OPEN INNOVATION
Hur man organiserar och lyckas med
ett Open Innovation-projekt
TVÅ HUVUDFORMER FÖR OI-PROJEKT
ENSTAKA KUNDER ELLER LEVERANTÖRER
- Samarbete med få partners.
T ex Föräldramötet, PensioStorm
CROWD SOURCING
– Man bjuder in många olika personer, aktörer som bidrar till ett
gemensamt mål.
T ex LINUX, Wikipedia, SAAB IQon
ARCHITECTURE OF PARTICIPATION –
ORGANISATION AV SAMARBETET
Ekonomisk arkitektur – reglerar bl a direkta och indirekta motiv och
belöningar för att delta i samarbetet, medlemsavgifter.
Juridisk arkitektur – licenser, upphovsrätter, äganderätter för det som
skapas i projektet, stadgar, regler.
Teknisk arkitektur – samarbets- och kommunikationsplattformar,
utvecklingsverktyg, och annat tekniskt stöd för att genomföra projektet.
Social arkitektur – delade värderingar, rykten, informella kontakter,
personliga nätverk
OLIKA SAMARBETSFORMER - ASSOCIATION
En av grundtankarna med OI-projekt är att de olika partnerna dels
uppfyller sina egna mål, men också att de bidrar till ett gemensamt mål.
Exempel 1: Open Source Leverandører i Danmark, OSL, är en förening
som samlar företag som sysslar med Open Sourceutveckling.
Gemensamma mål: bl a att stärka marknaden för Open Sourcelösningar
och att påverka beslutsfattare till förmån för Open Source.
Individuella mål: bl a att utveckla de egna affärsmöjligheterna.
SAMARBETANDE FÖRETAG ASSOCIATION
OLIKA SAMARBETSFORMER - COOPERATION
Exempel 2: 4 kommuner i Västernorrland samarbetar för att utveckla
ett system för elektronisk upphandling.
Gemensamt mål: bl a att utveckla ett system för elektronisk upphandling
och att få tillgång till varandras kompetens.
Individuella mål: bl a att få ett system för elektronisk upphandling och
att sänka de egna kostnaderna.
OLIKA SAMARBETSFORMER - COOPERATION
OLIKA SAMARBETSFORMER - COLLABORATION
Exempel 3: Sundsvalls kommun, Mittuniversitetet och Steria
samarbetar för att utveckla ett system för kommunikation mellan hem och
skola.
Gemensamt mål: bl a att utveckla ett system för kommunikation mellan
hem och skola.
Individuella mål:
Sundsvall kommun: förbättra kommunikationen mellan hem och skola.
Mittuniversitetet: omsätta teori i praktik, forskning, examensarbeten,
synas i samhället.
Steria: möjlighet att tjäna pengar på drift och underhåll, hitta eventuella
studenter att anställa.
OLIKA SAMARBETSFORMER - COLLABORATION
ARCHITECTURE OF PARTICIPATION –
ORGANISATION AV SAMARBETET
Ekonomisk arkitektur – reglerar direkta och indirekta motiv och
belöningar för att delta i samarbetet.
Juridisk arkitektur – licenser, upphovsrätter, äganderätter för det som
skapas i projektet.
Teknisk arkitektur – samarbets- och kommunikationsplattformar,
utvecklingsverktyg, och annat tekniskt stöd för att genomföra projektet.
Social arkitektur – delade värderingar, rykten, informella kontakter,
personliga nätverk
SOCIAL ARKITEKTUR
Många studier visar att den sociala arkitekturen är den viktigaste
faktorn för fungerande samarbeten och för att lyckas som företag
eller enskild utvecklare.
T ex spelar personliga nätverk stor roll vid sökande av partners, men
också när man rekommenderar andra för projekt som man själv inte
har möjlighet att delta i.
Ett dåligt rykte sprids snabbt i de personliga nätverken, och en dålig
insats i ett projekt kan sätta stopp för inbjudan till nya projekt.
RÄTTIGHETER (1)?
TRADITIONELL UTVECKLING
– Vem som äger vad regleras nästan alltid i anställningsförhållandena.
OPEN INNOVATION-UTVECKLING
– Oklart vem som har rätt till vad vilket innebär att detta måste man
fundera över och komma överens om vid starten av projektet.
– Standardavtal saknas så avtal måste anpassas efter varje projekt.
– Att påbörja projekt innan avtal är skrivet är en av de största
fallgroparna vid Open Innovation-projekt.
RÄTTIGHETER (2)?
ATT FUNDERA PÅ
– Vad kan de olika partnerna bidra med i form av kunskap och
erfarenhet?
– Vilken roll spelar denna kunskap och erfarenhet för projektet?
– Vilka rättigheter till det slutliga resultatet ska de olika parterna ha?
– Vilken annan ersättning än rättigheter kan en partner få?
RÄTTIGHETER (3)?
RIKTLINJER FÖR CROWD SOURCING
– Crowd Sourcing-projekt kan ha flera tusen användare vilket gör det
omöjligt med enskilda kontrakt.
– Företaget som bjuder in till Crowd Sourcing måste sätta riktlinjerna.
– Det ska klart framgå för bidragsgivarna vad som gäller, t ex om man
överlämnar alla rättigheter till företaget när man skickar in ett
bidrag.
– Upphovsrätten till programkod tillhör alltid den som skriver koden.
Därför måste det regleras i riktlinjer/avtal hur detta hanteras.
– En vanlig variant är att idéer/bidrag som används belönas med en
engångssumma, men sedan utgår ingen royalty på den färdiga
produkten.
RÄTTIGHETER (4)?
UPPHOVSRÄTT
–Ideel rätt - skaparens rätt att bli angiven som
upphovsman och rätt att protestera om verket
förändras så att det vanärar upphovsmannens rykte.
I alla länder utom USA och Storbritannien kan
upphovsmannen generellt aldrig överlåta den ideella
rätten till någon annan. I många länder, bland annat
Sverige kan upphovsmannen skriftligen förbinda sig
att avstå från att hävda den, men alltså inte
överlåta den. En uppdragsgivare kan alltså inte
lagligen sätta sitt namn på ett verk som någon annan
skapat.
RÄTTIGHETER (5)?
UPPHOVSRÄTT
–Ekonomisk rätt - rätten till ersättning för verket
när det nyttjas genom visning, vidareförsäljning
eller kopiering. Denna rätt tillhör alltid i första
hand upphovsmannen, även om han/hon är anställd
men den kan genom avtal överlåtas till en annan
juridisk eller fysisk person. En hel försäljning
innebär att upphovsmannen mot överenskommen
ersättning avstår från alla ytterligare krav på
ersättning medan en delvis försäljning, innebär att
upphovsmannen har rätt till viss ersättning (royalty)
från varje försäljning eller användning.
ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN (1) AGGREGATION
Genom att gå samman och uppträda under ett gemensamt namn kan man stärka förhandlingsposition
gentemot andra aktörer och samtidigt stärka sitt varumärke gentemot kunder.
ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN
(2) - SYNDIKAT
Genom att bilda ett gemensamt ”dotterföretag” kan man erbjuda ett större serviceutbud till
lägre kostnad, samtidigt som inte kompetensen behöver finnas i alla organisationerna.
ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN
(3) - KONSUMTION
En organisation eller ett företag drar nytta av extern kompetens och expertis för att utveckla
och leverera service och tjänster, men utan att ”ge något tillbaka”.
ANDRA SÄTT ATT KATEGORISERA SAMARBETEN
(4) - SAMSKAPANDE
Tillfällig organisation i projekt för att dra nytta av varandras kompetens och expertis för att
utveckla tjänster och produkter.
