3.3 Beskrivning av verksamhetsförlagda delar

HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
GRUNDNIVÅ
HÖGSKOLEUTBILDNING INOM TEKNIK
Programkod: TGHTH
- inriktningskod Automatiserad tillverkning: AUTO
- inriktningskod Energi och VVS: ENEV
- inriktningskod Styr- och reglerteknik: STYR
- inriktningskod Träteknik: TRÄT
- inriktningskod Miljöteknik (VA): MILT
Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21
Utbildningsplan
Högskoleutbildning inom teknik, 120 hp
- inriktning Automatiserad tillverkning
- inriktning Energi och VVS
- inriktning Styr- och reglerteknik
- inriktning Träteknik
- inriktning Miljöteknik (VA)
(Study programme for a University Diploma in Technology, 120 ECTS)
Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen
2007 och senare.
HÖGSKOLEUTBILDNING INOM TEKNIK
vid Högskolan i Gävle
1 Övergripande uppläggning
Utbildningen avser att efter två års heltidsstudier leda fram till en
högskoleexamen. För att erhålla examensbevis fordras fullgjorda kursfordringar
om 120 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng med specialiserad inriktning.
Utbildningen skall vara påbyggbar till en kandidatexamen eller yrkesexamen
om 180 högskolepoäng.
Utbildningen är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Högskolan
Dalarna. Under de tre första terminerna läses likvärdiga kurser vilket medför att
studenten inför sista terminen har möjlighet att välja inriktning ur både
Högskolan i Gävle:s och Högskolan Dalarnas utbud. Se Högskolan Dalarnas
utbud av inriktningar på (www.du.se)
2 Mål
2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8
§, och examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2
2.1.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap.
8§
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som
eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan
eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det
gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
2.1.2 Examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2.
Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
2
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga
grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för
att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för
utbildningen,
– visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika
grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa
uppgifter inom det område som utbildningen avser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten
– visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar
inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer, (SFS 2002:1107)
2.2 Särskilda mål för programmet
Utöver målen i avsnitt 2.1 skall studerande på programmet efter avslutad
studiegång kunna:
- tillämpa tekniska och övriga kunskaper till att analysera, formulera och
lösa problem, och kunna presentera dessa inför olika målgrupper
- enskilt eller i grupp föra en dialog med personer inom det tekniska
kunskapsområden, och förstå samspelet mellan olika ämnesområden
- tillföra tekniska kunskaper och övriga kunskaper från första dagen i sina
nya yrkesutövningar
2.2.1 Särskilda mål för Automatiserad tillverkning
Inriktningen mot automatiserad tillverkning har som mål att utbilda personer
som kommer att aktivt delta i och i vissa fall leda arbetet med kundanpassad
tillverkning.
3
Efter utbildningen skall studenten:
- tillgodogjort sig en komplett CNC – utbildning med Grönt certifikat
- kunna använda CAD/CAM
- förstå grundläggande produktionsteknik
- behärska de vanligast förekommande bearbetningsteknikerna
- kunna automatisera med hjälp av robotteknik
2.2.2 Särskilda mål för Energi och VVS
Inriktningen Energi & VVS ger kunskaper väl lämpade för de utmaningar som
branschen står inför.
Efter utbildningen skall studenten:
- kunna arbeta med drift och underhåll av fastigheter
- kunna arbeta med energibesparande åtgärder i fastigheter
- kunna genomföra energideklarationer av fastigheter
2.2.3 Särskilda mål för Styr- och reglerteknik
Under de inledande kurserna ges grundläggande kunskaper som krävs för att
kunna arbeta och utvecklas inom området styr- och reglerteknik. Inriktningens
målsättning är att studenten efter avslutade studier ska vara förberedd för arbete
inom området.
Efter utbildningen skall studenten:
- beskriva och förstå hur industriella styrsystem är uppbyggda
- känna till grundläggande begrepp inom reglerteori, pneumatik, hydraulik,
industriell IT, robotteknik, elektriska motorer och drivsystem
- kunna delta i underhåll, drift och utveckling av de vanligast förekommande
styr- och reglersystemen
- ha en helhetssyn för hur dessa delar hänger ihop i ett styrsystem
2.2.4 Särskilda mål för Träteknik
Utbildningen har tagits fram i samarbete med träbranschen och efter deras
framtida behov.
Efter utbildningen skall studenten:
- ha kunskap om och förmåga att arbeta med i branschen aktuella processer
- ha förmåga att kunna leda tillverkningsarbete inom inriktningen
- kunna arbeta med aktuella produktionsförändringar
- kunna arbeta med utveckling av produktion
2.2.5 Särskilda mål för Miljöteknik (VA)
Utbildningen ger dig grundläggande kunskaper för att självständigt kunna lösa
arbetsuppgifter inom vatten och miljöområdet.
Efter utbildningen skall studenten:
- känna till aktuell miljöteknik inom vatten och avlopp
- kunna hantera databaserad styrning inom området
- känna till de vanligast förekommande materialen inom området
- kunna utföra rörsvetsning
- behärska allmän verkstadsteknik
4
3 Beskrivning av programmet
Första terminen ger studenten de grundläggande matematikkunskaper som krävs
för att fullfölja de följande tekniskt inriktade kurserna. Parallellt med
matematiken läses kursen Perspektiv på produktion som förutom
ämnesrelaterade moment också behandlar moment som gruppdynamik och
databehandling. Under kursen genomförs studiebesök vid företag för att få en
inblick i arbetslivet.
Andra terminen studeras fysik, kemi, ellära och energiteknik för att bygga på
kunskaperna inom de naturvetenskapliga grunderna inför kommande kurser
samt grundläggande ritningsläsning med hjälp av 2D CAD.
Under tredje terminen studeras bl.a. grunderna inom underhållsteknik samt
kursen Projekt- och ingenjörsmetodik, där projektarbetsformen studeras och hur
produkt- och informationsflöden styrs. Därefter påbörjas arbetet med ett eget
projekt med praktiska och teoretiska inslag.
Fjärde terminen innehåller den specialiserade inriktningen om 30
högskolepoäng och studenterna genomför då ett examensarbete om 7,5
högskolepoäng. Den avslutande terminen av utbildningen kan vara förlagd på
annan ort eftersom inriktningarna i flera fall genomförs i samarbete med företag
och berörd kommun.
3.1 Huvudområden
3.1.1 Automatiserad Tillverkning
Ett modernt tekniskt inriktat företag arbetar med decentraliserad organisation
där arbetsuppgifter löses självständigt med ansvar för planering och kvalitet.
Kraven ökar på de anställda som förutsätts ha en kunskapsprofil som omfattar
allt från tekniska specialkunskaper till kunskaper i exempelvis kommunikation,
projektledning och ledarskap. Detta har medfört ett utvidgat arbetsinnehåll för
tekniker, som därmed får en allt viktigare roll för verksamheten.
3.1.2 Energi och VVS
Anledningen till att fastigheter byggs är för att åstadkomma ett inneklimat för
människor, maskiner och produkter. Kraven för dessa tre ”kundgrupper” är
varierande, människors krav på inomhusmiljön kan relatera till allt från termiska
egenskaper till ljud medan en maskins krav bara kanske är relaterad till termisk
miljö. För att upprätthålla dessa önskade miljöer behövs kunskaper inom
tekniker som bl.a. uppvärmning, kylning, ventilation, styrning och reglering av
byggnader. Även kunskaper om värmetransporter, fukttransporter och
luftrörelser i byggnader är viktiga för att rätt inomhusmiljö ska kunna
åstadkommas. Gemensamt för de flesta byggnader är att driften av de system
som ska upprätthålla det önskade inneklimatet genererar driftskostnader, som
för de flesta byggnader står för den överlägset största kostnaden om man ser till
en byggnads totala livslängd. Med de höga energipriser som är idag och som
förväntas öka så är detta ett område som har en hög prioritet hos fastighetsägare
och industrier och därmed förväntas också efterfrågan på dessa kunskaper att
öka. Inom branschen är medelåldern bland anställda relativt hög vilket kommer
5
att bidra till ett ökat behov av människor med dessa kunskaper.
Energideklarationerna förväntas också skapa ett stort behov av nya människor
till branschen. Möjliga arbetsgivare är fastighetsföretag, industrier,
konsultföretag, kommuner, landsting, mm.
3.1.3 Styr- och reglerteknik
Tillverkningsindustrin använder sig idag av en avancerad maskinpark och
tillverkar produkter som kännetecknas av ett brett tvärvetenskapligt innehåll där
olika system samverkar med varandra med höga krav på kvalitet och precision.
Ofta måste både tillverkningsutrustningen och produkterna utvecklas inför varje
unik situation. Detta skapar yrkesroller med höga krav på flexibilitet och
kompetens hos systemteknikern. Arbetsuppgifterna är mångsidiga och kan
innehålla programmering, driftsättning av maskinsystem hos kund, service,
konstruktion och utveckling samt produktions- och processteknik.
Inriktningen behandlar grunderna inom elektronik, pneumatik, hydraulik och
grundläggande teori inom styrsystem med övervakning och kommunikation,
alla med praktiska övningar. Ovanpå detta läggs fortsatta studier i mätteknik,
styrteknik, robotteknik och industriell IT.
3.1.4 Träteknik
Inom träbranschen finns företag av olika storlek från storföretag till små
familjeföretag, dessa har självklart mål att vara konkurrenskraftiga, satsa på hög
kvalitet och utveckling. Tillsammans har träbranschen en stor bredd av olika
inriktningar som medför ett brett område för tekniker och personer med
ledaruppgifter. Träindustrin arbetar med en decentraliserad organisation vilket
medför ett behov av ett brett kunnande inom produktionen och företagets
verksamhetsområde. Innehållet i kurserna under inriktningsterminen anpassas
efter aktuella områden inom branschen.
Utbildningen syftar till att ge kunskaper nödvändiga för arbete som t.ex.
produktionsledare, produktionstekniker, arbetsledare och andra liknade
funktioner inom träindustriell produktion. Andra aktuella områden är t.ex.
produktdesign och återvinning.
3.1.5 Miljöteknik (VA)
Utbildningen riktar sig till dig som vill arbeta inom miljöområdet. Kommuner
och industrier är i stort behov av välutbildad personal som har kunskaper för att
kunna arbeta med drift och underhåll vid anläggningar inom vatten och
miljöområdet. Anställda vid vattenverk och reningsverk sköter drift och
underhåll. Verken har som huvuduppgift att via reningsprocesser producera
dricksvatten och rena avloppsvatten. Arbetet är varierat, och innehåller bl.a.
uppgifter som styrning av reningsprocesser men även drift och underhåll av
pumpar, filter och annan reningsutrustning samt provtagning av
vattenkvaliteten. Processtyrningen sköts i dag med hjälp av datorer och
kvalificerad IT – vilket t.ex. innebär att den som har jour kan rätta till de flesta
driftavvikelser via sin hemdator.
Arbetets karaktär varierar mellan stora och små kommuner. De större
kommunerna har fler specialister med hög kompetens inom ett smalt område. I
mindre kommuner behöver man en bredare kompetens. Här sköter ofta erfarna
6
drifttekniker självständigt flera, mindre vattenverk – ibland både vattenverk och
reningsverk – något som erbjuder stor självständighet och frihet samt kräver
förmåga att ta ansvar.
3.1.6 Examensarbete
Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Examensarbetet påbörjas med
vissa inledningsmoment i början av andra året men genomförs i huvudsak
koncentrerat i slutet av utbildningen men kopplingar görs till kursmoment under
hela året. Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier tillämpas,
breddas och fördjupas. Studenten skall genom examensarbetet visa att de mål
för högskoleutbildning på grundnivå som anges i Högskolelagen, de mål för
högskoleexamen som finns angivna i Högskoleförordningen samt de särskilda
mål som anges i denna utbildningsplan har uppnåtts.
3.2 Undervisning och examination
3.2.1 Undervisning
Projektbaserat lärande ska vara ett bärande inslag i utbildningen i syfte att
undervisningen i sig ska spegla och ge erfarenheter av problem som studenten
kommer att möta inom sitt framtida arbetsliv. Studenterna arbetar målinriktat
mot professionella resultat och får under utbildningen delta i olika projekt. Så
gott som samtliga projekt är avsedda för en tänkt målgrupp i bestämt syfte och
ska kunna förverkligas i praktiken.
Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och seminarier samt
genom handledning i samband med laborationer och projektarbeten. Viktiga
inslag i utbildningen är redovisning av laborationer och projektarbeten, som
alltid redovisas både muntligt och skrivligt. Utbildningen är upplagd så att de tre
första terminerna är gemensamma för alla inriktningar och därefter vidtar en
inriktningsspecifik avslutningstermin. I slutdelen av utbildningen kommer
projekt in från företag i branschen eller från deras kunder.
Progressionen inom utbildningen erhålls genom en successiv fördjupning och
breddning inom den valda inriktningen samt genom fördjupning inom
teknikområdet, både genom ämnesfördjupning och utveckling av det
vetenskapliga förhållningssättet samt genom att utveckla en praxisnära
yrkeskompetens i projektmoment i projektbaserade kurser och praktik.
3.2.2 Examination
Inom programmet kurser tillämpas varierande examinationsformer exempelvis
projektarbeten, skriftliga och muntliga tentamen och praktiska prov samt genom
delredovisningar av kursmoment.
7
3.3 Beskrivning av verksamhetsförlagda delar/praktik
Studenterna har kontinuerlig kontakt med programansvarig samt med gästlärare
från branschen. Genom verksamhetsförlagda kursmoment och studiebesök ges
möjlighet att få en inblick i respektive bransch. Examensarbetet kan förläggas
till företag inom respektive bransch.
3.4 Studentinflytande
För programmet finns ett branschråd vilket består av företrädare för yrkeslivet,
lärare samt studenter. Branschrådet är rådgivande och programansvarig är
ordförande. Studentrepresentanter finns i högskolestyrelsen, utbildnings- och
forskningsnämnderna och i institutionsstyrelserna. Gefle Studentkår utser
studentrepresentanter.
3.5 Internationalisering
Studenterna ska ges möjlighet att söka kontakter vid andra universitet och
högskolor som utbildar inom ämnet, men även kunna söka stipendier för att
kunna förlägga sin praktikperiod till yrkesverksamma i utlandet, alternativt
ordna utbytesår/utbytestermin inom Erasmusprojektet.
3.6 Övriga aspekter
Högskoleutbildningen inom teknik ska utgöra en kreativ grogrund för
innovationer som formar den nya teknikerns roll på framtidens arbetsmarknad.
Arbetsformer som tränar förmågor som kreativitet, nytänkande och
entreprenörskaparanda är därför viktiga inslag i utbildningen. Miljömoment
ingår i samtliga kurser inom utbildningen.
4 Kurser inom programmet
Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser
kommande termin skall göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i
programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas
av utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på
institutionsnivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med programansvarig
under förutsättning att målen för programmet uppfylls.
4.1 Studiegång för termin 1, 2 och 3
Termin 1
Period Kurskod Kursnamn
1-2
3ME06A
1-2
7MM10A
Matematik för
högskoletekniker
Perspektiv på produktion
Högskolepoäng
12
15
Nivå Huvudområde
G
Matematik
G
Maskinteknik
8
Termin 2
Period Kurskod Kursnamn
3
3-4
7MM95A
3NZ33A
4
7ME60A
Ritteknik med hjälp av CAD
Naturvetenskap ur ett
tekniskt perspektiv A
Energi för tekniker
Termin 3
Period Kurskod Kursnamn
1
1-2
7MM11A
7ID17A
2
7MM12A
Högskolepoäng
7,5
18
7,5
Nivå Huvudområde
G
G
Maskinteknik
Fysik
G
Energiteknik
Poäng
Nivå
5
10
A
A
Maskinteknik
Industriell ekonomi
5
A
Maskinteknik
Underhållsteknik
Projekt- och
ingenjörsmetodik för
högskoletekniker
Tillämpat projekt för
högskoletekniker
Huvudområde
4.2 Studiegång för respektive inriktningstermin.
Inriktning Automatiserad tillverkning.
Termin 4.
Period Kurskod Kursnamn
1
1
2
2
Datorstödd produktion I för
tekniker
Yrkesfördjupning för
tekniker
Automatisering för tekniker
Datorstödd produktion II för
tekniker
Högskolepoäng
7,5
Nivå Huvudområde
G
Maskinteknik
7,5
G
Maskinteknik
7,5
7,5
G
G
Maskinteknik
Maskinteknik
Inriktning Energi och VVS.
Termin 4.
Period Kurskod Kursnamn
3
3
4
4
Byggnadsfysik för tekniker
Installationsteknik för
tekniker
VA-teknik
Projekt energi och VVS
Högskolepoäng
4,5
12
4,5
9
Nivå Huvudområde
G
G
Energiteknik
Energiteknik
G
G
Energiteknik
Energiteknik
9
Inriktning Styr- och reglerteknik.
Termin 4.
Period Kurskod Kursnamn
3
3
3
4
4
4
Elektronik och mätmetoder
Industriell styrteknik
Elektriska maskiner
Drivsystem och robotar
Industriell IT
Industriprojekt
Högskole- Nivå
poäng
7,5
G
G
3,75
G
3,75
G
3,75
G
3,75
G
7,5
Huvudområde
Elektronik
Elektronik
Elektronik
Elektronik
Elektronik
Elektronik
Inriktning Träteknik.
Termin 4.
Period Kurskod Kursnamn
3
3
4
4
Trä - bearbetning
Produktionsutveckling
Design i produktion
Projekt uppgift
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå Huvudområde
Högskolepoäng
3,75
3,75
7,5
7,5
7,5
Nivå Huvudområde
G
G
G
G
Träteknik
Träteknik
Träteknik
Träteknik
Inriktning Miljöteknik.
Termin 4.
Period Kurskod Kursnamn
3
3
3
4
4
Svetsteknik
Verkstadsteknik
Styr- och reglerteknik
Processteknik
Miljöteknik
G
G
G
G
G
Maskinteknik
Maskinteknik
Maskinteknik
Maskinteknik
Miljöteknik
5 Behörighet
Behörig att antas till Högskoleutbildning inom teknik är den som dels uppfyller
villkor för grundläggande behörighet dels uppfyller följande särskilda
behörighet:
Ämne
Matematik
Kurs
Ma B
Betyget i matematik skall vara lägst godkänd.
10
6 Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
7 Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Högskoleexamen, 120 högskolepoäng.
University Diploma, 120 credits.
7.2 Examenskriterier
Studenten skall vara godkänd på samtliga av utbildningsprogrammets kurser och
ha fullgjort ett examensarbete om minst 7,5 högskolepoäng inom respektive
inriktning.
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få
examensbevis. Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som
beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet
(Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas Diploma Supplement.
Diploma Supplement ska underlätta erkännande och tillgodoräknande av en
svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands men också i
Sverige.
8 Övriga föreskrifter
Övergångsbestämmelser.
Studenter antagna till Högskoleutbildning inom teknik tidigare år följer då
gällande utbildningsplaner.
För studenter antagna till senare del av program samt för studenter som haft
studieuppehåll upprättas vid behov särskild studieplan av programansvarig i
samråd med studievägledare.
För studenter som påbörjar utbildningen vid Högskolan i Gävle eller Högskolan
Dalarna men som väljer att byta lärosäte upprättas särskild studieplan i
samverkan med programansvariga vid respektive lärosäte.
Påbyggnad till kandidatexamen
För studenter som vill läsa till kandidatexamen upprättar programansvarig
förslag till studiegång för påbyggnad till kandidatexamen.
11