JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
Associations och
konkurrensrätt
Övningsmaterial för grundkursen
i
associationsrätt
Vårterminen 2016
1
Personbolag
Lästips: Denna övning handlar om lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
(BL) och dess tillämpning. Sätt dig in hur lagen är disponerad (lägg märke till
underrubrikerna i t.ex. kap. 2). Läs sedan kap. 3 samt relevanta delar av kap. 4 – 6 i
boken om Handelsbolag och enkla bolag.
Fråga 1
Handelsbolaget Lundahus äger och förvaltar ett tiotal hyreshus. Bolagets verksamhet har
pågått i fem år. Bolaget har sju delägare, som vid starten gjort en insats på 100 000
vardera. Efter diskussion och överenskommelse mellan delägarna på årsmötet har år
efter år insatskapitalet ökats och 2011 uppgår det till 500 000 per ägare. Vid 2012 års
möte uppkommer ånyo fråga om en insatsökning, nu med 100 000 per ägare.
Motiveringen är att bolaget måste stärka sitt egna kapital. Diskussionen blir livlig. Som
vid tidigare årsmöten är det endast delägaren X som protesterar mot förslaget till
insatsökning. X säger: ”Redan vid första årsmötet har jag sagt att jag motsätter mig
kapitaltillskott. Jag har varje år sagt samma sak men samtidigt förklarat att jag för att
undvika splittring rättat in mig i ledet. Nu är måttet rågat – jag tänker inte satsa en krona
ytterligare!” Övriga sex delägare är alla för en insatsökning. Det noteras i
mötesprotokollet att förslaget om en insatsökning bifallits med sex röster mot en.
Mötesordföranden rådfrågar nu dig om ett för X bindande majoritetsbeslut fattats?
Frågan berörs i bolagsavtalet från år 2000 endast på så vis att det under rubriken
”insatskapital” anges att ”delägarna ska vardera tillskjuta 100 000 kontant”.
Fråga 2
Två lantbrukande grannar från Visseltofta, Arne Andersson och Bertil Bengtsson,
bedriver sedan ett antal år ett rätt livligt samarbete (vid sidan av de jord- och skogsbruk
som de var för sig idkar). Några papper om sin samverkan har de aldrig skrivit. Som
grannar träffas de dagligen och diskuterar och bestämmer vad som ska ske i deras
gemenskap. I dagsläget arrenderar de tillsammans 70 hektar betes- och slåttervall. De har
sammanlagt ett fyrtiotal biffdjur i sin ägo samt en traktor och viss annan utrustning. I flera
fall har de tillsammans gjort inköp och försäljningar till gemenskapen; inte så sällan är det
Bertil som gjort affärer då han pga. ett deltidsarbete ofta är i Osby. När Arne en dag är på
Lantmännen för att köpa foder till sina grisar blir han avkrävd 10 000 som är priset på ett
parti stängsel som Bertil köpt för ”Anderssons och Bengtssons Biffdjurssällskap” som det
står på ordersedeln. Arne minns att han och Bertil talat om att viss mark borde inhägnas,
men de kom aldrig till någon överenskommelse om vad som skulle göras och något
stängsel har han inte sett av. Han funderar över om han ska vägra att betala, om han ska
betala hälften eller vad han annars ska göra? Ge honom ett gott råd!
Fråga 3
Byggman AB och Maskin AB projekterar och bygger sedan 2002 tillsammans en motorväg
mellan Storby och Småstad. Projektet går under namnet ”Storby Link”. Beställare är staten
2
genom vägverket. Storby Link planeras och styrs av en styrelse bestående av två
direktörer från vardera företaget. Arbetet utförs genom att vart och ett av företagen
utnyttjar sin egen arbetsledning samt sina egna maskiner och anställda. Projektet har
ingen egen bokföring. Delägarna beräknar var för sig vad man ska ha i ersättning för sin
medverkan varefter beloppen enbart läggs samman och Storby Link sänder en faktura till
vägverket. När betalningen kommer delas pengarna helt enkelt mellan delägarna. Efter
diskussion i styrelsen har det under hösten 2010 liksom tidigare bestämts hur många
anställda och vilka maskiner som ska sättas in på en viss vägsträcka fram tom den sista
april 2011. Vidare bestäms på samma vis som förut att en räkning på 50 miljoner ska
sändas till vägverket, av vilket belopp 30 miljoner avser Byggmans åtagande och 20
miljoner Maskinbolagets (för tiden fram tom den sista april 2011).
Strax före årsskiftet 2010/2011 drabbas Maskinbolaget av en akut ekonomisk kris.
Maskinbolagets fordringsägare har svårt att få betalt och det ryktas om en
betalningsinställelse. I början av 2011 betalar vägverket ut de begärda 50 miljonerna till
Storby Link. Innan styrelsen hunnit fördela pengarna mellan delägarföretagen begär
kronofogdemyndigheten (Krfm) utmätning i, som det heter, ”Maskinbolagets andel i
Storby Links fordran på vägverket, dvs. 25 miljoner, motsvarande Maskinbolagets
hälftenandel i StorbyLink. Samtidigt begär Krfm att samtliga vägmaskiner som
Maskinbolaget utnyttjar i projektet ska tas i mät. Byggmans direktörer protesterar
högljutt och menar att de 50 miljonerna från vägverket tillhör Storby Link-projektet fram
till dess att pengarna fördelats mellan delägarna. Vidare anser de att vägmaskinerna inte
kan tas i mät; uppgörelsen med vägverket förutsätter att maskinerna används i projektet
fram till den sista april 2011 och att betalningen från vägverket omfattar bl.a. kostnaderna
för deras utnyttjande för den aktuella vägsträckan som ännu inte är färdigställd. Har Krfm
stöd för sina krav rörande pengarna från vägverket och vägmaskinerna? Eller har
Byggmans direktörer rätt?
Fråga 4
Ab Plåtlackering har en förfallen fordran på 50 000 på ”Bilfirman Svensson och Co”.
Fakturan avser fyra måleriarbeten som den första mars 2011 beställts av Siv Svensson
och erkänts av henne med namnteckning och firmastämpel med nyss angivet innehåll. Då
Plåtlackering kräver Siv vägrar hon betala med hänvisning till att hon den första juni 2011
försatts i konkurs. Men bussiga Siv hänvisar till sin kompanjon Olga Olsson. Då Plåtlack
samma dag kräver Olga vägrar även hon att betala. Olga visar upp en fem år gammal
handling – rubricerad ”bolagsavtal” – av vilken framgår att Siv, Olga och en tredje tjej,
Greta, träffat avtal om att tillsammans köpa och sälja bilar. Vidare framgår att Olgas och
Gretas ”ansvar begränsats till ett insatskapital på 5 000 vardera”. Enligt avtalet ska de tre
utgöra styrelse, men bilföretagets verksamhet ska ledas av Siv. Olga upplyser vänligt
Plåtlackering om att saken kompliceras av att Greta lämnat bilföretaget den första
februari 2011. I förtvivlan ringer Plåtlackerings ägare upp Bolagsverket och får reda på
att bilföretaget 2005 registrerats som kommanditbolag på det vis Olga angett. Enligt
registret är Greta fortfarande delägare i företaget. Redogör kort för vem som ska betala
(och hur mycket) Siv, Olga och Greta emellan!
3
Bolagsbildning och tillskott av aktiekapital
Lästips: Förbered övningen genom att studera 2 kap. ABL. Fråga 2 och 3 utmärker sig genom att
handla om redan bildade och inregistrerade aktiebolag. En bakgrundsbeskrivning till de senare
frågorna hittar du i:
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, kap. 5.1 – 5.2 och 7.1 – 7.3
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 6.4 – 6.5 och kap. 7.6
Fråga 1
En lördagskväll sitter fyra affärsbekanta (A-D) på krogen ”Bellmans lycka” och drömmer
om ett vinstprojekt. Drömmarna tar under middagen allt fastare former. En av de fyra,
juristen A, tar fram pennan och skissar på en stiftelseurkund till aktiebolaget Alfa.
Aktiekapitalet ska vara minst 4 miljoner kronor och ägas i lika delar av de fyra.
Entusiasmen är hög – enbart nyckelpersonen B tvekar – men man enas till sist. Kan en
bindande bolagsbildning ske till kaffet efter måltiden på Bellmans lycka?
Fråga 2
AB Beta, som tillverkar hundmat, har ett aktiekapital på 500 000. Bolagets ekonomi är
god – rejäla vinster har samlats på hög under senare år. De kan komma väl till pass vid
den nysatsning som nu ska ske. Men satsningen kräver också ett större banklån varför
banken säger åt ende aktieägaren A att hon först måste öka aktiekapitalet till 1 000 000.
A lägger pannan i djupa veck. Hon bläddrar i ABL och frågar sin syster B om råd.
(a) Kan A genomföra tillskott genom en revers, dvs. ett skuldebrev i vilket A förbinder
sig att vid anfordran betala 500 000?
(b) Kan A tillskjuta en aktiepost i AB Rupfel, som i dagarna inställt betalningarna?
Aktierna har A nyligen köpt för 700 000.
(c) A har en fordran på AB Beta avseende köttleveranser från A:s stora lantbruk. Kan
fordran kvittas mot nya aktier i AB Beta?
(d) B skrattar och säger att A ”inte ska gå över ån efter vatten”. Vad i hela världen kan
B mena?
Fråga 3
Aktiebolaget Grönsakshuset behöver mer kapital. En av de två aktieägarna, Julie, har två
frågor:
(a) Går det att öka det egna kapitalet genom att Julie helt enkelt lovar att betala
100 000 till Grönsakshuset?
(b) Innebär detta i så fall att Julie får fler aktier?
4
Fråga 4
Taxiflygföretaget AB Snabba lägen (ASL) är i konkurs. Bolaget ägs av syskonen X och Y, av
vilka bara den senare haft kompetens som flygare och varit den drivande kraften i
företaget. Förvaltaren, advokat A, finner att skulderna överstiger tillgångarna flera gånger
om. En närmare undersökning visar att aktiekapitalet på 700 000 vid bolagets bildning
till hälften tillskjutits kontant av X och till hälften av Y. Y:s tillskott skedde genom
bronsskulpturen ”På spaning efter den tid som flytt” av konstnären Pelle Splash.
Föremålet pryder fortfarande ASL:s nedlagda kontor på Brådlanda flygplats. Skulpturen
visar sig dock omöjlig att avyttra till konstkännare (eller via Blocket). Förvaltaren har
dock fått ett bud på 10 000 av en skrothandlare i Malmö som försäkrar att det minsann är
ett bra pris för skulpturen. Efter moget övervägande slår A till och säljer skulpturen. Finns
det stöd i ABL för att kräva in den brist som uppenbarligen uppstått i aktiekapitalet vid
bolagsbildningen?
5
Firmateckning
Dagens övning ska ägnas åt frågor om representationskompetensen i bolag: Vem är behörig att
ingå avtal för ett bolag? Kan en företrädares befogenhet begränsas? Vilken verkan för avtalets
giltighet får ett behörighets- respektive befogenhetsöverskridande?
Lästips: Förbered övningen genom att läsa igenom 8 kap. ABL samt relevanta delar av lagen
(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (BL). Notera även betydelsen av
handelsregisterlagen (1974:157) (HRL), särskilt 19 §. Läs också Handelsbolag och enkla bolag,
kap. 5, och
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, kap. 11.3 – 11.4
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 4.1 – 4.2, 4.4 – 4.6
Fråga 1
Sedan ett antal år äger fem kompisar (A-E) handelsbolaget Handelshuset. Handelshuset
äger tio hyresfastigheter. Bolagsavtalet säger bl.a. följande:
Bolaget ska i vinstsyfte förvalta hyresfastigheter. Bolagets leds av en styrelse, bestående av A-E, som fattar
övergripande beslut i bolagets angelägenheter. Firman tecknas av A ensam, men köp och försäljning av fast
egendom kräver samtliga delägares samtycke.
Handelsbolaget har registrerats i handelsregistret. A har sedan mitten av maj 2010
förhandlat med X om att denne ska köpa en av bolagets fastigheter, Galten nr 8
(taxeringsvärde 6 miljoner). Den första juni 2010 tecknas avtal om köp av Galten nr 8 för
6 miljoner. Styrelseledamöterna B-E i handelsbolaget blir upprörda när de ett par dagar
senare får höra talas om avtalet med X. De anser att A gjort en mycket dålig affär –
fastigheten är värd minst det dubbla taxeringsvärdet. Är Handelshuset bundet av avtalet
med X?
Fråga 2
Eva Ek är VD i AB Cato (publ). Bolaget har ett aktiekapital på 30 miljoner och omsätter ca
200 miljoner varje år. Cato ska enligt bolagsordningen ”tillverka hårddiskar och annan
elektronisk utrustning”. Vid ett styrelsesammanträde uppkommer en vild diskussion om
ett kontrakt som Eva skrivit under den gångna månaden. Styrelseledamoten X hävdar
nämligen att Eva handlat i strid mot bolagets intressen genom att för 500 000 köpa
samtliga aktier i det mindre åkeriföretaget Budexpressen AB. X anser att Eva visserligen
inte betalat ett överpris men påstår att affären ligger utanför den typ av rörelse som
bolaget ska driva samt att Eva även av ”familjeskäl” borde ha avstått från affären (säljare
av aktierna i Budexpressen är Evas bror). Eva försvarar sig med att Cato till ett rimligt pris
köpt på sig nödvändig transportkapacitet. En majoritet av styrelsen är emot affären (och
från och med nu även mot Eva) och frågar dig ”om kontraktet kan annulleras”?
6
Fråga 3
AB Cato har fått en ny ensamägare, AB Gigant pub. Den nya ägaren planerar att organisera
om Cato. Man vill bl.a. se över principerna för firmateckning i Cato. Gigant vill
åstadkomma följande lösningar:
(a) AB Catos firma tecknas av den person som är VD i AB Gigant.
(b) AB Catos VD ges rätt att vidta åtgärd utanför den löpande förvaltningen.
(c) Endast aktieägare, styrelseledamot och VD ska ha rätt att bemyndigas som
firmatecknare i AB Cato.
AB Cato är positiv till förslagen och bolagets VD frågar dig hur bolaget ska gå till väga för
att aktiebolagsrättsligt reglera de lösningar som föreslagits? Kan de tryggas genom
föreskrifter i Catos bolagsordning?
Fråga 4
X är styrelseordförande i familjeföretaget AB Alfa (publ), som har en storägare, Y, med 70
% av aktierna och tre övriga ägare med vardera 10 %. X har av styrelsen bemyndigats att
teckna bolagets firma (sk särskild firmatecknare). Bolagets styrelse har ganska länge
diskuterat ett eventuellt förvärv av Storföretaget AB och gett X direktiv om att förhandla
fram en uppgörelse. Vid förhandlingar mellan X och Storföretaget överenskoms att Alfa
ska köpa Storföretaget för 10 miljoner och att Alfa ska erlägga likvid genom en riktad
nyemission till Storföretagets ägare på 10 miljoner (10 000 aktier till kvotvärdet 1000).
En riktad nyemission innebär att Alfa ger ut aktier till Storföretagets ägare som betalar de
nya aktierna med apportegendom (dvs. aktierna i Storföretaget). Vid ett extra
styrelsesammanträde i Alfa anser styrelseledamoten Y att affären blir för dyr för Alfa. Alla
andra styrelseledamöter ställer sig bakom X och anser att Alfa är bundet genom X:s avtal
med Storföretaget. Är Alfa bundet?
7
Minoritetsskydd
Lästips: Förbered övningen genom att läsa
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, 10 kap.
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem: kap. 3.3, 3.5 – 3.6, 5.5 och
5.9 – 5.10
Fråga 1
Det lönsamma Bokförlaget AB (BOKAB) har ett registrerat aktiekapital på 10 miljoner (i
bolagsordningen anges aktiekapitalet till minst 5 och högst 20 miljoner) fördelat på 1
miljon aktier. Verksamheten går ut på att ”marknadsföra tidningar, böcker och andra
medieprodukter rörande samhälls- och livsåskådningsfrågor”. Bolaget anses vara värt
omkring 100 miljoner. Aktierna – som har lika rätt – ägs till 6/10 av finansbolaget A och
till 4/10 av B, som en gång i tiden grundat företaget. När B får se kallelsen till 2012 års
årsstämma i BOKAB blir hon chockad. Enligt dagordningen föreslås nämligen en
nyemission av 1 miljon aktier. Samtliga aktier ska enligt förslaget tecknas av A. Vidare
framgår att emissionsvederlaget ska vara ett antal av A ägda patenträttigheter som avser
metoder för framställning av pappersmassa. Enligt yttrande av bolagets revisor har
patenten ett värde för BOKAB på 10 miljoner.
B är arg och anser att BOKAB inte behöver några patent och att de högst kan vara värda
totalt 1 miljon. Hon ber dig utreda om det finns möjligheter att med stöd av ABL ingripa
mot A:s försök att berika sig på bolagets och B:s bekostnad. Motivera!
Fråga 2
AB Textil är ett företag med lång tradition som länge försett Grönköping med
arbetstillfällen. I bolagsordningen står det att företaget ska tillverka kläder. Aktierna ägs
till största delen av folk som arbetar i någon av företagets tre fabriker. Efter ett
generationsskifte har dock några ”utomstående” förvärvat aktier i bolaget. En av dessa är
T, bördig från trakten kring Grönköping och med ny dubbelexamen i juridik och ekonomi
från Lunds universitet.
AB Textil har svåra lönsamhetsproblem. Det är billigare att sy kläder i Asien än i
Grönköping. Det är uppenbart att det behövs stora nedskärningar i Grönköping för att få
företaget att överleva. T arbetar fram ett förslag till omstruktureringar av verksamheten
– bl.a. ”outsourcing” av delar av produktionen till Indien – men förslaget får inget
genomslag på bolagsstämman.
Stämman röstar istället för att utöka antalet sömmerskor i Grönköping. Motiveringen är
att AB Textil har ett ”moraliskt ansvar” och måste ta hand om bygdens folk genom att
utöka arbetstillfällena inom företaget. Samma dag tar också bolagets styrelse ett viktigt
beslut. Styrelsen beslutar att ge alla sömmerskor som arbetat i 30 år var sin guldklocka.
Styrelsen, som nog inser vidden av företagets ekonomiska problem, beslutar också att
man ska börja sälja ut fastigheter för att få in litet pengar. Fastighetsmarknaden är inte
8
särskilt god, men man vill bli av med fastigheterna snabbt och säljer därför tre fastigheter
till en av bolagets största aktieägare. Det är uppenbart att fastigheterna säljs till ett
underpris, men styrelsen tycker att ”något betalt är ju bättre än inget”.
(a) Kommentera besluten av stämman och styrelsen. Finns något att anmärka på?
(b) T är arg över både stämmans och styrelsens beslut. Vad kan han göra?
Fråga 3
AB Knyppling har 10 A-aktier och 200 B-aktier. Aktieägare Andersson äger samtliga Aaktier som vardera har 10 röster, medan aktieägare Bengtsson äger samtliga B-aktier som
vardera har en röst. På bolagsstämman ska man välja en ny styrelse. Andersson och
Bengtsson har inte alls samma syn på vem som ska ingå i styrelsen.
(a) Vem kommer att ”vinna” omröstningen om vi utgår från att Andersson och
Bengtsson röstar för det fulla värdet av sina aktier?
(b) Anta istället att det i bolagsordningen finns inskriven en bestämmelse som innebär
att ingen får rösta för mer än 20 % av de på stämman företrädda aktierna. Hur
skulle en röstning på stämman då utfalla om Andersson och Bengtsson röstar ”så
långt möjligt” för sina aktier? Kan Bengtsson agera på något sätt för att få större
inflytande i röstningssituationen?
Fråga 4
Aria AB arrangerar i marknadsföringssyfte en golftävling. Man lyckas engagera den
internationella golfstjärnan X som en av spelarna. Antalet biljetter för åskådare är
begränsat, men delas ut kostnadsfritt till alla som varit aktieägare i bolaget i mer än fem
år. Varken bolaget eller övriga aktieägare (dvs. de som varit aktieägare kortare tid än fem
år) förorsakas några kostnader av biljettarrangemanget. Kalle Persson har ägt aktier i ett
drygt halvår och har ett brinnande golfintresse. När Kalle ringer till Aria AB:s
marknadschef får han besked om att han inte kan få någon biljett. Kalle blir givetvis
mycket besviken. Han kontaktar styrelseordföranden och påpekar att
fördelningsmetoden av biljetterna strider mot likhetsprincipen. Hur ska
styrelseordföranden svara Kalle?
9
Skadestånd
Lästips: Förbered övningen genom att läsa igenom 29 kap. ABL. Läs även:
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, kap. 19.2
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 4.10
Fråga 1
AB Alfa priv har en styrelse på sju personer inkluderande VD Svea Nilson. Alfa sysslar med
aktieförvaltning och balansräkningen omsluter 50 miljoner. Varje år köper och säljer Alfa
aktier för omkring 20 % av sin balansomslutning. Svea har för Alfas räkning i mars 2010
köpt en aktiepost i AB Imperial för 700 000 (10 000 aktier). Styrelsen har tidigare
godtagit att Svea på egen hand genomfört vissa aktieaffärer, men normalt har
placeringarna dessförinnan diskuterats i styrelsen, särskilt sådana med hög risk. Frågan
om aktieköpet i Imperial har inte berörts i styrelsen, men Svea har någon vecka före
affären diskuterat ett eventuellt aktieköp med styrelsens ordförande Evert Kvick och en
annan styrelseledamot advokat Stig Olsson. Svea meddelade då Evert att hon talat med
Alfas revisor Arne Nilsson och av denne fått uppmuntrande besked om Imperial. Evert
blev något undrande med tanke på vissa tidningsskriverier under 2009 om Imperials
verksamhet – dessutom känner Evert till att Imperials aktiekurs under senaste halvåret
hoppat upp och ned (varit ”volatil”). Med tanke på denna osäkerhet uppger Evert att han
blev överraskad av Sveas köp av Imperialaktier. Inför årsstämman i Alfa i april 2011 visar
det sig att Imperial inställt sin betalning och strax därpå gått i konkurs. På fråga visar det
sig att Sveas dokumentation rörande Imperialaffären är mager (Imperial-akten hos Alfa
innehåller ett A4-papper).
Kan Alfa kräva skadestånd av Svea, Evert och/eller Arne enligt ABL pga. aktieköpet?
Fråga 2
Aktiebolaget Lundby Bruk ägs av syskonen A, B, C och D. Bolaget importerar
plastprodukter och omsätter omkring 30 miljoner årligen. Antalet aktier i bolaget är
1000. A-D äger 550, 200, 150 respektive 100 st. Styrelsen i bolaget utgörs av A samt
bankdirektören X och advokaten Y, men bolaget sköts i praktiken av VD, den
heltidsanställde A. På senare år har bolaget haft ekonomiska problem, inte minst med
likviditeten. A har till priser som avsevärt understiger marknadsvärdena sålt
bolagstillgångar, t.ex. en förpackningsmaskin (2005), aktierna i ett dotterbolag (jan
2006), värdefull tomtmark (jan 2007), en post värdepapper (febr 2008), en större lastbil
(nov 2009) och en ny personbil (jan 2010). Sedan 2005 har bolaget också redovisat allt
större förluster. Vid stämman 2011 känner syskonen B-D naturligtvis till de negativa
resultaten – och att bolaget tvingats till uppoffringar för likviditetens skull – men får först
inför årsstämman i april 2011 (avseende kalenderåret 2010) reda på alla de transaktioner
som nämnts ovan. Affärerna har alla inneburit att bolaget fått ett vederlag som endast
motsvarar 50-70 % av de realiserade tillgångarnas marknadsvärde. A säger att samtliga
transaktioner ”på kronan när” har presenterats, om man läser noga, i bilagorna till den
utsända årsredovisningen (med uppgifter om förändringar på olika tillgångskonton
m.m.).
10
En förbannad D struntar i familjefriden och ber dig om en kort redogörelse för de
aktiebolagsrättsliga förutsättningarna för att D ska få A att ersätta bolaget för de förluster
som uppstått vid försäljningen av bolagets tillgångar under åren 2005 till och med 2010.
Fråga 3
AB Puff har gått i konkurs med ett stort underskott av tillgångar. Ett år före konkursen
förvärvade Puff en maskin för 1 miljon på två månaders kredit från leverantören
MASKINAB. Vid konkursen är Puffs skuld till MASKINAB 400 000. Pga. en ansenlig mängd
prioriterade fordringar kan MASKINAB inte påräkna någon utdelning i konkursen.
MASKINAB får genom förvaltarens utredning veta att Puffs ensamägare och styrelse, Eva
Ek, vid två tillfällen för omkring ett halvår sedan gjort betalningar (med Puffs medel) på
omkring sammanlagt 300 000 till X-företaget, som ägs av Evas make. Betalningarna avser
”sponsringsinsatser” som X avser utföra för Puff. Bedöm MASKINAB:s chanser att med
stöd av ABL kräva den förmögna Eva på skadestånd.
11
Seminarieövning: Minoritetsskydd och skadestånd
I denna övning analyserar vi ett enda fall, NJA 2000 s. 404. Detta ger oss en möjlighet att tränga
in i fallet på djupet och se vart det för oss. Till skillnad från ”vanliga” rättsfallsseminarier
kommer vi därför att gå igenom fallet i dess helhet; från parternas yrkanden och grunder i
tingsrätten samt bevisföringen till hur respektive instans avdömer fallet. För att övningen ska
vara meningsfull krävs därför att ni grundligt läst igenom fallet och inte bara koncentrerar er på
HD:s domskäl!
Som alltid är det klokt att även förbereda övningen genom att skaffa er en överblick över det
behandlade temat och dess reglering i ABL. Läs igenom skadeståndsreglerna i 29 kap. och
studera följande.
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, 10 kap. och kap. 19.2
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 4.10 och 5.5
Välkomna!
12
Värdeöverföringar
Lästips: Förbered denna övning genom att läsa igenom 17 kap. ABL. Läs även:
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, 14 kap.
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 7.1 – 7.8 och 7.11
Fråga 1
AB Cato priv. har efter en rad år med nollresultat försatts i konkurs våren 2009.
Konkursförvaltarens utredning visar på en rad orsaker till bolagets trångmål.
Utredningen pekar bl.a. på att aktierna i bolaget skiftat ägare under 2008. Bolagets
grundare och ensamägare Agneta Andersson har då till Bertil Bengtsson på en månads
kredit sålt samtliga aktier för en miljon. Den kontanta köpeskillingen har Bertil (inom
månadsfristen) skaffat fram genom att i egenskap av nybliven ägare till Cato ta upp ett lån
från Cato på en miljon och som säkerhet för lånet har Bertil till Cato lämnat en inteckning
(på samma belopp) i sin villafastighet. Konkursförvaltarens utredning visar att Bertils
ekonomi verkligen varit kraftigt ansträngd under senare år samt att villafastigheten 2008
varit värd omkring 3 miljoner och att det finns inteckningar i fastigheten före Catos på
sammanlagt 2,5 miljoner.
Konkursförvaltaren undersöker vad konkursboet med aktiebolagsrättsliga medel kan
göra med anledning av Catos kredit till Bertil.
Fråga 2
Oxen Matmarknad AB publ. ägs av A. Bolaget äger två stora varuhus i södra Sverige. A är
bolagets VD. Styrelsen består av A samt X, som är anställd som ekonomichef i företaget.
Oxen har ett femtiotal anställda, 5 tjänstemän och 45 butiksbiträden. Bolaget har under
de senaste fyra åren redovisat nollresultat. A har inte någon förmögenhet av betydelse
(bortsett från att aktierna i Oxen för några år sedan värderats till knappt 4 miljoner). X är
däremot tämligen förmögen. Han har nämligen blivit rik på aktiespekulationer. Även A
har sedan två år tillbaka sysslat med aktieaffärer. A har i Sydbanken lånat upp
sammanlagt 10 miljoner (under ett års tid) och för dessa pengar har A köpt aktier.
Sydbanken har krävt säkerhet för banklånen varför Oxen genom styrelsebeslut gått i
borgen för lånen. Till banken har styrelsen sagt att lånen ska användas för investeringar i
Oxen. A:s aktieköp visar sig misslyckade. Han klarar inte av räntorna på lånen i
Sydbanken. A försätts i konkurs. Sydbanken riktar med anledning av borgensåtagandet
krav mot Oxen, som också försätts i konkurs.
Vad kan konkursförvaltaren i Oxen göra med hjälp av ABL utifrån det inträffade?
Fråga 3
AB Digital ägs till 80 % av AB Förvaltning och till 20 % av AB Invest. Digitals aktiekapital
är på 100 miljoner (en miljon aktier). Digitals lönsamhet är dålig; bolaget har redovisat
förlust under två år. Det lönsamma AB Invest vill dra sig tillbaka och erbjuder AB
13
Förvaltning att köpa Invests aktier i Digital för reapriset 10 miljoner. Men finansieringen
av aktieöverlåtelsen blir en knäckfråga. Förvaltnings ekonomi är nämligen svag, tre år
med nollresultat, och bolaget har även en svag likviditet. Till sist enas styrelsen i AB
Digital om att låna ut 10 miljoner till Förvaltning så att bolaget kan genomföra aktieköpet.
Vilka aktiebolagsrättsliga påföljder kan aktualiseras?
14
Aktieägaravtal och bolagsordning
Lästips: Förbered övningen genom att läsa:
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, kap. 5.3 – 5.4
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 5.8
Fråga 1
AB X ägs med en fjärdel vardera av syskonen A, B, C och D. Endast en aktieklass finns.
Syskonen har träffat ett skriftligt avtal som bland annat innehåller följande bestämmelse:
”Beslut om ändringar av bolagsordningen är giltiga endast om Parterna är överens.”
Avtalet till trots förenar sig A, B och C och genomdriver på bolagsstämma ett beslut om
att ändra bolagsordningen.
D konsulterar nu Dig för att höra sig för vilka remedier (om några) som står D till buds.
Ska t.ex. Bolagsverket vägra registrering av bolagsordningsändringen? Kan D med
framgång klandra stämmobeslutet? Kan D med framgång väcka skadeståndstalan mot A,
B och C? Hur ska D i så fall lägga upp sin talan: är det fråga om skadestånd enligt 29 kap.
ABL?
Fråga 2
Samma som ovan, men med tillägg av att avtalet även innehåller följande bestämmelse:
”Parterna åtar sig att kontinuerligt utöva sina aktiebolagsrättsliga rättigheter &
befogenheter på ett sådant sätt att avtalet upprätthålls”.
Gör detta någon skillnad för ställningstagandet till ovanstående frågor? Och i så fall
varför?
Fråga 3
Bolagsordningsreglering utgör i viss utsträckning ett alternativ till avtalsreglering. Anta
att aktieägarna i ovannämnda exempel funderar på att införa någon av följande
bestämmelser i bolagsordningen:
”Beslut om bolagsordningsändringar kräver samtycke av samtliga aktieägare”
”Beslut om bolagsordningsändringar kräver samtycke av A,B,C och D”
(a) Förstnämnda bestämmelse är utan tvekan aktiebolagsrättsligt tillåten, men inte
sistnämnda. Varför?
(b) Anta att bolagsordningen innehåller förstnämnda bestämmelse. Förändrar detta
D:s position? I så fall: hur och varför?
15
Fråga 4
Läkarakuten AB ägs av fyra läkare och bedriver privat sjukvårdsverksamhet.
Aktieägarna är anställda i bolaget och har träffat ett omfattande och till tiden obegränsat
aktieägaravtal. Enligt avtalet är Part (härefter: ”utträdande part”) bland annat skyldig att
sälja sina aktier till övriga Parter i händelse av att utträdande part lämnar sin
anställning. En av aktieägarna, Åsa, säger upp avtalet. Därefter väntar Åsa sex månader
och säger sedan upp sitt anställningsförhållande i Läkarakuten AB. Åsa vägrar dock att
avhända sig sina aktier och ställer därmed till stora problem för övriga aktieägare.
(a) Vilken verkan (om någon) har Åsas uppsägning?
(b) Kan övriga aktieägare kräva att Åsa säljer sina aktier?
(c) Kan de få skadestånd av Åsa?
(d) Vad är den praktiska lärdomen av exemplet?
16
Seminarieövning: Från Suecia till Sturetvätten
I detta seminarium fokuserar vi på tre centrala rättsfall rörande olovliga
värdeöverföringar: Sueciafallet NJA 1951 s. 6 (I), Sömåfallet NJA 1997 s. 418 och
Sturetvättsfallet NJA 1999 s. 426. Koncentrera er på HD:s domskäl och försök besvara den
för all prejudikatläsning gyllene frågan: vilken eller vilka rättsnormer kan utläsas av
fallen?
Vid sidan av rättsfallsstudiet är det klokt att förbereda övningen genom att läsa igenom
reglerna i 17 kap. ABL samt genom att studera följande.
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, 14 kap.
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 7.1 – 7.8 och 7.11
Välkomna!
17
Seminarieövning: Ansvar för aktieägare och ledning
Nedan anges några rättsfall som exemplifierar ansvar för aktieägare och ledning och i
anslutning till dessa finns ett antal frågor som kommer att diskuteras vid seminariet.
Förbered övningen genom att läsa igenom relevanta regler i 25 kap. ABL samt genom att
studera följande.
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, kap. 15.2 – 15.3
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 7.10.5 och 7.12
Välkomna!
Medansvar pga. reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist
NJA 1988 s. 620.
Ö 4853-13 (se Högsta domstolens hemsida)
Ansvarsgenombrott
T 2133-14 (se Högsta domstolens hemsida)
18
Emission och aktiemarknad
Lästips: Förbered övningen genom att läsa:
Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, kap. 7.3 och 8.3
Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, kap. 7
Fråga 1 (Emissionsförfaranden)
Fredrik driver på en mindre ort en mekanisk verkstad med sju anställda. Lokalen och
verksamheten är placerad i hans eget aktiebolag med ett aktiekapital på 100 000. Med
egna medel har bolaget gjort investeringar i ny verkstadsutrustning. Balansräkningen är
stark men består till stor del av anläggningstillgångar. Den nya utrustningen ger möjlighet
för tillverkning av en ny sorts produkt och en ny marknad öppnar sig för företaget. Men
för att slå sig in på den nya marknaden krävs nya insatser i form av produktutveckling,
marknadsföring etc. För detta behövs likvida medel på kort och medellång sikt. Fredrik
funderar på hur han ska få loss pengar. Han berättar sina tankar för några olika personer
och får lite olika respons.
(a) Ortens förmögne adelsman är beredd att sätta in pengar i verksamheten, men
förutsätter att han ”får en rejäl del av kakan tillbaka”.
(b) En leverantör till verksamheten har fordran på bolaget. Leverantören undrar om
inte bolaget skulle kunna betala med aktier istället, så slipper bolaget ”slanta upp
stålarna”.
(c) En äventyrlig morbror till Fredrik förklarar sig beredd att ställa ut en revers och
lämna över i utbyte mot aktier i bolaget. ”Reversen kan du väl sälja och få in litet
cash”.
(d) En god vän och jordbrukare har en traktor över. Traktorn har några år på nacken
men fungerar felfritt. Går den inte att byta mot aktier, undrar han? Funkar det inte
med traktorn har han även en begagnad lastbil över.
(e) De anställda ser också de nya möjligheterna. De är beredda att istället för
kontanter få aktier i lönekuvertet.
(f) Vid en snabb kontakt med den lokala banken framkommer att banken är
intresserad av att ge lån. Vid slutet av samtalet nämner dock banktjänstemannen
att lånet naturligtvis måste godkännas vid kreditprövningen i bankens
kreditkommitté, vilket ”brukar vara en ren formalitet”.
Fredrik ringer dig och börjar snacka om tillskott, minoritetsägare, kreditrating, banklån
m.m.
Vilka möjligheter och problem finns i de olika förslagen a-f? Svara utifrån en analys av
ABL:s regler om emissioner i 11-13:e kap.
Fråga 2 (En enkel (?) kapitalemission)
Ett aktiebolag har ett aktiekapital på 100 000. Bolagets substansvärde värderas till
200 000. I bolaget finns 100 aktier fördelade på följande sätt: A äger 40 aktier, B och C
19
äger 30 aktier vardera. En ny ägare D ska ”stoppa in 40 000” i verksamheten och få aktier
för detta. Ägarna och D har olika uppfattningar om hur emissionen ska genomföras.
Fråga (a): Skriv ett typförslag till emissionsbeslut på bolagsstämman utifrån 13 kap. 4 §
ABL för följande typsituationer:
i.
ii.
iii.
A tycker att D ska få teckna 20 aktier.
B och C tycker D ska få teckna 15 aktier.
D tycker att han ska fåt teckna 25 aktier.
Fråga (b): Vad har hänt med aktiens substansvärde i a, b respektive c i jämförelse med
utgångsläget? Vem gör en bra affär i de olika typsituationerna?
Fråga 3 (Utmanövrering av delägare)
Två entreprenörer, Karl och Svea, har en intressant idé inom miljöteknikbranschen. De
har tillsammans bildat ett bolag: Nu ska jorden räddas AB. Bolaget har under
uppstartsfasen haft behov av kapital och tvingats acceptera att släppa in en finansiär –
Mammon Production AB – som majoritetsägare (51 % av aktierna och majoritet i styrelsen
med tre representanter).
I samband med att Nu ska jorden räddas AB börjar leverera produkter och få
förutsättningar för lönsamhet uppkommer en konflikt mellan de båda grupperna i
bolaget. Entreprenörerna, som arbetat gratis i flera år, vill behålla formatet och inrikta sig
på att få igång produktionen för att snabbt få bolaget lönsamt. Finansiären säger sig
istället vilja investera ytterligare kapital i bolaget för att göra bolaget/verksamheten
intressant för en försäljning på den internationella marknaden. Entreprenörerna menar
att ytterligare kapitaltillskott inte behövs för att utveckla bolaget.
Styrelsen, dvs. i praktiken Finansiären, kallar till extra bolagsstämma med
syfte att bemyndiga styrelsen att besluta om företrädesemission (jfr 13 kap. 35-38 §§
ABL). Bolagsstämman, dvs. Finansiären beslutar (med enkel majoritet 51 %) att godkänna
bemyndigandet. Beslutet registreras hos Bolagsverket.
Med stöd av bemyndigandet beslutar styrelsen om en företrädesemission
(dvs. till både Finansiären och Entreprenörerna) med relativt låg teckningskurs.
Finansiären tecknar och betalar sina aktier. Entreprenörerna erbjuds teckning. Eftersom
de saknar pengar kan de inte teckna sig för aktier. Ägarförhållandena i bolaget förskjuts
därför till 68-32 %. Pengarna är inbetalda. Alla protokoll och dokument är upprättade och
undertecknade. Finansiären står just i begrepp att registrera emissionen hos
Bolagsverket. Entreprenörerna tycker att allt är helt fel. De ringer dig och undrar: Får det
verkligen gå till så här? Vem kan hjälpa oss stoppa Finansiären att roffa åt sig vårt bolag?
(a) Strider besluten på stämman eller i styrelsen mot någon materiell regel i ABL?
(b) Vilka formella möjligheter har Entreprenörerna att stoppa Finansiärens framfart?
20
Fråga 4 (Fördelning av emitterade aktier som blir över)
I vilka situationer kan det bli aktuellt att tillämpa innehållet i ett emissionsbeslut vad
avser 13 kap. 4 § första stycket punkt 6 ABL? Kan du tänka ut några olika situationer?
Vilken tecknare kan komma åt dessa aktier?
21
