Identitet och dubbelidentitet
– om att höra till
flera grupper samtidigt
Mångfald som norm i skola och daghem
25.4 2016
Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
1
Frågor som tas upp:
• Vad är identitet?
• Hur utvecklas etnisk identitet och fördomar?
• Hur hänger språk och identitet samman?
• Vad innebär det att ha en dubbel-/multipel identitet?
• Är det centralt för minoritetsmedlemmar (t.ex.
invandrare) att ha en dubbelidentitet?
• Vad kan vi som majoritetsmedlemmar göra för att
stöda den processen?
Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
2
Vad är identitet?
Kategorisering och självkategorisering
Personlig identitet
Social identitet
Subjektiv identitet
Objektiv identitet
Identitetsförhandlingar om
både identitetens innehåll
och dess värde
Svenska social- och kommunalhögskolan
Gergen & Gergen 1981, 146
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
3
Social Identity Theory (SIT)
Henri Tajfel & John Turner, t.ex. 1986
Social identitet – de aspekterna i
självuppfattningen som härrör sig ur individens
kännedom om och känslor inför de
gruppmedlemskap han/hon delar med andra
SIT bl.a: individen strävar efter att höja sin
självkänsla via sina gruppmedlemskap och
försöker därför differentiera sin egen grupp
positivt.
www.helsinki.fi/sockom
Etnisk identitet
• Utvecklingen antas ske på motsvarande sätt som
egoidentitet (t.ex. Eriksons, Marcias teorier):
Jean Phinneys (1992) teori om stadier i utvecklingen av
etnisk identitet:
• 1. Etniciteten är inte så framträdande
• 2. En period av sökande, etniciteten blir betydelsefull
• 3. En större förståelse för etniciteten och den etniska
identiteten internaliseras: individen kan välja hur hen
vill förhålla sig till gruppen, språket o.s.v.
En process som framskrider via utforskning och
ställningstaganden
Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
5
Den egna identitetsutvecklingens
koppling till attityder mot andra
grupper (hos minoritetsmedlemmar)
Stadium av förvirring: Individen har inte funderat så mycket
på diversitet, inte så stort intresse. Attityderna beror på
socialisation och gruppkontext.
Stadium av för tidig identitet: Individen har internaliserat
föräldrars eller samfundets attityder: kan vara att man föredrar
den dominerande kulturen eller är exklusivt bunden till sin
minoritetsgrupp.
Stadium av moratorium: Ökad medvetenhet om en grupps
historia och diskriminering kan leda till misstro och ilska mot
den dominerande gruppen och en oro för andra
minoritetsgrupper.
Stadium av uppnådd identitet: Att känna sig säker på sin
egen grupptillhörighet leder till acceptans av diversitet och mer
positiva attityder. Selektivt gillande av medlemmar i den
dominerande gruppen kombinerat med insikt om verkligheten
med förekommande fördomar.
Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
6
Utveckling av fördomar
• 3-åringar är medvetna om kategorier som kön och etnicitet
och identifierar sig med vissa kategorier och inte med
andra => föredrar de kategorier de själva tillhör
• Barn uttrycker ibland klart negativa attityder och ett
diskriminerande beteende mot utgrupper. Verkar vara en
topp i åldern 5-7, varefter det minskar.
• Barn tillhörande etniska minoriteter visar mindre
ingruppsfavorisering än barn tillhörande majoritetsgrupper
• Obs! Utveckling av fördomar kan inte förklaras med att
barn passivt absorberar attityder från vuxenvärlden, utan
bör snaras kopplas till barnens egen sociala och kognitiva
utveckling och tendens att kategorisera och identifiera sig
med vissa grupper själv.
Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
7
Språk och identitet
• Sambandet mellan språk och identitet är inte
entydigt:
Språket är viktigt för identiteten både på individoch gruppnivå
MEN
kunskaper i ett visst språk innebär inte
nödvändigtvis att man identifierar sig med
språkgruppen
förlorade kunskaper i ett språk innebär inte
nödvändigtvis att man slutar identifiera sig med
språkgruppen
Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
8
Ackulturation som en
tvådimensionell process
Anses det värdefullt att bevara den
egna kulturella identiteten och de
egna traditionerna?
Ja
Anses det värdefullt
att involvera sig i
majoritetssamhället?
Nej
Ja
Integration
Assimilation
Nej
Separation
Marginalisering
Berry 1990;
Hutnik 1991,
Bourhis et al,
1997
www.helsinki.fi/sockom
Gruppidentifikation som en
tvådimensionell process hos
minoritetsmedlemmar
Inte: finlandssvensk
tvåspråkig
finskspråkig
Identifierar man sig med
minoritetsgruppen?
Ja
Identifierar
man sig
med majoritetsgruppen?
Ja
Nej
”Bikulturell”/
”dubbel”
identitet
Separerad
minoritetsidentitet
Nej
Assimilerad/
majoritetsidentitet
Marginaliserad
identitet
www.helsinki.fi/sockom
Bearbetad ur
Berry 1990;
Hutnik 1991,
Bourhis et al,
1997
Multipel språkgruppsidentifikation
9:e klassister i Esbo, Borgå & Ekenäs (2004):
Respondenternas identifikation med grupperna
n
%
Endast som finlandssvensk
83
29
Endast som tvåspråkig
3
1
Endast som finskspråkig
0
0
Som finlandssvensk och tvåspråkig
81
28
Som finlandssvensk och finskspråkig
3
1
Som tvåspråkig och finskspråkig
7
2
Som finlandssvensk, tvåspråkig och finskspråkig
114
39
Totalt
291
100
www.helsinki.fi/sockom
Multipel språkgruppsidentifikation
Gymnasieelever i Esbo och Ekenäs (2014):
Respondenternas identifikation med grupperna
n
%
Endast som svenskspråkig
51
19
Endast som tvåspråkig
3
1
Endast som finskspråkig
1
0,4
Som svenskspråkig och tvåspråkig
56
21
Som svenskspråkig och finskspråkig
5
2
Som tvåspråkig och finskspråkig
2
0,7
Som svenskspråkig, tvåspråkig och finskspråkig
144
54
Totalt ca
262
100
www.helsinki.fi/sockom
Är det centralt för en
minoritetsmedlem att identifiera sig
med majoritetssamhället?
• Ett slags ideal för lyckad multikulturalism
• En förutsättning för att kunna arbeta för en förbättrad
ställning för minoritetsgruppen?
• En gemensam gruppidentitet, som inkluderar alla,
kan förbättra grupprelationer
Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
13
Vad kan vi som
majoritetsmedlemmar göra?
• Majoritetsmedlemmarnas egen syn på
ackulturationsstrategierna är central
• Upplevelse av diskriminering och hot mot den egna
identiteten försämrar viljan till kontakt och kan minska
önskan hos minoritetsmedlemmar att identifiera sig med
majoriteten och/eller stärka identifikationen med
minoriteten.
=> Skapa ett inkluderande attitydklimat, där
minoritetsmedlemmen ses som fullvärdig och
tillhörande trots olikhet och där minoriteten inte ses
som ett hot för majoriteten
Obs! Mångfaldsfostran i skolor kan ge motsatt resultat!
Intern motivation att vara fördomsfri och tolerant behövs.
Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
14
Sammanfattningsvis:
• (Den etniska) identiteten är en dynamisk konstruktion som
varierar mellan individer och som förändras över tid och är olika
framträdande beroende på kontext.
• I adolescensen och fram till tidig vuxenålder är granskning av
den egna etniska identiteten mest aktuell, men den kan pågå
hela livet.
• Även om många minoritetsmedlemmar önskar ha en
dubbelidentitet så kan individen också välja andra
ackulturationsstrategier. Integration kan ses som ett ideal, men
kan betyda olika saker för olika individer och grupper.
• Majoritetsmedlemmarnas förhållningssätt har stor betydelse för
minoritetsmedlemmarnas vilja och möjlighet att identifiera sig
med nationen/samhället i stort.
• Identiteten (vilka grupper man anser sig tillhöra) har betydelse
för attityderna och relationerna mellan grupper.
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
www.helsinki.fi/sockom
27.4.2016
15
