Utvärdering och kommentarer till kurser i genetik

Bilaga 1
Kommentarer till och utvärderingar av kurser i genetik / toxikologi
Bakgrund
Det finns tre olika kurser i ämnet genetik på grundnivå. De omfattar 1,5 hp (del av Biologi 60
hp: CMB 10,5 hp samt del av Biogeoprogrammet: Gener, celler och populationer 15 hp), 7,5
hp vilket är kursen Genetik I för biologiprogrammet och molekylär biologiprogrammet, samt
15 hp vilket är kandidatkursen Genetik II. Undervisningens innehåll på alla dessa tre kurser
har gjorts om under de senaste åren för att bättre passa nya kurser och program. Innehållet har
också breddats och moderniserats.
Målen för de tre kurserna är självklart helt olika. 1,5 hp kursen har målet att introducera
genetik och genetiska begrepp och att vara intresseväckande genom att efter grunderna
fokusera på human genetik (sid. 5 – 6). Målet för 7,5 hp kursen Genetik I (sid. 9 – 11) är att
från grunden lära ut fundamentala delar av genetik; cytogenetik, transmissionsgenetik,
molekylärgenetik och populationsgenetik. Studenterna ska förstå hur arvet fungerar och att
det finns olika nivåer och analysmetoder. Genetik II, 15 hp, ska fördjupa baskunskaper och
har som mål att självständigt även kunna tillämpa genetiska kunskaper på biologiska
frågeställningar (sid. 12 – 13).
Alla dessa tre kurser har som bas en traditionell undervisningsstruktur med föreläsningar och
laborationer (sid. 4 och 8), men kursen Genetik II har dessutom ett flertal inlämningsuppgifter
och uppgifter av problemlösningskaraktär och mot slutet av kursen alltmer tillämpad genetik.
Den har även en lång forskningsanknuten laboration i stället för flera på förhand givna små
laborationer.
Det finns ytterligare två kurser på grundnivå som innehåller genetik och som ges av GMT,
kurserna Molekylär evolution och fylogeni 7,5 hp som är obligatorisk inom
molekylärbiologiprogrammet (men även valbar som fristående kurs), samt Naturliga
populationers genetik 15 hp som är en fristående kurs i samarbete med zoologiska
institutionen. Ingen av dessa kurser har ännu kunnat utvärderas. Molekylär evolution och
fylogeni pågår fortfarande och Naturliga populationers genetik har aldrig getts då den ställdes
in under våren 2008.
GMT ger fyra masterkurser, Cellulär och genetisk toxikologi 15 hp, Molekylärgenetik 15hp,
Strålningsbiologi 15 hp, samt Cancerns biologi 7,5 hp. Även dessa kurser är traditionellt
uppbyggda, men de innehåller som regel antingen långa projektarbeten som resulterar i en
artikel, självständig seminarieuppgift eller grupparbete. Självständiga litteraturstudier ingår
till stor del i kurserna Molekylärgenetik och Cancerns biologi.
De kurser som använder sig av kursplattformen Moodle har blivit fler under det senaste året.
För tillfället används Moodle som ryggrad i de flesta kurserna, vilket innebär att all
information och allt kursmaterial finns samlat på ett ställe. Examination av labbar och
inlämningsuppgifter sköts också inom Moodle. Dessutom finns länkbibliotek, ordlistor,
föreläsningsanteckningar, självtest och en mängd andra hjälpfunktioner som kan tänkas
underlätta studierna. I takt med att fler blir vana att använda Moodle kommer även viss
undervisning att kunna rekapituleras och kunskaper testas i Moodle.
Utvärdering
Genetik 1,5 hp: För den kortaste kursen i genetik görs inga separata utvärderingar då den
ingår som en del i andra kurser. Många studenter tycker dock att kursdelen var
intresseväckande, men med alldeles för mycket termer att lära in. Kursen har oftast många
studenter, och den korta tiden medför få möjligheter till att få svar på frågor. En del anför att
det är stor skillnad mot vad som gås igenom på föreläsningar och det som står i kursboken.
Många studenter har varit mycket missnöjda med undervisande lektor, men kursassistenterna
har fått väldigt bra kritik.
Genetik 7,5 hp: Kursvärderingarna visar som regel att studenterna är nöjda med helheten,
men också att det är en för stor skillnad mellan föreläsningar och kursbok. De efterlyser också
mer exempel och övningsuppgifter. Till kursen finns ganska detaljerade lärandemål, men
studenterna använder som regel inte dessa aktivt. Kursen har även fått negativ kritik gällande
samordning av undervisningen och kritik av en enskild lärare.
Genetik 15 hp: Högt arbetstempo och bristande förkunskaper brukar vara det som omnämns i
kursvärderingarna, men kursen har i övrigt fått genomgående mycket goda omdömen. Det är
framför allt studenter som inte läst mer än 1,5 hp genetik som klagar över det höga
arbetstempot och att de inte hänger med i undervisningen. Det finns också en eller annan
student från de senare årens kurser som fortfarande inte klarat alla delar av kursen. Men
studenter har även kritiserat kursen för att vara för lätt. Numera innehåller kursen mestadels
stoff nytt för alla oavsett bakgrund. Undervisande lärare är mycket nöjda med kursen.
Masterkurser: För kurserna Cellulär och genetisk toxikologi och Strålningsbiologi utförs
mycket omfattande kursvärderingar då studenter till och med får ange hur de uppfattat
enskilda föreläsningar. Bägge kurserna har fått genomgående mycket god kritik i alla
avseenden. Även Cancerns biologi har fått god kursvärdering. De studenter som är något
negativa till kursen är de som varit tvungna att lägga ned mycket tid på sina studier.
Möjligtvis finns också någon kritik gällande feedback på studenters egna insatser under
kursens gång. Kursen Molekylärgenetik ändrades inför 2008 års kurs då kursboken togs bort
och ersattes med artiklar. Kursen fick god kritik, men liksom för övriga kurser med utländska
studenter, var det ibland problem med förståelsen av engelska.
Anders Nilsson
Studierektor i genetik och toxikologi
GMT, tel. 16 45 49
[email protected]
Bilaga 2
Kursplatser och kurslitteratur för kurser inom genetik - toxikologi, GMT
Kurs
Kursansvarig
Kursplatser
Högskolepoäng
Program
Vårterminen 2008
Biologi 60p.
CMB (inkl. genetik)
Ingrid Faye
60
Biologiprogrammet
Genetik
Ingrid Faye
36
Biogeoprogrammet
Gener, celler, populationer
Anders Nilsson
36
Kandidatkurs
Naturliga populationers genetik Anders Nilsson
Per Palsböll
Masterkurs
Cellulär & genetisk toxikologi
Anne Lagerqvist
20
15,0 Ingen obligatorisk kursbok
Masterkurs
Strålningsbiologi
Siamak Haghdoost
16
15,0 Ingen obligatorisk kursbok
Masterkurs
Molekylärgenetik
Monica Rydén-Aulin
16
15,0 Ingen obligatorisk kursbok, artiklar
Miljötoxikologi
Dag Jenssen
36
7,5
Ingen obligatorisk kursbok
Molekylärbiologprogrammet Molekylär evolution & fylogeni
Per Palsböll
Anders Nilsson
24
7,5
Fundamentals of Molecular Evolution. Graur & Li 2 ed 2000
Molekylärbiologprogrammet Genetik
Per Palsböll
60
7,5
Essentials of Genetics. Klug & Cummings 6 ed. 2007
Kandidatkurs
Genetik
Anders Nilsson
24
15,0 Genetics – Analysis of Genes and Genomes. Hartl & Jones 6 ed 2005
Masterkurs
Cancerns biologi
Ulf Rannug
24
7,5
Inställd
Kursbok
(1,5) LIFE - The science of biology. Sadava et al. 8 ed 2007
7,5
Essentials of Genetics. Klug & Cummings 6 ed. 2007
(1,5) LIFE - The science of biology. Sadava et al. 8 ed 2007
15,0 Principles of Population Genetics. Hartl & Clark 4 ed 2007
Höstterminen 2008
Orienteringskurs
1
The Biology of Cancer. Weinberg 2006
Tidplan och kursansvariga lärare på GMT:s kurser i genetik - toxikologi
Vårterminen 2008
Månad
januari
Vecka
4
februari
5
6
7
mars
8
9
10
11
april
12
13
14
15
maj
16
17
18
juni
20
19
21
22
23
24
25
Datum
21 22 23 24 25 28 29 30 31 01 04 05 06 07 08 11 12 13 14 15 18 19 20 21 22 25 26 27 28 29 03 04 05 06 07 10 11 12 13 14 17 18 19 20 21 24 25 26 27 28 31 01 02 03 04 07 08 09 10 11 14 15 16 17 18 21 22 23 24 25 28 29 30 01 02 05 06 07 08 09 12 13 14 15 16 19 20 21 22 23 26 27 28 29 30 02 03 04 05 06 09 10 11 12 13 16 17 18 19 20
Veckodag
m
Biogeo 07
Gener, celler och pop.
Genetik 1,5 hp
Delat kursansvar
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
Mibi
t
f
m
t
o
t
f
m
t
Cellbiol.
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
m
t
o
t
f
Gen.
Nat. pop. evol. bevar.
Anders Nilsson
Gen.
Ingrid Faye
Påsklov
Biologi 60p 07/08
CMB (inkl. genetik)
Delat kursansvar
Biologlinjen H07
Genetik 7,5 hp.
Ingrid Faye
Kandidatkurs
Naturliga populationers genetik GN 15 hp
Delat kursansvar
Populationsgenetik
Inställd
Anders Nilsson & Per Palsböll
Masterkurs
Molekylärgenetik AN 15 hp.
Masterkurs
Cellulär & Genetisk
toxikologi 15hp
f
Populationsgenetik
Monica Rydén Aulin
Anne Lagerqvist
Masterkurs
Strålningsbiologi 15hp
Siamak Haghdoost
Höstterminen 2008
Månad
Aug
Veckodag
Oktober
36
37
38
39
40
November
41
42
43
December
45
44
46
47
48
Januari
49
50
52
51
1
m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f m t
o
Orienteringskurs 7,5 hp
Miljötoxikologi
Dag Jenssen
Jullov
Mol.biologlinjen H07
Genetik 7,5 hp
Per Palsböll
Mol.biologlinjen H06
Mol.Evol.& fylog. 7,5 hp Per Palsböll & Anders Nilsson
Kandidatkurs
Genetik II GN 15 hp.
2
3
25
26
27
28
29
01
02
03
04
05
08
09
10
11
12
15
16
17
18
19
22
23
24
25
26
29
30
01
02
03
06
07
08
09
10
13
14
15
16
17
20
21
22
23
24
27
28
29
30
31
03
04
05
06
07
10
11
12
13
14
17
18
19
20
21
24
25
26
27
28
01
02
03
04
05
08
09
10
11
12
15
16
17
18
19
22
23
24
25
26
29
30
31
01
02
05
06
07
08
09
12
13
14
15
16
Datum
September
35
Vecka
Anders Nilsson
Masterkurs
Cancerns biologi 7,5 hp
Ulf Rannug
2
t
f m t
o
t
f m t
o
t
f
m
t
o
t
f
Bilaga 3
BIG - GMT
Genetik, introduktion 1,5 hp
Laborationer och övningsuppgifter
3
Innehållsförteckning
Kursens mål, innehåll och centrala begrepp...................................................................... 1
Mitos..................................................................................................................................3
Meios.................................................................................................................................5
Genetisk terminologi och nomenklatur ............................................................................. 7
Övningsuppgifter 1..........................................................................................................10
Övningsuppgifter 2..........................................................................................................13
Ordlista ............................................................................................................................15
Version 2008-01-30
4
Mål, innehåll och centrala begrepp
Nedan redogörs för innehållet i föreläsningarna som ska förmedla de centrala delarna av
grunderna i genetik. Förutom att läsa de angivna sidorna, måste du också lösa uppgifter i
boken. De centrala begrepp som anges måste du kunna.
Använd de centrala begreppen aktivt! Kontrollera att du förstått de centrala delarna i
föreläsningar, laborationer, och övningar samt att du uppnått målen. Om du vill kan du
använda dig av de självrättande tester som finns på bokens hemsida, www.thelifewire.com,
för alla kapitel i boken.
Kursens mål och innehåll, introduktion till genetik
Delmål
• Att förstå betydelsen av genetiska kunskaper för förklaring av biologiska mönster och
mekanismer på många nivåer samt för olika tillämpningar.
• Att känna till de fyra grundmetoderna för studier av den genetiska bakgrunden till en
karaktär och geners funktion.
Centrala begrepp: Cytogenetik, transmissionsgenetik, molekylärgenetik, populationsgenetik,
genotyp, fenotyp.
Meios.
Onormala kromosomtal.
Kapitel 9
Delmål
• Att kunna meios som mekanism.
• Att kunna gametbildning schematiskt / Lämna redovisning av Meiosen (sid. 3) till
kursassistenterna.
• Att förstå uppkomsten och resultatet av onormala kromosomtal.
• Att känna till den genetiska bakgrunden till några humana genetiska sjukdomar orsakade
av aneuploidi.
Examination: Skriftlig redovisning av meiosen (sid. 3).
Centrala begrepp: Anafas, bivalent, centromer, chiasma, interfas, kromatid, kromosom,
polkropp, gamet, homolog , interfas, karyotyp, locus, meios I, meios II, metafas, profas,
reduktionsdelning, synaptonemalt komplex, telofas, tetrad, zygot, chiasma, överkorsning,
aneuploidi, kromosomaberration, kromosommutation, deletion, euploidi, inversion,
duplikation, monosomi, nondisjunktion, polyploidi, translokation, trisomi.
Nedärvning av monogena egenskaper.
Interaktion mellan gener och polygena karaktärer.
Rekombination, könsbestämning och könskromosomer.
Kapitel 10
Delmål
• Att med meiosen som grund schematiskt bilda gameter och zygoter för ett locus på en
eller flera kromosomer och för flera generationer.
• Att förstå med vilken sannolikhet olika gameter och zygoter bildas.
• Att kunna arbeta med genetisk information i ett enkelt pedigree.
• Att känna till att flera gener som regel samverkar och interagerar.
• Att förstå bakgrunden till diskret och kontinuerlig variation.
5
Stockholms universitet
BIG – GMT
• Att förstå hur additiva alleler i många loci ger upphov till en kvantitativ karaktär.
• Att förstå skillnaden mellan koppling och fri fördelning.
• Att förstå betydelsen av rekombination för variation och evolution.
• Att känna till olika könsbetämningssystem i allmänhet och människans i synnerhet.
• Att kunna schematiskt bilda gameter och zygoter på könskromosomer.
Centrala begrepp: Gen, allel, locus, genotyp, haploid, diploid, recessiv mutation, dominant
mutation, multipla alleler, parental generation = P, filial generation = F, genotyp, fenotyp,
heterozygot, homozygot, locus, loci, sannolikhet, pedigree, självbefruktning,
komplementation, bassubstitution, punktmutation, frameshift mutation, epistasi, penetrans,
expressivitet, letala alleler, pleiotropi. diskret variation, kontinuerlig variation, kvalitativt och
kvantitativt arv, additiva alleler, heritabilitet, polygent arv, monozygota och dizygota
tvillingar. kromatin, eukromatin, heterokromatin, polytena kromosomer, Barrkroppar,
doskompensering, cytoplasmatiskt arv, heterogametiska kön, nondisjunktion,
könsbestämning, könskromosomer, könsbundet (X-bundet) arv, koppling, kopplingsgrupp,
autosomer, autosomal
Pedigreeanalys och markörer
Kapitel 16.1, 17.2
Delmål
• Att känna till principen för hur kartläggning av gener med hjälp av markörer går till.
• Att kunna redogöra för användningen av markörer för genetisk karaktärisering i ett
pedigree.
• Att känna till komplexa och multifaktoriella karaktärer.
• Att kunna redogöra för konsekvensen av olika typer av mutationer (recessiva, dominanta,
regulatoriska, letala etc) på gen- och fenotypnivå.
Centrala begrepp: Mutationer, genetiska markörer, restriction fragment length
polymorphism (RFLP), single nucleotide polymorphism, repetitivt DNA, DNA fingerprinting,
variable number tandem repeats (VNTR), genetisk screening.
Genetisk variation, populationsgenetik
Kapitel 22.1
Delmål
• Att känna till att naturliga populationer innehåller genetisk variation.
• Att känna till olika sätt att skatta genetisk variation.
• Att kunna beräkna allelfrekvenser från ett stickprov.
• Att känna till Hardy & Weinbergs lag för beräkning av förväntade genotypfrekvenser.
• Att förstå vad som menas med fitness och naturlig selektion.
• Att känna till olika mekanismer som påverkar populationens genetiska sammansättning.
Centrala begrepp Population, genetisk variation, genetisk jämvikt, Hardy & Weinbergs lag,
relativ reproduktiv fitness, naturlig selektion, migration, mutation, genetisk drift, inavel,
inavelsdepression, inavelskoefficient.
6
BIG - GMT
Genetik 7,5 hp
Laborationer och övningsuppgifter
7
Innehållsförteckning
Kursens mål, innehåll och centrala begrepp...................................................................... 1
Övning i genetisk terminologi och nomenklatur............................................................... 4
Bioinformatikuppgift: Annotering av en gen .................................................................... 8
PCR-amplifiering av humant repetitivt DNA: Faderskapsanalys ...................................11
Mitos................................................................................................................................16
Meios...............................................................................................................................18
Genetisk bakgrund: Korsningsanalys..............................................................................20
Nedärvning av ögonfärg hos bananfluga ........................................................................ 26
Komplementering i Jäst................................................................................................... 29
Polygent arv: Fingeravtryck och Total Ridge Count ......................................................33
Ames test .........................................................................................................................37
Datorlaboration: OMIM .................................................................................................. 39
Övningsuppgifter i populationsgenetik ...........................................................................42
Ordlista ............................................................................................................................44
Svar till övningsuppgifter................................................................................................51
Övningsskrivning ............................................................................................................52
Svar till övningsskrivning ...............................................................................................56
Version 2007-10-30
8
Mål, innehåll och centrala begrepp
Nedan redogörs för innehållet i föreläsningarna som ska förmedla de centrala delarna av
grunderna i genetik. Förutom att läsa boken måste du också lösa uppgifter i boken och på
bokens hemsida på nätet: http://wps.prenhall.com/esm_klug_essentials_6 De centrala begrepp
som anges måste du kunna, det kommer att vara nödvändigt för att klara tentan. Använd de
centrala begreppen aktivt! Kontrollera att du förstått de centrala delarna i föreläsningar och
laborationer och att du uppnått målen. Om du vill kan du använda dig av de självrättande
tester som finns på bokens hemsida för alla kapitel i boken.
Kursens mål och innehåll, introduktion till genetik
Kapitel 1
Delmål / Examination Att förstå betydelsen av genetiska kunskaper för förklaring av
biologiska mönster och mekanismer på många nivåer samt för olika tillämpningar. Känna till
de fyra grundmetoderna för studier av den genetiska bakgrunden till en karaktär och geners
funktion.
Centrala begrepp Transmissionsgenetik, cytogenetik, molekylär genetik, populationsgenetik,
genotyp, fenotyp.
Mutationer och genverkan
Kapitel 14
Delmål / Examination Att kunna redogöra för konsekvensen av somatiska och gametiska
mutationer för olika kategorier av mutationer (recessiva, dominanta, regulatoriska, letala etc.)
på molekylär-, gen- och fenotypnivå.
Centrala begrepp Gen, allel, locus, autosomal, genotyp, homozygot, heterozygot, recessiv
mutation, dominant mutation, letal mutation, spontana mutationer, komplementation,
bassubstitution, excision repair, punktmutation, frameshift mutation, mismatch repair,
pleiotropi
DNA sekvensning och sekvensanalys
Kapitel 17 & 18
Delmål / Examination Att kunna principen för sekvensning av hela genom. Att kunna tolka
genetisk information från genkartor och databaser. Att kunna använda basala datorbaserade
sekvensanalysprogram.
Centrala begrepp Annotering, open reading frame (ORF), intron, exon, paraloga och
ortologa gener, klon, klonering, genombibliotek, genetiska markörer, shotgun-klonering,
dideoxymetoden, automatisk sekvensering.
Molekylärgenetisk analys
Kapitel 19
Delmål / Examination Att kunna redogöra för olika typer av DNA sekvenser; repetitivt- och
satellit DNA samt hur dessa används för genetisk analys. Att känna till hur kartläggning av
gener med hjälp av markörer går till. Att kunna redogöra för användningen av RFLP och
DNA fingerprinting (VNTR) för genetisk karaktärisering. Att känna till vilken typ av
information stora genomprojekt genererar. Att förstå principen för DNA mikrochipanalyser.
Centrala begrepp Minisatellit DNA, mikrosatellit DNA, repetitivt DNA, DNA
fingerprinting, variable number tandem repeats (VNTR), genetiska markörer, DNA – DNA
hybridisering.Restriction fragment length polymorphism (RFLP), prober, DNA mikroarrays,
somatisk genterapi, arvbar genterapi, DNA fingerprinting, prenatal diagnos.
9
Meios och rekombination
Kapitel 2 & 7
Delmål / Examination Att kunna meiosen som mekanism och dess konsekvenser för
omkombination på cell-, individ- och populationsnivå. Att kunna gametbildning schematiskt
för flera varierande loci på olika kromosomer. Att förstå skillnaden mellan koppling och fri
fördelning. Att kunna schematiskt bilda gameter och zygoter för flera variabla kopplade loci.
Att förstå betydelsen av rekombination för variation och evolution.
Centrala begrepp Anafas, anafas I, anafas II, bivalent, cellcykel, centriol, centromer,
chiasma, kromatid, kromosom, polkropp, gamet, homolog , interfas, karyotyp, locus, meios,
meios II, metafas I, metafas II, profas, profas II, reduktionsdelning, synaptonemalt komplex,
telofas I, telofas II, tetrad, zygot, chiasma, chiasmata, koppling, kopplingsgrupp,
överkorsning.
Gametbildning och nerärvning av monogena egenskaper
Kapitel 3
Delmål / Examination Att med meiosen som grund schematiskt bilda gameter och zygoter
för ett och flera variabla loci på en eller flera kromosomer och för flera generationer. Att
förstå med vilken sannolikhet olika gameter och zygoter bildas. Att förstå bakgrunden till
diskret och kontinuerlig variation. Att kunna arbeta med genetisk information i ett enkelt
pedigree.
Centrala begrepp Diskret variation, kontinuerlig variation, haploid, diploid, parental
generation = P, filial generation = F, genotyp, fenotyp, heterozygot, homozygot, locus, loci,
multipla alleler, χ2, pedigree, självbefruktning.
Könsbestämning och könskromosomer
Kapitel 5
Delmål / Examination Att känna till olika könsbetämningssystem i allmänhet och
människans i synnerhet. Att kunna schematiskt bilda gameter och zygoter för ett och flera
variabla loci på könskromosomer.
Centrala begrepp Kromatin, eukromatin, heterokromatin, polytena kromosomer, histoner,
DNA bindande proteiner, Barrkroppar, doskompensering, cytoplasmatiskt arv, genisk
balansteori, heterogametiska kön, nondisjunktion, könsbestämning.
Samverkan och interaktion mellan gener
Kapitel 4
Delmål / Examination Att känna till att flera gener som regel samverkar och interagerar. Att
med utgångspunkt från geners interaktion kunna förklara hur en viss fenotyp uppstår. Att
känna till den genetiska bakgrunden till några monogena humana genetiska sjukdomar.
Centrala begrepp Autosomer, epistasi, penetrans, expressivitet, geninteraktion, letala alleler,
parental imprinting, könsbundet arv, X-bundet arv.
Polygena karaktärer och kvantitativ genetik
Kapitel 21
Delmål / Examination Att förstå hur additiva alleler i många loci ger upphov till en
kvantitativ karaktär. Att förstå den genetiska bakgrunden till komplexa och multifaktoriella
karaktärer. Att kunna beräkna heritabiliteten för en karaktär och förstå vad den beskriver. Att
förstå principen för en kartläggning av kvantitativa karaktärer med hjälp av en QTL.
10
Stockholms universitet
BIG – GMT
Centrala begrepp Additiva alleler, additiv varians = VA, artificiell selektion, heritabilitet,
polygent arv, kvantitativt arv, konkordans, diskordans, dominans varians = VD,
frekvensfördelning, interaktionsvarians = VI, medelvärde, monozygota och dizygota
tvillingar, fenotypisk varians = VP, quantitative trait loci QTL.
Populationsgenetik 1 & 2
Kapitel 22
Delmål / Examination Att känna till att naturliga populationer innehåller genetisk variation
(flera alleler i många loci). Att kunna beräkna allelfrekvenser från ett stickprov. Att kunna
använda Hardy & Weinbergs lag för beräkning av förväntade genotypfrekvenser. Att förstå
vad som menas med fitness och naturlig selektion. Att känna till hur olika mekanismer
påverkar populationens genetiska sammansättning. Att förstå inavel och inavelsdepression.
Centrala begrepp Population, genetisk variation, genetisk jämvikt, Hardy & Weinbergs lag,
Relativ reproduktiv fitness, naturlig selektion, migration, mutation, genetisk drift, inavel,
inavelsdepression, inavelskoefficient.
Human och medicinsk genetik 1: Kromosom-avvikelser och diagnostik
av genetiska sjukdomar
Kapitel 6
Delmål / Examination Att förstå uppkomsten och resultatet av onormala kromosomtal. Att
kunna förklara fenotypiska effekter utifrån en modell av det samanpassade och balanserade
genomet. Att känna till den genetiska bakgrunden till några humana genetiska sjukdomar
beroende av aneuploidi. Att känna till kromosomevolutionära mekanismer.
Centrala begrepp Aneuploidi, kromosomaberration, kromosommutation, deletion, euploidi,
inversion, duplikation, monosomi, nondisjunktion, polyploidi, translokation, trisomi.
Human och medicinsk genetik 2: Cancer
Kapitel 14 & 16
Delmål / Examination Att kunna redogöra för uppkomsten av mutationer samt
reparationsmekanismer. Att veta hur en generell cancer uppstår. Att känna till olika mutagena
ämnen och virus samt hur de verkar. Att kunna skillnaden mellan en normal cell och en
cancercell.
Centrala begrepp Apoptos, cellcykelkontroll, carcinogen, metastas, oncogen, proto-oncogen,
tumörsupressorgen, ärftlig cancer.
11
Mål och innehåll för Genetik II, 15 hp
Övergripande mål
Kursen har som övergripande mål att fördjupa baskunskaper i genetik. Ämnesinnehållet är därför
lika det i grundkursen Genetik I, men ämnena behandlas mer ingående. Avsikten är att du efter
kursen ska kunna fortsätta studera inom mer specialiserade områden av genetik, allt ifrån
molekylärgenetik till ekologi och evolutionsbiologi. Det är också därför som de sista
kursveckorna ägnas åt olika tillämpningar inom forskning och i samhället, till exempel forensisk
genetik, växtförädling eller husdjursgenetik.
Kursens innehåll
Kursen består i korthet av:
•
Egna litteraturstudier
•
Introducerande föreläsningar till varje kapitel i boken
•
Forskningsprojektanknuten laboration.
•
Grundläggande datorstödd bioinformatik
•
Övningar i genetisk analys
•
PBI uppgift: Skissa på att lösa ett genetiskt problem
•
Seminarier om forskning inom GMT
•
Studiebesök vid institutioner som bedriver tillämpningar av genetik, SLU:
Husdjursgenetik, RMV: Rättsgenetik, SKL: Forensisk vetenskap och LiU:
beteendegenetik - tillämpad etologi
En förutsättning för att du ska klara kursen är att du redan behärskar stora delar av grunderna
inom transmissionsgenetik och cytologisk genetik. De delarna ägnas mindre tid, tyngdpunkten på
denna kurs ligger mer på molekylär nivå.
Kunskapsmål
Du kommer under kursens gång att läsa igenom hela kursboken, med målet att du ska kunna
förstå och tillämpa det som står i den. Examinationen av boken består av ett skriftligt prov i
slutet av kursen. Provet poängsätts och ligger till grund för ett betyg för kursen.
Målet med laborationen är att du ska lära dig en mängd olika molekylärgenetiska laborativa
metoder, lära dig att tillämpa dessa på ett genetiskt problem och analysera resultaten samt skriva
en rapport. För att få godkänt på laborationen måste du tillsammans med en kurskamrat utföra
alla laborativa moment samt skriva en individuell labrapport. Rapporten ska innehålla en
bakgrund (introduktion) använda material och metoder, en beskrivning av resultaten samt en
diskussion av resultatens betydelse. Rapporten ska även sammanfattas och använda referenser
ska vara korrekt återgivna enligt någon av de standarder som används. Smärre fel i rapporten kan
tillåtas, men det måste framgå att du behärskar och förstår ämnet. En mer detaljerad beskrivning
av vad som ska finnas med under de olika avsnitten i rapporten finns i labmanualen.
Genetisk analys innebär till stor del att använda datorer och färdiga program, men detta kräver att
man förstår den bakomliggande teorin. På kursen kommer du att få träna på att använda
bioinformatiska resurser och analysera genetiska data med olika datorprogram. Detta kommer att
12
ske genom att du går igenom träningskurser på nätet och senare själv genomför en analys av
DNA och proteinsekvenser. Du ska också under kursen lära dig grunderna för programmering
genom att göra enkla formler och diagram i Excel. Kunskaperna tillämpas sen i två oika
inlämningsuppgifter, en i populationsgenetik och en i kopplingsanalys. Alla tre
inlämningsuppgifterna ska resultera i skriftliga redovisningar som du måste lämna in och få
godkända innan du får godkänt på kursen. Formen för dessa rapporter är fri, men det är lämpligt
att redovisa i en Excelfil för de uppgifter där Excel används. Precis som med
laborationsredogörelsen måste alla inlämningsuppgifter lämnas in individuellt. Småfel i
inlämnade uppgifter kan tillåtas, men inte kunskapsfel.
Mot slutet av kursen kommer du att i en mindre grupp presenteras för ett genetiskt problem som
ni får lösa teoretiskt. Målet med denna uppgift är att du ska tänka igenom allt du lärt dig under
kursen och tillämpa kunskaperna på problemet. Det finns sällan bara ett sätt att lösa ett problem.
Ni kan föreslå olika laborativa metoder, teoretiska metoder eller en blandning av båda. Det gäller
allltså att vara kreativ och arbeta stegvis. Lösningen på problemet presenteras av gruppen i
seminarieform och som en rapport. Rapporten och seminariets mål är att övriga kursdeltagare ska
förstå vad problemet handlat om och också förstå den lösning som ni föreslår. För att få godkänt
på detta moment måste du ha deltagit aktivt i arbetet med problemet, seminariet och rapporten.
Semiariet måste vara bra genomfört med till största delen begriplig presentation. Rapporten ska
visa på tillräckliga kunskaper i de flesta delar av ämnet. Rapporten måste också vara klar i
någorlunda god tid för att hinna distribuera den till alla kursdeltagare.
När du gått igenom kursen förväntas du alltså kunna:
•
använda genetiska begrepp och definitioner
•
tillämpa teoretiska kunskaper i analys av genetiska problem
•
föreslå sätt att experimentellt lösa genetiska frågeställningar och genomföra sådana försök
praktiskt
•
hur genetiska kunskaper används och tillämpas inom forskning i genetik och inom andra
delar av biologi
13
Mål och innehåll för Molekylär evolution och fylogeni, 7,5 hp
Övergripande mål
Kursen har som mål att introducera molekylär evolution och fylogenetisk analys. Detta innebär
att studera evolutionära mekanismers effekt på DNA och proteinnivå, behandla sekvenser i en dator och
analysera orsaker till skillnader mellan organismer på molekylär nivå samt att använda molekylära data
för att studera släktskap och för att lösa biologiska problem.
Kursens innehåll
Kursen består i korthet av:
•
Egna litteraturstudier
•
Föreläsningar till avsnitt ur boken
•
Övningsuppgifter i populationsgenetik och molekylär genetik
•
Obligatoriska inlämningsuppgifter i molekylär evolution och fylogenetisk analys
•
Datorlaborationer
Kunskapsmål
Du kommer under kursens gång att läsa igenom kapitel 1 – 6 samt delar av övriga kapitel i
kursboken, med målet att du ska kunna grundläggande evolutionära begrepp och mekanismer
och den teoretiska bakgrunden till molekylär evolution samt kunna tillämpa det som står i boken
vid analys av molekylär evolution och vid fylogenetisk analys. Examinationen av de teoretiska
kunskaperna består av ett skriftligt prov i slutet av kursen. Provet poängsätts och ligger till grund
för ett betyg för kursen.
Målen med övningsuppgifter, datalaborationen och inlämningsuppgifterna är att du ska träna på
att analysera sekvenser och att göra fylogenetiska analyser. Bioinformatisk analys av
sekvensdata för att studera molekylär evolution och fylogenetisk analys innebär till stor del att
använda datorer och färdiga program, men detta kräver att man förstår den bakomliggande
teorin. Det är därför viktigt att göra övningsuppgifter och att gå på föreläsningar så att du lättare
klarar av att göra inlämningsuppgifterna. Du ska också under kursen lära dig grunderna för
programmering genom att göra enkla formler och diagram i Excel. Kunskaperna kan du senare
använda i inlämningsuppgifterna. Alla inlämningsuppgifterna ska resultera i skriftliga
redovisningar som du måste lämna in och få godkända innan du får godkänt på kursen. Formen
för dessa rapporter är fri, men det är lämpligt att redovisa i en Excelfil för de uppgifter där Excel
används. Inlämningsuppgifterna måste lämnas in individuellt. Småfel i inlämnade uppgifter kan
tillåtas, men inte kunskapsfel.
14
Mål och innehåll för Molekylärgenetik, 15 hp
Lärandemål
•
•
•
•
•
Kunna beskriva och jämföra molekylärgenetiska processer hos prokaryota och
eukaryota organismer samt deras virus
Kunna identifiera och formulera problemställningar inom molekylärgenetiken med
utgångspunkt från aktuell forskning
Känna till relevanta molekylärgenetiska metoder samt deras användningsområden och
begränsningar
Kunna behärska vissa av dessa metoder praktiskt
Kunna söka, värdera, sammanställa och presentera vetenskaplig information för en
specificerad målgrupp
Kursens innehåll
Kursen behandlar genetiska processer hos eukaryota och prokaryota organismer samt deras
virus. Viktiga moment är det genetiska materialets struktur, replikering och reparation, utbyte
av DNA mellan celler, reglering av genuttryck samt metoder för kartläggning av genom.
Kursen består av följande moment:
Teori 6 hp
Laborationer och gruppdiskussioner 6 hp
Inlämningsuppgift och seminarium 3 hp
Mål och innehåll för Cellulär och genetisk toxikologi, 15 hp
Lärandemål
•
•
•
•
Kunna beskriva gifters verkan på individ-, organ-, cell-, organell- och molekylnivå med
tonvikt på cellulära effekter
Kunna förklara hur gifters verkan på arvsmassan kan kopplas till olika
sjukdomstillstånd, främst cancer
Kunna använda metoder baserade på olika cellodlingstekniker för att lösa
forskningsproblem inom toxikologin
Kunna läsa och kritiskt analysera vetenskapligoriginallitteratur inom området
Kursens innehåll
Kursen behandlar toxikologin utifrån en naturvetenskaplig-biologisk grundsyn och beskriver
såväl effekter som mekanismer för toxiska ämnens verkan på högre organismer inklusive
människan. Följande områden tas upp:
•
Introduktion till toxikologin: Giftverkan hos organismer i organ, celler och organeller
samt på molekylär nivå. Grundbegrep och historik, extrapolering från cellulära
15
•
•
modeller, toxikokinetik, neurotoxikologi, immunotoxikologi, reproduktionstoxikologi,
organtoxikologi, cellulära och subcellulära modellsystem samt riskbedömning.
Genetisk toxikologi: Grundbegrep och historik, olika typer av DNA-skador,
mekanismer för DNA-reparation, cellulära modeller för genotoxicitet,
mutationsmekanismer, cancermekanismer, förekomst av genotoxiska och
cancerframkallande ämnen samt faktorer, t.ex. i föda, som modifierar effekten av
sådana ämnen.
Tillämpad toxikologi: Riskmodeller för cancer samt myndigheters syn och regelverk för
hantering av genotoxiska ämnen.
Mål och innehåll för Strålningsbiologi, 15 hp
Lärandemål
•
•
•
•
Kunna förklara hur joniserande strålning verkar på olika komponenter i celler samt vilka
biologiska konsekvenser som kan uppstå på cellulär nivå och organismnivå
Kunna redovisa kunskaper om olika cellulära skyddssystem som motverkar effekterna
av joniserande strålning
Kunna beskriva de medicinska och biologiska användningsområdena av joniserande
strålning
Kunna förklara principerna för riskbedömning vid exponering för joniserande strålning
liksom principerna för strålskydd av människa och miljö
Kursens innehåll
Kursen behandlar strålningsfysik och strålningskemi, dosbegreppet samt strålning i medicin
och teknik. Genomets organisation och funktion, endogent och exogent bildade fria radikaler,
reparation av DNA-skador. Betydelsen av strålkvalitet för den biologiska effekten.
Mikrodosimetri. Strålterapi och strategier bakom olika behandlingsformer.
Strålningsinducerad celldöd. Signaltransduktion och cellcykelreglering. Genetiska effekter av
strålning, carcinogenes och celltransformation. Biologisk dosimetri, riskuppfattning,
strålskyddsfrågor för människa och miljö samt jämförande riskbedömning.
Mål och innehåll för Cancerns biologi, 7,5 hp
Lärandemål
Kunna redovisa kunskaper om förekomsten av olika tumörformer, såväl nedärvda som
sporadiska, samt olika typer av riskfaktorer
Kunna redogöra för de cellulära och molekylära förändringar som kännetecknar
cancerutveckling
Kunna läsa och kritiskt analysera vetenskaplig originallitteratur inom området
Kursens innehåll
16
Kursen behandlar cancerprocessen utifrån en naturvetenskaplig-biologisk grundsyn och
beskriver mekanismer för uppkomst av cancer och belyser såväl genetiska som epigenetiska
förändringar av betydelse för tumörutveckling. Följande områden tas upp: cellsignalering,
cykliner och cyklinberoende kinaser, receptorer och tillväxtfaktorer, onkogener och
tumörsuppressorgener, genomisk instabilitet och DNAreparation, telomerer och åldrande,
mekanismbaserad cancerterapi och riskmodeller för cancer.
17
Genetik II: 15 hp
Du är inloggad som Anders Nilsson: Student (Återgå till min normala roll)
BIGMoodle ► Genetik II
Senaste nytt
Återgå till min normala roll
Ämnesdisposition
2 sep, 13:45
Anders Nilsson
Schemauppdatering mer...
Äldre ämnen ...
Course Menu
Outline
+
+
+
+
+
+
+
+
Diagnostiskt pro...
Välkommen till Genetik II! - Information, kursens mål och betygskriterier
Övningsuppgifter
Nyhetsforum
Inlämningsuppgi...
Projektlaboration
1
Diagnostiskt prov / självkontroll
Presentationer ...
Den här kursen kräver förkunskaper i genetik motsvarande kursen Genetik I, 7,5 högskolepoäng. Det kan
vara en god idé att repetera dina kunskaper genom att gå igenom kursboken för grundkursen. Se också till
att du kommer ihåg de viktigaste genetiska begreppen och orden. Läs ordlistan flera gånger innan du gör
det diagnostiska provet.
Studiebesök
Problemlösnings...
Ordlista Nedladd...
Forum
Uppgifter
Meddelanden
Kalender
Test
Betygskatalog
Deltagare
Länkar
Schema för kursen
Kursbok
Facit till H&J uppgifter
Diagnostiskt prov
2
Övningsuppgifter
De tre övningsuppgifterna är till för att lära in genetiska begrepp och för att träna på genetisk analys.
Slutprovet kommer också att bestå av frågor av samma typ som i övningsuppgifterna. Vid tre tillfällen
under kursen kommer vi att gå igenom valda delar av uppgifterna. Övningsuppgift 1 täcker kapitlel 1 - 9 i
kursboken, övningsuppgift 2 kapitel 10 - 15 och övningsuppgift 3 kapitel 16 - 18. Men du kan egentligen
arbeta med övningsuppgifterna när som helst under kursens gång. Inför det avslutande provet kan det
vara bra att repetera dem en extra gång.
Nätkurser i genetik
Böcker on line
GMT
Övningsuppgifter 1 (11 september)
Övningsuppgifter 2 (26 september)
Övningsuppgifter 3 (16 oktober)
Kommande händelser
Det finns inga kommande
händelser
Övningsuppgifter i populationsgenetik (grundkurs)
3
Gå till Kalender...
Inlämningsuppgifter
I kursen ingår att du ska lämna in en skriftlig redogörelse av resultaten av tre uppgifter, kopplingsanalys
med LOD värde, bioinformatik på internet och populationsgenetik i Excel.
Användare som är
online just nu
Kalkylprogrammet Excel
(De senaste 5 minuterna)
Inlämningsuppgift 1: Genetiska markörer och LOD
Anders Nilsson
Inlämningsuppgift 2: Bioinformatik
Sekvenser till inlämningsuppgift 2
Administration av kurs
Tilldela roller
Betyg
Avregistrera mig från
Genetik II
Inlämningsuppgift 3: Populationsgenetik i Excel
4
Under fyra veckor av kursen kommer du att genomföra en projektlaboration. Du kommer att få en aktuell
frågeställning från något av de forskningsprojekt i genetik som bedrivs vid institutionen och i samarbete
med kursassistenterna utforma alla delar av labben.
Mina kurser
Molekylär evolution
och fylogeni: 7,5hp
Genetik II: 15 hp
Genetik I: 7,5 hp
Genetik, introduktion:
1,5 hp
Alla kurser ...
Senaste aktivitet
Aktiviteter sedan onsdag, 3
Projektlaboration
Du har väl labrock, anteckningsbok och miniräknare med...
Labmanual med länkar till litteratur och protokoll
5
Presentationer från föreläsningar
Presentationerna är i olika format, de flesta kräver att du har Acrobat Reader, lägst version 7.0
september 2008, 15:31
Full rapport angående
senaste aktiviteter.
Nedärvning av iris färg hos människa
Kapitel 4 Niklas Schultz
Kapitel 5 Markörer, rekombination och beräkning av LOD
Inget nytt sedan Din senaste
inloggning.
Kurs i mappning och beräkning av LOD score
6
Studiebesök
Studiebesök på SKL och RMV i Linköping den 14 oktober
Just nu lutar det åt att vi åker tåg till Linköping och slipper köra själva. Vi försöker åka från centralen
strax efter klockan 7 på morgonen och är framme i Linköping c:a 9.30. Dagen ägnas åt presentation av
verksamhet, forskning och utveckling vid SKL och RMV. Vi åker hem runt 17.00 och är tillbaka i Stockholm
strax efter 19.00. Mer information om tågresan kommer inom kort.
Information om SKL
Information om RMV avdelningen för rättsgenetik
Information och karta över Linköping
Studiebesök vid Inst. för husdjursgenetik, SLU, den 22 oktober
Vi åker från parkeringen 8.00. Förmiddagen är vi på Ultuna och eftermiddagen på BMC. Vi är tillbaka i
Stockholm c:a 17.45.
Information om Husdjursgenetik, SLU
Artikel I från Göran Andersson
Artikel II från Göran Andersson
7
Problemlösningsuppgift i genetik
Målet med uppgiften är att lära sig att syntetisera sina kunskaper i genetik. Att använda egna kunskaper
och olika andra kunskapskällor i genetik och genetisk metodik för att lösa specifika problem, eller fall.
Arbetet med fallet kan ske i form av problembaserat lärande (PBL).
Utförande och fallbeskrivningar
Gruppindelning och uppladdning av redovisning
Chatta om problemen
9
Ordlista
Nedladdningsbar pdf-fil eller som en sökbar lista.
Ordlista i genetik
Sökbar ordlista
Du är inloggad som Anders Nilsson: Student (Återgå till min normala roll)
Hem
Bilaga 4
Minnesanteckningar (bilaga till IS-protkoll 08-09-08)
I den genomgång av undervisningsämnet Genetik som studierektor Anders Nilsson
redogjorde för framkom följande:
Allmän genomgång av genetikkurserna inom den grundläggande utbildningen
Anders redogjorde för de kurser inom den grundläggande utbildningen där genetik ingår helt
eller delvis (se bilaga). Samtliga kurser är till stor del omgjorda under de senaste åren.
Generellt kan man säga att den Mendelska genetiken och till viss del populationsgenetiken har
minskat, medan det har blivit större del molekylärgenetik. På en direkt fråga svarade Anders
att man, varken från lärare eller studenter, har upplevt att innehållet på de ”nya”
genetikkurserna skulle överlappa med molekylärbiologin. Sannolikt beror detta på att det
finns en fungerande dialog mellan lärarna på de olika institutionerna. Studentutvärderingarna
tyder inte heller på att detta skulle vara något problem, tvärtemot påpekar studenter frekvent
att det är bra att få höra saker fler gånger och från olika perspektiv.
Ett utmärkande drag för alla genetikkurser är att de, jämfört med andra lärosäten innehåller ett
stort inslag laborationer. Det förs en pågående diskussion inom ämnet om detta är nödvändigt.
Läroböckerna inom genetikämnet är bra, men att det i princip finns en överkapacitet när det
gäller ämnesinnehållet och de många medföljande hjälpmedlen. Anders påpekade att det
generellt är mycket nya termer och begrepp som studenterna måste lära sig, vilket
tillsammans med att all litteratur är på engelska bli mycket betungande för studenterna. För att
minska den här belastningen och underlätta inlärningen har man på genetiken skapat en
ordlista med förklarande text som har varit mycket uppskattad. IS föreslog att Anders skulle
starta en dialog med molekylärbiologerna om att göra en gemensam lista för de två ämnena.
Genetikundervisningen använder i ökande grad SU:s undervisningsplattform Moodle vilket
fungerar mycket väl. På vissa kurser används det nästan uteslutande, vilket innebär att man i
princip skulle kunna ge en del av kurserna på distans. Anders rekommenderar andra att
använda samma plattform och delar gärna med sig av sina erfarenheter. Ta kontakt med
Anders så förevisar han gärna hur det kan användas.
Probleminventering
Kursen Genetik II har en mycket bred rekryteringsbas. Förkunskapskraven kräver endast
genetik från grundkursen CMB 15 hp, vilket innebär att en del studenter endast har 1,5 hp
genetik medan de från programmen har 7,5 hp. Mötet ifrågasatte om det är möjligt att ge en
ändamålsenlig undervisning med så olika studentgrupper. Kursen är delvis upplagd så att
studenterna får ta mycket eget ansvar och att det i de obligatoriska momenten finns möjlighet
att ”lära sig hur mycket som helst”. Kursen har i år endast 6 deltagare från att tidigare år haft
avsevärt fler. Den främsta anledningen är att studenter på molbio-programmet har blivit klart
färre samt att programmet från och med i år innehåller obligatoriska påbyggnadskurser även
under termin 5. Tyvärr, ser det ut som att detta är ett bestående problem och frågan bör
diskuteras vidare i ett större perspektiv.
Kursen Naturliga populationers genetik 15 hp på kandidatnivå utvecklades och planerades att
starta redan förra året, men startade aldrig på grund av för få sökande. Anders påpekade att
det finns en risk att den inte kommer kunna ges i år heller. Det finns planer på att göra om en
kursen till en masterkurs, men detta är inte bestämt än.
På kursen Molekylär evolution och fylogeni 7,5 hp (obligatorisk pbk inom
molbioprogrammet) upplever Anders att det är lite problematiskt att studenterna inte har läst
någon ”grön biologi”
När det gäller gäller genetikinslaget på 1,5 hp inom grundkurserna CMB 15 hp och Gener,
celler & populationer 15 hp har utvärderingarna varit mycket variabla, vissa kurser har fått
mycket bra medan andra relativt dåliga utvärderingar. En förklaring kan vara att kontinuiteten
och engagemanget hos en del lärare ibland har saknats. Genetikmomentet på de två kurserna
sammanfaller nästan helt i tiden och både Anders och IS ansåg att kvaliteten på
undervisningen skulle kunna höjas genom samläsning av dessa två kurser. IS ansåg att det
finns goda skäl att försöka hyra G-salen vecka 8 för att åstadkomma detta. GMT har också
tagit beslut på att tillsätta en biträdande lektor i genetik för att höja kvaliteten i undervisningen
ytterligare. IS ansåg detta vara en mycket god idé.
Allmän diskussion och rekommendationer
Sammanfattningsvis ansåg IS att genetikundervisningen till mycket stora delar verkar fungera
mycket väl. Studenttillströmningen är givetvis oroande och skapar sina naturliga problem
med, ekonomiskt sett, för små studentgrupper och tillhörande problem. De pedagogiska
problem som existerar verkar till stora delar bero av personalsituationen, med få lärare som
sköter den mesta undervisningen. En del av dessa lärare har undervisat länge och är dessutom
mycket upptagna med egen forskning och engagerar sig därmed förhållandevis lite i
undervisningen. Detta kan komma att lösa sig genom pensionsavgångar och nyanställningar
av biträdande lektorer, men IS kan se att detta kan få allvarliga konsekvenser och hoppas att
institutionsledningen beaktar att undervisningen är en viktig del av verksamheten. IS har
emellertid förståelse för lektorernas arbetsbelastning och anser därför att tillsättningen av en
biträdande lektor är en viktig åtgärd i nuläget.
IS rekommenderar vidare att BIG:s prefekt tar kontakt med sektionsdekanus och understryker
vikten av att pedagogisk skicklighet värderas högt vid lektorstillsättningar inom den
biologiska sektionen. IS bedömning är att detta är oerhört viktigt för att kunna behålla den
höga kvaliteten inom den grundläggande utbildningen i biologi vid SU.
Björn Birgersson