dock som det brukar. Han fångades in och avrättades. Då efterträddes han av en annan präst, fader Morales, som framgångsrikt ledde upproret tills också han togs till fånga och dödades. Men revolutionen fortsatte på landsbygden. Etthundra år senare lyckades de fattiga ta makten i Mexico genom revolution. Mer om detta längre fram i kapitlet. Två av de mest kända ledarna för Latinamerikas frigörelse var San Martin och Simon Bolivar. Den senare kallades också ”befriaren”. Simon Bolivar lyckades med hjälp av trupper lägga under sig norra Sydamerika. Vid ungefär samma tid, 1817–1822, kunde San Martin med hjälp av sina soldater befria Chile och Peru. Simon Bolivar fortsatte sitt befrielsekrig med stort folkligt stöd och intog det land som senare fick sitt namn efter honom, Bolivia. Så fortsatte olika delar av Latinamerika att befrias. Monroedoktrinen och USA:s roll USA:s roll i Latinamerika har diskuterats och ofta kritiserats allt sedan den amerikanske presidenten Monroe år 1823 formulerade en riktlinje för USA:s politik i Latinamerika. Den kallas efter presidenten för Monroedoktrinen. Befolkningen i USA kände igen sig i den befrielsekamp som de spanska kolonierna i Latinamerika inledde omkring 1820. President Monroe var orolig för att europeiska stater skulle blanda sig i den latinamerikanska frigörelsen. I sitt budskap fastslog Monroe därför att varje inblandning av en europeisk makt i den ”nya världens” inre angelägenheter skulle komma att betraktas som en ovänlig handling mot USA. Samtidigt lovade USA att inte blanda sig i europeiska konflikter. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 23 Frigörelsen skedde under en period då Spanien var försvagat av krig i Europa. Under tiden 1798–1815 pågick de s.k. Napoleonkrigen, mellan Frankrike (Napoleon I) och olika förbund av länder där bl.a. Spanien blev inblandat. Doktrin = lära, norm Angelägenhet = fråga, ärende Kom ihåg att USA hade bildats efter kamp mot engelsmännen i den amerikanska revolutionen 1776 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 23 2011-03-14 23.23 Kampen mot effekterna av kolonialismen Varje del av världen som har varit koloniserad har synliga och osynliga effekter som minnen av detta. Det gäller i Afrika, Asien och inte minst i Latinamerika, där kolonisationen pågick i cirka 300 år. I Cubas fall pågick den ännu längre, i ungefär 400 år. Manipulera = påverka/styra utan att det märks Försök till liberalisering Efter självständigheten följde en våg av frihetsdrömmar och liberalisering i Latinamerika. Nya och demokratiska grundlagar antogs i många länder. De skulle ge större frihet och mer makt åt människorna, som bland annat skulle få välja sina ledare. Oftast blev dock demokratin bara en kuliss. Bakom den fortsatte de rika vita männen att styra på alla nivåer och valen till olika församlingar manipulerades så att dessa män kunde behålla sin makt. Det var från Europa och USA som idéerna kom om att alla människor var lika mycket värda. I praktiken var det dock folkslag, klass och inte minst kön som bestämde vilka som skulle ha inflytande och ära. Särskilt tydligt i den tidens latinamerikanska kultur var skillnaderna i villkor för män och kvinnor. God moder, trogen hustru … on år Att hyra: En art gammal amma gott om och har Hon är frisk a i mmer att räck l ko m mjölk so til ader. Hon står vart fall två mån et eg es rsom henn förfogande efte barn har dött. Köksa = biträde i kök Det här är texten i en annons från Brasilien år 1845. I den finns klass, kön och troligen också folkslag representerat. Fattiga kvinnor var ofta tvungna att arbeta utanför hemmet som ammor, köksor, tvätterskor och torggummor. En del arbetade som försäljerskor, som gick på gatorna och sålde sina varor. Hur väl de än skötte sitt arbete kunde de dock inte räkna 24 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 24 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 med att bli betraktade som ”ärbara” kvinnor (kvinnor som överklassen ansåg ha en god moral). Hindret för detta var fattigdom. Också kvinnorna deltog i kampen för självständighet. Många av dem offrade sina liv. En del av dem dog i strider, men ännu fler arbetade som kurirer och ”smugglade” meddelanden. Policarpa hette en kvinna som hängdes för att hon hade hjälpt till att föra ett meddelande mellan olika grupper av soldater som stred för befrielse. Annars skötte kvinnorna under kriget sådana saker som kvinnor alltid gjort i krig, det vill säga lagade mat och skötte barn, djur och hushåll. Karlar fick bete sig nästan hur som helst utan att fördömas, men för kvinnor gällde helt andra regler. En argentinsk kvinnlig författare som © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 25 Sömmerskan Policarpa var en av de kvinnor som i början av 1800-talet deltog i kampen för självständighet, genom att bära meddelanden till revolutionärerna. Hon greps och avrättades. Än i dag kommer man ihåg henne över stora delar av Latinamerika. Fördöma = skarpt ogilla 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 25 2011-03-14 23.23 hette Goritti övergavs av sin man. Då begärde hon skilsmässa. Det blev stor skandal, trots att mannen hade övergivit henne och hade barn med en annan kvinna. Först när hon hade blivit en berömd författare blev hon åter accepterad av överklassen. En kvinna kunde få status genom sin klass, sitt ursprung, sin man eller genom att hon visat mod och moral i en svår situation. Ett exempel var Encarnación, hustrun till de Rosas, en av Argentinas starka ledare. Hon övertog ofta den politiska ledningen när de Rosas inte var hemma och hon skickade även välgjorda rapporter om det politiska läget till honom. När hon dog kläddes kistan in i en fana där det stod ”En god moder, en trogen hustru, en hängiven patriot”. Dessa tre ord visade de riktlinjer som en latinamerikansk kvinna skulle leva (och dö) efter. De liknar de oskrivna lagar som gällde fram till 1970-talets mitt, då de fascistiska diktaturerna i de gamla moderländerna Spanien och Portugal föll. Konservativa = här: de som ville bevara det bestående, främst sin egen ekonomiska, politisk och religiösa makt Åter konservativ dominans Den liberala vågen som följde efter självständigheten ersattes under några årtionden av att de konservativa grupperna fick ökad makt, vilket den katolska kyrkan i regel stödde. Det innebar att de liberala reformer, som bland annat hade gynnat kvinnorna, stannade upp omkring mitten av 1850-talet, men efter en tid fick de liberala värderingarna åter stor betydelse i flera länder. Tiden efter frigörelsen – två exempel För att göra utvecklingen efter frigörelsen tydligare fortsätter vi här med att kort beskriva skeendet i två länder: Mexico och Brasilien. Kreol = här: barn till spanjorer eller portugiser födda i Central- eller Sydamerika Liv och politik i Mexico Före frigörelsen, i början av 1800-talet, var Mexico Spaniens mest lönsamma koloni. En huvudstad, Mexico City, blomstrade på den plats där aztekernas gamla huvudstad hade legat. Befolkningen bestod på 1800talet av mestiser och kreoler, vilka var en rik och mäktig grupp, som ofta ägde betydande jordområden. Där fanns också en spanskfödd överklass. Mexico blev självständigt 1821. Därefter följde en långvarig konflikt mellan liberaler, som var kritiska mot den katolska kyrkan, och konservativa, som stödde kyrkan. 26 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 26 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Bondeledaren Pancho Villa ledde en armé av bönder och lantarbetare under revolutionen i Mexiko i början av 1900-talet. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 27 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 27 2011-03-14 23.23 I mitten av 1800-talet ägde kyrkan ungefär hälften av den bästa jorden i Mexico. Det gav den stor makt och goda inkomster. Eftersom befolkningen dessutom var tvungna att betala en skatt till kyrkan – en tiondel av allt de tjänade och prästerna hade börjat ta betalt för att utföra en del av sina tjänster, till exempel medverka vid dop, vigsel och begravningar, tyckte de liberala att nu fick det vara nog. De drev igenom en stor reform, som kraftigt minskade kyrkans makt. Reformen resulterade bland annat i att kyrkan förlorade nästan all den jord som den hade ägt. Så fortsatte kampen mellan mer radikala grupper och de mer konservativa. Dessa konflikter försvagade Mexico och landet förlorade efter ett krig med USA mer än hälften av sin yta, däribland det som nu är Texas och Kalifornien. Revolt = ett spontant häftigt uppror Revolution = är ofta ett större, väpnat och organiserat försök till direkt omstörtning/ förändring av ett samhälle Revolten som blev en revolution Först under president Diaz i slutet av 1800-talet stabiliserades landet. Med diktatoriska metoder moderniserade han Mexico. Som följd av dessa hårda metoder ökade dock de sociala motsättningarna och en revolt som startade 1911 övergick till revolution. Fattiga människor under bland annat bondeledarna Pancho Villa och Emiliano Zapatar var revolutionens segrare. Revolutionen ledde till att regeringen år 1917 beslöt att de fattiga skulle få tillbaka jord som de rika hade tagit. Dessutom infördes strejkrätt, åtta timmars arbetsdag samt ett beslut om att staten skulle ha kontroll över kyrkan. Så småningom tog staten också makten över de stora privata utländska oljebolagen. Tiden efter revolutionen blev lugnare än i de flesta andra latinamerikanska länder, och Mexico hade en snabb ekonomisk utveckling. Ett parti, Partido Revolucionario Institucional (PRI), dominerade politiken fram till år 2000, då de förlorade makten. Men före det hade Mexico tillsammans med USA och Kanada år 1994 bildat ett frihandelsområde, som likt EU vill underlätta handeln mellan länder. Liv och politik i Brasilien En republik byggd på slavarbete År 1822 förklarades Brasilien som självständigt och landet blev en republik med kejsare. Men det var inte lätt att hålla ihop detta jätterike. Under tiden fram till 1800-talets mitt skedde ett antal uppror mot regeringen. 28 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 28 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 Efter påtryckningar från Storbritannien, som själv hade förbjudit slavhandeln i slutet av 1700-talet, tvingades Brasilien 1850 att anta en lag mot import av slavar. Men slaveriet avskaffades helt först 1888. Fram till dess skördades det mesta av kaffet av slavar. Brasiliens utrikeshandel var efter självständigheten först riktad mot Portugal, deras gamla kolonialmakt, men senare blev Storbritannien det största exportlandet. Följden blev att en mängd brittiska företag etablerade sig i Brasilien och efter några år var Brasilien Storbritanniens tredje största utlandsmarknad. När slaveriet blev förbjudet måste man skaffa fram arbetskraft från annat håll till sina plantager. Arbetare från framförallt Sydeuropa, främst Italien, invandrade i en sådan mängd att det till storlek och betydelse liknade slavimporten. Detta ledde till att Brasilien kunde fortsätta att exportera i samma utsträckning. Det var dock viktigt att varorna så fort som möjligt kunde fraktas till kusten och därför påbörjades en omfattande utbyggnad av järnvägar. Även hamnarna byggdes ut och moderniseras så att de kunde ta emot tidens nya ångfartyg. Kom ihåg att britterna vid den tiden behärskade ett rike som var så stort att ”solen aldrig gick ner”– det vill säga den var alltid uppe i någon del av riket. Plantager = storjordbruk som i Latinamerika ofta ägs av multinationella företag, där socker, kaffe och gummi var viktiga exportvaror Perioder av militärstyre Under 1900-talet avlöstes perioder med valda presidenter av perioder med militärstyre. Brasilien deltog under några år i andra världskriget, på de allierades sida. En av orsakerna var att de ville behålla Storbritannien som handelspartner. Under efterkrigstiden förvandlades landet från att nästan bara ha exporterat råvaror till att bli ett industriland av betydelse. Den ekonomiska tillväxten i Brasilien har tidvis varit mycket snabb, men fördelningen av inkomsterna har varit ojämn, vilket har skapat spänningar mellan rika och fattiga grupper. En tullunion har bildats mellan de latinamerikanska staterna för att underlätta handeln. Den första bilden du mötte i detta kapitel var ett foto på Dilma Rousset. Hon valdes år 2010 som första kvinna till president i Brasilien – ett land som på grund av sin stora befolkning och sina naturtillgångar får allt större betydelse i världspolitiken. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 29 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 29 2011-03-14 23.23 Fundera och undersök! 1 Gör en lista på vad indianerna och spanjorer/portugiser enligt din mening vann respektive förlorade på kolonisationen. Förklara/motivera din lista. 2 Välj ett land i Latinamerika och beskriv en period eller händelse i det landets historia. Utgå ifrån någon eller några av de viktigaste aktörerna (se kapitel 4) under denna period eller händelse. 3 Vilka likheter respektive skillnader finns mellan Mexikos och Brasiliens histo­ria? Diskutera några tänkbara orsaker till dessa likheter respektive skillnader. Indiansk urbefolkning (nomader och bofasta) | 1400 | 1500 | 1600 |1300 1810–1825 Frigörelse i flera länder 1823 Monroedoktrinen 1888 Slaveriet ­förbjuds i Brasilien | 1700 | 1800 1911 Revolution i Mexico 1973 Militärkupp i Chile 1994 Frihandelsområde bildas: KanadaMexiko-USA | 1900 2010 Dilma Rousset, första kvinnliga president i Brasilien LATINAMERIKA LATINAMERIKA 4 Geografiskt är avståndet mellan Sverige och Latinamerika enormt. Trots detta finns det många samband mellan svensk och latinamerikansk historia. Utgå ifrån något som du är särskilt intresserad av och skaffa information om ett sådant tillfälle. Det kan handla om handel, ekonomi, politik, konflikter, migration, adoption, bistånd, sport, mode, mat ... Du kan ta din egen eller din familjs historia som utgångspunkt. Presentera denna del av historien för klassen på något sätt. | 2000 1300-tal–1600-tal Aztek-, Maya- och Inkavälden 1500-tal –1700-tal Erövring och kolonisation 1500-tal –1800-tal Slavimport 30 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å smakprov historia 100p.indd 30 © Författarna och Studentlitteratur 2011-03-14 23.23 TIPS PÅ ANDRA KÄLLOR FRÅN OCH OM LATINAMERIKA BÖCKER Alex Haley blev mest känd för sin stora berättelse Rötter (1976). Den handlar om hans familjs ursprung i Afrika och deras tid som slavar i Amerika. Det gjordes också en tv-serie med samma namn där fakta och fiktion blandades. I Eduardo Galeanos böcker Latinamerikas öppna ådror och Eldens minne, hittar du ofta historien skriven ur ursprungsbefolkningens perspektiv. 100 år av ensamhet (1967) anses av många som den colombianske författaren och nobelpristagaren Gabriel García Márquez mästerverk. Boken följer familjen Buendía under 100 år. Ödets dotter (1999) av Isabel Allende handlar om det chilenska ”hittebarnet” Eliza, som blir uppfostrad i en familj på engelskt sätt, eftersom familjen kommer från England. Hon ger sig som vuxen ut på en lång resa, mesta tiden utklädd till pojke. FILMER År 2002 hade den amerikanska filmen Frida premiär. Den handlar om den mexikanska konstnären Frida Karlos och hennes liv. Filmen visar hur hon trots stora problem; handikapp, skador vid en trafikolycka och ett olyckligt äktenskap kunde bli en erkänd konstnär. Hemligheten i deras ögon, argentinsk publiksuccé från 2010 och bästa icke engelskspråkiga film enligt Oscarsjuryn det året. Den handlar om den pensionerade polisen Esposito som har ett gammalt polisfall som han inte kunnat släppa, och blir till en resa i 1970-talets argentinska diktatur. Ambassadören är berättelsen om hur Harald Edelstam, som var stationerad vid den svenska ambassaden i Santiago vid tiden för militärkuppen i Chile, personligen räddar drygt 1000 människor genom att erbjuda skydd i den svenska ambassaden och asyl i Sverige. Tiden från 1920-talet fram till åren efter militärkuppen 1973 beskrivs i Andarnas hus (1993), som bygger på Isabel Allendes debutroman med samma namn. Det är en dramatisk familjekrönika som följer den latinamerikanska berättartraditionen. © Författarna och Studentlitteratur smakprov historia 100p.indd 31 1 6 . L A T I N A M E R I K A – K U L T U R P Å H Ö G N I V Å 31 2011-03-14 23.23