Bostadsanpassningar kan göra behovet av hemtjänst eller
personlig assistans mindre och bidra till en känsla av självständighet. Här skriver Neuroförbundets rättsombuds­
koordinator Magnus Andersson om hur det går till att söka
bostadsanpassningsbidrag.
Anpassa hemma för
större självständighet
F
öregående artikel här På rätt sida
(Reflex nr 2-2014) tog upp ett par
pågående rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen kring lagen om bostadsanpassningsbidrag. Där är vi
rättsombud involverade som ombud.
I ett par artiklar kommer jag därför att gå igenom denna lag, och under vilka förutsättningar
det går att få bidrag för anpassning av sin b
­ ostad.
PÅ RÄTT SIDA
FÖRST EN KORT historisk bakgrund. Den nu-
varande lagen om bostadsanpassningsbidrag
trädde i kraft 1993. Bidrag till anpassningar för
personer med funktionsnedsättning har dock
funnits i Sverige ända sedan slutet på 1950-­talet.
Då infördes på försök ett statligt bidrag till
special­inredda lägenheter för rörelsehindrade.
Med rörelsehindrade menade man då personer
som använde käpp eller rullstol. 1959 var bidraget maximerat till 7 000 kronor.
I slutet av 1960-talet utvidgades bidraget till
att också gälla synskadade, och även personer
som hade en starkt nedsatt förmåga att utnyttja
sina armar, eller som saknade armar.
1973 INKLUDERADES I princip alla långvariga el-
ler bestående funktionsnedsättningar som krävde särskilda anpassningar i bostaden. Samtidigt
ändrades den gamla benämningen ”invalid­
bostadsbidrag” till ”bostadsanpassningsbidrag”.
1980 gjorde bostads­departementet en översyn av bidragsreglerna. Denna resulterade i förordningen (1982:639) om bostadsanpassnings­
bidrag, som gjorde b
­ idragsgivningen mer
generös. I princip fanns det inte längre något tak för bidragsbeloppet, vilket även är fallet
i dag år 2014. En person med funktionsnedsätt32 REFLEX #3 2014
Magnus Andersson
är koordinator för
rättsombuden på
Neuroförbundet
» Person med
funktionsnedsättning
ska inte
behöva vara
beroende av
vare sig sin
partner
eller andra i
sitt boende. «
ning kan alltså inte n
­ ekas ett bostadsanpassningsbidrag endast med motiveringen att ”den
är för dyr”.
TANKEN ÄR ATT bostadsanpassningsbidraget ska
göra det möjligt för oss att fungera självständigt i,
och i anslutning till, vår bostad. Det går att få bidraget till sitt permanenta boende, oavsett om
man bor i en hyreslägenhet, bostadsrätt eller själv
äger sin bostad. För boende i hyreslägenhet e­ ller
bostadsrätt krävs dock fastighetsägarens god­
kännande, mer om detta längre fram.
En person med funktionsnedsättning ska alltså
inte behöva vara beroende av vare sig sin partner
eller andra i sitt boende. Exempel: personen ska
själv kunna öppna ytter­dörren, komma in på toaletten och d
­ uscha, ta sig upp till husets övervåning om det bara går att ha sovrum där.
MAN SKA KUNNA förflytta sig inomhus med
r­ ullstol, komma ut på balkongen eller i träd­
gården, nå tallrikarna i överskåpen i köket,
­eller få plats med hjälpmedel. Man kan även få
­bostadsanpassningsbidrag för åtgärder utomhus, som räcken, ramper eller ett förråd till en
el­rullstol. En person som bor i lägenhet kan
­beviljas trapphiss om huset saknar hiss, eller en
dörröppnare till porten. Detta förutsatt att det
inte är fastighetsägarens ansvar enligt Plan- och
bygglagen.
BOSTADSANPASSNINGAR KAN MED andra ord
göra behovet av hemtjänst eller personlig assistans mindre och bidra till en känsla av själv­
ständighet. Ett bostadsanpassningsbidrag ges
som ett personligt ekonomiskt bidrag och ska
räcka till att bekosta hela anpassningen. 7
Så ansöker du om
bostadsanpassningsbidrag
Ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska
göras skriftligt till kommunen. Ansökan ska
­göras innan anpassningen påbörjas. Kommunen ska hjälpa till med ansökan vid behov.
Kommunen får inte neka dig att ansöka. Du har
alltid rätt att få din sak prövad av kommunen
och ska få ett skriftligt beslut som du kan överklaga. Till din ansökan ska du bifoga:
1. Intyg av arbetsterapeut, läkare eller
­annan sakkunnig. Intyget behöver visa att
­åtgärderna är nödvändiga med hänsyn till
din funktionsnedsättning. Om det är mindre
­åt­gärder ­förekommer det att kommunen inte
­begär intyg.
2. Intyg från fastighetsägare
Om du bor i en hyresrätt eller bostadsrätt
­behöver fastighetsägaren skriftligt intyga
4 att de åtgärder du ansöker om får vidtas i
bostaden
4 att du inte är skyldig att återställa bostaden i
ursprungligt skick om du skulle flytta.
Det vanligaste skälet till att en fastighets­
ägare motsätter sig en anpassning är risken
för att drabbas av kostnader för att återställa
lägenheten. Fastighetsägaren kan få ett återställningsbidrag, för ombyggnad om det är så
att du skulle flytta. Bestämmelserna är olika
­beroende på om det gäller en hyresrätt eller en
bostadsrätt. Bidrag lämnas inte för att ta bort
anpassningar i en bostadsrätt.
3. Offert- och ritningshandlingar
I vissa fall behöver man också skicka in ­kopia
av offert och ritningar på anpassningen tillsammans med ansökan. Kommunen kan då
hjälpa dig med detta.
Anpassning hemma. Olika former av anpassningar i en visningslägenhet, för att
göra ett boende tryggare och lättare för den som har en funktionsnedsättning.
Här finns en lättskött integrerad lyftanordning som blir dold i sänggavel­skåpet,
när den inte behövs. Sensorer som larmar om någon funktion i boendet är
­aktiverat, eller inte aktiverat. Här visas att ytterdörren inte är låst. Rummen har
­lysande golvlister, som gör det säkrare att ta sig fram i lägenheten.
FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
LÄS MER:
4 Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
4 Prop. 1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag med
mera.
4 Boverkets föreskrifter till lagen (1992:1574) om
­bostadsanpassningsbidrag med mera
4 Förvaltningslagen (1986:223)
4 Boverkets webbhandbok, http://www.boverket.se/
Vagledningar/Bostadsanpassningsbidrag/
4 www.bostadscenter.se – ett kunskapscenter om
­bostadsanpassning som bland andra Neuroförbundet
står bakom.
REFLEX #3 2014
33
