Yrkesutbildning, klass och
kunskap
Mattias Nylund, [email protected]
Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik (IPS),
Göteborgs Universitet
Bakgrund: klass och integrering
• Turbulent utbildningspolitiskt läge (+100 reformer). Yrkesutbildning
• Reproduktionsproblemet. Människor från olika samhällsklasser får
olika utbildningar som förbereder dem för helt olika roller i
samhället. Yrkesutbildning.
• Reproduktionsproblemet: centralt problem i svensk
utbildningspolitik under efterkrigstiden. Symboliska reformer:
enhetsskolan 1962, Integrerad gymnasieskola 1970.
• En trend: 1976, 90-talets gymnasiereform (t.ex. kärnämnen och
allmän högskolebehörighet), 25:4-regel, utbyggnad av
vuxenutbildningen, mm.
• Styrande princip för svensk utbildningspolitik: ”integrering” (och
utjämning). Denna utveckling bryts med de senaste årens
utbildningspolitik som istället kännetecknas av ambitionen att hålla
isär, att särskilja. T.ex. Gy11
Gy11: bakomliggande ideologi
• Allmän avsmalning av innehållet (programmål ersätts av examensmål,
innehållet i kursplaner mer kontextbundet). NÄSTA SIDA
• Kärnämnen ersätts av gymnasiegemensamma ämnen (750-600 p)
• Allmän högskolebehörighet avskaffas som allmänt mål
Gy11: ett avsmalnat innehåll
• Tidigare programmål (för fordonsprogrammet):
”Utbildningen förbereder för både nationella och internationella
verksamheter, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av
andra kulturella mönster. [ …] kan kommunicera på svenska och
engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare
studier.” (Skolverket 1999).
… vilket ersätts av följande skrivelse i de nya examensmålen:
”Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i
olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både
svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga
att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom
branschen.” (Skolverket 2011b).
Gy11: vad är viktig kunskap?
• Generellt: Samhällskunskap halveras, svenskämnet halveras, estetisk
verksamhet tas bort, 50p i historia införs; ind.val. minskar (300 till
200 p) och skall som princip styras mot programfördjupning.
• I korthet; minskat utrymme för allmänteoretiska kunskaper och
samhällsorientering, etc., mer utrymme för det programspecifika.
Gy11: efterfrågestyrning och
mytbildningar
• Allmänt om innehåll: stark framflyttning av arbetsgivarnas
inflytande. ”Efterfrågestyrning”
- Historisk erfarenhet av arbetsgivarstyre
- Kunskapers livslängd
• Ett glapp mellan elever och reformen om vad som uppfattas
som viktig kunskap i yrkesutbildning
• Detta illustreras förmodligen också av att färre ungdomar sökt
sig till de nya yrkesprogrammen (ca 10%). Intressant ur ett
historiskt perspektiv.
• Myter om yrkesutbildning: 1) Ungdomar ointresserade av
teoretiska kunskaper? 2) Låg genomströmning i de
yrkesorienterade utbildningarna?
Gy11: kritiska reflektioner
• ”Två olika läroplaner”, på flera sätt tillbaka till strax innan tiden
för den integrerade gymnasieskolan (tidigt 70-tal).
- kategoriskillnad yp/sp (mål, ämnen, avnämare), examen,
arbetsgivarkontroll (lokalt), färdigutbildning, avskaffad
högskolebehörighet, mycket olika lärarutbildningar
• ”Just-in-time”: affärsmässig planering (av arbetsgivare) snarare
än politisk planering (av folkvalda).
• Arbetsgivarnas inflytande a) en ideologisk social kraft, b) inte
folkvalda, c) inte representativa för folkflertalet, d) speciellt
problematiskt för LO-kollektivet
• Svårt att se hur skolans kritiska utjämnande funktioner skall få
utrymme. Reproduktionsproblemet cementeras. Olika
elevgrupper förbereds för olika framtida roller i såväl samhället
som i den sociala arbetsdelningen.
Gy11: en del av en trend
• En ”devalvering” av yrkesutbildning som fält, ökad ojämlikhet
för samhällets sociala fördelning av kunskap mellan
samhällsklasser.
• Gy11: ingen allmän högskolebehörighet för yrkesprogram.
• Avskaffandet av 25:4-regeln.
• Kraftiga nedskärningar i Komvux.
• Yrkeslärarutbildningen halveras, blir tillsammans med
lärlingslärarutbildningen de kortaste lärarutbildningarna.
• Yrkeslärare och lärlingslärare (och modersmålslärare) är de
enda lärarkategorierna undantagna från kravet på
legitimation.
• ”Avpedagogisering”: arbetsmarknadens diktat vinner allt mer
företräde på bekostnad av inflytandet från utbildade, eller
professionella.
• Utbildning – samhälle/ socialisation. Ökade klasskillnader.
