lagrad ost så god

NUMMER 4 2013
Djupdykning i
JUICEGLASET
Inspirera till
Julbak
KÄNDISKOCKEN
TIPSAR
Därför blir
LAGRAD OST SÅ GOD
6
SÅ HÄR
SVARAR
K DU !
UNDEN
18
Varför bara
Ekologisk
Minimjölk?
INNEHÅLL NR 4/2013
4
14
4
Så här tar Arla fram sina populära recept
6
Plocka om i hyllan ger lönsam effekt
8
Inspirera kunderna med doftande julbak
11
Lyckade mjölkexponeringar i butik
12
En djupdykning i juiceglaset
14
Därför blir lagrad ost så god
18
Vad är egentligen protein?
20
Klimatkompensation i Uganda
En fråga Arla får från butiker
och konsumenter är varför minimjölken bara finns som ekologisk. En del kunder som tidigare
köpt konventionell minimjölk
funderar över merkostnaden
och en del butiker är oroliga för
försäljningstapp.
Svaret är att eftersom minimjölk är en mindre produkt
finns det inte resurser att ha två
parallella produktionslinjer. Det,
i kombination med Arlas miljöfokus och miljömål, gjorde att
T!
NYHE
man valde att göra minimjölken
ekologisk. 85% av mjölkens
miljöpåverkan kommer från
själva mjölkproduktionen.
Produktion av ekologisk mjölk
har mindre negativ miljöpåverkan, vilket gör att det är viktigt
att välja ekologiskt.
Skruvkork!
En nyhet är att i vecka 40
kommer minimjölken med
skruvkork, vilket många
konsumenter önskat. Då kan
man kanske fråga sig om det
inte påverkar miljön negativt.
Men mjölkförpackningens
miljöpåverkan motsvarar bara
4% av den totala miljöpåverkan.
Med skruvkork blir den siffran
istället 5%. I linje med sitt
miljöfokus klimatkompenserar
Arla för förpackningens totala
miljöpåverkan, samtidigt som
man aktivt arbetar med att ta
fram en mer miljövänlig lösning.
20
2
husm
Lättlagad
250 g vitkål
ärs
300 g blandf mör-&rapso
1 msk Arla®S soja
sk
1 tsk kinesi Middagspa
®
310 g Kelda
n
lingon&timja
och fräs
Strimla kålen färsen
ner
panna. Rör smakpa
gspanna
och
grädden
Kelda® Middan passar perfekt
potatism
Servera med
lingon&timjaFler snabba tips
rs.
till köttfä
02
kelda.se.
finns på
e Arla Forum
www.arla.s
Illustration av Ulf Frödin
ArlaAktuellt ges ut av Arla Sverige
105 46 Stockholm, Tel: 08-789 50 00
Kontaktperson: Gert Ovefeldt
ås med vit
Köttfärss an när den
Gott och
kryddat
i Arla Köket
NU GÅR det återigen mot höst och jul, både i
butikerna, i köken och på matborden. Och det
blir nu kanske en lite annan typ av mat jämfört
med den vi njutit av under sommaren.
Även om julen och julmaten är årets höjdpunkt
för många, brukar hösten och tiden före jul, vara
fylld med middagar, fester och högtider. Här
finns förstås massor av tillfällen att lyfta fram
och inspirera med olika typer av god mat.
Som vanligt är Arla Köket en av de bästa matinspiratörerna. Både för butiker och konsumenter.
Här finns tipsen som inte bara
ger god mat på bordet, utan
också kan ligga till grund för
lönsamma matglädjeexponeringar.
Vinter nr 4/13
yddad
Vinterkr t
ma
tkål | 3–4 portbäst.
n smakar
som
rslag:
sylt
Serveringsfö
och lingon
Potatismos
olja
anna
i en stek&rapsolja
s den i smör- 5 min. Tillsätt sojan,
ca
n och stek och koka ca 2 min.
om
astan, rör
lingonsylt.
mos och
20-99 66
kalas
nyåAVrsÅremts kocenk y
gottebord
Lyxigt
Vinterkryddat
FLÖDANDE inspiration till hur det går att använda de kryddor
som hör julen till på lite andra sätt än vad vi kanske är vana vid.
"Lättlagade grytor och pannor med fruktiga och kryddiga
smaker passar utmärkt till alla höst- och vinterkalas. Varför inte
överraska med nystött kardemumma i kycklinggrytan, lite saffran i risotton och kanske sätta fart på biffen med kryddnejlika
och apelsin?"
Det här hittar du i årets
sista nummer av
receptbroschyren:
!
e
l
p
p
ä
t
a
Gran
99
På gottebordet
ARLA KÖKET bjuder på några recept med det
vackra, supernyttiga och krispigt goda granatäpplet.
"Under granatäpplets skal finns ett myller av
glittrande rubinröda pärlor. Låt de små lätt
syrliga kärnorna trilla ner i fisksoppan, strö dem
över salladen och desserten. Den vackra färgen
och den friska, lite söta smaken imponerar."
HÄR TAS ett grepp om julens söta. Goda
sötsaker som passar lika bra till glöggminglet som till gottebordet på julafton.
"Lycka är att göra eget julgodis, pynta det
fint och bjuda släkt och vänner på ett
lyxigt gottebord. Kalasgoda klubbor, sega
lakritskolor och smarriga pistagemuffins
gör dig nästan lika poppis som tomten."
Nyårsmeny
À LA ÅRETS KOCK
EN AV de rätter som vinnaren i tävlingen Årets
Kock, Daniel Räms, tog
fram, ligger som grund för
nyårsmenyn i Arla Köket.
Först drinktilltugg och förrätt med hummer. Huvudrätten med dovhjort är en förenklad
variant av en av Daniels vinnarrätter.
Desserten är en underbar chokladterrin i tre lager.
3
A
r
r
a
l
a
t
r
K
ä
h
å
S sina populära reöket
cept:
fram
gar som t.ex. Smetana för något
år sedan. Recepten är kända för
att vara pålitliga och ge garanterat goda resultat – de ska
ing
r
e
n
la
M
Först görs en plan,
baserad på en analys
- vad händer i matsverige och vilka
trender kommer bli intressanta?
Vilka produkter kommer Arla lansera
framöver? Planen är basen i arbetet
och ger en grov bild över det närmaste
årets receptfoldrar. De som arbetar
med detta är medarbetare från Arlas
avdelning Recipes&Inspiration,
receptkreatörer, formgivare
och textförfattare.
startsm
p
p
U
ö
te
Gruppen skapar
en gemensam bild av hur
de teman som finns i planen
ska gestaltas. Vilken mat
ser man framför sig och
hur ska recepten uttryckas i
bild, miljö och text? Här får
kreatörerna input till sina
respektive ansvarsområden
i processen.
o ar d
b
d
oo
Gruppen träffas
igen och kreatörerna
presenterar sina idéer i form
av s.k. moodboards. Det är
bildkollage och texter som vill
ge en bild av hur temat ska presenteras. Receptkreatörerna
får ytterligare input till
sitt arbete.
Efter
mötet tar var
och en av kreatörerna
fram ett förslag på
sin del av arbetet –
formgivning, text och
receptidéer.
Kr
4
as
P
ARLA GÖR recept för att inspirera men även för att visa på hur
produkterna kan användas. Det
är särskilt viktigt vid nylanserin-
fungera, vara enkla att lyckas
med och ge mycket goda rätter.
Men vad händer innan en
ny receptfolder eller kokbok
ser dagens ljus? Hur går det till
bakom kulisserna? ArlaAktuellt
följde med produktionen av en
receptbroschyr under några
händelserika veckor.
k a pa r
Det började med att produkten crème fraiche skulle lanseras.
För att hjälpa konsumenterna att förstå hur den nya produkten skulle användas, togs en receptfolder fram. Det slog väl ut
och recept togs fram för fler produkter. Arla beslöt att skapa
ett eget varumärke för recept och matinspiration, Arla Köket.
Och efter ett tag utvecklades även specifika matlagningsprodukter under varumärket Arla Köket.
e atö rer n
F
h webb
c
o
n
o
kti
to ografering
Varje recept
fotograferas i miljö med
tillbehör och dekorationer.
Vid fotograferingen närvarar också en stylist som
har med sig rekvisita vilken
går i linje med det som
bestämts vid moodboardmötet.
afisk prod
r
G
u
Maten är
fotograferad och
recepten testade och klara
- dags att formge broschyren.
Formgivare och skribent tar fram ett
förslag. Efter några korrekturrundor
skickas den till tryckeriet för att tryckas och distribueras ut i matbutikerna. Recept och bilder läggs i Arlas
receptbank och publiceras på
webben och i Arlas appar
i samband med
utgivningen.
Efter
moodboardmötet
blir receptkreatörens arbete
mer konkret. Från ett antal idéer
bestäms vilka recept som ska
utvecklas. Det ska smaka gott
såklart, men det är också viktigt
att recepten är lätta att laga, att
de inte innehåller ingredienser
som är svåra att
få tag i.
r ov
När recepten
är klara testas de i Arlas
provkök. Här säkerställs
smak, ingrediensmängder
och beredningstexter. Recepten lagas upp och gruppen samlas åter för att göra
en gemensam bedömning
av varje recept.
l a g ni n g
nstruktion
o
K
P
Några kioskvältare från Arla:
RECEPTBROSCHYRER
KOKBÖCKER
ARLA.SE
APPAR
Utkommer 4 ggr/år i 1,2 miljoner ex. Mycket populär inspirationskälla, som presenterar
mattrenderna i "rätt tid".
Höstmat från Arla Köket är den
sjunde kokboken från Arla.
Totalt är drygt 200.000 böcker
sålda i Sverige.
En av Sveriges största receptsajter med 17 miljoner besök
under 2012, och som ökar 2013.
Sveriges största receptapp.
för iPhone, iPad och Android.
Arla var först ut med appar till
smartphones, redan 2008.
5
Vid en genomgång
av lönsamheten i
en avdelning, ligger
ofta en analys av
kundflödet som
bas. Man följer helt
enkelt varje kund och
registrerar vilken väg
man väljer och var
inköpen sker.
!
t
k
e
eff
PLOCKA OM I HYLLAN GER LÖNSAM
VARFÖR SÄLJER vissa butiker
bättre än andra av precis
samma varor? Och varför lyckas
vissa få lönsamhet i ett sortiment, när andra inte lyckas?
Svaret kan vara så enkelt som
att det gäller att strukturera hyllan så att kunderna har lättare
att hitta det de söker. Likartade
produkter på samma ställe, helt
enkelt. Om man dessutom skyltar hyllan så att man lätt får en
överblick, är man på rätt väg.
Det är lätt att bli "hemmablind"
och inte se möjligheterna, så
det kan vara bra att få lite hjälp
utifrån.
Tillsammans med ICA genomförde ArlaFoods/Rynkeby några
tester i varugruppen icke kylda
fruktdrycker i ett par butiker.
Det här är en varugrupp som
nästan varit lite "bortglömd" i
många butiker. Och det har varit
6
en negativ utveckling för värdet
under tre års tid, om man ser till
hela dagligvaruhandeln.
För att få nytt liv i produktgruppen, plockade man om och
såg över sortimentet. En hel del
"svansar" plockades bort och
hyllorna strukturerades i fyra
tydliga huvudgrupper.
• Juice drickfärdig
• Juice koncentrat
• Fruktdryck drickfärdig
• Fruktdryck koncentrat
En indelning som huvudsakligen baserar sig på produktegenskaperna, men även konsumtionstillfälle och inte minst
- volymandel av försäljningen.
Och effekterna lät inte vänta
på sig. Tydliga försäljningsökningar kunde snart registreras.
Här är ett par talande exempel
från Värnamo och Sundsvall.
TVÅ DELAR - FYRA SEGMENT:
FRUKTDRYCK 67%
Fruktdryck
drickfärdig
JUICE 33%
Fruktdryck
koncentrat
Multivitamin
Juice
drickfärdig
Juice
koncentrat
Juice
drickfärdig
Genom att samla ihop och strukturera sortimentet, skapar man förutsättningar för försäljningsökning
Värnamo
Sundsbruk, Sundsvall
DET HÄR GJORDE VI:
SÅ HÄR BLEV DET:
DET HÄR GJORDE VI:
SÅ HÄR BLEV DET:
PG Mohn, butiksutvecklare
ArlaFoods:
- Tanken var helt enkelt att
städa upp i hyllans planering,
strukturera och sammanföra
produkter av samma typ, till
samma plats. Vissa produkter såldes också på ett säljtorg
och flyttades nu. Dessutom
förstärkte vi med vårt kategorimaterial som vägleder konsumenterna och gör det lätt att
hitta rätt.
- Vi delade upp fruktdrycker
och juicer på ett tydligt sätt.
Och inom de grupperna också
koncentrat och drickfärdigt.
Resultatet blev ökningar på
samtliga varugrupper och totalt
hela 23% upp i försäljning.
Men eftersom butiken ökade
6% generellt under samma tid,
kan 17% vara en riktigare siffra.
Marginalkronorna ökade också
med 17%.
Raymond Henriksson, butiksutvecklare Arla Foods:
- Ett lite klassiskt problem;
icke kyld juice och fruktdrycker
låg inte samlat och strukturerat
i hyllan, utan på olika ställen,
bl.a. på en exponeringsgavel.
Genom att plocka om och samla
sortimentet inom grupperna;
Drickfärdrig juice, koncentrerad juice, drickfärdiga fruktdrycker och koncentrerade
fruktdrycker, får konsumenten
en väsentligt bättre överblick
och förståelse för vad det är
man köper. Hyllkantslister med
färgkoder hjälper till att dela
upp varutyperna.
Vi frigjorde en expogavel och
minskade varuvolymen med
hela 1,4 m3. Trots färre varor
ökade antalet försäljningskronor med 19%. Marginalkronorna ökade med hela 21%.
Men siffrorna kunde kanske varit högre. En leverantör
genomförde en omfattande
rabattkampanj under testperioden, vilket med stor sannolikhet drog ner siffrorna.
17%
19%
KÖPMANNEN RAINER LORENZEN SUMMERAR:
BUTIKSCHEFEN HANS ANDERSSON SUMMERAR:
- Den här försäljningen har tidigare skett
till stor del via ett säljtorg. Även om det låg
bra till i kundvarvet, så har vi sett bra ökningar på varugruppen trots att vi nu flyttat in
produkterna i hyllan.
- För kunderna är struktur och tydlighet
viktigt. De ser vi helt klart i det här projektet.
- Vi har nu även genomfört samma typ av
projekt i mejeriavdelningen, med bra resultat även där.
- Jodå, det har gett tydliga effekter. Det har
blivit betydligt enklare och mer rationellt för
personalen att fylla på och hålla ordning i
hyllan, mer lättarbetat och dessutom med
en högre fyllnadsgrad.
- Vi minskade antalet produkter med 20%,
men försäljningen och marginalerna har
ändå ökat.
- Hyllan har blivit mer attraktiv för kunderna,
det kan vi se på den ökade försäljningen.
- Det här är projekt som vi skulle kunna tänka
oss att göra för fler varuavsnitt i butiken.
7
Inspirera
dina kunder till
doftande julbak!
UNDER DE senaste 50 åren har
vi vant oss vid att köpa mer och
mer av det vi tillagar och äter,
som halv- eller helfabrikat. Färdiga köttbullar, gröt, tallriksfärdiga soppor och såser bara att
värma. Exemplen är otaliga.
Med jobb, barn och fritidsintressen, får många helt enkelt
inte tid över att laga god mat
från grunden, så mycket och
ofta som man kanske skulle
vilja. Inte minst gäller det också
bröd och bakning. Men att laga
mat och baka är ju inte bara
något som man måste göra för
att få äta. Att stå tillsammans i
köket och skapa något alldeles
eget, är ju faktiskt också väldigt
roligt. Och att kunna bjuda sina
gäster på hembakat är inte heller att förakta. Idag innebär det
inte bara kvalitet, det är också
livskvalitet.
Så inför alla de stundande
julfesterna, vill nu ArlaAktuellt
slå ett extra slag för det goda,
traditionella julbaket. Vi har
lyft fram tre traditionella julfavoriter som står sig bra både
före och under julen.
Att sätta igång och baka
hemma, handlar delvis förstås
om att komma ihåg att köpa
hem de råvaror man behöver.
Så med lite sambandsinspiration och möjlighet att kunna
skriva ut både receptblad
och kampanjskyltar på
Butikswebben, hoppas vi att du
ska få impulsen att göra några
säljande extraexponeringar. Och
med sambandsförsäljning blir
ju inte lönsamheten sämre
heller...
Hämta
recept o
c
skyltar h
p
å
arla.se/
butikswebben
TRE JULIGA EXPONERINGSIDÉER:
Vörtbröd
Baka eget
vörtbröd
till jul.
BRUNKÅLD MED DADLAR OCH NÖTTER
VÖRTBRÖ
sälta och smak
särskilt i Skåne. Brunkålen får god
BRUNKÅL
VÖRTBRÖD MED DADLAR OCH
på julbordet,
rätt
Jättegott!
en klassisk
julosten.
Brunkål
vörtbröd till
saftigt
och är
Stiligt
så vill.
skinkspad eller buljong om man
från
julosten. Jättegott!
för 6 port vörtbröd till
gäller saftigt
Stiligt
Receptet och
Receptet gäller för 2 st
Ingredienser
Ingredienser
150 g dadlar
gäller för 2 st
Receptet
11 dl
vitkål
st porter
g jästArla® Svenskt Smör
50
2 msk
®
Arla Svenskt Smör
50 g rumsvarmtsirap
2 msk mörk
sirap eller
buljong
12 dl
nser
skinkspad
dlmörk
Ingredie
250 g Arla Köket Kesella kvarg
Gör så här:
så här:
Gör
Värm portern
Kärna ur och grovhacka dadlarna.
Tillsätt
bunke.
i en
jästen
stocken.
neroch
bort
skär
37°. iSmula
till max
klyftor
kålen
Skär
min till eni smör
omgångar
den ii 10
övriga ingredienser
brynarbeta
kålen och och
Strimla
Sättsirap
lite kladdig deg. Låt jäsa 45 min.
en gryta eller stor stekpanna. Tillsätt
i smidig,
ugnen på 250°.
värme under
och buljong och låt koka på svag
Smaka ev av
då och då. Knåda
Rör
1 tim.
caupp
lock
en arbetsbänk.
påom
degen
Stjälp
till 2
ur
Kärna
salt.
med
lätt och dela den i två delar. Forma
degen
NÖTTER
särskilt i Skåne. Brunkålen får god
Brunkål är en klassisk rätt på julbordet,
så vill.
från skinkspad eller buljong om man
Ingredienser
1 st vitkål
2 msk Arla® Svenskt Smör
2 msk mörk sirap
2 dl skinkspad eller buljong
Gör så här:
Gör så här:
stocken.
Skär kålen i klyftor och skär bort
i smör
Strimla kålen och bryn den i omgångar
sirap
i en gryta eller stor stekpanna. Tillsätt
värme under
och buljong och låt koka på svag
ev av
lock ca 1 tim. Rör om då och då. Smaka
salt.
med
portern
®
och grovhacka dadlarna. Värm
1 msk salt
lägg i
bunke. Tillsätt
g dadlar
150
limpor, rulla dem i dinkelflingor och
2 g malen pomerans
tillmin.max 37°. Smula ner jästen i en
jäsa i 20
smorda formar, ca 1 1/2 liter. Låt
till en
malda malda kryddnejlikor
2 tskporter
bröden i
11 1⁄dl
Sänk temperaturen till 200°. Grädda
ingredienser och arbeta i 10 min
övriga
på
2 dl hasselnötter
Låt svalna
nedre delen av ugnen ca 45 min.
45 min. Sätt
g jäst
50
2 dl dinkelflingor
galler.
smidig, lite kladdig deg. Låt jäsa
®
15 dl dinkelmjöl
Smör
Svenskt
Arla
50 g rumsvarmt
ugnen på 250°.
Till utbakning:
sirap
11dl mörk
1 ⁄2 dl dinkelflingor
®
. Knåda
Stjälp upp degen på en arbetsbänk
Köket Kesella kvarg
250 g Arla per
till 2
bröd
två delar. Forma
Näringsvärden,
degen lätt och dela den i Flera
salt
msk
goda & enkla recept finns på www.arla.se
13065
kolhydrater , 85 gram fett
kcal , 89 gram protein , 421 gram
lägg i
www.arla.se
limpor, rulla dem i dinkelflingor och
Flera goda & enkla recept finns på
2 g malen pomerans
min.
formar, ca 1 1/2 liter. Låt jäsa i 20
2010
smorda
r
1 Arla Köket 4malda
Källa:
kryddnejliko
malda
1 ⁄2 tsk
bröden i
Sänk temperaturen till 200°. Grädda
r
2 dl hasselnötte
Låt svalna på
nedre delen av ugnen ca 45 min.
2 dl dinkelflingor
galler.
15 dl dinkelmjöl
Till utbakning:
1
1 ⁄2 dl dinkelflingor
Näringsvärden, per bröd
3065 kcal , 89 gram protein , 421
Källa: Arla Köket 4 2010
8
gram kolhydrater , 85 gram fett
Knäc
sälta och smak
Receptet gäller för 6 port
ck
OSALTAT FÖR SPRÖDARE BAKNING
Osaltat smör är extra bra att använda i bakningen, eftersom
det ger bättre möjligheter att själv styra sältan i det man
gör. Dessutom blir vissa bakverk sprödare eftersom osaltat
smör binder mindre vätska.
ch
Så här sägerosmaltaat-t osm
:
r
ö
m
o
n
e
s
ff
o
pr
bak
Mattias
Ljungberg
Tössebageriet i Stock
holm.
Årets konditor 2006
:
- I de kavlade dega
rna ska de tunna
smörskikten koka i
ugnen, då reser
sig bakverken. Det
måste vara osaltat
smör därför att det ha
r något lägre kokpunkt. Med saltat sm
ör blir de inte lika
luftiga och fina.
Jag har även arbeta
t som konditor i
Schweiz och där anvä
nder man endast
osaltat smör.
och seriös
Cooks illustrated är en stor
webbsida:
mattidning med tillhörande
jämfört småkakor (bisoch
- Vi har gjort försök
d osaltat respektive salcuits) som är bakade me
noterade att småkatat smör och provsmakarna
d saltat smör var
me
korna som var bakade
g
dro
mindre spröda, de före
d
kakorna som var bakade me
r.
osaltat smö
Karin
Fransson
d:
ll Borgholm, Ölan
Kökschef på Hote
ör
sm
at
alt
os
vi
er
- Självklart använd
t
äle
Sk
r.
a desserte
i bakning och i all
t
di
tta
sä
l
vil
själv
till det är att jag
a
nn
kä
h
oc
av
a
smak
min sälta. Jag vill
som behövs för att
t
ke
yc
m
r
hu
t
exak
hävas på bästa sätt,
smakerna ska fram
sdetta i chokladde
speciellt viktigt är
serter.
Johan
Sandelin
Chefskonditor på Vetekatten i Stockholm,
lagledare för konditorlandslaget.
Ett av skälen till att vi använder osaltat
smör är att man alltid kan tillsätta mer
salt om det behövs, men man kan aldrig
ta bort det om degarna blivit för salta
på grund av att man använt saltat smör.
Småkakorna bakar vi med osaltat smör
men tillsätter ibland salt i degen.
Bjud Lucia på
egna lussekatter.
BRUNKÅL
KNÄCK
KNÄCK
Brunkål
enärklassisk
på julbordet,
Knäck
när är
den
som allrarätt
godast!
Detta är detsärskilt
fårmandel
god sälta
klassiskai Skåne.
receptet Brunkålen
på knäck med
och och smak
från skinkspad
ströbröd
i smeten. eller buljong om man så vill.
BRUNKÅL
Hemmagjord
knäck smakar
bäst.
Brunkål är en klassisk rätt på julbordet, särskilt i Skåne. Brunkålen
får god sälta och smak
från skinkspad eller buljong om man så vill.
Knäck
närförför
Receptetgäller
den
gäller
är som allra godast! Detta är det klassiska receptet
6 port
Receptet
75 st
pågäller
knäck
Receptet
för 6 med
port mandel och
ströbröd
i smeten.
Ingredienser
Ingredienser
Gör
Gör så
så här:
här:
®
st Arla
vitkål
21 dl
vispgrädde
22 dl
ljus Arla®
sirap Svenskt
Receptet
msk
gällerSmör
för 75 st
22 dl
strösocker
msk
mörk sirap
12 dl
hackad
mandel
dlskållad,
skinkspad
eller
buljong
2 msk ströbröd
Ingredienser
2 msk Arla Svenskt Smör
®
®
2 dl Arla vispgrädde
2 dl ljus sirap
2 dl strösocker
Källa: Arla Köket 4 1998
1 dl skållad, hackad mandel
2 msk ströbröd
2 msk Arla® Svenskt Smör
Blanda
grädde,
sirap och
Skär
i en stocken.
kålen
i klyftor
ochsocker
skär bort
tjockbottnad
kastrull.
Kokaden
utani lock,
rör om då
Strimla
kålen
och bryn
omgångar
då tills smeten klarar kulprovet för knäck i smör
i och
en gryta
eller stor stekpanna. Tillsätt sirap
eller tills temperaturen är 122°, ca 15-30
min.
och
buljong och låt koka på svag värme
Tillsätt mandel,
ströbröd och smör. Fördela under
lock
ca 1i knäckformar.
tim. Rör omLåt
dåstelna.
och då.
Smaka
ev av
smeten
Förvara
i kyl.
med salt.
Ingredienser
1 st vitkål
2 msk Arla® Svenskt Smör
2 msk mörk sirap
2 dl skinkspad eller buljong
Gör så här:
Kulprov: Häll några droppar av smeten i iskallt
vatten och rulla till en kula. Knäckkulan ska vara
fast till hård.
Flera goda & enkla recept finns på www.arla.se
Gör så här:
Skär kålen i klyftor och skär bort stocken.
Strimla kålen och bryn den i omgångar i smör
i en gryta eller stor stekpanna. Tillsätt sirap
och buljong och låt koka på svag värme under
lock ca 1 tim. Rör om då och då. Smaka ev av
med salt.
Blanda grädde, sirap och socker i en
tjockbottnad kastrull. Koka utan lock, rör om då
och då tills smeten klarar kulprovet för knäck
eller tills temperaturen är 122°, ca 15-30 min.
Tillsätt mandel, ströbröd och smör. Fördela
smeten i knäckformar. Låt stelna. Förvara i kyl.
Lussekatter
Flera goda & enkla recept finns
Kulprov: Häll några droppar av smeten i iskalltpå www.arla.se
vatten och rulla till en kula. Knäckkulan ska vara
fast till hård.
Källa: Arla Köket 4 1998
BRUNKÅL TER
LUSSEKAT
och smak
sälta
dina
Brunkålen får godgör
i Skåne.
särskilt
många namn. Kvarg i degen
på julbordet,
barn har
rätt
- kärt
en klassisk
saffranskusar
eller
Brunkål är lussebullar
Lussekatter,
man så vill.
om
hållbara.
eller buljong
och mer
både saftigare
från skinkspad
lussekatter
eller saffranskusar , st6lussebullar
port
gäller
Lussekatter
35
förför
Receptetgäller
Receptet
hållbara.
mer
här:
så här:
lussekatter både saftigare och
Gör
Gör så
Ingredienser
Ingredienser
jäst
50
1 stg vitkål
®
för 35 st
SmörSmör
Svenskt
gäller
Svenskt
g Arla
Arla®
100
2 msk
Receptet
®
mjölksirap
msk
Arlamörk
52 dl
®
eller buljong
kvarg
2 dlgskinkspad
Arla Köket Kesella
250
1 g saffran
1
1 ⁄2 dl strösocker
Ingredienser
särskilt i Skån
Brunkål är en klassisk rätt på julbordet,
så vill.
från skinkspad eller buljong om man
dina
för 6 porti degen gör
namn.
gällerKvarg
Receptet
kärt barn har många
Ingredienser
i en
smöret
Smält
stocken.
bort
i en degbunke.
jästen
och skär
Smula
i klyftor
kålen
Skär
till
värm
och
i smör
mjölken
Tillsätt och
i omgångar
den
kastrull. kålen
bryn
Strimla
över jästen.
degspadet
37°. Häll
ca stor
sirap
Tillsätt
stekpanna.
en gryta ellerjästen
i fingervärme,
kvarg,
löser sig. Tillsätt
Rör om så attoch
på svag värme under
koka
låtoch
buljong
och
det mesta av mjölet. ev av
saffran, socker, salt om
Smakaoch
då. smidig
och och
dåblank
Rörden blir
1 tim. tills
ca degen
lock
Arbeta
salt.
med
från bunkens kanter. Tillsätt ev mera
släpper
1 st vitkål
2 msk Arla® Svenskt Smör
2 msk mörk sirap
2 dl skinkspad eller buljong
Gör så här:
Gör så h
Skär kålen
Strimla kå
i en gryta e
och buljon
lock ca 1 ti
med salt.
Baka ut
smöret i en
mjöl. Låt jäsa övertäckt ca 30 min.
Smula jästen i en degbunke. Smält
på smorda
1
degen till saffranskusar. Lägg dem
1 ⁄2 tsk salt
20-30 min.
g jäst
50
plåtar. Garnera med russin. Låt jäsa
Tillsätt mjölken och värm till
17 dl vetemjöl
kastrull.
ägg.
®
ugnen på 225°. Pensla med uppvispat
över jäste
russin
Låt svalna på
Arla Svenskt Smör Sätt
100
Grädda i mitten av ugnen 5-7 min.
fingervärme, ca 37°. Häll degspadet
1 st äggg
kvarg,
galler under bakduk.
®
Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt
5 dl Arla mjölk
mjölet.
av
mesta
det
®
saffran, socker, salt och
250 g Arla Köket Kesella kvarg
smidig oc
Arbeta degen tills den blir blank och
Köket 4 1999
1Källa:gArlasaffran
Tillsätt ev mera
bunkens kanter.
från
finns
släpper
Flera goda & enkla recept
1
Baka ut
1 ⁄2 dl strösocker
www.arla.se
mjöl. Låt jäsa övertäckt ca 30 min.
Flera goda & enkla recept finns på
på smorda
1
degen till saffranskusar. Lägg dem
1 ⁄2 tsk salt
20-30 mi
plåtar. Garnera med russin. Låt jäsa
17 dl vetemjöl
äg
uppvispat
med
Sätt ugnen på 225°. Pensla
russin
Låt svalna
Grädda i mitten av ugnen 5-7 min.
1 st ägg
galler under bakduk.
Källa: Arla Köket 4 1999
9
BRUNKÅL
LUSSEKATTER
Arla® Familjefavoriter
Skivad, 750g
I vecka 36 lanserade vi fyra riktiga
familjefavoriter. Ett sortiment som
redan fått stor uppmärksamhet.
Nu kommer tre av favoriterna
även som skivade i storpack. De
tre smakerna är: Port Salut 26 %,
Gouda 28 % och Edamer 23 %.
Kvibille - lagrad i 18 månader!
Många konsumenter vill betala för smak, så
lagrad hårdost stiger i både volym och värde.
Marknadsledaren Kvibille driver nu mer tillväxt med fyra lagrade godbitar; Cheddar 32%,
Präst 31%, Grevé 28% och Herrgård 28%.
Castello för ökad konsumtion
Castello är med i den växande trenden
med vitmögelost och erbjuder nu
marknaden en 1kg förpackning för
Castello Guldbrie 34% och en 500g
förpackning för Castello Crème Brie 34%.
Arla Ko®
Pepparkaksfil
till julen
Under julperioden
kommer en tillfällig
filsmak och hälsar på.
Den här gången är
det pepparkaksfil. En
smak som innehåller
allt det goda inför
julens helger.
PRODUKTKvibille® Riven ost
Präst 31% 150g
Riven ost står för 26% värdeandel av marknaden för matlagningsost. Riven ost har växt
med 5% i värde och 10% volym
mot föregående år. Det här blir
en tuff utmanare i segmentet.
NYHETER:
Arla Wellness® Protein Control - Yoghurt och Mjölkshake
Det här är goda och naturliga produkter
med 100% mer protein än i standardprodukter. Bra att njuta av när man
sportar eller när
man annars behöver
extra energi. Yoghurt
1.000g, kommer
som naturell och
vanilj. Mjölkshaken
250g, kommer som
Jordgubb/Hallon
och Banan/Blåbär.
Bregott,
normalsaltat 10g
Kommer nu i kartong
om 75 st. Perfekt även i
korta kundvarvet bland
färdigmaten.
Arla® Svenskt Smör
osaltat, 500g
På begäran kommer nu
osaltat smör i 500g. Idealiskt
att ha i t.ex. bakning då det
binder mindre vatten och ger
en mer definierad smörsmak.
Arla® Svenskt Smör
laktosfritt, 500g
Perfekt för alla som vill baka
laktosfritt inför julen. Samma
goda smak som vanligt smör.
Arla Ko®
Mild yoghurt
Mango 2% 1l
Lanseringen av
Arla Ko slät yoghurt har gått över
förväntan, så nu
kommer ytterligare en populär
smak - mango.
Arla Ko® Laktosfri
mellanmjölkdryck 1,5l
22% av all mjölk som köps är
mellanmjölk. Stor efterfrågan
gör att laktosfri mellanmjölk
också kommer i en 1,5 litersförpackning.
10
Arla Köket Kesella® kvarg Äpple
Kanel, 250g
Smaksatt kvarg har mer
än tredubblats under de
senaste tre åren. Nu finns
en säsongsprodukt som
kommer att sätta extra
bra fart över vintern.
Arlas säljare byggde och fotograferade många
lyckade mjölkexponeringar inför förra årets jul
MJÖLKEN GERi bAVTRYCK
utikerna
MJÖLK ÄR en fantastisk
produkt som används på många
sätt och av många olika människor. Den är ett naturligt och
viktigt inslag i de flesta kök.
Mjölk har därför ofta setts
som en basvara som bara ska
säljas från ordinarie plats i hyl-
lan. Men när nu mjölken börjat
visa upp fler av alla sina positiva egenskaper, med nya typer
av mjölk - t.ex. mjölk till kaffet, mjölk till gröten och mjölk
när man sportar - finns det nu
flera bra skäl till att lyfta fram
den vita drycken och inspirera
kunderna med flera spännande
sambandsvaror.
Här är några exempel på
exponeringar som Arlas säljare
byggde och fotograferade inför
julen förra året. Det såg inte
bara trevligt ut i butiken, det
blev bra resultat också. Som
VET MER OM EKO!
DET TALAS väldigt mycket
om miljön, ekologisk produktion och ekologiska produkter
nuförtiden. Informationsflödet
är enormt runt dessa ämnen.
Problemet kan vara att hitta bra
information för att själv bilda sig
en uppfattning. För att förenkla
och förklara, har Arla tagit fram
en folder som både tar upp vad
som är värt att veta om mjölk
och miljö och ger 5 goda skäl till
varför man ska välja ekologiskt.
Perfekt både för dig och för
dina kunder i butiken. Placera i
mejeriavdelningen så att den är
lätt att hitta. Beställ din upplaga
genom din Arlasäljare.
11
exempel kan nämnas att Latte
Art i vissa fall ökade med 9%
och Gammaldags Mjölk med
hela 14%.
Mjölk i någon form berör de
flesta och har en självklar roll
i julstöket. Lyft fram och överraska dina kunder.
Näring och energi
En djupdykning
i juiceglaset
12
På de svenska frukostborden har juice alltid haft en
given plats. Men även om
många dricker juice till morgonmålet finns så många fler
tillfällen då drycken skulle
passa utmärkt. Speciellt vid
lite festligare tillfällen. Ta
bara de stunder man annars
dricker saft eller läsk – då
är juice ett bra alternativ.
ArlaAktuellt förklarar varför.
I GRUNDEN handlar det om
vad vi behöver få i oss: energi
och näring. När vi äter en grönsak som broccoli får vi i oss
mycket näring, men energiinnehållet är lågt. Juice innehåller
både energi och näring, medan
t.ex. läsk bara ger energi. Man
talar ibland om ”tomma kalorier”.
Apelsinjuice är kanske mest
känt för sitt rika innehåll av
vitamin C. Men juicen erbjuder
också allt från mineraler och
kalium till folsyra och antioxidanter som är lätt för kroppen
att ta upp. Folsyra är en form av
vitamin B och bra för ämnesomsättningen i cellerna, men också
vid skapandet av röda blodkroppar. Många kvinnor får idag
inte i sig en tillräcklig mängd av
PROTECTED BY LAW
Beteckningen ”Juice” är i Sverige
skyddad under livsmedelslagen
och får bara användas av drycker
som innehåller 100% juice.
För att enbart få använda
beteckningen ”Juice” får produkten aldrig innehålla tillsatt
socker. Rynkebys juicer innehåller självklart inget tillsatt
socker utan bara fruktos, även
kallat fruktsocker, som förekommer naturligt i frukterna.
ämnet och kvinnor i fertil ålder
rekommenderas till och med
folsyra som tillskott.
Juice ger alltså både energi
och näring och passar därför
utmärkt som alternativ till saft
eller läsk för en familj
som är ute på roligheter
som utflykter, skidturer,
picknicks, kalas eller
besök på restaurang.
Precis som naturens egen
sportdryck mjölk, är juice perfekt efter ett träningspass. När
vi behöver återställa vätske-,
kolhydrat- och energidepåerna
är kroppen särskilt bra på att ta
hand om juicen.
Riksmaten
I undersökningen Riksmaten* från Livsmedelsverket beskrivs hur bara 17% av svenskarna når upp
till verkets rekommendation på 500 gram grönsaker och frukt/dag. En del av intaget kan täckas
genom ett glas juice om 1 dl.
*Riksmaten 2010-2011
1. Vilket vitamin får
du i dig mest av när
du dricker juice?
1. A-vitamin
X. C-vitamin
2. E-vitamin
2. Varifrån kommer
oftast de apelsiner
som används till
juice?
1. Florida
X. Spanien
2. Brasilien
3. För att få en liter
juice – hur många
apelsiner behöver du
då pressa?
1. Ett kilo
X. Två kilo
2. Tre kilo
Läs mer om juicerna från
Rynkeby och hela deras resa
från frukt till produkt,
på www.rynkeby.se
Juice
innehåller:
C-VITAMIN
B-VITAMINER:
- folsyra
- vitamin B6
- tiamin
- riboflavin
- niacin
MINERALER:
- kalium
- järn
- magnesium
4. En del av det
dagliga intaget av
frukt och grönt kan
förses genom ett glas
juice. Hur många
svenskar når upp till
rekommendationen
att få i sig 500 g
grönt/dag?
1. 17%
X. 50%
2. 73%
5. Finns tillsatt socker
i juice?
1. Ja
X. Bara lite
2. Nej
FÖR
VÄ N D SVA R!
R ÄT T
Facit:
1: X, 2: 2, 3: X, 4: 1, 5: 2
1 frukt =
1 glas juice
!
T
S
E
T
S
T
E
H
G
I
T
KLYF
13
Karaktär utveckling
Därf
ör
på långsam nivå
s
t
å
s
g
o
o
d
d
a
r
g
a
lb ir l
Nej, än så länge lagras inte Kvibille
på fat. Men visst finns många likheter
mellan lagring av ost och vin.
När vasslen skiljts bort och ostmassan pressats till
bitar börjar den viktigaste resan i ostens liv: lagringen.
Men varför smakar lagrad ost så bra? ArlaAktuellt träffar mejerichefen som alltid har en god ost – och ett gott
råd – på lager.
PÅ LAGERHYLLORNA hos
mejeriet i Kvibille ligger rader
av ostar i lugn och ro och myser.
Här trivs de i en jämn temperatur och i en kontrollerad luftfuktighet. Emellanåt får de ett nytt
skyddande lager av vax.
- På så sätt ser vi till att ytan
är tät. Det är lite som att lackera
en bil. Det finns en risk att osten
spricker en aning, speciellt i början av processen. I sitt skydd av
vax mår osten bra och kan ligga
och mogna och utveckla sin
karaktär, berättar mejerichefen
Erik T Carlsson.
När man pratar om ost
och lagring känns parallellen till kusinen vin och den
lagringsmodellen inte långt bort.
Och just så är det enligt Erik.
- Man är ute efter precis
samma saker: att utveckla
smak och karaktär. Processen
14
Erik T Carlsson
är mejerichef på
Kvibille och hå
ller koll på att
alla
ostar mår bra.
är också lik whiskylagring. På
samma sätt som whisky tappar en del av sin vätska – det
som kallas angels share eller
änglarnas andel, tappar osten
1,5% genom avdunstning. Just
whisky, och calvados, är dessutom smaker som passar väldigt
bra att i lagringens slutskede
tillsätta cheddarn för att få nya
upplevelser i smak.
- Cheddar lagrar vi alltid
minst 6 månader. Först då har
karaktären börjat utvecklas och
osten har blivit fyllig och aromatisk. Vill vi få fram en ännu mer
distinkt karaktär låter vi godbitarna lagras 12-14 månader. Då
utvecklas ännu fler smaktoner.
Men trots lång lagring blir en
Cheddar aldrig stark, möjligen
kan den sticka lite på tungan,
men den är aldrig stark. Jag brukar skära en skiva och äta direkt,
gärna med ett glas vin till.
- Någonstans där runt 1-2 år
tycker jag personligen att cheddarn är som allra bäst utvecklad,
därefter händer det smakmässigt inte så mycket mer. Men visst
kan det vara intressant att någon
gång testa en ost som lagrats
längre. Men i livsmedelsbutiker
hittar man i regel inte ostar som
är lagrade längre än 24 månader.
Då är man istället oftast hänvisad
till specifika ostbutiker.
En skillnad mot vinmakarnas
arbete med mer eller mindre
bra årgångar, är att när det
gäller ost vill man att den alltid
ska smaka likadant.
- Ja, att resultatet i
hört viktig grund för att resultatet ska bli bra. Här i Halland
tycker vi att förutsättningarna
för riktigt bra ost är mycket
goda – där vi ligger mellan skog
och hav. Vi har klarat oss från
ovälkomna bismaker, något som
annars är den värsta mardrömmen om man upptäcker det
efter 12 månaders lagring.
Skjortosten
På Kvibille mejeri används en bomullsduk runt
cheddarn vid lagring. Det är något som särskiljer
mejeriet. Tidigare kallades osten för skjortost. Det
grundar sig i en historia då 20-talets ostmästare
Alfred Wendler experimenterade för att hitta bra
lösningar för hur osten skulle kunna andas under
lagringen. I ren förtvivlan klippte han en gång
sönder sin söndagsskjorta av finaste bomull och
prövade med den – och det fungerade alldeles
utmärkt.
Hur vet man hur mycket
ost man ska sälja om ett
år?
- Det är en utmaning att ha en
bra balans mellan tiden då man
börjar tillverka osten till tiden
då den ska säljas efter något
års lagring. Grunden är en kombination av två faktorer; dels
historiken och dels bedömnin-
Lagringstider
Lagringstidens angivelse är inte standardiserad,
utan det är upp till varje enskild tillverkare att
definiera. På Kvibille talar man i termer om:
• Lagrad, 6-8 månader
• Vällagrad, 12-14 månader
• Extra vällagrad, > 18 månader
"Att resultatet i
slutänden alltid ska bli
detsamma är en nyckelfaktor i processen"
slutänden alltid ska bli detsamma är en nyckelfaktor i
processen. Konsumenten vill
att Kvibille Cheddar ska smaka
som vår cheddar alltid gjort.
Vi har kunder som ringt in och
berättat att de köpt vår cheddar
under 30 år. De förväntar sig att
den ska smaka på ett visst sätt –
det upplevs som oerhört viktigt.
Vill man ha ostar med olika slutresultat tycker jag istället man ska
bredda sortimentet.
Förutom en liknande lagringsprocess är annars ost och vin bra
smakkamrater.
- Det är nästan oförskämt
hur bra de kompletterar varandra. ”Det är osten som får vinet
att sjunga.” säger det gamla
talesättet och det ligger någonting i det. Ett glas vin i all ära,
men det behövs någonting till för
att göra upplevelsen fullständig.
Det är intressant hur man kan
kombinera två saker som kommer så bra överens och kompletterar varandra så fint som
ost och vin – men också ost och
ost. Att komponera en ostbricka
så att den harmonierar är en
utmaning där allt ska stämma.
ritipkssarrådudkonsumenten
E
så
–
• Vitt vin är underskattat som tillbehör till hårdost.
• Ta ut lagrad ost några timmar innan gästerna kommer.
Den behöver komma ut ur kylen för att smakerna ska
komma till sin rätta.
• På Arlas hemsida finns tips för
hur man lyckas med ostbrickor.
gen av hur marknaden förväntas utvecklas – och naturligtvis
vilken ambition vi har. Och den
är alltid mycket hög.
På lagerhyllorna
ligger ostarna och
myser i lugn och ro.
Finns det några speciella
fallgropar att se upp med
vid lagringen?
- Bra råvaror är som alltid en oer15
Fredrik Eriksson
är en av landets mest meriterade kockar. En folkkär kock
som har många grytor kokande.
Han har flera styrelseuppdrag, är
involverad i diverse matprojekt,
skriver kokböcker och är flitig
bakom skärbrädan i tv-köken.
Fredrik är också en av
jurymedlemmarna i
Arla Guldko.
Så tar du steget mot en Arla Guldko
FREDRIK OM MATGLÄDJE
Att vinna en Guldko som bästa matglädjebutik är ett åtråvärt
mål. Men vad innebär egentligen ”matglädje” och vad ska
man tänka på för att vinna framgång? ArlaAktuellt tog rygg på
den välkände kocken, tillika jurymedlemmen för Arla Guldko,
Fredrik Eriksson när han själv var ute och handlade.
- Matglädje är ett knepigt ord
men samtidigt A och O när det
gäller att driva en butik. Paral-
lellerna till att driva restaurang
är många och här tror jag vi har
mycket att lära av varandra. Jag
16
låter mig själv inspireras när jag
går in i en butik och jag bjuder
gärna tillbaks med tips och
inspiration från min egen värld.
Så säger Fredrik Eriksson, krögare på Långbro Värdshus i
södra Stockholm. Han är också
en flitig tv-personlighet och
inte minst en hängiven matin-
spiratör. Ett av hans uppdrag
är som jurymedlem för kategorin ”Bästa matglädjebutik” i
Arla Guldko. Idag följer vi med
honom på hans egen inköpsrunda.
- Det första intrycket är
enormt viktigt, både när det
gäller butik och krog. Men den
första kontakten sker mycket
tidigare än vid ingången. Först
kan kunden ha varit inne på
hemsidan. Sedan möts man av
parkeringen. Är den ren och
snygg? Först därefter går vi in.
Men innan vi ens börjar titta på
maten tar vi en kundvagn. Ligger det gammalt skräp i den?
"Mjölk är en
naturlig produkt
som känns rolig att
jobba med"
DITT VÄRDSKAP
- Som gäst på en restaurang
ska man mötas av någon som
hälsar välkommen. Det händer
nästan aldrig i en matvarubutik. Att slå fast sitt värdskap är
något jag upplever att många
butiker kan jobba mer med. När
konsumenten inte hittar en vara
tar man hand om sin ”gäst” och
följer med till rätt hylla.
- Vad är då det första man
ser när man kommer in i själva
butiken? Personligen vurmar
jag för det hälsosamma och
nyttiga. Därför blir jag alltid lite
nedstämd när jag möts av erbjudanden på exempelvis läsk.
Matglädje handlar om att kunna erbjuda bra mat och exponera det man är stolt över.
MEJERI – EN UTMANING
Vi fortsätter varvet och kommer
till vår egen favoritavdelning:
mejeriavdelningen.
- Mjölk är en naturlig produkt
som känns rolig att jobba med.
Samtidigt tror jag att vi kommer se förändringar. Idag finns
t.ex. många smaksättningar,
framöver tror jag vi även kommer gå mot fler rena och enkla
smaker.
- Idag är det inte så många
mejeriavdelningar jag går igång
på. Avdelningen har växt sig
större med åren, men det är
många produkter som är väldigt lika. Det är en utmaning att
exponera bra och tänka nytt.
Jag tycker man ska ge plats åt
både större och mindre aktörer
för att erbjuda konsumenten
både bredd och närproducerat.
SÄSONGENS RÅVAROR
Vi styr kundvagnen mot fruktoch grönt och kommer in på en
av Fredriks hjärtefrågor.
- Man måste bli ännu bättre
på att säsongsanpassa utbudet. Har vi bra trattkantareller
måste vi lyfta fram och prata
om det. Det räcker inte att lägga
fram en kokbok. I äppeltider
ska vi ha bra med äpplen - och
gärna svenska. Överhuvudtaget är det viktigt att lyfta fram
svenska alternativ. På köttavdelningen tycker jag man kan ha
en disk för svenskt och en för
importerat. Och återigen: våga
tänk nytt. Ska vi bara erbjuda en
grillkryddad kyckling eller kan vi
hitta på något alternativ?
ARLA GULDKO
Vad ska man tänka på om man
vill tävla i Arla Guldko?
- Börja med en analys, en mål-
Vi följde med Fredrik på
bild och en strategi för att nå
dit. Ställ dig frågor som: Vilken
är vår publik idag? Vilken målgrupp vill vi ha imorgon? Hur
srundor.
en av hans egna inköp
göra något och engagera sig.
Det gäller att ha en tydlig ledning och att viljan finns i alla
led.
Inför Arla Guldko 2014
Fredriks tre bbäusttika:
rådd heltia llgängetd!ig i
• Få me
en annan har!
• Våga hitta det lilla personliga ing
• Var bra varje dag!
når vi bäst dit? Hur ser trenderna ut? Hur jobbar våra branschkollegor? Kan vi göra på ett
annorlunda sätt?
I restaurangen blir vi bedömda
hela tiden, men till Arla Guldko
anmäler butiken sig själv. Det
måste alltså finnas en vilja att
Fredrik drar många paralleller mel
lan arbetet i restaurang och buti
17
k.
ALLA VINNER
Varför ska man då vara med i
Arla Guldko över huvud taget?
Finns det vinster att göra även
om man inte vinner?
- Javisst! Finansiella, men
också andra. Bilden av dig som
attraktiv arbetsgivare kan t.ex.
bli tydligare. Och en vilja att
kämpa tillsammans ger hela
butiken en härlig glöd och
arbetsglädje. Tänk dig hur en
av dina unga anställda berättar
för sina föräldrar: ”På jobbet
har vi anmält oss till en tävling.
Vi ska bli Sveriges bästa butik!”
Det finns en stolthet och ett
sporrande engagemang i det
löftet. Om alla förstår varför
man jobbar på ett speciellt sätt
med råvaror och exponeringar
för att nå ett mål och samtidigt
har roligt, känner och uppfattar
konsumenten den glädjen – och
det är en viktig del av din butiks
matglädjearbete.
Hälsoskolan:
PROTEIN –
SMÅ BYGGSTENAR
AV STOR VIKT
Att vår kropp är en fantastisk tingest, det vet du redan. Men trots
all sin förträfflighet klarar den inte allt. Ta bara det här med livsviktiga aminosyror, de kan kroppen inte själv producera. De måste
vi tillföra – och vi gör det genom protein i det vi äter och dricker.
INOM NÄRINGSLÄRA talar man
ofta om näringsämnen i form av
mikro och makro. De förstnämnda
handlar om vitaminer och mineraler,
medan de senare innebär kolhydrater, fett och protein. Kolhydrater
ger energi, liksom smakbäraren fett.
Tillsammans med proteinet kallas
gruppen också för just energigivande
näringsämnen. Proteiner används
som kroppens byggstenar och det är
proteinet vi ska titta lite närmare på.
Enzymer är ämnen
som ser till att något
händer i kroppen, som
en katalysator. Exempel
på detta är laktas och
amylas. De hjälper till att
bryta ner laktos och stärkelse i mindre delar som
kan tas upp av kroppen.
Hormoner är något av
kroppens meddelandeservice och skickar signaler mellan kroppens
celler. Adrenalin som
kroppen utsöndrar vid
stress, är ett exempel.
Proteiner är kanske mest kända
för att det är de som bygger upp
musklerna, men ingår egentligen i
kroppens alla celler: i hud, hår, naglar,
hjärnan – kort sagt överallt. Det
finns också mycket specialiserade
proteiner – som enzymer, hormoner
och immunförsvarets antikroppar.
En av de viktigaste funktionerna
handlar om proteinets alldeles egna
byggstenar: aminosyrorna. Av de 20
aminosyror som finns är knappt hälften livsnödvändiga eller ”essentiella”,
vilket betyder att kroppen inte själv
kan tillverka dem. Vi måste alltså tillföra dem genom att äta proteinrik
Mjölkprodukter
är ett enkelt sätt
att få i sig fullvärdigt protein.
Man kan både
dricka och tugga
i sig mjölkprotein.
Mejeriprodukter
behöver dessutom
inte tillagas som
många andra fullvärdiga proteinkällor, t.ex. kött.
18
mat. I tarmen bryts matens proteiner
ned till aminosyror som kroppen kan
ta upp. Därefter byggs det upp nya
proteiner där det behövs.
Protein återfinns i de flesta naturliga livsmedel, men i olika mängd och
kvalitet. Så kallat fullvärdigt protein
innehåller en tillräcklig mängd av alla
aminosyror för att tillfredställa kroppens behov. Exempel på livsmedel i
den här gruppen är: 
​• MJÖLKPRODUKTER
• OST
• KÖTT
• FÅGEL
• FISK
STARKA MUSKLER – STARKA TRENDER
Idag finns flera stora hälso- och
diettrender där protein är en viktig
beståndsdel. Protein går också hand
i hand med träning – och träning
är en mycket stark trend. Eftersom
många konsumenter efterfrågar
livsmedel med extra mycket protein
har flera mjölkprodukter utvecklats.
I processen tillsätts koncentrerad
mjölk eller rena vassleproteiner för
att öka proteinhalten.
Proteinberikade mejeriprodukter
ger inte bara rejält bränsle till aktiva
konsumenter. De ger också en större
mättnadskänsla. Ett mättande mellanmål, rikt på protein, gör ofta att
man äter mindre vid nästa mål.
För att underlätta
för konsumenten har
Arla gjort en speciell
märkning för proteinrika produkter i form
av en silverplatta.
REDAN DE GAMLA GREKERNA…
Ordet protein har sina rötter i grekiskans ”Proteos” och betyder
”det viktigaste” eller ”det första”.
…MEN OCKSÅ DE GAMLA SVENSKARNA
Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), ibland kallad ”Den moderna
kemins fader” var den som 1838 myntade ordet ”protein”.
Mjölk är proteinrikt och
innehåller alla 20 aminosyror. Proteinet har hög biotillgänglighet – det är enkelt
för kroppen att ta upp och
använda.
Fil, kvarg och framför allt
ost är andra exempel på
proteinrik mat.
20-30 gram
protein är
lagom i en
bra frukost
Sprid ut
proteinintaget över
dagen, så
blir resultatet bäst
Protein finns i
varje kroppscell – och kan
inte ersättas
av annat
Protein
bygger
muskler
– och
försäljning
19
Resan går till Uganda
ARLAS PROJEKT FÖR TRÄDPLANTERING KNOPPAR AV SIG
KLIMATKOMPENSATION ÄR ett komplement till Arlas arbete
med att minska växthusgasutläppen genom hela kedjan. Klimatkompensationen infördes redan 2009 på Yoggi Yalla. Sedan 2012
kompenseras även stora delar av Arlas ekologiska sortiment. Nu
stöttar man två nya spännande trädplanteringsprojekt i Uganda.
Om man tar en titt på Anna-Karin
Modin Edmans visitkort kan man
läsa att hennes titel är Sustainability Manager. Det betyder att
hon är expert när det gäller hållbarhet och miljötänk – och alltså
jobbar med några av Arlas viktigaste frågor. Nu har hon packat
sina resväskor för att ge sig ut på
internationellt uppdrag.
- Vi deltar sedan några år i ett
projekt för klimatkompensation
via samarbetspartners i Moçambique och ett par kollegor har
nyligen varit där. Själv är jag precis på väg för att besöka vårt nya
projekt i Uganda.
Vad är det du ska göra i
Uganda?
- Massor! Vi vill lära oss nytt och
se hur saker ser ut på plats. Det
är viktigt att få en uppfattning om
hur åtgärderna ser ut i praktiken
och säkerställa att allt fungerar
som det ska. Finns brister behöver
vi se vad man kan göra för att
lösa problemen. Vi vill helt enkelt
vara en bra beställare som har
koll på var investeringarna går
och om de används på bästa
sätt. Vi vill kunna stå rakryggade
och känna att vi kan stå för det
vi lovar.
Vad går egentligen klimatkompensering ut på?
- Att plantera träd har en bevisad god effekt på många plan.
Det är ett sätt att binda koldioxid från atmosfären och minska klimatpåverkan, vilket är vår
utgångspunkt. Samtidigt tillför
träden mycket gott på plats. De
håller fuktigheten bra i marken
och minskar erosionsrisken, helt
enkelt ett klokt sätt att komplettera odlingarna.
Hur fungerar arbetet i
praktiken?
- Det är viktigt att påpeka att det
här inte är ett sätt att ”köpa sig fri”
från ansvar att minska utsläppen
från produktionen här hemma.
Vi letar ständigt nya lösningar
som gör produktionen ännu mer
miljövänlig, inklusive miljömässigt bättre förpackningsmaterial. Det är ett jättespännande
arbete och vi är stolta över allt
vi åstadkommit hittills. Klimatkompensation är ytterligare ett
sätt att minska de utsläpp som
återstår, vilket är vad projekten
i Afrika ska bidra
med. Förutom positiva effekter som
trädplantering kan
ge ur miljöperspektiv, är det också ett
transfereringssystem. Bönderna får
ersättning för att
plantera och sköta
om träd på sin mark
och Arla får tillgodoräkna sig den positiva
klimateffekt träden
ger. På så sätt ger våra
projekt extra inkomster för bönderna och
kan bidra till landsbygdsutveckling.
Är det något speciellt du
ser fram mot?
- Det personliga mötet! Viss kunskap kan man läsa sig till, men att
få träffa människorna vi jobbar
med ska bli mycket spännande.
Det är viktigt att ett sådant här
projekt utformas och genomförs
på ett sätt som känns rätt för
bägge parter.
rin när hon
Vi träffade Anna-Ka för resan
da
var på väg till Arlan
da.
till Entebbe i Ugan