.............................................................................
KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE
BEFOLKNINGEN – DEL 1
FOLKHELSEKONFERANSEN 2014
KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE
Hamar, 18 mars
Sara Grut, NCK
.............................................................................
.............................................................................
AGENDA
DEL 1
-Kulturarv som resurs i arbetet för äldres
hälsa och välfärd
-Undersökning av nationella policies kring
äldres rätt till kulturarv
DEL 2 (IMORGON)
-Praktiska exempel på hur kulturarv används
idag, för och tillsammans med äldre.
.............................................................................
.............................................................................
KORT OM NCK
Vi är
-ett nordiskt-baltiskt centrum för lärande
GENOM kulturarv
Vi arbetar med
-forskning, metodutveckling, policyutveckling
och fortbildning
Vi ser
-kulturarv som en resurs i strävan att nå ett
hållbart och inkluderande samhälle
- MUSEUM – ARKIV – KONST – KULTURMILJÖ -
.............................................................................
.............................................................................
I SKÄRNINGSPUNKTEN
POLITIK
FORSKNING
PRAKTIK
.............................................................................
.............................................................................
KULTURARV SOM RESURS I ARBETET FÖR ÄLDRES
HÄLSA OCH VÄLFÄRD
.............................................................................
.............................................................................
ANDEL AV
BEFOLKNINGEN
ÖVER 65
.............................................................................
.............................................................................
TOPPEN AV ETT ISBERG
Hur kan man vidga bilden av vad
kulturarv kan bidra med?
Vi arbetar med att ta fram det som ligger
dolt under ytan
.............................................................................
.............................................................................
KULTURARV SOM RÅVARA
Vi kan tänka oss kulturarvet som en råvara ur
vilken olika effekter kan utvinnas:
Kunskap om historiska skeenden Empati i tid
och rum
Kritiskt tänkande och källkritik
Skaparlust
Upptäckarglädje
Social samvaro
Lust att lära
… med mera.
.............................................................................
.............................................................................
LÄRANDE GENOM KULTURARV
Att lära om kulturarv är bra, men
att lära genom kulturarv är bättre!
Kulturarvet blir ett medel för att
uppnå effekter som sträcker sig
långt utanför den kulturarvsliga
sfären.
.............................................................................
.............................................................................
DET ANGELÄGNA KULTURARVET
När vi betonar lärande genom kulturarv
och ser på kulturarvet som en råvara, blir
kulturarvsinstitutionen per automatik
mer angelägen.
Det är med andra ord en fråga om vilket
perspektiv vi anlägger på vår verksamhet.
.............................................................................
.............................................................................
VI SER ATT
Lärande genom kulturarv kan påverka
fysiskt och psykiskt välbefinnande.
MER HÖGKVALITATIV FORSKNING
BEHÖVS!
.............................................................................
.............................................................................
VEM ÄR ÄLDRE?
“…people, whatever their chronological age, who are post-work and post-family, in the sense
that they are not longer involved in an occupational career or with the major
responsibilities for raising a family”
Formosa and Findsen, 2011
.............................................................................
.............................................................................
TREDJE OCH FJÄRDE ÅLDERN
Definitioner av åldrande
som utgår ifrån en persons
förutsättningar att
aktivt delta i samhällslivet.
.............................................................................
.............................................................................
TYPISKA BESÖKARE?
1.
3.
2.
.............................................................................
.............................................................................
VAD VET VI OM
VÅRA ICKE-BESÖKARE?
ÄLDRE OCH SVÅRT SJUKA ÄR DE SOM
HAR MEST ATT VINNA PÅ ETT ÖKAT
DELTAGANDE I KULTURLIVET
”psychological wellbeing gaps between subjects
with cultural access and subjects without cultural
access is huge”.
Sacco, 2011
.............................................................................
.............................................................................
FRÅGOR?
.............................................................................
.............................................................................
PAUS
Att fundera över i pausen:
Vad tänker du på när du hör ordet kulturarv?
Hur ser det ut i din region/kommun – vilken roll har museer och arkiv i
förhållande till äldre?
Har du exempel på något bra samarbete mellan din egen organisation och
en kulturarvsinstitution?
.............................................................................
.............................................................................
UNDERSÖKNING AV NATIONELLA POLICIES
.............................................................................
.............................................................................
POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Ageing is one of the greatest social and economic challenges of the 21st century for European
societies. It will affect all EU countries and most policy areas
European Commission DG
Health and Consumers
.............................................................................
.............................................................................
THE LEARNING MUSEUM
.............................................................................
.............................................................................
ARBETSGRUPPEN
.............................................................................
.............................................................................
ALLA REGERINGAR
I EUROPA
FICK SAMMA FRÅGA
Har ni en nationell policy som tar upp äldre
personers tillgång till kultur i allmänhet och
kulturarv i synnerhet?
.............................................................................
.............................................................................
FALL 1 - TJECKIEN
National programme of Preparation
for Ageing 2008-2012
Med programmet ville man utmana och förändra rådande
stereotyper kring åldrande och gå emot fördomar som rör äldre
personers liv, status och betydelse i samhället.
Kultur ses som ett medel för att bekämpa social isolering och
exkludering men också en källa till självuppfyllelse, glädje och
Nya sociala relationer.
.............................................................................
.............................................................................
FALL 2 – NEDERLÄNDERNA
Ur svar från det nederländska kulturdepartementet
(fritt översatt):
Det finns ingen sådan policy och det finns heller inga planer på att inrätta
en policy som rör äldres tillgång till kultur. Äldre är väl representerade bland
besökarna på nederländska museer. Yngre personer är sämst
representerade och därför mer prioriterade.
.............................................................................
.............................................................................
FALL 3 - NORGE
Kulturdepartementet tillsammans med
Helse og omsorgsdepartmentet inrättade
2007 den kulturelle spaserstokken
-
Stärka folkhälsoarbetet genom politiska åtgärder som syftar till att reducera
skillnaderna i hälsa mellan sociala och etniska grupper samt mellan könen.
Social and kulturella aktiviteter ger oss verktyg att uttrycka tankar och
erfarenheter som normalt kan vara svåra att uttrycka, kan ha terapeutiska och
förebyggande effekter och stärka sociala nätverk.
.............................................................................
.............................................................................
OMSATTES POLITIKEN I PRAKTIKEN?
.............................................................................
.............................................................................
I Agenda 2026. Study on the Future of the Dutch Museum Sector som getts
ut av nederländska museiförbundet och behandlar kommande trender ses
äldre som (fritt översatt) En växande grupp med mycket fritid, pengar och intresse för kulturella och
museala aktiviteter som kommer att få stor betydelse för museisektorn. Små,
medelstora och stora museer kommer alla dra fördel av denna trend.
.............................................................................
.............................................................................
VAD HÄNDER I ÖVRIGA NORDEN?
.............................................................................
.............................................................................
SVERIGE
Regeringspropostitionen ”Tid för kultur” (2009)
- Samarbetet mellan kulturpolitik och folkhälsopolitik är angelägen
- Forskning har påvisat ett positivt samband mellan deltagande i kulturella
verksamheter och förbättrad hälsa. De som ofta går på bio, teater och museer har
generellt sett en bättre hälsa än genomsnittsbefolkningen. Effekterna anses ha såväl
biologiska som psykologiska orsaker.
Mellan 2011 och 2012 anslog regeringen medel om 40 miljoner som skulle
användas av kommuner, landsting och privata vårdgivare i arbetet med
kultur för äldre
.............................................................................
.............................................................................
DANMARK
Ingen policy som rör äldres tillgång till kultur i allmänhet och kulturarv i synnerhet
.............................................................................
.............................................................................
FINLAND
Konst och kultur ger välfärd. Förslag till åtgärdsprogram 2010-2014 från
Undervisningsministeriet
Manifest för 2015:
- Befrämja hälsa och välfärd genom kultur och stärka social inkludering på
individuell och samhällelig nivå.
- Alla ska ha möjlighet och rätt att delta i konst och kulturlivet. Oavsett var man bor
eller hur livssituationen ser ut.
- Man ska kunna delta i den utsträckning man önskar och under hela livscykeln
.............................................................................
.............................................................................
ISLAND
Ingen policy som rör äldres tillgång till kultur i allmänhet och kulturarv i synnerhet
.............................................................................
.............................................................................
FRÅGOR?
.............................................................................
.............................................................................
TACK FÖR IDAG!
.............................................................................
