RAPPORT
1 (15)
Datum
Beteckning
2015-02-12
106-39393-2013
Enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor
Majlis Nilsson
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Redovisning av uppdrag angående jämställdhet inom
strategin för romsk inkludering
Sammanfattning
Länsstyrelsen i Stockholm har haft regeringens uppdrag att i nära dialog med
romska företrädare låta genomföra ett arbete för fördjupad kunskap om frågor
som är relevanta för jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor
och pojkar. I arbetet med uppdraget bör skillnader i förutsättningarna för
inkludering i samhället mellan romska kvinnor och män, flickor och pojkar
identifieras och förslag på insatser ska inkluderas.
Uppdraget har genomförts i två delar. Dels en genomlysning av tidigare forskning
och projekt och dels av en datainsamling med fokusgrupper och intervjuer.
Länsstyrelsen har för uppdraget upphandlat konsultstöd. Emerga AB har gått
igenom tidigare forskning och projekt. Oxford Research har genomfört
datainsamling och jämställdhetsanalysen. För datainsamlingen har fokusgrupper
och intervjuer genomförts. En romsk kvinna och en romsk man har varit ledare för
fokusgrupperna och en romsk man har genomfört intervjuerna. En referensgrupp
med romska ledamöter har haft uppdrag att vägleda arbetet samt avgöra
rapportens riktighet utifrån ett romskt perspektiv.
Rapporten bygger framför allt på de genomförda fokusgrupperna med romska
kvinnor och män samt flickor och pojkar.
Totalt deltog 54 personer, 25 romska kvinnor och 29 romska män, i de tio
fokusgrupperna, ytterligare 9 personer har intervjuats. Fokusgrupperna har varit
uppdelade på kvinnor och män.
Undersökningen bekräftar återigen bilden av fördomar och förutfattade meningar
om romer som grupp och förekomst av antiziganism såväl som trakasserier och
diskriminering, inom samtliga områden som omfattas av studien. I
fokusgrupperna har majoriteten upplevt att bemötandet inte berott på kön.
Deltagarna har istället uppfattningen att föreställningar om romer som grupp
överskuggar arbetet med jämställdhet för romer. I fokusgrupperna lyfter både
männen och kvinnorna fram att man först och främst blir bemött som rom och att
jämställdhetsfrågan kommer i andra hand eller inte alls. Det som också lyfts i
detta sammanhang är att många väljer att dölja sin romska identitet för att undvika
risken att diskrimineras.
Några områden kan dock urskiljas där ansvariga myndigheters bemötande av
romer tyder på att romska kvinnor och män får sina rättigheter uppfyllda i olika
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
010-223 10 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
stor utsträckning. Dessa områden har såväl referensgruppen och
fokusgruppsdeltagare ansett som särskilt relevanta i det fortsatta arbetet.
Inom barnomsorgen upplever framför allt männen att deras föräldraroll
ifrågasätts utifrån en stereotyp uppfattning av mamman som den primära föräldern
och att romska män inte deltar i omvårdnaden om barnet. Barnomsorgen upplevs
därmed befästa en stereotyp bild av könsroller.
Både äldre romska kvinnor och äldre romska män upplevs ha bristande tillgång
till sjukvård och omsorg om äldre. Äldre romska kvinnornas situation är särskilt
utsatt. Bristen på tolk nämns som en faktor eftersom männen upplevs kunna
uttrycka sig bättre, men även att sjukvården och äldreomsorgen inte tar hänsyn till
kulturella behov, till exempel önskemålet att inte bli tvättad av en främmande
man. Romska män upplever att de blir nekade ansvar för anhörigstöd på grund av
att de är just romska män.
Skolan är särskilt viktig för jämställdheten mellan pojkar och flickor, särskilt i
förhållande till förväntningar och motivation till vidare studier. Pojkarna uttryckte
starkast att skolan brister i att motivera dem till att studera. Föräldrar till barn som
deltog i andra fokusgrupper än den om utbildning att de har svårt att få gehör för
sina barns behov, till exempel genom att romska barn som har frånvaro eller är
stökiga i skolan inte får hjälp utan att det avskrivs som en fråga om uppfostran.
Socialtjänsten är ett återkommande tema som lyfts upp. Både kvinnor och män
beskriver socialtjänsten som svårast att vara i kontakt med. Båda beskrev det som
svårt att få socialtjänsten att lyssna på dem. Kvinnor och män uttrycker dock olika
frågor som särskilt viktiga. Kvinnorna beskrev att det var särskilt svårt med
kommunikationen vid placering av barn och anmälan om våld. Männen upplevde
sig inte lyssnade på i frågor om vårdnadstvister.
Det finns förhållandevis begränsad forskning om romer och jämställdhet som
vetenskaplig frågeställning. I de fall det finns har det handlat om studier som
avser våld i nära relationer eller ohälsa med romska kvinnor i rollen som offer.
Det finns få redovisade resultat från såväl forskning som projekt och några
särskilda slutsatser kring romer och jämställdhet kan inte dras.
Slutsatsen i rapporten är att kön inte verkar vara den maktordning som i första
hand avgör hur romer bemöts av myndigheter och arbetsgivare. I dessa relationer
samspelar kön särskilt med uppfattningar om den romska identiteten. Slutsatserna
indikerar att romer förvägras rättigheter genom myndigheter och arbetsgivares
bemötande, beroende på den romska identiteten och kön, men även kultur, språk
och ålder.
Det finns dock situationer där bemötande beroende på kön uppstår. De insatser
som föreslås i rapporten är därför inriktade på att säkerställa ett jämställt
bemötande eller mot att förbättra bemötandet av romer i de situationer där
bemötande beroende på kön har identifierats.
Grundläggande kunskap om romers livsvillkor
Även om höjd kunskapsnivå inte är någon garant för bättre bemötande är kunskap
en av de faktorer som forskning indikerat möjliggör förändringsarbete för
likabehandling.
Förändringsarbete för jämlikt och jämställt bemötande
I vissa situationer, till exempel för romska föräldrar vars barn går i den
kommunala barnomsorgen, är kön den maktordning som primärt avgör
bemötande. Bemötandet i sådana sammanhang följer liknande mönster som för
majoritetsbefolkningen.
Det romska perspektivet inkluderas i verksamheten
Det är av yttersta vikt att romer finns representerade i verksamheten, inte minst
via den ordinarie arbetsmarknaden. Där romer bör få tillgång till arbete utan att
behöva avsäga sig den romska identiteten.
En större representation och närvaro av romsk personal skulle sannolikt bidra till
att förbättra romers förtroende för personal på myndigheter och kommuner. Ett
sätt att åstadkomma detta är genom fortsatta satsningar på romska brobyggare.
Förbättra tillgången till tolk
För exempelvis romska äldre kvinnor är tillgång till tolk och närvaron av personer
som har kunskap om kultur och språk avgörande för att säkerställa tillgången till
vård och omsorg. Detta skulle i sin tur bidra till att unga romska kvinnor kunde
frigöra sin tid till studier för ökad tillgänglighet på arbetsmarknaden.
Länsstyrelsen menar att romers rättigheter inte uppfylls i samma grad som
majoritetsbefolkningen. Jämställdhetsperspektivet överskuggas ofta av den
romska identiteten och de föreställningar som finns om romer som grupp.
Fortsatt arbete för jämställt och jämlikt arbete bör kombineras med
kunskapshöjande aktiviteter om romers situation.
Länsstyrelsen delar även Kommissionen mot antiziganism bedömning att det
finns ett behov av en nationell institution med ansvar för frågor som rör
antiziganism och romers rättigheter. En sådan institution skulle också kunna ha
ansvar för att sprida information och kunskap om romers situation för ökad
jämlikhet och jämställdhet.
Bakgrund
Strategin för romsk inkludering
Den 16 februari 2012 beslutade regeringen om en samordnad och långsiktig
strategi för romsk inkludering 2012-20321. Strategin tar avstamp i det arbete och
de förslag som Delegationen för romska frågor formulerade i sitt betänkande
Romers rätt – en strategi för romer i Sverige, och utgör en förstärkning av
minoritetspolitiken2. Sveriges åtagande att skydda och främja de mänskliga
rättigheterna är en annan utgångspunkt för strategin, liksom EU:s arbete för
romers inkludering. Europeiska kommissionen har presenterat en EU-ram för
nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 3. Syftet är att stärka
1Skr. 2011/12:56.
2SOU 2010:55.
3KOM (2011) 173 slutlig.
romers integrering på områdena utbildning, arbete, hälsa och bostad för att bryta
den ekonomiska och sociala marginaliseringen av Europas största minoritet 4.
Det övergripande målet för den samordnade och långsiktiga strategin för romsk
inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i
livet som den som är icke-rom. Målgruppen är framförallt de romer som lever i ett
socialt och ekonomiskt utanförskap. Genomförandet av strategin ska präglas av
romsk delaktighet och inflytande, liksom kontinuerlig uppföljning av romers
tillgång till de mänskliga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå.
Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som vidtas inom ramen för strategin
ska vara långsiktiga och inriktade på att förverkliga romers tillgång till de
mänskliga rättigheterna. Åtgärderna bör genomföras inom befintliga strukturer
och verksamhetsområden5.
Uppdrag angående jämställdhet inom strategin för romsk inkludering
Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen att i nära dialog med romska
företrädare låta genomföra ett arbete för fördjupad kunskap om frågor som är
relevanta för jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och
pojkar6.
I arbetet med uppdraget bör skillnader i förutsättningarna för inkludering i
samhället mellan romska kvinnor och män, flickor och pojkar identifieras.
Kunskap och erfarenheter från tidigare jämställdhetsinsatser och studier
genomförda av romska organisationer, myndigheter och forskare bör tas till vara i
arbetet. I rapporteringen av uppdraget ska förslag på insatser inkluderas.
Uppdraget ska genomföras i nära dialog med romska kvinnor och män och i
samråd med Diskrimineringsombudsmannen.
För uppdraget organiserades en arbetsgrupp med Länsstyrelsen,
Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för Ungdoms- och
Civilsamhällesfrågor (MUCF) samt en referensgrupp med romska representanter.
Länsstyrelsen har även haft en romsk resursperson anställd för uppdraget, vilken
ingick i arbetsgruppen.
Länsstyrelsen har upphandlat konsultstöd för att genomföra en genomlysning av
tidigare jämställdhetsinsatser och studier. Länsstyrelsen har även upphandlat
konsultstöd för datainsamling och analys. Länsstyrelsens förfrågningsunderlag
krävde att konsulterna skulle ha god kännedom om romers livsvillkor samt
presentera hur konsulten avsåg att inkludera romer i sitt arbete.
Tidigare jämställdhetsinsatser och studier redogörs för nedan medan en fördjupad
rapportering avseende datainsamling och analys finns i bilagan till denna rapport 7.
Romsk delaktighet och inflytande
4Skr. 2011/12:56.
5Skr. 2011/12:56.
6Skr. 2013/4258/DI
7Jämställdhetsanalys av myndigheters och arbetsgivares bemötande av romer.
Oxford Research.
Hela genomförandet av strategin bör präglas av romsk delaktighet och romskt
inflytande. Detta kan ske genom samråd men också genom att basera insatser på
romers eget arbete i det civila samhället och genom att ta tillvara romsk språkoch kulturkompetens i genomförandet av strategin.
Länsstyrelsen söker ständigt efter att utveckla romsk delaktighet och inflytande i
arbetet med strategin för romsk inkludering. Länsstyrelsen har som princip att
alltid ha romer delaktiga i uppdrag som rör romer. Detta sker i olika forum. Vissa
gånger som sakkunniga i en arbetsgrupp och vissa gånger genom samråd.
Ett dialogmöte om uppdraget om jämställdhet genomfördes med en grupp romer
den 13 februari 2014. På mötet diskuterades vad de romska representanterna
ansåg att jämställdhetsstudien borde fokusera på. Resultatet av mötet var att
ytterligare åsikter behöver inhämtas och att fler perspektiv behövde belysas.
Gruppen ansåg att det är viktigt att belysa jämställdhet utifrån att romer har
samma utmaningar som majoritetssamhället. Det vill säga att de
jämställdhetspolitiska målen berör romer i minst lika hög grad som andra.
Skillnaden är att romer inte är delaktiga i samhället på grund av sitt utanförskap
och att jämställdhetsmålen kan te sig avlägsna. Ett exempel är målet om
ekonomisk jämlikhet som framför allt berör tillgång till arbetsmarknaden, där
romer upplever att de inte ens har tillträde.
Studien ska presentera vad som har betydelse för romer avseende jämställdhet.
Det fanns därmed behov av en bred representation från romer i studien, både som
delaktiga i studiens upplägg och metod men också som informanter, och att
antalet delaktiga behöver vara relativt många.
För att kunna ta in så många perspektiv som möjligt gjorde Länsstyrelsen
bedömningen att en referensgrupp skulle kopplas till studien. Romska deltagare i
referensgruppen behövde inte ha fördjupad kunskap om jämställdhetsfrågor men
valdes ut enligt följande kriterier:
- Engagemang i jämställdhetsfrågor
- Bred förankring i de romska grupperna
- Erfarenhet av romsk inkludering på lokal, regional eller nationell nivå.
- Har en helhetssyn om romers situation och lätt för att förstå och sätta sig in i
andra människors känslor och beteende.
Länsstyrelsen tillfrågade individer och föreningar som har eller har haft aktiviteter
eller projekt på temat jämställdhet om dessa önskade ingå i en referensgrupp.
Referensgruppen har bestått av 11 deltagare med en jämn fördelning av kvinnor
och män och relativt bred åldersfördelning. Samtliga i referensgruppen har inte
deltagit vid varje möte men all dokumentation har kommunicerats med gruppen
som har haft möjlighet att kommentera innehållet.
På referensgruppsmötena har följande personer deltagit: Angelina Dimiter Taikon,
Michael Stankov, Emilia Huczko, Kristoffer Bogdanowicz, Thereza Eriksson,
Emil Bagarowicz, Silvija Jansson, Liman Salihi, Simbila Arifi, Sead Serifi och
Emir Selimi. Första mötet genomfördes 1 juli 2014. Då gjordes en genomgång om
hur uppdraget skulle kunna se ut och vilka områden som var viktiga att fördjupa.
I samråd med referensgruppen har syftet med arbetet varit att undersöka vilka
förutsättningar för inkludering som finns för romska män/kvinnor och
flickor/pojkar gällande bemötande och möjligheter på följande områden:
Arbete – att ha ett arbete
Arbete – att söka eller få ett arbete
Social omsorg om unga och äldre
Utbildning
Vård och hälsa
Det fortsatta arbetet med studien redogörs för nedan och i bilaga från Oxford
Research AB som har fungerat som konsultstöd i studien.
Tidigare jämställdhetsinsatser och studier
Kartläggningen är genomförd av Emerga AB som även fungerar som extern
utvärderare för pilotverksamheten i strategin för romsk inkludering.
Kartläggningen har inte haft ambitionen att definiera jämställdhet vidare utan har
använt den grundläggande definitionen om att använda samma rättigheter,
möjligheter och skyldigheter oavsett kön. Kartläggningsarbetet har skett via olika
sökmotorer på internet där sökorden huvudsakligen har varit jämställdhet, romer,
könsroller, nationella minoriteter. Vid några tillfällen har också
intersektionalitetsbegreppet inkluderats. Det gäller huvudsakligen i fråga om den
del som rör forskning. Utöver detta har även kompletterade telefonsamtal gjorts
med vissa institutioner för att få tillgång till ytterligare dokumentation
Forskning kring ämnet romer och jämställdhet
Det finns förhållandevis begränsad forskning som uttryckligen utgår från temat
romer och jämställdhet, åtminstone med detta som huvudsakligt syfte. Den
forskning som finns och är relevant är huvudsakligen utförd inom ramen för Hugo
Valentin centret vid Uppsala universitet som bland annat har minoritetsstudier
som sitt forskningsområde. År 2008 fick centret och underavdelningen, Centrum
för multietnisk forskning i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om
behovet av riktade utbildningsinsatser inom ramen för folkbildningen för kvinnor
som tillhör nationella minoriteter 8. Syftet var att bättre fånga upp de behov som
kvinnor från minoritetsgrupperna som vill utbilda sig och stärka sin roll i
samhället samt identifiera lösningar som passar dessa grupper. De behov som
kommer till utryck är språklig revitalisering, stärka minoritetskvinnornas
självkänsla och identitet (bland annat genom utbildning), ökade kunskaper om
rättigheter som minoritetsgrupp och kunskap i samhället om minoritetspolitiken
samt minoriteters rättigheter. Romer utryckte även behov av grundutbildning och
utbildning som leder till ett yrke och ett arbete.
Vad gäller uppsatser på universitetsnivå har en uppsats med bäring på romer och
jämställdhet identifierats. Romska kvinnor intersektionalitet och
samhällsförändring: en studie av sju romska kvinnor som medverkar i ett
8Kunskap för egenmakt. Minoritetskvinnor och folkbildningen. NAMIS-serien 4. Hugo Valentin-centrum 2010. 223 ss.
ISBN:978-91-86521-00-3 http://www.valentin.uu.se/publikationer/skriftserier/namisserien/kunskap-for-egenmakt/
integrationsprojekt där syftet är att studera unga romska kvinnors
identitetsskapande i svenska samhället, utifrån de sociala markörerna kön,
etnicitet och klass. Uppsatsen beskriver hur de romska kvinnorna måste förhålla
sig främst till etnicitet och därefter sig själv som romsk kvinna. Kvinnorna har
skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För
kvinnorna innebär arbete både en ekonomisk förbättring samtidigt som det leder
till jämställdhet och inkludering i samhället 9.
Projekt genomförda med offentliga medel
Det finns i huvudsak tre källor till medel för jämställdhetsprojekt riktade till den
romska gruppen:
- direkt via regeringskansliet
- offentliga medel kanaliserade via Europeiska socialfonden. Detta innebär att det
är offentliga medel via kommuner och landsting i samfinansiering med EU-medel.
- offentliga medel kanaliserade via Myndigheten för ungdoms –och
civilsamhällsfrågor
Av de projekt som beviljats stöd via Socialfonden under 2000-2007 avser 22
projekt specifikt den romska målgruppen, varav två är avbrutna. Därutöver finns
det flera projekt där romer inte är huvudmålgruppen men omnämns som en av
flera målgrupper10, alternativt där romska organisationer framhålls som möjlig
samarbetspartner.
De 20 projekten kan delas upp i tre grupper, en grupp som har jämställdhet som
direkt huvudmål, en andra grupp där jämställdhet eller bristande jämställdhet
ingår i problembeskrivning och en tredje grupp som endast refererar till
jämställdhet i form av jämställdhetsintegrering. Vad gäller den första gruppen är
det endast ett av de 20 genomförda projekten som har jämställdhet som uttryckligt
huvudmål för projektet, Romskt dilemma från inre till yttre integration projektet
-en förstudie med stiftelsen IMIT som projektägare. Resultatet av projektet är att
bristen på tillgänglighet för romer av äldreomsorg utifrån de romska behoven,
såväl kulturellt som språkligt, kan bidra till att yngre romska kvinnor ”fastnar” i
hemmet. Någon anställning för de romska kvinnorna i äldreomsorgen var inte
möjlig på grund av bristande utbildning. Projektet konstaterar att det finns behov
av att utbilda romska kvinnor för att dessa ska kunna bli anställda i
äldreomsorgen, och därmed öka inkluderingen av yngre romska kvinnor. Projektet
har inte gått vidare till ett genomförandeprojekt.
Vad gäller myndigheter som har haft uppdrag att arbeta med romer och
jämställdhet och fördela bidrag inom samma område är det huvudsakligen fyra,
Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
(MUCF), Folkbildningsrådet samt Länsstyrelsen i Stockholms län.
Folkhälsomyndigheten har haft två uppdrag med bäring på jämställdhet och
romer. Det första uppdraget härrör från 2008 då regeringen gav myndigheten i
uppdrag att kartlägga hälsosituationen bland Sveriges nationella minoriteter inom
9http://www.uppsatser.se/uppsats/91ed7eb3c0
10Detta gäller projekten; Vägen till arbete där projektägaren är Trollhättan, förstudien inkluderande behandling med
Samordningsförbundet Göteborg Nord-Ost som projektägare samt förstudien migration och arbete med projektägarna
Migration och återvandring i Göteborg.
ramen för detta nämns även jämställdhet vid några tillfällen 11. Samma år gav
regeringen Statens folkhälsoinstitut nuvarande Folkhälsomyndigheten i uppgift att
undersöka vilken kunskap och beredskap det finns hos svenska myndigheter i
mötet med våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna
tornedalingar, judar, samer, sverigefinnar och romer. Uppgiften bestod av två delar
varav denna del var den första. Den andra delen av uppgiften bestod i att ta fram
en åtgärdsplan för att öka kunskapen om våldsutsatta kvinnor inom de nationella
minoriteterna också mot bakgrund av de skilda förutsättningar som finns bland
dessa grupper. Inom ramen för uppgiften ingick också att föreslå åtgärder kring
bemötandefrågor. Ett resultat av myndighetens uppgift var foldern Intryck och
Avtryck, om att bemöta våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna.
Denna publikation trycktes i tre olika utgåvor som riktade sig till personal inom
hälso- och sjukvården12, polisen och så vidare.
År 2011 fick Statens folkhälsoinstitut, nuvarande Folkhälsomyndigheten
uppdraget från regeringen att fördela ca en miljon kronor i ekonomiskt stöd till
organisationers arbete för jämställdhet, kvinnofrid och samverkan bland nationella
minoriteter. Syftet med stödet var att öka jämställdhet och kvinnofrid. Inom ramen
för detta fick Sveriges romska ungdomsdelegation (SRUD) bidrag. Syftet med
projektet var att förbättra romernas situation med fokus på unga romska kvinnor
och deras barn genom att anordna föräldrautbildningar för unga romska kvinnor.
Bakgrunden var att romska barn och ungdomar har svårigheter i skolan och att
majoriteten av de romska barnen lämnar grundskolan med ofullständiga betyg.
Romska kvinnor kan därför behöva redskap för att stärkas i sin föräldraroll och få
stärkt självförtroende. Inom ramen för strategin för romsk inkludering har
Folkhälsomyndigheten även ett uppdrag för en fördjupad studie om romska
flickor och kvinnors livssituation och hälsa. Uppdraget kommer att redovisas
senast den 31 oktober 2015.
Inom ramen för samma utlysning tilldelades även Riksförbundet för hjälp åt
narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) medel för att arbeta med resande
romer. Insatsens syfte var att förebygga narkotika och läkemedelsmissbruk bland
resande romer samt minska våldet mot kvinnor. Utöver den särskilda utlysningen
av medel, har riktade medel delats ut enligt aktivitetsplanen för utveckling av
kvinnojours- och stödlinjeverksamheter för de romska, samiska och sverigefinska
nationella minoriteterna.
Flera myndigheter/organisationer har tilldelats medel inom ramen för anslaget
Särskilda jämställdhetsinsatser, bland annat har Länsstyrelsen i Stockholms län
fått medel för att stödja en nationell resurs i frågor som rör romska kvinnor som är
utsatta för våld i en nära relation. Länsstyrelsen i Stockholms län har också fått i
uppdrag att genomföra en telefonrådgivning om hälsa för romska flickor och
kvinnor13.
11http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/nationella-minoriteter/redovisadeuppdrag/aterrapportering-hur-mar-sveriges-nationella-minoriteter.pdf
12http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Intryck-avtryck---framtidstro-Bemotande-avvaldsutsatta-kvinnor-fran-de-nationella-minoriteterna-Till-halso--och-sjukvarden/
13A2012/2264/DISK
Ungdomsstyrelsen nuvarande Myndigheten för ungdoms -och
civilsamhällesfrågor har haft regeringens uppdrag att stödja och stärka
jämställdheten bland Sveriges minoriteter sedan 2008. Detta har bland annat
resulterat i två ansökningsomgångar för projektmedel inom området. En av de
organisationer som beviljades medel är kulturföreningen E Romani Glinda som
sökte och beviljades medel för att kunna inrätta en digital plattform, Jamis, som
samlar, rapporterar och tillgängliggör minoriteters arbete med jämställdhet. På
Jamis finns alla projekt som har blivit beviljade av ungdomsstyrelsen samlade och
beskrivna14.
Utöver dessa tre myndigheter har folkbildningsrådet 15 fått i regeringens uppdrag
att genomföra en folkbildningssatsning med speciellt fokus på romska kvinnor.
Projektet som har beviljats medel har centreras kring förbättringar av romska
kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning.
Dessutom har Allmänna arvsfonden delat ut medel till romska organisationer. I en
uppföljning finns dokumenterat de projekt med fokus på den romska gruppen som
har beviljats stöd mellan 1996-200916. Sammanlagt omfattar detta 27 projekt och
en budget på nära 15 miljoner. Bland de 27 projekten finns det ett projekt som har
i en tydlig jämställdhetskoppling i alla fall vad gäller projektägarorganisationen
Föreningen Europas Zigenska kvinnor vars projekt avser socialträning av den
zigenska folkgruppen särskilt kvinnor. Projektet är från 1998. I
uppföljningsarbetet kategoriseras de olika projekten efter tematik och i den
kategoriseringen kan konstateras att 8 av de 27 projekten på olika sätt antingen
riktade sig till romska kvinnor och flickor eller på annat sätt hade detta som tema.
Däremot är jämställdhet inte ett uttalat mål i något av de 27 projekten.
Resultat av genomlysningen
Det finns förhållandevis begränsad forskning om romer och jämställdhet som
vetenskaplig frågeställning. I de fall det finns har det handlat om studier som
avser våld i nära relationer eller ohälsa med romska kvinnor i rollen som offer.
Det finns få redovisade resultat från såväl forskning som projekt och några
särskilda slutsatser kring romer och jämställdhet kan inte dras.
Skillnader i förutsättningarna för inkludering i samhället mellan
romska kvinnor och män, flickor och pojkar
Totalt har tio fokusgrupper genomförts inom fem olika teman. Relevanta teman
valdes ut i dialog med referensgruppen. Under länsstyrelsens ledning och med
hjälp av OPERA-metoden17 lämnade referensgruppen förslag till teman som
14Jamis har under sommaren 2014 och givit ut ett axplock av de beskrivna
projekten i bokform som finns att tillgå vi E Romani Glindas hemsida.
15http://www.folkbildning.se/aktuellt/nyheter/2013/En-miljon-tillutvecklingsprojekt-med-romska-kvinnor/
16Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar – en väg
till självförsörjning, en uppföljning av arvsfondens 27 romska projekt 1996-2009,
Christina Rondell Olgac, Södertörns högskola
17OPERA är ett mötes- och processverktyg som syftar till att skapa delaktighet i
en kreativ beslutsprocess. Metoden är uppbyggd av följande moment: O –
ansågs vara viktiga att studera utifrån ett jämställdhetsperspektiv på myndigheter
och arbetsgivares bemötande av romer. Följande teman valdes ut av
referensgruppen:
Arbete – att ha ett arbete
Arbete – att söka eller få ett arbete
Social omsorg om unga och äldre
Utbildning
Vård och hälsa
Totalt deltog 54 personer, 25 romska kvinnor och 29 romska män, i de tio
fokusgrupperna. Studien har inte lyckats med att nå representativitet mellan de
romska grupperna inom varje fokusgrupp. Däremot har alla romska grupper varit
representerade i undersökningen som helhet. Eftersom studien fokuserar på
jämställdhet i bemötande genomfördes fokusgrupperna uppdelat på kvinnor och
män. Därutöver har nio individuella intervjuer genomförts för att komplettera
datainsamlingen.
Resultat av fokusgrupperna
I nästan alla fokusgrupper ges exempel på tillfällen då myndigheter och
arbetsgivare bemött deltagarna på sätt som upplevts som bra respektive mindre
bra. I vissa fall förekommer fall där deltagare uttryckligen upplevt sig bli
trakasserade eller utsatta för öppen diskriminering. Framförallt beskriver
deltagarna personliga möten med medarbetare på myndigheter eller med
arbetsgivare, men även beskrivningar av skriftlig kommunikation berörs.
I det personliga bemötandet upplever såväl kvinnor som män oftast ett dåligt
bemötande och, i vissa fall, upplever de sig utsatta för trakasserier eller
diskriminering. Ingen av dem som uppger att de blivit trakasserad eller
diskriminerad tror sig ha blivit det endast på grund av sitt kön. Alla berättelser om
trakasserier eller diskriminering handlar istället om att personerna är romer eller
på grund av sin hudfärg. Under fokusgrupperna tillfrågades deltagarna om den
information de fått från relevanta myndigheter inom det område fokusgruppen
berörde. I likhet med de övriga berättelserna om bra och dåligt bemötande skiljer
sig berättelserna endast undantagsvis mellan män och kvinnor. Deltagarna
upplever att de har blivit illa bemötta på grund av sin romska identitet även om
det inte varit uttalat från myndighetspersonalen.
Analysen bekräftar resultat från tidigare forskning som visat att romer ständigt
måste ta ställning till sin romska identitet i mötet med majoritetssamhället. Den
förhandlas i varje möte med myndighetspersonal, arbetsgivare eller
arbetskamrater. I bilagan till denna rapport diskuteras och presenteras slutsatser av
analysen. Där ges även förslag till hur myndigheter och arbetsgivare kan
säkerställa ett jämställt bemötande som bidrar till att uppfylla romers rättigheter.
Förslagen till vidare insatser har diskuterats och förankrats med referensgruppen
med romska företrädare.
Omedelbara egna tankar, P – Parets tankar, E – Exponera, R – Rangordna, och A –
Arrangera.
Analys av studien
Länsstyrelsen har deltagit i samtliga steg som genomförts i studien och delar
analysen som gjorts av konsulten Oxford Research. Framför allt har den romska
referensgruppen bekräftat bilden som beskrivs i bilagan samt bidragit till att ge
förslag på insatser.
Kvinnornas och männens berättelser om myndigheter och arbetsgivares
bemötande pekar mot att kvinnor och män i de flesta fall bemöts på liknande sätt,
eller sätt som upplevs lika av kvinnor och män. Upplevelsen är att man först och
främst blir bemött som rom och att jämställdhetsfrågan kommer i andra hand eller
inte alls. Det finns snarare en upplevelse om att majoritetens könsrollsmönster
förstärks i och med att man är rom och att jämställdhetsfrågor som rör majoriteten
därmed inte rör romer.
Även om majoriteten av upplevelserna som återgivits i fokusgrupperna inte
upplevs vara beroende på kön identifieras följande situationer då ansvariga
myndigheters bemötande av romer tyder på att romska kvinnor och män får sina
rättigheter uppfyllda i olika stor utsträckning.
Barnomsorg
De flesta kvinnor och män upplevde att de har fått information om barnomsorg.
Kvinnorna är nöjda med sin kontakt med barnomsorgen. Männen ifrågasätter
varför mamman till barnet kontaktas oftare av barnomsorgen än pappan gör. Även
ett par av kvinnorna säger att det verkar finnas en felaktig föreställning bland
icke-romer att romska män och kvinnor inte delar på sysslor i hemmet utan att
kvinnorna ansvarar för alla hushållssysslor och omsorgen om barnen. De beskrev
att barnomsorgen genom sitt bemötande verkar uppfatta männen som förälder i
lägre grad än kvinnorna. Ett par av männen har noterat att barnomsorgens
personal ger dem särskilt beröm när de engagerar sig i barnens liv, vilket gjorde
att de upplevt att barnomsorgen utgår ifrån att de inte är kapabla att ta ansvar.
Sjukvård och omsorg om äldre
Både äldre romska kvinnor och äldre romska män har bristande tillgång till den
sjukvård som landstingen ansvarar för och den omsorg som anordnas i kommunal
regi.
En anledning till att de inte haft kontakt med äldreomsorg beskrevs vara att det
saknas tillgång till äldreomsorg för romska äldre. En man beskrev att det är så
svårt att få tillgång till romsk äldreomsorg att de äldre kommer i kontakt med det
först när de är för sjuka för att tas omhand av släktingar. En kvinna beskrev att
kommunens personal ser annorlunda på romer än på andra människor och att de
tror att romska äldre överdriver sina behov av hjälp. Både männen och kvinnorna
upplevde att kommunen förväntar sig att de själva ska ta hand om sina äldre
släktingar, eftersom de traditionellt sett gjort det, och en man att kommunen
undviker att betala för äldreomsorg genom att låta romerna göra det själva. Den
bristande tillgången påverkar romska kvinnor och män på olika sätt.
Äldre kvinnor: Äldre romska kvinnornas situation är särskilt utsatt när de
på grund av språkliga och kulturella anledningar inte får tillgång till
adekvat sjukvård eller äldreomsorg. Särskilt tydliga är bristerna i
tillgången till hemtjänst.
Yngre kvinnor: Får ta ansvar för de äldre och riskerar bland annat
bristande utbildning och därmed sämre tillgång till arbetsmarknaden.
Män: Kommunalt ansvariga för äldreomsorg upplevs befästa en stereotyp
bild av könsroller och en bild av romska män som aggressiva och
olämpliga att ansvara för omsorg om äldre när de nekar romska män
ansvar för anhörigstöd.
Skola
Fokusgruppen med flickor var mycket kortfattad med korta svar och ofullständiga
frågor, varför några direkta slutsatser inte kan dras för just denna grupp.
Det som kom fram i fokusgruppen med pojkar är att de upplevera att skolan
brister i att motivera unga pojkar till att studera, baserat på ett ömsesidigt lågt
förtroende för varandra. Pojkarna uttryckte även flera tillfällen då de blivit
bemötta på ett nedvärderande sätt av både lärare och elever, på grund av sin
romska identitet. Några hade valt att inte vara öppna med sin identitet på grund av
risken att bli utsatta för trakasserier eller diskriminering. Det finns risk att skolan
inte bidrar till att motivera pojkarna till studier utan snarare riskerar att befästa en
stereotyp tolkning av pojkars skolresultat.
Socialtjänsten
Både kvinnor och män upplever relationen till socialtjänsten som problematisk
och pekar ut situationer som rör omhändertagande av barn som särskilt
komplicerade. Därutöver diskuterar kvinnorna frågor som rör omplacering av barn
medan männen upplever dåligt bemötande i förhållande till vårdnadstvister.
Bemötande
Studien har analyserat likheter och skillnader som finns mellan kvinnors och mäns
upplevelser av hur ett bra respektive dåligt bemötande yttrar sig. I nästan alla
fokusgrupper ges exempel på tillfällen då myndigheter och arbetsgivare bemött
deltagarna på sätt som upplevts som bra respektive mindre bra. I vissa fall
förekommer fall där deltagare uttryckligen upplevt sig bli trakasserade eller
utsatta för öppen diskriminering.
Beskrivningar av bra bemötande förekommer hos både kvinnor och män i nästan
alla fokusgrupper. Gemensamt för kvinnor och män är att reflektionerna över vad
som karaktäriserar ett bra bemötande är betydligt färre och mindre välutvecklade
än beskrivningarna av dåligt bemötande. Beskrivningarna av vad som uppfattas
vara dåligt bemötande är inom de flesta samhällsområden lika mellan kvinnor och
män. Även om majoriteten av berättelserna handlar om dåligt bemötande är
diskussionen om Arbetsförmedlingens bemötande i fokusgruppen med
arbetssökande den enda grupp där ingen kvinna eller man uppger sig ha blivit bra
bemött. Om deltagarnas beskrivningar av upplevelser följer mönstret av
myndigheter och arbetsgivares bemötande av romer skulle det betyda att sämre
bemötanden faktiskt kan vara vanligare än bemötande som upplevs bra. I bilagan
till rapporten utvecklas detta mer fördjupat i avsnitt 6.1-6.7.
Slutsatsen i rapporten är att kön inte verkar vara den maktordning som i första
hand avgör hur romer bemöts av myndigheter och arbetsgivare. I dessa relationer
samspelar kön särskilt med uppfattningar om den romska identiteten. Slutsatserna
indikerar att romer förvägras rättigheter genom myndigheter och arbetsgivares
bemötande, beroende på den romska identiteten och kön, men även kultur, språk
och ålder.
Den romska identiteten
I flera av fokusgrupperna diskuteras valet att ”avslöja” sin romska identitet på
arbetsplatser eller i mötet med myndigheter. Flera deltagare beskriver hur de
agerat på upplevelser av dåligt bemötandet, trakasserier eller öppen
diskriminering. En av de strategier som diskuterades mest var olika sätt att hantera
identiteten som rom. Undantaget från den regeln var att en av pojkarna i
fokusgruppen om utbildning inte berättade om sin identitet för att äldre
generationer i familjen inte gjorde det. Det fanns skillnader mellan olika grupper i
hur stora möjligheter deltagarna upplevde att de hade att undvika att identiteten
som rom blev känd. Männen i gruppen med arbetssökande pratade om namn som
identitetsmarkör, speciellt i kontakt med myndigheter där tjänstemännen
upplevdes känna till vanliga romska namn. Flera av kvinnorna i gruppen för
anställda bar den traditionella klädedräkten för finska romer och blev identifierade
som romer på grund av det. Såväl kvinnor som män kände sig tvungna att förhålla
sig till fördomar om romers pålitlighet, förmåga och ambitioner. Både män och
kvinnor hade upplevt hur personer de mötte gjorde undantag från sina fördomar
om romer för dem efter att de hade berättat om sin identitet.
En av de vanligaste strategierna som nämndes i förhållande till hälso- och
sjukvården var att undvika de institutioner där det deltagarna upplevde att det
fanns en stor risk för diskriminering, det vill säga en stark förväntad
diskriminering. Såväl kvinnor som män angav att de valt att söka sig direkt till en
akutmottagning istället för att försöka få hjälp vid en vårdcentral. Flera av männen
beskrev att de bytt vårdcentral men fått leta länge för att hitta en läkare som
förstod dem. Några av kvinnorna indikerade att de helt enkelt struntat i att söka
vård trots att de upplevde sig behöva den, eftersom det var så svårt att få hjälp.
Förslag på insatser
Slutsatserna indikerar att romer förvägras rättigheter genom myndigheter och
arbetsgivares bemötande. De mönster av bemötande beroende på kön som kan
skönjas samspelar ofta med bemötande utifrån den romska identiteten, vilket gör
att kvinnor och män i vissa situationer förvägras sina rättigheter i olika stor
utsträckning eller på olika sätt. Dessa bemötandemönster liknar i stor utsträckning
de mönster som andra kvinnor och män i samhället står inför. Eftersom det kan
antas att de mekanismer som ligger bakom bemötandet av män respektive kvinnor
och diskriminering inte är unika för romer föreslås insatser som antingen är
inriktade mot att säkerställa ett jämställt bemötande eller mot att förbättra
bemötandet av romer i de situationer som har identifierats, där bemötandet beror
på kön. Insatserna beskrivs mer utförligt i bilagan.
Grundläggande kunskap om romers livsvillkor
Även om höjd kunskapsnivå inte är någon garant för bättre bemötande är kunskap
en av de faktorer som forskning indikerat möjliggör förändringsarbete för
likabehandling. Eftersom den romska identiteten tycks vara den viktigaste faktorn
i bemötande av romer är kunskapshöjande och attitydförändrande insatser särskilt
viktiga för att skapa lika möjligheter för romer.
Förändringsarbete för jämlikt och jämställt bemötande
I vissa situationer, till exempel för romska föräldrar vars barn går i den
kommunala barnomsorgen, är kön den maktordning som primärt avgör
bemötande. Även om den romska identiteten kan spela roll i de mekanismer som
avgör om bemötandet upplevs som bra eller dåligt är det sannolikt att bemötandet
i sådana sammanhang följer liknande mönster som för majoritetsbefolkningen.
Det bekräftas av forskning som indikerar att bemötandet av föräldrar i
majoritetsbefolkningen också är avhängigt vilket kön man tillhör. I dessa
sammanhang är det särskilt viktigt verka för jämställt bemötande.
Förbättra tillgången till tolk
För exempelvis romska äldre kvinnor är tillgång till tolk och närvaron av personer
som har kunskap om kultur och språk avgörande för att säkerställa tillgången till
vård och omsorg. Utan möjligheter att förstå eller göra sig förstådd blir såväl äldre
som yngre romer beroende av egna sociala nätverk och riskerar att inte få sina
rättigheter uppfyllda. På liknande sätt behöver tillgången till
modersmålsundervisning på en dialekt som passar eleven förbättras för att
säkerställa både romska flickor och pojkars skolgång.
Romer inkluderas i verksamheten
Kön är i de flesta fall inte den maktordning som i första hand avgör bemötandet
av romer. Istället styrs bemötandet av den romska identiteten. Bemötandet av
kvinnor respektive män samspelar ofta med bemötande utifrån den romska
identiteten. Myndigheters uppfattningar om såväl kön som den romska identiteten
behöver åtgärdas. Ett sätt att är att säkerställa detta är att det romska perspektivet
inkluderas i verksamheten.
Ett sätt att åstadkomma detta är genom fortsatta satsningar på romska brobyggare.
En större representation och närvaro av romsk personal skulle sannolikt bidra till
att förbättra romers förtroende för personal på myndigheter och kommuner på
flera sätt. För det första skulle det på längre sikt kunna bidra till att förbättra
kunskapen och förståelsen för romers situation, historia, livsvillkor och språk hos
annan personal. För det andra skulle det på kort sikt kunna motverka att romer
undviker att söka sig till exempelvis hälso- och sjukvården om de vet att det finns
möjlighet att möta någon som har förståelse för deras situation.
Den viktigaste insatsen är dock att romer får tillgång till den ordinarie
arbetsmarknaden utan risk för diskriminering eller förutfattade meningar om den
romska identiteten.
Avslutande diskussion
Länsstyrelsen menar att romers rättigheter inte uppfylls i samma grad som
majoritetsbefolkningen. Detta har konstaterats tidigare men kan upprepas
ytterligare. Jämställdhetsfrågan är viktig, men överskuggas ofta av den romska
identiteten och de föreställningar som finns om romer som grupp. Den romska
identiteten tycks vara den viktigaste faktorn i bemötande av romer och påverkar
romska kvinnor och män i lika hög grad, men där även föreställningar om romska
mannen och romska kvinnan påverkar möjligheten till inkludering negativt.
Länsstyrelsen delar slutsatsen i rapportens bilaga att det sannolikt är få
medarbetare vid myndigheter som är medvetna hur deras bemötande påverkas av
både egna och samhällets generella fördomar mot romer. Fortsatt arbete för
jämställt och jämlikt arbete bör kombineras med kunskapshöjande aktiviteter om
romers situation.
Länsstyrelsen delar även Kommissionen mot antiziganism bedömning att en stor
del av arbetet med att främja och säkerställa romers rättigheter bedrivs i
projektform och att det finns behov av ett mer långsiktigt och strategiskt
förändringsarbete18. Kommissionen har föreslagit att en nationell institution
inrättas med ansvar för frågor som rör antiziganism och romers rättigheter. En
sådan institution skulle också kunna ha ansvar för att sprida information och
kunskap om romers situation för ökad jämlikhet och jämställdhet.
Beslut i detta ärende har fattats av länsöverdirektör Magdalena Bosson.
I den slutliga handläggningen har även deltagit tillväxtdirektör Mats Hedenström.
Majlis Nilsson, samordnare för strategin för romsk inkludering, har varit
föredragande.
Magdalena Bosson
Länsöverdirektör
Majlis Nilsson
Samordnare
18Kommissionen mot antiziganism. Första delrapporten. 2015
