HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ HÖGSKOLEUTBILDNING INOM TEKNIK Programkod: TGHTH - inriktningskod Automatiserad tillverkning: AUTO - inriktningskod Energi och VVS: ENEV - inriktningskod Styr- och reglerteknik: STYR - inriktningskod Träteknik: TRÄT - inriktningskod Miljöteknik (VA): MILT Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Utbildningsplan Högskoleutbildning inom teknik, 120 hp - inriktning Automatiserad tillverkning - inriktning Energi och VVS - inriktning Styr- och reglerteknik - inriktning Träteknik - inriktning Miljöteknik (VA) (Study programme for a University Diploma in Technology, 120 ECTS) Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2007 och senare. HÖGSKOLEUTBILDNING INOM TEKNIK vid Högskolan i Gävle 1 Övergripande uppläggning Utbildningen avser att efter två års heltidsstudier leda fram till en högskoleexamen. För att erhålla examensbevis fordras fullgjorda kursfordringar om 120 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng med specialiserad inriktning. Utbildningen skall vara påbyggbar till en kandidatexamen eller yrkesexamen om 180 högskolepoäng. Utbildningen är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna. Under de tre första terminerna läses likvärdiga kurser vilket medför att studenten inför sista terminen har möjlighet att välja inriktning ur både Högskolan i Gävle:s och Högskolan Dalarnas utbud. Se Högskolan Dalarnas utbud av inriktningar på (www.du.se) 2 Mål 2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §, och examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2 2.1.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8§ Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas – förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, – förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och – beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att – söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, – följa kunskapsutvecklingen, och – utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2.1.2 Examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2. Högskoleexamen Omfattning Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. 2 Mål Kunskap och förståelse För högskoleexamen skall studenten – visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området Färdighet och förmåga För högskoleexamen skall studenten – visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, – visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och – visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen skall studenten – visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer, (SFS 2002:1107) 2.2 Särskilda mål för programmet Utöver målen i avsnitt 2.1 skall studerande på programmet efter avslutad studiegång kunna: - tillämpa tekniska och övriga kunskaper till att analysera, formulera och lösa problem, och kunna presentera dessa inför olika målgrupper - enskilt eller i grupp föra en dialog med personer inom det tekniska kunskapsområden, och förstå samspelet mellan olika ämnesområden - tillföra tekniska kunskaper och övriga kunskaper från första dagen i sina nya yrkesutövningar 2.2.1 Särskilda mål för Automatiserad tillverkning Inriktningen mot automatiserad tillverkning har som mål att utbilda personer som kommer att aktivt delta i och i vissa fall leda arbetet med kundanpassad tillverkning. 3 Efter utbildningen skall studenten: - tillgodogjort sig en komplett CNC – utbildning med Grönt certifikat - kunna använda CAD/CAM - förstå grundläggande produktionsteknik - behärska de vanligast förekommande bearbetningsteknikerna - kunna automatisera med hjälp av robotteknik 2.2.2 Särskilda mål för Energi och VVS Inriktningen Energi & VVS ger kunskaper väl lämpade för de utmaningar som branschen står inför. Efter utbildningen skall studenten: - kunna arbeta med drift och underhåll av fastigheter - kunna arbeta med energibesparande åtgärder i fastigheter - kunna genomföra energideklarationer av fastigheter 2.2.3 Särskilda mål för Styr- och reglerteknik Under de inledande kurserna ges grundläggande kunskaper som krävs för att kunna arbeta och utvecklas inom området styr- och reglerteknik. Inriktningens målsättning är att studenten efter avslutade studier ska vara förberedd för arbete inom området. Efter utbildningen skall studenten: - beskriva och förstå hur industriella styrsystem är uppbyggda - känna till grundläggande begrepp inom reglerteori, pneumatik, hydraulik, industriell IT, robotteknik, elektriska motorer och drivsystem - kunna delta i underhåll, drift och utveckling av de vanligast förekommande styr- och reglersystemen - ha en helhetssyn för hur dessa delar hänger ihop i ett styrsystem 2.2.4 Särskilda mål för Träteknik Utbildningen har tagits fram i samarbete med träbranschen och efter deras framtida behov. Efter utbildningen skall studenten: - ha kunskap om och förmåga att arbeta med i branschen aktuella processer - ha förmåga att kunna leda tillverkningsarbete inom inriktningen - kunna arbeta med aktuella produktionsförändringar - kunna arbeta med utveckling av produktion 2.2.5 Särskilda mål för Miljöteknik (VA) Utbildningen ger dig grundläggande kunskaper för att självständigt kunna lösa arbetsuppgifter inom vatten och miljöområdet. Efter utbildningen skall studenten: - känna till aktuell miljöteknik inom vatten och avlopp - kunna hantera databaserad styrning inom området - känna till de vanligast förekommande materialen inom området - kunna utföra rörsvetsning - behärska allmän verkstadsteknik 4 3 Beskrivning av programmet Första terminen ger studenten de grundläggande matematikkunskaper som krävs för att fullfölja de följande tekniskt inriktade kurserna. Parallellt med matematiken läses kursen Perspektiv på produktion som förutom ämnesrelaterade moment också behandlar moment som gruppdynamik och databehandling. Under kursen genomförs studiebesök vid företag för att få en inblick i arbetslivet. Andra terminen studeras fysik, kemi, ellära och energiteknik för att bygga på kunskaperna inom de naturvetenskapliga grunderna inför kommande kurser samt grundläggande ritningsläsning med hjälp av 2D CAD. Under tredje terminen studeras bl.a. grunderna inom underhållsteknik samt kursen Projekt- och ingenjörsmetodik, där projektarbetsformen studeras och hur produkt- och informationsflöden styrs. Därefter påbörjas arbetet med ett eget projekt med praktiska och teoretiska inslag. Fjärde terminen innehåller den specialiserade inriktningen om 30 högskolepoäng och studenterna genomför då ett examensarbete om 7,5 högskolepoäng. Den avslutande terminen av utbildningen kan vara förlagd på annan ort eftersom inriktningarna i flera fall genomförs i samarbete med företag och berörd kommun. 3.1 Huvudområden 3.1.1 Automatiserad Tillverkning Ett modernt tekniskt inriktat företag arbetar med decentraliserad organisation där arbetsuppgifter löses självständigt med ansvar för planering och kvalitet. Kraven ökar på de anställda som förutsätts ha en kunskapsprofil som omfattar allt från tekniska specialkunskaper till kunskaper i exempelvis kommunikation, projektledning och ledarskap. Detta har medfört ett utvidgat arbetsinnehåll för tekniker, som därmed får en allt viktigare roll för verksamheten. 3.1.2 Energi och VVS Anledningen till att fastigheter byggs är för att åstadkomma ett inneklimat för människor, maskiner och produkter. Kraven för dessa tre ”kundgrupper” är varierande, människors krav på inomhusmiljön kan relatera till allt från termiska egenskaper till ljud medan en maskins krav bara kanske är relaterad till termisk miljö. För att upprätthålla dessa önskade miljöer behövs kunskaper inom tekniker som bl.a. uppvärmning, kylning, ventilation, styrning och reglering av byggnader. Även kunskaper om värmetransporter, fukttransporter och luftrörelser i byggnader är viktiga för att rätt inomhusmiljö ska kunna åstadkommas. Gemensamt för de flesta byggnader är att driften av de system som ska upprätthålla det önskade inneklimatet genererar driftskostnader, som för de flesta byggnader står för den överlägset största kostnaden om man ser till en byggnads totala livslängd. Med de höga energipriser som är idag och som förväntas öka så är detta ett område som har en hög prioritet hos fastighetsägare och industrier och därmed förväntas också efterfrågan på dessa kunskaper att öka. Inom branschen är medelåldern bland anställda relativt hög vilket kommer 5 att bidra till ett ökat behov av människor med dessa kunskaper. Energideklarationerna förväntas också skapa ett stort behov av nya människor till branschen. Möjliga arbetsgivare är fastighetsföretag, industrier, konsultföretag, kommuner, landsting, mm. 3.1.3 Styr- och reglerteknik Tillverkningsindustrin använder sig idag av en avancerad maskinpark och tillverkar produkter som kännetecknas av ett brett tvärvetenskapligt innehåll där olika system samverkar med varandra med höga krav på kvalitet och precision. Ofta måste både tillverkningsutrustningen och produkterna utvecklas inför varje unik situation. Detta skapar yrkesroller med höga krav på flexibilitet och kompetens hos systemteknikern. Arbetsuppgifterna är mångsidiga och kan innehålla programmering, driftsättning av maskinsystem hos kund, service, konstruktion och utveckling samt produktions- och processteknik. Inriktningen behandlar grunderna inom elektronik, pneumatik, hydraulik och grundläggande teori inom styrsystem med övervakning och kommunikation, alla med praktiska övningar. Ovanpå detta läggs fortsatta studier i mätteknik, styrteknik, robotteknik och industriell IT. 3.1.4 Träteknik Inom träbranschen finns företag av olika storlek från storföretag till små familjeföretag, dessa har självklart mål att vara konkurrenskraftiga, satsa på hög kvalitet och utveckling. Tillsammans har träbranschen en stor bredd av olika inriktningar som medför ett brett område för tekniker och personer med ledaruppgifter. Träindustrin arbetar med en decentraliserad organisation vilket medför ett behov av ett brett kunnande inom produktionen och företagets verksamhetsområde. Innehållet i kurserna under inriktningsterminen anpassas efter aktuella områden inom branschen. Utbildningen syftar till att ge kunskaper nödvändiga för arbete som t.ex. produktionsledare, produktionstekniker, arbetsledare och andra liknade funktioner inom träindustriell produktion. Andra aktuella områden är t.ex. produktdesign och återvinning. 3.1.5 Miljöteknik (VA) Utbildningen riktar sig till dig som vill arbeta inom miljöområdet. Kommuner och industrier är i stort behov av välutbildad personal som har kunskaper för att kunna arbeta med drift och underhåll vid anläggningar inom vatten och miljöområdet. Anställda vid vattenverk och reningsverk sköter drift och underhåll. Verken har som huvuduppgift att via reningsprocesser producera dricksvatten och rena avloppsvatten. Arbetet är varierat, och innehåller bl.a. uppgifter som styrning av reningsprocesser men även drift och underhåll av pumpar, filter och annan reningsutrustning samt provtagning av vattenkvaliteten. Processtyrningen sköts i dag med hjälp av datorer och kvalificerad IT – vilket t.ex. innebär att den som har jour kan rätta till de flesta driftavvikelser via sin hemdator. Arbetets karaktär varierar mellan stora och små kommuner. De större kommunerna har fler specialister med hög kompetens inom ett smalt område. I mindre kommuner behöver man en bredare kompetens. Här sköter ofta erfarna 6 drifttekniker självständigt flera, mindre vattenverk – ibland både vattenverk och reningsverk – något som erbjuder stor självständighet och frihet samt kräver förmåga att ta ansvar. 3.1.6 Examensarbete Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Examensarbetet påbörjas med vissa inledningsmoment i början av andra året men genomförs i huvudsak koncentrerat i slutet av utbildningen men kopplingar görs till kursmoment under hela året. Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier tillämpas, breddas och fördjupas. Studenten skall genom examensarbetet visa att de mål för högskoleutbildning på grundnivå som anges i Högskolelagen, de mål för högskoleexamen som finns angivna i Högskoleförordningen samt de särskilda mål som anges i denna utbildningsplan har uppnåtts. 3.2 Undervisning och examination 3.2.1 Undervisning Projektbaserat lärande ska vara ett bärande inslag i utbildningen i syfte att undervisningen i sig ska spegla och ge erfarenheter av problem som studenten kommer att möta inom sitt framtida arbetsliv. Studenterna arbetar målinriktat mot professionella resultat och får under utbildningen delta i olika projekt. Så gott som samtliga projekt är avsedda för en tänkt målgrupp i bestämt syfte och ska kunna förverkligas i praktiken. Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och seminarier samt genom handledning i samband med laborationer och projektarbeten. Viktiga inslag i utbildningen är redovisning av laborationer och projektarbeten, som alltid redovisas både muntligt och skrivligt. Utbildningen är upplagd så att de tre första terminerna är gemensamma för alla inriktningar och därefter vidtar en inriktningsspecifik avslutningstermin. I slutdelen av utbildningen kommer projekt in från företag i branschen eller från deras kunder. Progressionen inom utbildningen erhålls genom en successiv fördjupning och breddning inom den valda inriktningen samt genom fördjupning inom teknikområdet, både genom ämnesfördjupning och utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet samt genom att utveckla en praxisnära yrkeskompetens i projektmoment i projektbaserade kurser och praktik. 3.2.2 Examination Inom programmet kurser tillämpas varierande examinationsformer exempelvis projektarbeten, skriftliga och muntliga tentamen och praktiska prov samt genom delredovisningar av kursmoment. 7 3.3 Beskrivning av verksamhetsförlagda delar/praktik Studenterna har kontinuerlig kontakt med programansvarig samt med gästlärare från branschen. Genom verksamhetsförlagda kursmoment och studiebesök ges möjlighet att få en inblick i respektive bransch. Examensarbetet kan förläggas till företag inom respektive bransch. 3.4 Studentinflytande För programmet finns ett branschråd vilket består av företrädare för yrkeslivet, lärare samt studenter. Branschrådet är rådgivande och programansvarig är ordförande. Studentrepresentanter finns i högskolestyrelsen, utbildnings- och forskningsnämnderna och i institutionsstyrelserna. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter. 3.5 Internationalisering Studenterna ska ges möjlighet att söka kontakter vid andra universitet och högskolor som utbildar inom ämnet, men även kunna söka stipendier för att kunna förlägga sin praktikperiod till yrkesverksamma i utlandet, alternativt ordna utbytesår/utbytestermin inom Erasmusprojektet. 3.6 Övriga aspekter Högskoleutbildningen inom teknik ska utgöra en kreativ grogrund för innovationer som formar den nya teknikerns roll på framtidens arbetsmarknad. Arbetsformer som tränar förmågor som kreativitet, nytänkande och entreprenörskaparanda är därför viktiga inslag i utbildningen. Miljömoment ingår i samtliga kurser inom utbildningen. 4 Kurser inom programmet Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser kommande termin skall göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på institutionsnivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med programansvarig under förutsättning att målen för programmet uppfylls. 4.1 Studiegång för termin 1, 2 och 3 Termin 1 Period Kurskod Kursnamn 1-2 3ME06A 1-2 7MM10A Matematik för högskoletekniker Perspektiv på produktion Högskolepoäng 12 15 Nivå Huvudområde G Matematik G Maskinteknik 8 Termin 2 Period Kurskod Kursnamn 3 3-4 7MM95A 3NZ33A 4 7ME60A Ritteknik med hjälp av CAD Naturvetenskap ur ett tekniskt perspektiv A Energi för tekniker Termin 3 Period Kurskod Kursnamn 1 1-2 7MM11A 7ID17A 2 7MM12A Högskolepoäng 7,5 18 7,5 Nivå Huvudområde G G Maskinteknik Fysik G Energiteknik Poäng Nivå 5 10 A A Maskinteknik Industriell ekonomi 5 A Maskinteknik Underhållsteknik Projekt- och ingenjörsmetodik för högskoletekniker Tillämpat projekt för högskoletekniker Huvudområde 4.2 Studiegång för respektive inriktningstermin. Inriktning Automatiserad tillverkning. Termin 4. Period Kurskod Kursnamn 1 1 2 2 Datorstödd produktion I för tekniker Yrkesfördjupning för tekniker Automatisering för tekniker Datorstödd produktion II för tekniker Högskolepoäng 7,5 Nivå Huvudområde G Maskinteknik 7,5 G Maskinteknik 7,5 7,5 G G Maskinteknik Maskinteknik Inriktning Energi och VVS. Termin 4. Period Kurskod Kursnamn 3 3 4 4 Byggnadsfysik för tekniker Installationsteknik för tekniker VA-teknik Projekt energi och VVS Högskolepoäng 4,5 12 4,5 9 Nivå Huvudområde G G Energiteknik Energiteknik G G Energiteknik Energiteknik 9 Inriktning Styr- och reglerteknik. Termin 4. Period Kurskod Kursnamn 3 3 3 4 4 4 Elektronik och mätmetoder Industriell styrteknik Elektriska maskiner Drivsystem och robotar Industriell IT Industriprojekt Högskole- Nivå poäng 7,5 G G 3,75 G 3,75 G 3,75 G 3,75 G 7,5 Huvudområde Elektronik Elektronik Elektronik Elektronik Elektronik Elektronik Inriktning Träteknik. Termin 4. Period Kurskod Kursnamn 3 3 4 4 Trä - bearbetning Produktionsutveckling Design i produktion Projekt uppgift Högskolepoäng 7,5 7,5 7,5 7,5 Nivå Huvudområde Högskolepoäng 3,75 3,75 7,5 7,5 7,5 Nivå Huvudområde G G G G Träteknik Träteknik Träteknik Träteknik Inriktning Miljöteknik. Termin 4. Period Kurskod Kursnamn 3 3 3 4 4 Svetsteknik Verkstadsteknik Styr- och reglerteknik Processteknik Miljöteknik G G G G G Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik Maskinteknik Miljöteknik 5 Behörighet Behörig att antas till Högskoleutbildning inom teknik är den som dels uppfyller villkor för grundläggande behörighet dels uppfyller följande särskilda behörighet: Ämne Matematik Kurs Ma B Betyget i matematik skall vara lägst godkänd. 10 6 Betyg Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan. 7 Examensbestämmelser 7.1 Examensbenämning Högskoleexamen, 120 högskolepoäng. University Diploma, 120 credits. 7.2 Examenskriterier Studenten skall vara godkänd på samtliga av utbildningsprogrammets kurser och ha fullgjort ett examensarbete om minst 7,5 högskolepoäng inom respektive inriktning. 7.3 Examensbevis Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis. Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands men också i Sverige. 8 Övriga föreskrifter Övergångsbestämmelser. Studenter antagna till Högskoleutbildning inom teknik tidigare år följer då gällande utbildningsplaner. För studenter antagna till senare del av program samt för studenter som haft studieuppehåll upprättas vid behov särskild studieplan av programansvarig i samråd med studievägledare. För studenter som påbörjar utbildningen vid Högskolan i Gävle eller Högskolan Dalarna men som väljer att byta lärosäte upprättas särskild studieplan i samverkan med programansvariga vid respektive lärosäte. Påbyggnad till kandidatexamen För studenter som vill läsa till kandidatexamen upprättar programansvarig förslag till studiegång för påbyggnad till kandidatexamen. 11