molekylärbiologi

PERIODBOK
MOLEKYLÄRBIOLOGI
Första studieåret, M1v/D1v 2013
HU Biomedicinska institutionen
Lääketieteen ja hammaslääketieteen opintojen ensimmäinen vuosi/
Biolääketieteen laitoksen opintojaksot:
Syyslukukausi 2012:
1.
opintojakso: Johdantojakso
2.
opintojakso: Biokemian ja farmakologian perusteet
3.
opintojakso: Solubiologia ja peruskudokset
4.
opintojakso: Aineenvaihdunta ja sen säätely
Kevätlukukausi 2013:
5.
opintojakso: Molekyylibiologia
6.
opintojakso: Solusta yksilöksi
7.
opintojakso: Tuki- ja liikuntaelimistö
8.
opintojakso: Neurobiologia I (neuroanatomia
Inledning
Molekylärbiologin har ett stort inflytande både på den moderna läkarvetenskapen och på mycket
som hör till det dagliga livet. Molekylärbiologiska metoder används i allt större omfattning vid
diagnostik av sjukdomar och i kriminaltekniska undersökningar. Många läkemedel bl a insulin
tillverkas med genteknologiska metoder. Genterapi är en klinisk tillämpning av molekylärbiologin
där man strävar efter att reparera den genetiska sjukdomsorsaken (den felaktiga genen) snarare
än att behandla symtom.
Molekylärbiologiska mekanismer ligger bakom nästan alla sjukdomar. För att vi skall kunna dra
nytta av de möjligheter som molekylärbiologin erbjuder och för att undvika dess risker måste vi ha
grundläggande kunskaper i ämnet. Syftet med denna kurs är att ge aktuella kunskaper om
molekylärbiologins framsteg och att förstå hur störningar av molekylära processer orsakar olika
sjukdomar, hur gener och deras produkter studeras, samt hur man kan diagnostisera genetiska
förändringar i olika sjukdomar. Under kursen berörs också metoder med vilka gener och
genprodukter kan undersökas samt hur man utnytjar dessa metoder vid vården av patienter, samt
inom grundforskning. I labbet får man isolera DNA från blodceller och testa på
polymeraskedjereaktionen (PCR) för att identifiera laktosintolerans.
2
Under perioden är lärandemålet att studeranden förstår följande helheter:
1. Genomets underhåll och förändring
-
DNA och kromatidbyggnad
DNAts replikation, DNA polymeraser, semikonservativitet, reglering av replikationen.
Uppkomsten av DNA mutationer, mutagener, spontanaförändringar i genomet,
systerkromatidbyte (rekombination).
DNAts reparationsmekanismer; direct repair, nucleotide excisin repair, base exsicion repair.
2. Läsning av genomet: från DNA till protein
-
Transkription, RNA polymeraser, promotor, transkriptionfaktorer
RNA splitsning, intron, exon, splitsosom (snRNA), ribotsym, alternativ splitsning
Translation (proteinsyntes), olika typer av RNA, mRNA, tRNA och dess funktion, rRNA och dess
funktion. Ribosomer och ribosomala protein.
Genetiska koden, universell kod, antikodon och kodon.
3. Mitokondriens genom
-
Maternellnedärvning
Mitokondrie DNAts replikation och reparationsmekanismer
Mitokondrie genomets transkrition och translation
Mitokondriesjukdomar
Proteiners transport till mitokondrien
4. Genreglering
-
Olika nivåer av transkriptionsreglering i prokaryoter och eukaryoter
Transkriptionsfaktorer
5. Genetisk prägling och epigentisk reglering
6. Cellkommunikation
-
Tyrosinkinasreceptor signalering
G protein kopplade receptorer och signalering
Notch signalering
Hedgehog och Wnt/ -katenin signalering
NF- B signalering
7. Genommedicin: DNA och RNA störningars samband med sjukdomar
-
Hur orsakar störningar i DNA metaboli sjukdomar
Cancercellens uppkomst och kännetecken
8. Reglering av celldelning, differentiering och celldöd
-
cellcykelns reglering, cytokiner och mitogeners påverkan på cell tillväxt, differentiering och
delning
apoptosens mekanism och betydelse
9. Molekylärbiologiska och gentekniska metoder, möjligheter och hot
-
PCR metoden
Mikrochip
Bioinformatik och systembiologi
Genterapi och stamceller
3
Studiematerial
Läroboken är Alberts, Johnson, Lewis, Raff, Roberts, Walter: Molecular Biology of The Cell (femte
upplagan). Perioden baserar sig på kapitlen 4-7, delvis kapitel 8 (Analyzing and manipulating DNA, studying
gene expression), sidorna 713-720 från kapitel 12, ”The genetic systems of mitochondria” från kapitel 14,
kapitel 15, 17-18 och 20.
Utvecklingen av de medicinska applikationer är mycket snabb, därför innehåller kursen också material som
inte ännu finns i läroböcker. För att nå bra inlärningsresultat är det viktigt att aktivt följa med på
föreläsningarna och delta på PBL-möten.
Föreläsningar och relaterande bokkapitel
1. Mitä on genomilääketiede?
Prof. Dan Lindholm
2. Genomin ylläpito (luku 5)
FT Tiina Immonen
3. Genomin ilmentyminen (luku 6)
Dos. Liisa Kauppi
4. The life and death of proteins (luku 6 ,8)
Dos. Marc Baumann
5. Genomi-ilmentymisen säätely (luvut 4, 7, 8)
FT Samuel Myllykangas
6. Genomin leimautuminen (luvut 4 ja 7)
FT Tiina Immonen
7. Solukuolema (luku 18)
Dos. Juha Klefström
8. Mitokondrion-DNA ja mitokondriotaudit (luku 12 ja14)
Prof. Anu Wartiovaara
9. Signaalireitit (luku 15)
Dos. Juha Klefström
10.
11. Cell cycle regulation (luku 17)
Dos. Emmy Verschuren
12. Syöpäsolun molekyylibiologia (luku 20)
Dos. Juha Klefström
13. Lääketieteellinen systeemibiologia (kaikki)
Dos. Sampsa Hautaniemi
Det digitala kursbiblioteket och periodens sidor i Alma
Periodens föreläsningar, laboratorieinstruktioner, kompletterande material och detta
kompendium finns i det digitala kursbiblioteket http://dspace2.lib.helsinki.fi:8082/dikk/.
Ändringar i läsordning och andra aktuella saker informeras i Alma. Adressen är
https://alma.helsinki.fi/doclink/84451.
4
Frågor?
Om du har frågor angående perioden som du inte hittar svar på, kan du skicka dem till
periodansvarige ([email protected]). Frågorna och svaren kommer att sättas upp på
frågespalten, ”kysymyspalsta” på periodens sidor i Alma.
Labarbete
Arbetena sker i två parallella grupper a´ 16 studerande i undervisningslaboratoriet. Om intresset
att delta är större än det finns resurser för, dras det lott om vem som får delta. Du kan anmäla dig
till laboratoriearbetena i studiebyrån, senast fredagen 18.1.2013 kl 15.00. Instruktioner för
laboratoriearbetena finns på periodens sidor i Alma.
Laboratoriearbete ger inga extra poäng till periodförhöret, och rapporter krävs inte.
Evaluering
Periodförhör
Kunskapen som krävs för periodförhöret presenteras i PBL-fallen, föreläsningar och läroboken på ett
kompletterande sätt. Periodförhörets frågor baserar sig på alla dessa. I förhöret testas hur periodens
centrala lärandemål behärskas.
Förhör
I början av varje upplösningsmöte ger tutorn 10 rätt/fel -frågor baserade på inlärningsmålet. Bedömningen
av förhöret: Rätt svar = +1 poäng, fel svar = -1 och vet inte svar = 0 poäng. Med 8-9 rätt fås 0,25 extrapoäng
och med 10 rätt fås 0,5 extrapoäng till det första periodförhöret. Maximum extrapoäng under kursen är 4.
Frågornas rätta svar finns i Alma efter att alla grupper har haft skrivningen.
Godkänt vitsord i perioden kräver aktivt deltagande i PBL-sessionerna.
5
Periodens lärare
Periodansvarig
Nina Peitsaro, p 191 25255,
[email protected]
Föreläsare
Dan Lindholm, professori,
Tiina Immonen, FT,
Liisa Kauppi, dosentti
Marc Baumann, dosentti
Samuel Myllykangas, FT
Anu Wartiovaara, professori,
Juha Klefström, dosentti,
Emmy Verschuren, dosentti
Sampsa Hautaniemi, professori
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Laboratorietutorer
Kati Hokynar
Johanna Tommiska
[email protected]
[email protected]
PBL- tutorer
Grupp*
Tutor
email
a1, b1
Pentti Somerharju
[email protected]
a2, b2
Kirsi Sainio
[email protected]
a3
Samuel Myllykangas
[email protected]
b3
Tuija Mustonen
[email protected]
a4e, b4e
Celine Bruelle
[email protected]
a5, b5
Jenny Kivinen
[email protected]
a6
Tiina Immonen
[email protected]
b6
Alise Hyrskyluoto
[email protected]
a7e, b7e
Timofey Tselykh
[email protected]
a8R, b8R
Ove Eriksson
[email protected]
a9R
Nina Peitsaro
[email protected]
b9e
Behnam Rezai
[email protected]
*Se flaptavlan i basaren för information om grupprum.
6
Gruppindelning våren 2013
a1
a2
a3
a4e
a5
Aalto
Inka
Ala-Pietilä
Nora
Eerola
Jaakko
Hietanen
Eero
Hänninen
Janne
Aalto
Riku
Albayrak
Ilyas
Ervola
Emilia
Jääskeläinen
Sesilia
Kytöluoto
Johanna
Haarahiltunen Antti
Kalliojärvi
Riikka
Alho
Aliisa
Kantola
Kalle
Arvela
Marianna Haasio
Lassi
Karjalainen
Hanna
Bekhtari
Soumeya
Hanna-Kaisa Kotaniemi
Karppanen
Tiina
Falk
Otto
Halonen
Sanna
Hanhijärvi
Annukka
Piiroinen
Teemu
Keränen
Rosa
Vartiainen
Ville
Heikkinen
Heidi
Acar
Ömer
Holma
Mikael
Heinonen
Haatainen
Hänninen
Mikko
Lappalainen Henna
Kaartinen
Taavi
Laurén
Jouni
Karoliina
Mikkola
Arttu
Koivula
Anna-Stiina Strömlin
Jaakko
Karin
Dufva
Olli
Paajanen
Maiju
Koivula
Lauri
Holthöfer
Anna-Sofia Pauloff
Hanna
Rahnasto
Matti
Hintikka
Annette
Lassila
Henri
Karhinen
Nina
Emma
Alatalo
Essi
a6
a7e
Miettinen
a8r
a9r
Kaivola
Karri
Lötjönen
Paula
Laatio
Jenni
Aaltio
Juho
Kivinen
Oscar
Mäkelä
Kati
Sandström
Roberta
Koponen
Kalervo
Koivula
Satu Emilia Ritvonen
Juhani
Sandstöm
Joni
Lehtonen
Alexandra
Linnupöld
Kristiina
Jonas
Somersalo
Erik
Melander
Evelina
Loponen
Tiina
Leppänen
Eveliina
Stråhlman
Frida
Mäkinen
Matias
Lukkariniemi Laura
Lehtisalo
Minna
Takala
Annina
Nuutinen
Milla
Kangas
Miettinen
Mikko J
Lehtovirta
Suvituuli
Tallbacka
Kaj
von Essen
Line
Järveläinen
Mira
Lemma
Aurora
Tapper
Julius
Åström
Max
Lind
Emmi
Virkki
Lii sa
Sippola
Visa
b1
b2
b3
b4e
b5
Latvaniemi
Oliver
Lumikari
Tuomas
Meriranta
Leo
Pyöriä
Lari
Lithovius
Väinö
Pelkonen
Esteri
Miettinen
Laura
Ylä-Soininmäki Tomi
Ponkkonen
Palmgren
Teppo
Perttilä
Juuso
Mäki nen
Iina
Misael
Pääsky
Juha
Övermark
Lassi
Pi hlajamaa Janne
Mäntykoski
Anna-Sofia Poutanen
Saara
Rantamäki
Inkeri
Sahlberg
Ella
Salmikivi
Janne
Nikoskinen
Tuuli
Päivinen
Linda
Rekola
Merituuli
Mikkola
Visa
Salminen
Salli
Paavola
Eeva-Liisa
Veija
Tuukka
Sacklen
Salla
Rantanen
Mimi
Schmidt
Eeva-Kaisa
Palomäki
Kati
Oikarinen
Oskari
Väänänen
Olli
Lohi
Tuomas
Siitonen
Heli
Peltomaa
Essi
Antila
Salli
Karanko
Ville
Rautiainen
Anni
Korhonen
Anna-Riina
Pyötsiä
Hilla
Tikkanen
Jaakko
Tirri
Tomi
Landen
Kare
Mertanen
Mikael
Sammallahti
Sara
Sahlberg
Eerika
b6
b7e
b8r
Hotulainen
Henriikka
Kurimo
Lahtinen
Mikko
Pohjolan-Pir. Risto
Rami
Niiranen
Oskari
Puustjärvi
Niva
Emil Victor Vuola
b9e
Flinkkilä
Eerika
Aaltonen
Emmi
Grönqvi st
Hanna
Ahlers
Kristian
Vilma
Hanhela
Pia
Björkstrand
Julia
Pietari
Hellström
Alec
Kjäldman
Magnus
Nummi
Antti
Yahya
Aaesha
Holmström
Oscar
Korsström
Carl
Tuovinen
Eveliina
Telkkä
Joel
Fagerström
Sonja
Olander
Rasmus
Sari
Turunen
Saana
Tulokas
Paananen
Eveliina
Taskinen
Suvi
Saastamoinen Aleksi
Witick
Lotta
Valasuo
Vera
Saukkonen
Lindström
Aleksander
Lehtinen
Annika
Juntura
Jonne
Aki
7
Koskelainen Sini
Rantala
Ville
8
SPELREGLER
Obligatorisk undervisning
De problembaserade smågruppundervisningarna (öppning-upplösning) är obligatoriska. Tutorn bekräftar
att den studerande aktivt har deltagit genom att sätta sin underskrift på periodens närvaroblankett.
Ta alltid med dig periodboken till gruppundervisningarna. Tutorn behöver inte bekräfta närvaro efteråt.
Frånvaro från den obligatoriska undervisningen
En frånvaro utan orsak från gruppundervisningen är tillåten. Om du är tvungen att frånvara från två eller
flera undervisningar bör du diskutera med periodens kursansvarige, helst i god tid på förhand, för att få
orsaken till frånvaron godkänd.
All frånvaro från den obligatoriska undervisningen kräver kompensering.
Det vanligaste sättet att kompensera för frånvaro är att skriva en essä. Tutorn för din egen grupp,
ämnesområdets ansvarige lärare, eller den kursansvarige besluter om innehållet och omfattningen av
kompensationsuppgiften. Den lärare som tagit emot och godkänt kompensationsuppgiften bekräftar med
sin underskrift att frånvaron blivit kompenserad.
Då alla obligatoriska undervisningar blivit kvitterade med en lärares underskrift på närvaroblanketten
lämnas den till studiebyrån. Om det saknas studieprestationer, tar studiebyrån inte emot blanketten.
Senaste inlämningsdatum är en vecka efter periodförhöret (dvs. på fredagen 22.2.2013).
OBS! Din prestation införs i studieregistret först då du fått både den obligatoriska undervisningen och
periodförhöret godkända.
Gruppbyte rekommenderas ej.
Om grupperna blir för stora blir inlärningen lidande och laboratoriearbetena tar längre tid då utrustningen
och utrymmena inte räcker till.
Det är tillåtet att byta grupp av tvångsmässiga skäl, om du i tid bett läraren (för gruppen du ämnar byta till)
om lov att delta i undervisningen. Det är läraren som avgör hur stor gruppen får bli, och han/hon behöver
nödvändigtvis inte låta försenade studerande eller ”överraskningsbytare” delta i undervisningen.
Föreläsningar och laboratoriearbeten börjar kvart över om inte annat meddelas, men periodförhör börjar
alltid jämt!
9
Problembaserad inlärning: de sju stegen
1) Klargör termer och begrepp. Det kan förekomma termer och begrepp som är främmande för gruppen.
Tutorn kan hjälpa till vid utredandet - vissa termer kan också inkluderas i inlärningsmålen.
2) Definiera problemet. Då gruppen bekantar sig med fallet skall gruppen definiera vilket problem som
skall utredas. Det kan t.ex. vara uppkomstmekanismen för ett symtom eller en patients livssituation i
stort. Problemet kan också vara en sjukdoms biokemiska mekanism eller en biokemisk
reaktionssekvens. Inför steg 3 skall gruppen ha valt det eller de problem, som gruppen vill bearbeta.
3) Inventera gruppens uppfattningar och idéer kring problemet. Börja bearbeta ett problem i taget om ni
har valt flera. Använd ca.5-10 minuter till brainstorming per problem.
Brainstorming: Notera alla förslag, idéer och associationer, som finns i gruppen, utan att kräva
förklaringar eller kritisk granskning. Avsikten är att mobilisera gruppens totala medvetna (och
omedvetna) kunskaper och associationer. I början av studierna har man kanske inte så mycket
faktakunskaper att utgå ifrån, men detta problem kommer man snabbt ifrån.
4) Systematisera inventeringen. Granska de förslag, som kommit fram. Ta fram samband, kategorisera,
värdera och sortera bort det, som förefaller irrelevant. Avsikten är att systematisera de idéer och
tankar som kommit fram under brainstormingen till en beskrivning och förklaringsgrund för de tidigare
definierade problemen.
5) Formulera inlärningsmål. Formulera frågor och konkretisera inlärningsbehov, som framkommer vid
analysen i steg 4. Då förklaringsgrunden växer fram blir det också klarare vilka inlärningsmålen är.
Avgränsa sådant, som ni inte förstår eller inte kan förklara. Gruppens sekreterare skall fylla i den
blankett som finns på kursens hemsida så att inlärningsmålen sprids och jämförs mellan grupperna.
6) Inhämta kunskap i relation till inlärningsbehoven. Varje gruppmedlem bör göra klart för sig vilken
kunskap han/hon skall skaffa sig och på vilket sätt det skall ske. Man kan arbeta individuellt eller i
grupp.
7) Analys av den nyförvärvade kunskapen. Den nyförvärvade kunskapen skall sedan granskas i gruppen
och diskuteras i förhållande till problemet. Kunskapen skall ge förutsättningar för fördjupad belysning
av problemet och eventuellt besvara ställda frågor. Gruppen skall också utvärdera hur väl man lyckats
med målsättningarna.
10
FALL 1: Ödesdiger repetition
1918 beskrevs en ovanlig typ av nedärvning för en neurologisk störning, myotonisk dystrofi. Sjukdomens
svårighetsgrad ökade för varje generation samtidigt som den debuterade allt tidigare. Ett liknande
nedärvningsmönster upptäcktes senare för andra neurologiska störningar, t.ex. Huntingtons sjukdom.
Också sjukdomarnas penetrans (sannolikhet för att mutationen leder till sjukdomsutbrott) kan öka hos
efterföljande generationer.
I detta fall verkade mutationen bero på kontinuerlig expansion av enkla repetitioner i människans olika
gener. Man har nu hittat samband mellan expansionen av enkla DNA-repetitiva sekvenser och ett 30-tal
olika ärftliga störningar, och listan växer fortfarande. Forskningsresultat antyder att de expanderande
repetitiva sekvensernas instabilitet beror på störningar i DNA:s replikations-, reparations- och
rekombinationsmaskineri.
I figuren har olika sjukdomsframkallande repetitiva sekvenser placerats i en imaginär human gen.
(Kuva
artikkelista
Mirkin
SM
(22067)
Expandable
DNA repeats
doi:10.1038/nature05977)
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
11
and
human
disease
NATURE
447:
932-940.
FALL 2: ”Nej tack, jag äter inte vita svampar!”
Onerva Lindén är på sommarstugan tillsammans med sina vänner. Det är en
tisdagskväll i augusti. Då hon kommer från bastun ser hon svamparna:
kantareller och sex stycken champinjoner. Hon plockar dem. ”Tack Gode
gud att jag var så glupsk att jag själv åt champinjonerna och lagade
kantarellerna till de andra.”
De första symtomen kom efter 12 timmar. Våldsamma och krampaktiga
kräkningsanfall kommer som på löpande band. En vän följer Lindén hem.
Lindén som ligger böjd över WC skålen drar sig för att fara till hälsocentralen. ”Jag var säker på att jag skulle
dö och att ingenting kunde hjälpa mig. Jag visste att jag ätit flugsvamp. Vad var det för idé att fara till
läkare. Der var bättre att dö hemma.”
På Heinola hälsocentral konstaterar läkaren att patienten har förgiftning orsakad av alfa-amanitin –
innehållande svampar, Amanita phalloides eller Amanita virosa. Lindén flyttas till Päijät-Hämees
centralsjukhus inremedicinska vårdavdelning. Hon är förvirrad av smärta. Man följer upp bland annat
levervärdena och de stiger kraftigt ända till torsdagen. På fredagen tar läkaren kontakt med Kirurgiska
sjukhusets transplantationsavdelning. Professor Höckerstedt uppmanar dem att omedelbart skicka
patienten till Helsingfors. Lindén är i Helsingfors tidigt på kvällen och senare samma kväll upphör hennes
lever att fungera.
För Lindéns del är det nu frågan om timmar. Av en slump är man på sjukhuset förberedda för en
levertransplantation av en annan patient. Lindén har tur: transplantatet som är på väg är av ypperlig
kvalitet och blodgruppen kompatibel med Lindéns. Levern transplanteras genast då den anländer. I mitten
av oktober får Lindén hempermission men efter det måste hon ännu vara fyra månader på sjukhuset. Hon
kommer hem först på nyårsafton.
(Förkortad och översatt efter Risto Lindstedt ”Valkoinen myrkky” Suomen Kuvalehti 39/2001)
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
12
FALL 3: FraX
Fragilt X-syndrom, DNA-undersökning, av blod och placenta
Bakgrund
Den vanligaste ärftliga orsaken till utvecklingsstörning är Fragilt X –syndrom. Syndromet nedärvs Xkromosomalt och förekommer oftare hos pojkar än hos flickor. Det förorsakar en fördröjd
utveckling/utvecklingsstörning och stör ofta också talets utveckling. Till syndromet hör också typiska
dysmorfa ansiktsdrag (långt ansikte, hög panna, stora öron). Fragilt X –syndrom förorsakas av en
förlängning av en CGG-repetitionssekvens, belägen i ett icke-kodande område i 5'-ändan av genen FMR1.
Denna förlängning inaktiverar FMR1. Dess produkt, proteinet FMRP, produceras speciellt i neuroner, och
reglerar translationen genom att förhindra produktionen av sina målgener, troligen via RNA-interferens.
Det normala antalet trinukleotidrepetitioner är 5-54. Bärare av förmutationer till FraX med 50-200
repetitioner är vanligen kliniskt friska. Förlängningar över 200 repetitioner klassas som fulla mutationer. Till
dessa hör ofta en metylering av 5'-ändan, alltså en inaktivering, av FMR1-genen. Repetitionsmutationer är
det överlägset vanligaste slaget av förändringar bakom syndromet (står för ca. 99% av fallen).
Indikationer
För utredning av förlångsammad/fördröjd utveckling eller utvecklingsstörning av okänd eller familial
etiologi, speciellt X-kromosomal utvecklingsstörning. För bärar- och prenatalundersökningar i släkter med
tidigare konstaterat fragilt-X syndrom.
Material
10ml venöst blod i EDTA-rör. Till provet bifogas en remiss till Genetiska laboratoriet (OYS 36-001; beställs
från UUS/centrallagret). För prenatalundersökningar krävs en placentabiopsi. I fall av fosterdiagnostisk
undersökning bör genetikläkare konsulteras i förväg.
Metod
PCR-amplifiering av CGG-repetitionssekvensen ur FMR1-genen, och bestämning av dess storlek med DNAfragmentanalysator. Vid behov görs även Southern blot-hybridisering.
Förfrågningar: UUS Genetiska laboratoriet
(Copyright ©2003 Norra Österbottens sjukhusdistrikt, bearbetad och översatt från originaltexten på sidan
://www.ppshp.fi/page.asp?Section=4289&Item=15480)
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
13
FALL 4: Leber Hereditary Optical Neuropathy (LHON)
Intervju av Antti som insjuknat i LHON sjukdomen (video).
“There are several hints that pathology of the LHON syndrome may be connected with apoptosis. First,
degeneration of the optic nerve, leading to the loss of vision, seems to appear in an apoptotic way (swelling
of the mitochondria at the optic nerve head, release of cytochrome C). There is also an increasing amount
of research evidence that 3 suggest that sensitizing to apoptosis may be the actual role of LHON mutations
in the disease development.”
En del av ett släktträd (tagen från: Nikoskelainen et al (1987) Arch Ophtalmol. 105, 665-671).
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
14
FALL 5: Sinikka
Video: Sinikka, 54 (metaboliskt syndrom)
Språk: finska
Speltid: < 10 minuter
Laboratorievärden (referensvärden inom parentes)
B-glukos
fS-triglyserider
fS-kolesterol
fS-HDL-kolesterol
B-GHb-A1C
16,6 mmol/l
2,23 mmol/l
6,7 mmol/l
1,21 mmol/l
11,3 %
[3,3-5,5 mmol/l]
[0,50 -1,70 mmol/l]
[under 5 mmol/l]
[1,10 – 2,35 mol/l]
[4,0 – 6,0 %]
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
15
FALL 6: Rubinstein-Taybi
Rubinstein-Taybi-syndromet är en sjukdom med autosomal dominant nedärvning som uttrycker sig med ett
brett spektrum av symptom, inklusive mental efterblivenhet, avvikande ansiktsform, breda tummar och
stortår, hjärtmissbildning, och ökad risk för medulloblastom, meningiom, och neuroblastom. Syndromet är
sällsynt, med en frekvens på ca 1 per 100 000 nyfödda.
Mutationer i två gener - CREB binding protein och EP300 – har visat sig kunna orsaka syndromet.
Mutationer i EP300 är jämförelsevis sällsynta. Dessa två gener uppvisar en hög grad av homologi och kodar
för histon-acetyltransferaser (HAT), som är transkriptionella co-aktivatorer och deltar i många olika
signaleringsvägar.
Referens: Hennekam RC. Rubinstein-Taybi syndrome. Eur J Hum Genet. 2006, 14(9):981-5.
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
16
FALL 7: Café au lait
Patienten är en 60-årig man, med diagnostiserad neurofibromatos typ 1 (NF1).
Hans NF1-relaterade symptom och fynd inkluderar ett tiotal café-au-lait-fläckar (ljusbruna), rikligt med
fräknar i armhålorna och ljumskarna, ett plexiformt neurofibrom på höger överarm (opererat vid 14-års
ålder, då avlägsnande 300 g tumörvävnad) och ett flertal små neurofibrom av ärtstorlek på olika delar av
kroppen. I ögonen har man konstaterat Lisch nodul (irishamartom). Patienten hade inlärningssvårigheter i
skolan och har arbetat som hjälpkarl på sjukhuset innan han ifjol blev arbetslös och fick
arbetslöshetspension. Hos patientens yngsta dotter konstaterades en stor tumör (plexiformt neurofibrom) i
nedre buken vid 6 års ålder. Dotterns tumör blev elakartad i puberteten (MPNST; malign perifer tumör i
nervskida) och ledde till döden inom några år.
fibroblast
Mutation in NF1 leads
leads
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
17
FALL 8: Den spruckna tanden
En 50 årig man kommer till tandläkarens privatmottagning pga. en sprucken tand. Tanden var annars
symptomfri men en vass kant hade förorsakat ett sjukt sår som irriterade patienten på tungspetsen.
Patienten är obes och medger att han röker, samt dricker gärna whiskey. Patienten har regelbunden
medicinering pga. det metabola syndromet; metformin, simvastatin, kandesartan och ASA. Patienten har
inga medicinallergier och tidigare bedövningar har varit problemfria.
I samband med undersökningen konstaterar tandläkaren att tänderna är välvårdade och en aning färgade
pga. tobak. D 46 har spruckit lingualt bredvid en amalgamplomb. Tandsten finns det överlag och tandköttet
är en aning inflammerat. Munnens slemhinnor är kliniskt snygga men på tungans högra sida finns ett ca 2
cm stort sår, precis invid den spruckna tanden. I extraoralstatusen konstateras att bettmusklerna är oömma
och käkleden är vid palperingen ljudlös och oöm. Vid högra hakhörnet, kranialt sett anteriört av m.
Sternokleidomastoideus, känns vid palpation en oöm ca 2 cm stor lymfkörtel som är delvis fäst vid
underlaget. Tandläkaren tar ännu en liten röntgenbild på tanden, som inte visar något annat speciellt än
sprickan. Sprickan repareras under bedövning men tandläkaren önskar att patienten kommer på kontroll
för att följa upp hur tungans sår läkt två veckor senare.
I samband med kontrollen konstateras att tungans sår är större men smärtfritt. Lymfkörteln är lika som
tidigare. Tandläkaren tar en bild på såret för fortsatt vård.
Riitta Suuronen
Problem
Förklaringmodell
Inlärningsmål
Litteratur
18
MOLEKKYLIBIOLOGIAJAKSON OPINTOKORTTI 2013
Ryhmä
Oppimistilaisuus
Nimi ja opiskelijanumero
Opettajan kuittaus
Korvauspäivämäärä
Korvaaminen
Opettajan kuittaus
Avaus 1
Purku 1 / Avaus 2
Purku 2/ Avaus 3
Purku 3 / Avaus 4
Purku 4 / Avaus 5
Purku 5 / Avaus 6
Purku 6 / Avaus 7
Purku 7 / Avaus 8
Purku 8
Palauta tämä kortti opintotoimistoon ennen jaksokuulustelua!
Opintojaksosta ei voida antaa merkintää pelkän tentin läpäisyn peusteella, myös pakolliset opetukset
(PBL-istunnot) tulee suorittaa hyväksytysti.
19