Vulkaner

Vulkaner
Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur
vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek – det är
mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir till. Men visste
du att det finns olika sorters vulkaner? Eller vad en hetfläck är? Dessa
– och många andra frågor – får du svar på i filmen.
Filmens mål är att
• Skildra vad Pangea är och hur kontinenterna en gång i tiden satt ihop
• Berätta om vulkanism på jorden; om var vulkanerna finns
• Visa hur jorden ser ut på insidan och berätta om lava och annat
• Förklara hur vulkaner skapas
• Förklara mer om vulkanutbrott och varför dessa sker
• Visa skillnaderna mellan olika sorters vulkaner, sätten de får utbrott på och hur ofta de får utbrott
Speltid: 32 min.
Årk: 1-5
Ämne: Biologi, Fysik/Kemi,
Geografi
Originaltitel: Vulcanismus
DVD:n omfattar följande avsnitt:
1. Kontinentpusslet
2. Vulkanism på jorden
3. Den underjordiska elden
4. Hur uppstår vulkaner
5. Vulkanutbrott
6. Vulkanformer
Kontinentpusslet
Jorden har inte alltid har sett ut som idag. Anledningen till det är den så kallade
kontinentaldriften. Alla kontinenterna, till exempel Afrika eller Amerika,
förskjuts med tiden. Men rörelserna går mycket långsamt – bara några centimeter
per år.
Men hur kan kontinenter överhuvud taget röra på sig? Svaret är enkelt:
Jordskorpan är uppdelad i plattor som bokstavligt talat flyter på de mjukare,
nedre delarna av jordmanteln. Det finns sju stora och ett flertal mindre plattor.
På en sådan platta kan det ligga både kontinenter och hav – på de flesta
plattor finns det bådadera. Kontinentalplattorna drivs av uppstigande heta
Produktion: Gida, Tyskland
Svensk version:
Cinebox Media, 2008
Ansvarig utgivare:
Cinebox
Filmnr: 1323
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Allt om hjärtat och blodomloppet - Studiehandledning
magmaströmmar från jordens inre och rör sig långsamt, men obevekligt.
När man studerar en världskarta ser man att Afrika och Sydamerika passar
ihop, som pusselbitar. De måste alltså ha legat alldeles intill varandra en gång
i tiden. Men även de andra kontinenterna har suttit ihop. Fram till för ungefär
130 miljoner år sedan fanns det bara en enda stor superkontinent som vi idag
kallar Pangea. Den bestod av alla dagens kontinenter: Europa och Asien,
Nordamerika, Afrika, Sydamerika, Antarktis och Australien. Sedan delades
Pangea i flera mindre delar. De rörde sig åt olika håll – ända till de platser där
de ligger idag.
Diskussionsfrågor
1. Hur kommer det sig att kontinenterna rör på sig?
2. Hur många stora kontinentplattor finns det?
3. Vad var Pangea?
Vulkanism på jorden
Forskarna har räknat till över 1500 vulkaner över hela jorden. Av dem är ungefär
femhundra aktiva idag. Men många av de vilande vulkanerna kommer förr eller
senare att få ett utbrott igen. De flesta vulkaner finns på platser där oceaniska
plattor förskjuts in under kontinentala plattor. Det rör sig nästan alltid om farliga
vulkaner som får mycket våldsamma utbrott, men som sker väldigt sällan.
Det så kallade cirkumpacifiska bältet, eller Eldringen, innefattar över tusen
vulkaner och löper runt Stilla havet. Eldringen i Stilla havet visar ganska exakt
gränserna mellan tre oceaniska plattor som stöter emot kontinentala plattor:
Stillahavsplattan, Cocosplattan och Nazcaplattan.
Eldringen sträcker sig från Nya Zeeland via Söderhavsöarna, Filippinerna,
Japan, Berings sund, Alaska och sedan längs amerikanska västkusten ända till
Sydamerikas sydspets, det område som kallas Eldslandet.
I Europa finns bara sjuttiosju av världens femhundra aktiva vulkaner. Hälften
av dem finns på Island, jordens största vulkanö. Island ligger mitt på Atlantiska
centralryggen, där de eurasiska och nordamerikanska kontinentalplattorna rör
sig från varandra. Därför hittar man här många sprickvulkaner. Så kallas de
sprickor i jordskorpan där det strömmar ut lava. Dessutom har Island många
sköldvulkaner. Det är relativt platta och rundade vulkanberg. Island är också
en ö med synnerligen hög vulkanisk aktivitet.
En av de mest berömda vulkanerna ligger i Italien: Vesuvius. Vid dess hittills
värsta utbrott år 79 efter Kristus ödelades den romerska hamnstaden Pompeji
och flera närliggande orter. Pompeji och dess invånare begravdes under ett
meterhögt lager aska och slam, vilket bidrog till att konservera en del av dem
under århundradena. Staden och dess invånare föll med tiden i glömska. Först
på 1700-talet återupptäcktes den begravda staden av en slump och grävdes ut.
Utgrävningen gav forskarna mycket ny kunskap om romarnas liv.
Vesuvius har än idag inte lugnat ned sig. Det senaste nämnvärda utbrottet ägde
rum så sent som 1944. Och vulkanforskarna är ganska säkra på att det förr eller
senare kommer ännu ett stort utbrott. Som tur är har vi idag väl fungerande
varningssystem som skyddar oss mot otäcka överraskningar. Seismografer kallas
de apparater som registrerar minsta skakning i marken och som kan hjälpa till
att varna för vulkanutbrott i god tid.
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Diskussionsfrågor
1. Ungefär hur många aktiva vulkaner finns det på jorden idag?
2. Vad kallas det cirkumpacifiska bältet med ett annat ord?
3. Kan du ge exempel på minst ett berömt vulkanutbrott?
Den underjordiska elden
Glödande, flytande sten väller upp till ytan. Den bränner upp allt som kommer
i dess väg. Heta gaser, aska och sten slungas upp ur jordens inre… Men varifrån
kommer den här glödande hettan? Låt oss titta närmare på hur vår planet ser
ut på insidan! Jorden är formad som ett klot, som består av olika lager. Och
ju längre in i jorden vi tar oss, desto varmare blir det. Inne vid jordens mitt är
det ofattbart hett!
I jordklotets mitt finns en kärna av metall, omkring sextusen grader varm.
Kärnan är delvis flytande, men även delvis fast, eftersom den pressas samman
av de yttre jordlagrens enorma tyngd. Nästa lager är den så kallade manteln.
Den är ungefär 2 900 kilometer tjock och består av ett antal lager glödhet sten.
Trots den enorma hettan är största delen av manteln inte riktigt flytande, utan
mera mjuk och formbar. Längst ut i jordmanteln bildas oftast så kallad magma;
en smälta av flytande sten.
Jordklotets yttersta lager är den fasta jordskorpan, på vilken vi lever. Den
omsluter den heta manteln som ett tunt, hårt skal. På vissa ställen är den tjockare,
på andra något tunnare. I genomsnitt är jordskorpan endast 35 kilometer tjock
– det är nästan ingenting i jämförelse med jordens diameter på nästan 13 000
kilometer! På vissa ställen tar sig den heta, flytande magman igenom jordskorpan
och upp till ytan. Där bildas då en vulkan.
Jordvärmen är bra till att…
• värma upp terminalkällor, där hett vatten sprutar upp ur marken. Ibland håller de till och mer en skön badtemperatur.
• Utnyttja som energikälla. Bergvärme kallas det när man värmer upp
kallvatten med hjälp av jorden. Vätskan stiger sen upp och avger värmen i husets uppvärmningssystem.
• skapa snygga naturliga installationer, t.ex. i form av en gejser som sprutar hett vatten som en fontän ur marken.
Diskussionsfrågor
1. Vad kallas den glödande, flytande sten som väller upp vid ett vulkanutbrott?
2. Vad kallas det område som finns allra längst in i jordklotet?
3. Kan du ge några exempel på hur man kan utnyttja jordvärmen?
Hur uppstår vulkaner?
Var uppstår vulkaner? Och varför? Det finns två huvudorsaker till att en vulkan
uppstår på en viss plats. Den första är rörelserna i jordskorpan, den så kallade
plattektoniken. Den andra är så kallade hetfläckar. Utöver det måste man veta
att den tunna jordskorpan inte består av ett enda stycke, utan av ett flertal olika
stora plattor.
CINEBOX MEDIA
Plattorna flyter ovanpå de heta, trögflytande stenmassorna i jordmanteln.
Uppåt- och nedåtgående strömmar i den mjuka, heta stenen gör att plattorna
rör sig flera centimeter om året. Där två plattor glider isär uppstår en spricka
i jordskorpan. Genom sprickan väller magma upp och täpper igen hålet. På så
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
sätt uppstår ständigt ny havsbotten i Atlanten, liksom platta sköldvulkaner.
Det finns även en annan typ av vulkanbildning. Vulkaner kan också uppstå där
två plattor rör sig mot varandra. En tunnare oceanisk platta skjuts in under
en kontinentalplatta och trycks ned i den heta jordmanteln. Hettan får den
nedpressande plattan att börja smälta. Magma stiger upp och smälter ett hål i
den ovanliggande plattan: En vulkan bildas. Där en platta glider in under en
annan bildas ofta till och med en hel kedja av vulkaner.
Men nu över till den tredje orsaken till vulkanbildning: de så kallade hetfläckarna.
Ordet ”hetfläck” är en översättning av engelskans hot spot. En sådan hetfläck
finns till exempel under ögruppen Hawaii i Stilla havet – och även där är den
vulkaniska aktiviteten stor. Strömmarna inuti den mjuka jordmanteln håller inte
bara kontinentalplattorna i rörelse. De gör också att det blir extra varmt på vissa
ställen strax under jordskorpan. Det bildas magma, alltså flytande sten, som
stiger uppåt. Om jordskorpan är tillräckligt tunn kan det uppstå en vulkan.
Först samlas magman i en sorts hålighet, en magmakammare. Om trycket
blir tillräckligt högt smälter sig magman lodrätt uppåt genom jordskorpan.
En vulkankrater bildas. Sedan kommer det: vulkanen får ett utbrott och het
magma strömmar ut. Så snart magman kommer i kontakt med vatten kyls den
och stelnar. Men magman fortsätter att strömma ut genom kratern. På så sätt
bildas med tiden ett vulkanberg under vattnet. Med tiden växer berget till enorm
storlek – ända tills det sticker upp över vattenytan. En vulkanö har fötts!
Diskussionsfrågor
1. Vad är en hetfläck för någonting?
2. Förklara övergripande hur det går till när en vulkan bildas.
3. Vad är magma för någonting?
Vulkanutbrott
Vulkanutbrott hör till de allra mäktigaste av naturens skådespel. Magma stiger
upp från den övre delen av jordmanteln. Den samlas först i en stor, underjordisk
hålighet: en magmakammare. Om trycket i kammaren blir tillräckligt stort
börjar magman pressas uppåt mot jordytan. Den stiger upp i vulkankratern
och spränger bort ”proppen” av stelnad sten som bildades efter det senaste
utbrottet. En pelare av glödande, het magma skjuter upp ur kratern, ibland
flera hundra meter upp i luften. Delar av den smälta stenen finfördelas till små
droppar. I luften kyls stendropparna av och regnar ned från himlen som svart
sand. Men även större stenar slits med av kraften i utbrottet och slungas ut i
området runt vulkanen.
När trycket i magmakammaren har minskat sjunker eldpelaren ihop. Men
magma fortsätter att välla upp ur krateröppningen. Så snart magman lämnar
kratern kallas den för lava. Lavaströmmen rinner nedför berget och bränner
upp allt som kommer i dess väg.
Det kan även utlösas livsfarliga laviner av pyroklastiskt material – aska, gas och
sten – som rasar ned från vulkanens topp. Sådana laviner kan röra sig i över
400 kilometer i timmen och ha temperaturer på upp till åttahundra grader. Vid
extrema utbrott kastas så mycket aska och damm upp i atmosfären att det kan
orsaka en så kallad vulkanisk vinter – trots att det är mitt i sommaren! Efter
ett så kraftigt vulkanutbrott kan jordens genomsnittstemperatur sjunka med
flera grader.
Någon gång är magmakammaren under vulkanen tömd. Den klarar inte längre
av att bära upp vulkanens vikt och rasar in. Kvar blir en stor, rund insjunkning.
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Eftersom insjunkningen liknar en gryta kallas den också för caldera, det spanska
ordet för kittel. En sådan caldera kan ha en diameter på flera kilometer.
Diskussionsfrågor
1. Hur kommer det sig att ett vulkanutbrott sker? Förklara övergripande.
2. Ge några exempel på pyroklastiskt material.
3. Vad är en caldera – och vad betyder ordet egentligen?
Vulkanformer
Man kan dela in vulkaner i två huvudkategorier. En viktig faktor för indelningen
är lavan. Beroende på vilken bergart lavan består av är den antingen mer
trögflytande eller mer lättflytande. Lavans sammansättning har stor betydelse
för vulkanens form och vilket sätt den får utbrott på.
Man skiljer på de höga, konformade stratovulkanerna och de plattare, runda
sköldvulkanerna. Vad beror de här båda formerna på? Lättflytande lava flyter
snabbare och längre – därför är sköldvulkanerna plattare. Och eftersom lavan
är så pass lös väller den upp ganska jämnt ur kratern. Sådana vulkaner är relativt
ofarliga och går till och med att betrakta på nära håll. Det är deras utseende,
deras silhuett, som gett dem namnet sköldvulkaner. På långt håll ser de nämligen
ut som en krigares sköld som ligger på marken. De flesta vulkaner som ligger
över hetfläckar är sköldvulkaner.
Men en mycket vanligare vulkanform är den så kallade stratovulkanen. Dess lava
är mer trögflytande. Den stelnar mycket snabbare och kan därför inte flyta lika
långt. Vulkanberget växer istället brant på höjden, som en kon. Lavaströmmen
bromsas lätt upp och kan då täppa till vulkanens mynning. Då spottar vulkanen
ut aska, stenblock och moln av giftiga gaser tills mynningen öppnas upp igen.
Av det skälet består den branta vulkanen av flera skikt av lava och aska eller
rullsten. Därför kallas stratovulkaner också för skiktvulkaner.
Diskussionsfrågor
1. Beskriv hur en stratovulkan ser ut.
2. Beskriv hur en sköldvulkan ser ut.
3. Kan du förklara skillnaderna mellan de båda?
Här kan du hämta mer information
http://www.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/
geografi3/sidor/endogena/vulkanism.htm - mycket bra sammanställning om
vulkanism
http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/
jourhavandegeolog/geologifordjupning/vulkanerochvulkanism.1070.html ännu mer bra material om vulkanism
http://www.geo.uu.se/geovetenskaper/vulkaner.asp - geovetenskaper.nu
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan - Wikipedia om vulkaner
http://www.google.se/ - bra sökmotor
http://www.susning.nu/ - uppslagsverk
http://www.dn.se - Dagens Nyheter
http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ - länkskafferiet
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]