Klimatfrågan i augusti 2016
Nils Pauler (klimat,energi och biobränslegruppen inom SNF Ö-vik)
Åtta månader efter Parisavtalet
Första halvåret 2016 ökade koldioxidhalten i atmosfären i en takt som var högre än tidigare.
Det var dessutom rekordvarmt sett över hela världen, även juli månad var rekordvarm. Till en
del kan värmen tillskrivas cykliska väderfenomenet El Nino. Det är dock först om några år
som vi kan bedöma hur mycket El Nino har påverkat denna rekordvärme. Extremt hög värme
i Arktis under vårvintern startade en rekordsnabb issmältning. Grönlandsglaciärens
smältvatten flödar och havsnivån stiger snabbare än tidigare. Extrema värmeböljor i Indien,
mellanöstern och USA samt skogsbränder och skyfall manar till eftertanke, men det är den
långsiktiga uppvärmningen som är farlig, eftersom klimatprocesserna är tröga. I allra värsta
fall kan återkoppling leda till att uppvärmningen fortsätter av sig själv utan att vi kan påverka
den. Klimatforskare menar att läget är allvarligt och att världen nu måste vidta snabba
åtgärder för att få ner koldioxidhalten. Vi är på väg mot 3 graders uppvärmning snarare än
1,5-2 grader som är målet i Parisavtalet.
Hoppet står till teknikutvecklingen inom bl.a. energisektorn. Det finns regionala områden som
redan nu är helt fossilfria. Ett antal forskningsrapporter pekar på att förnybar energi som vind,
sol, vattenkraft och bioenergi kan leda till att flera länder blir helt fossilfria. Det som krävs är
att världsledarna tar klimatfrågan på riktigt allvar och att de har politiskt mod att införa de
styrregler som krävs. Omställningen till klimatsmarta och hållbara samhällen kommer att
kräva en ny livsstil av oss alla, som på många sätt kan bli en trevlig och spännande ny värld
med eleganta eldrivna fordon, renare miljö och helt ny omgivning med supersmart digital
teknik. Ju snabbare vi påbörja denna omställning desto lättare blir det att säkerställa en
framtid för våra barn och barnbarn.
Halten växthusgaser i atmosfären ökar
Koldioxidhalten fortsätter att öka globalt, se figur 1, som visar utvecklingen från 1960 fram
till juli 2016. Den cykliska variationen beror på att fotosyntesen ändras över årstiderna.
Växterna tar upp koldioxid under sommarmånaderna varvid koldioxidhalten minskar och
eftersom landmassan och växtligheten är koncentrerad till den norra hemisfären slår dessa
variationer igenom globalt.
1
I medelvärdet (svarta linjen i figuren) ser man inga tecken på att koldioxidökningen avtar; det
är just nu snarare en tendens mot snabbare ökning. En ökad växtlighet sannolikt orsakad av
koldioxidtillskotet har nyligen fått genomslag i media, men den kan inte förta de negativa
effekterna av koldioxiden som minskand is vid polerna, glaciärer som krymper, ökande
havsnivåer, töande permafrost, skogsbränder och extrema värmböljor.
Figur 1a Koldioxidhalt uppmätt på Vulkanen
Mauno Loa på Hawaii (NOAA 1960-juli 2016)
Figur 1b Global koldioxidhalt, ppm (NOAA,
2012 -juli 2016).
Då koldioxiden är så långlivad i atmosfären (100-200 år) kommer de pågående utsläppen ge
tillskott till de globala värdena för lång tid framöver. Det är först när utsläppen närmar sig noll
som vi kan förvänta oss att halten koldioxid i atmosfären kommer att stabiliseras, för att sedan
långsamt sjunka och då har vi chans att stabilisera temperaturen.
Förutom koldioxid bidrar metan, kväveoxid och klorfluorkolväten till växthuseffekten.
Koldioxiden dominerar med störst växthuseffekt eftersom den förekommer i så hög
koncentration och har en lång uppehållstid. Metanhalten är avsevärt lägre och metangasen
mer kortlivad men dess växthuseffekt är ca 20-30 gånger högre än koldioxidens. Dikväveoxid
eller lustgas frigörs när man bryter ny mark genom att kvävet i markerna då förflyktigas. Den
sammanlagda effekten av de fyra gaserna kan summeras genom att effekterna av metan,
dikväveoxid och fluorerade kolvätena räknas om till koldioxidekvivalenter (CO2eqv).
2
Koldioxidhalten är nu ca 408 ppm, men om man räknar med alla växthusgaser så blir CO2eqv
482 ppm. Det blir ofta missförstånd om detta när journalister skriver om växthusgaser.
Figur 2a Växthusgaserna koldioxid,
kväveoxid, metan och klorfluorkolväten
Figur 2b Mätningar av växthusgasen metan
redovisas varje kvartal (NOAA augusti 2016)
Det finns ytterligare faktorer att beakta när det gäller hur atmosfären påverkar
uppvärmningen. Sot och partiklar avskärmar den inkommande strålningen vilket kan innebära
att efterhand som man renar luften från sotpartiklar kan temperaturen komma att stiga.
Effekten av partiklar är emellertid omdiskuterad och SMHI menar att avskärmning av solen
kan kompenseras av att partiklarna också absorberar värme så att temperaturen i stället kan
öka. Den allra starkaste växthusgasen är vattenånga men den har kort uppehållstid. När
temperaturen stiger ökar även vattenångan med följd att temperaturen ökar ännu mer.
Vattenånga har alltså en förstärkande eller återkopplande inverkan på temperaturen.
3
Uppvärmningen fortsätter i luft och hav
Den globala uppvärmningen av land och hav fortsätter. Uppvärmningen under det första
halvåret 2016 var rekordhög och nu rapporteras även juli vara rekordvarm. Jämfört med
referensen var ökningen först halvåret 1,03 grader. Pilarna markerar 1998 och 2016 d.v.s. de
år när El Nino var aktiv, och det är tydligt att dessa väderfenomen haft inverkan på den
globala uppvärmningen. Vi kan kanske nu förvänta oss en avmattning i uppvärmningen
eftersom El Nino avtar, men notera att det finns en underliggande ökad trend även hos El Nino
topparna. Under senvintern var det extremt varmt i Arktis. Senare i maj rapporterades
temperatur över 50° i Indien och i juni var det över 54° under flera dagar i Irak.
Klimatexperter varnar för extremt heta värmeperioder kan komma bli vanligare framöver och
de kan påverka samhällsstrukturen i dessa regioner. Det är dock viktigt att kritiskt granska när
media rapporterar om klimathot. Heta värmeperioder förekommer även under klimatstabila
perioder.
1.5
El NiñoNOAA
2016Jan -jun
1
El Niño 1998
2010
2000
1990
1980
1970
1960
1950
1940
1930
1920
1910
1900
1890
0
1880
0.5
-0.5
-1
Figur 3a Global uppvärmning under första
halvåret från 1880 till 2016 (NOAA).
Referenstemperatur 1900-2000
Figur 3b Lokala avvikelser av
temperatur under juni 2016 (NASA).
Referenstemperatur 1900-2000
Uppvärmningen fördela sig olika över globen. De två senaste somrarna har t.ex. varit normalt
varma i Sverige, medan andra regioner har haft extremt hög värme.
4
Även oceanerna värms nu upp och det finns beräkningar som visar att haven tar upp den allra
största andelen av värmen. Högre vattentemperatur ökar volymen vilket höjer vattennivån, se
sid 7, men det påverkar även väder, havsströmmar och oceanernas förmåga att absorbera
koldioxid, som minskar med ökande temperatur. Dessutom tror man att ökad temperatur
bleker växterna på korallreven.
Figur 4a Värmeinnehåll i oceanerna (NOAA,
Ocean Climate Laborotory, juni 2016)
Figur 4b Argosbojarnas placering i
världshaven (ARGOS)
Oceanernas värmeinnehåll mäts med de s.k. Argosbojarna som finns fördelade över
världshaven. Med jämna intervall skjuts de ner som torpeder till 2000 meters djup och
temperaturen registreras på vägen upp och signalerna skickas därefter till en sattelit.
Havsisarna i Nordpolen och Sydpolen
Vid nordpolen och sydpolen följer man dag för dag istäckningsgraden. Den prickade kurvan
är istäckningsgraden för 2012 som uppvisade den minsta istäckningsgraden sett över hela året,
figur 5a. Istäckning hittills under 2016 är lägre beroende på ovanligt hög temperatur i
nordpolen under vårvintern. Även i sydpolen är det nu något lägre isutbredning jämfört med
medelvärdet och klart lägre än 2012, 5b.
5
Figur 5a. Havsisutbredning vid Nordpolen
(NSDI augusti 2016)
Figur 5b. Havsisutbredning vid Sydpolen
(NSDI 5 juni 2016)
Trenden över flera år vid Nordpolen är minskad istäckning med ca 7.6 % per år, figur 6a som
visar isläget från 1978 till 2015 under augusti, när istäckningen är som lägst. Vid ett
forskarseminarium i London har man prognoserat hur uppvärmningen påverkar
avsmältningen i Nordpolen. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader kommer
avsmältningen att avstanna, medan scenarier med högre uppvärmning leder till total
avsmältning inom det här århundradet, figur 6b.
Figur 6a Istäckningen i Nordpolen under juli
1979 till juli 2016 (NSDI september 2016)
6
Figur 6b Simulering av istäckningen i
Nordpolen för olika uppvärmningsfall, där
RCP 2.6(grön) uppfyller tvågradersmålet
Grönlandsglaciären och andra glaciärer
Övervakningen av isen på Grönland görs med satelliter. Man mäter hur stor andel av
Grönlandsglaciären som är täckt med smältvatten, figur7a. Under våren 2016 var
smältutbredning på Grönlandsglaciären hög, men ett köldhögtryck under juni har något
dämpat issmältningen på Grönland. Issmältningen kan även komma underifrån när varmt
havsvatten möter iskanten och detta studeras nu i omfattande forskningsprogram. Hela
ismassan på Grönland motsvarar ca 6 meters havsnivåökning.
Figur 7a Issmältning på Grönland under 2016
(NSI 18augusti 2016)
Figur 7b Issmältning på Grönland,
januari till december
2014,2013,2012,2011 (NSDI)
Sibiriens Taiga och norra Kanada är känsliga områden för uppvärmning. Det finns nu
farhågor att permafrosten kan komma att töa med följd att metan och koldioxid frigörs så att
uppvärmningen ökar ännu mer, vi får en s.k. återkoppling. Ökande metanhalter i atmosfären
och uppdykande av mystiska kratrar i Sibirien brukar anges som hotande tecken. En rapport
från 2015 klargör att det finns enorma mängder nedfryst metaniskristaller och organsikt
material i permafrosten, men för närvarande innebär växtligheten att Arktis tar upp mer än
den avger d.v.s. är en koldioxidsänka. Men om uppvärmningen fortsätter kan det slå om så att
Arktis blir koldioxidkälla d.v.s. släpper ifrån sig koldioxid till atmosfären.
Figur 8a Global mätning av metan (NOAA
maj 2016)
7
Figur 8b Krater som troligtvis bildats av
metaneruptioner i norra Sibirien
Även sydpolen visar oroande störningar med stora glaciärishyllor som sakta glider ner i havet.
Det är varmt vatten som strömmar runt iskanten som gör att isen glider ner i haven. Västra
Sydpolen är mest utsatt, men en nyligen publicerad rapport visar att även glaciärerna på östra
Sydpolen smälter oroande snabbt. Allmänt gäller att världens glaciärer nu smält till den lägsta
nivå sedan mätningarna påbörjades för 120 år sedan. Om detta fortsätter kan det bidra till en
katastrofal havsnivåhöjning på tre meter inom 50 år.
Havets nivå och oceanernas surhet
Havens nivå stiger på grund av att volymen ökar när vattnets temperatur ökar men också som
en konsekvens av att polernas landismassa och glaciärerna smälter. Observera att när havsisar
smälter sker ingen nivåändring enligt Archimedes princip. I Skandinavien pågår landhöjning
efter senaste istiden vilket innebär att vi inte är de mest utsatta när det gäller effekter av
ökande havsvolymer. Däremot kan ökningen av havsnivån bli ett allvarligt hot för många
kustnära och låglänta områden på jorden. Som framgår av figur 9a ökar havets nivå något
snabbare under senare år med en hastighet av ca 3mm/år. Sedan början av 1900 talet har
havsnivån stigit ca 2 dm.
Den ökande koldioxidhalten höjer surhetsgraden (lägre pH) i haven eftersom koldioxiden
löser sig i vattnet och kolsyra bildas. Man är osäker på vilka långsiktiga effekter det har på
djur och växter men redan nu sker skador på korallreven av försurningen, figur 9b.
Figur 9a Havens nivåökning 1992-juni
2016 Sattelitmätningar publicerade av
NOAA. Ökningen är nu 3.3 mm/år
Figur 9b Havsnivån globalt har ökat 20 cm
under 1900-talet (Wikipedia, havsnivå)
Försurningen av havet beror på att koldioxiden löser sig i vattnet och bildar kolsyra. Den är ett
hot mot jordens korallrev. Havens förmåga att absorbera koldioxid minskar med försurningen
så att havens dämpande inverkan på koldioxidökningen minskar.
8
Figur 9c Surheten i havet ökar, lägre pH, när koldioxiden löser sig i havet
(OA-ICC) 2013
Globala koldioxidutsläpp
Förutom att följa koldioxidhalten i atmosfären registreras även länders och regioners
koldioxidutsläpp. Under våren 2015 kunde IEA rapportera att globala koldioxidutsläppen
avstannade under 2014 vilket var unikt eftersom jordens ekonomiska tillväxt var intakt, figur
10a. Detta uppmärksammades av IPCC som ett bevis på att det går att påverka
koldioxidutsläppen även i en växande ekonomi. Senare data tyder på att koldioxidutsläppen
förmodligen åter ökar. Utsläppen måste nu snabbt ner till noll, och IPCC menar att detta inte
heller räcker. Figur 10 b visar beräknade utsläppkurvor för olika fall där RCP2.6 motsvarar
tvågradersmålet. Olika sätt att fånga in koldioxiden diskuteras nu av klimatexperter vilket
skulle innebära negativa koldioxidutsläpp (indikerade med röd linje i figur 10b.)
Figur10a Koldioxidutsläppen har slutat öka
(IEA mars2016)
9
Figur 10b Simulerade utsläppskurvor för att
klara olika fall. RCP 2.6 motsvarar 2 graders
målet
Utsläpp av koldioxid räknat per capita varierar kraftigt för olika länder. Sverige släpper ut ca
5 ton koldioxid per person, men vi borde alla minska till ca 1 ton per capita för att nå
tvågradersmålet, figur 11.
60
50
ton CO2 per capita
40
30
20
0
0
Qutar
Kuwait
Usa
Canada
Ryssland
Finland
Norge
England
Danmark
Italien
Frankrike
Kina
Sverige
Världen
2Grader
10
Figur 11 Koldioxidutsläpp per capita, Källa
Wikipedia
Observera att statistiken endast visar de koldioxidutsläpp som Sverige producerar inom
landet. Om man tar hänsyn till de utsläpp som vår totala konsumtion generar (t.ex. import av
varor och utrikesresor) blir Sveriges bidrag snarare 7 ton/capita.
Svenska koldioxidkällor
Enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverket har Sveriges koldioxidutsläpp minskat med
ca 20 % under senaste 20 åren, figur 12. Orsaken till lägre koldioxidutsläpp är framför allt en
övergång från kol& oljebaserad uppvärmning av fastigheter till annan teknik. Notera att
koldioxidutsläppen från vägtransporter och industrin minskar väldigt lite. Det är utsläppen
från hushåll som minskat som en följd av övergång till fossilfria uppvärmningar som
biobränsle, fjärrvärme och värmepumpar.
10
100000
Miljoner ton CO2eqv
80000
Transport
Industri
El- och fjärrvärmeproduktion
60000
Jordbruk
40000
Uppvärmning i hus
20000
Arbetsmaskiner
0
Avfall
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
-20000
Produktanvändning och övrigt
-40000
Internationell transport
-60000
Markanvändning, och
skogsbruk (LULUCF)
Figur12. Koldioxidutsläpp1990-2014 i Sverige fördelat på olika poster (Excel data efter
Naturvårdsverket, 2015)
Den svenska skogen tar upp ca 38 000 miljoner ton CO2 genom fotosyntesen. De redovisas
som negativa röda staplar i figur 12. Hittills har detta inte medräknats i Sveriges
koldioxidbudget, men det pågår nu utredningar inom EU har skogens negativa bidrag skall
ingå. Vissa klimatexperter menar att effekten kan bli att ländernas ansträngningar att ställa om
till förnybart då kan minska.
Bilden blir inte lika god om man titta på koldioxidutsläppen för både inrikes- och utrikeskonsumtionen. Det är våra utlandsresor och importvaror som generar allt högre
koldioxidutsläpp. Detta innebär att koldioxidutsläppen snarare har ökat ca 20 % under de
senare åren.
Förnybar energi globalt och i Sverige
19,1 % av världens energikonsumtion är förnybar. Av denna är 9 % bioenergi som används
för uppvärmning. Modern förnybar energi d.v.s. vattenkraft, solkraft, vind- och sol- el samt
fordonsbiobränsle utgör 10,1%. Konsumtion av fossilenergi är således fortfarande
dominerande med 78,3%.
Uppskattningar tyder på att bioenergi kommer att spela en stor roll i framtidens
energiförsörjning och öka till 25-33 % per år 2050. Bioenergi kan omvandlas till alla använda
energiformer värme, biobränsle och el.
11
Figur 13a Den globala energimixen (Greenpeace)
Figur 13b Energimix i Sverige baserade på
data från (ekonomifakta mars 2016)
Vindkraftel och solcellsel är dominerande och de visar en kraftig ökning sedan början av
2000- talet. Drivkraften är dels att de är helt fossilfria, men också att kostnaden med tiden blir
allt lägre. Sveriges solelsproduktion är dock mycket låg endast 0,1 % jämfört med Danmark
som har 2 % och Tyskland 7 %.
Det finns nu ett flertal rapporter som beskriver hur 100 % förnybar energi är möjlig att uppnå.
I USA förutspår man t.ex. en energimix 50 % vindenergi, 38 % solceller, 13 % solkraft och 7
% vattenkraft, geokraft och vågkraft.
Figur 14a Utveckling av vindkraft och solceller,
(BP Statistical Review of World Energy)
Figur 14b Solcellsandelav elproduktion
(EIA Photovolt Power system Statistic)
Vindkraft och solenergi ökar i Sverige, figur 15. Under våren 2015 angavs att vindkraft nu
producerar 11 % av Sveriges elkraft. Solel i Sverige uppvisar en stark tillväxt men från en låg
12
nivå. I en debattartikel anger forskare från Linköping att även Sverige i framtiden kan uppnå
100 % förnybar. Sverige har t.ex. en solinstrålning lika stor som Tyskland.
Figur 15a Svensk energi, energiåret 2014
Figur 15b Solels statistik för Sverige 2014
(EIA statistik för olika länder)
Norge (vattenkraft)och Sverige (vattenkraft, vind och skog) intar tätpositioner av förnybar
energi i Europa. 6
Figur 16 Förnybar energi för Europas länder (EU euroeurostat/statistics)
En global snabb avveckling av fossilenergi är nödvändig
I vårt land slogs försäljningsrekord av bensin- och dieselbilar under 2015. Användning av
fossila bränslen i världen beräknas öka med 38 % till 2040 (A Wijkman). Flyget globalt ökar
med 3,5 % per år. Till år 2050 uppskattas energianvändningen i flygsektorn ha tredubblats
och detta utgör då nästan en femtedel av all energianvändning i transportsektorn.
Klimatexperter blir alltmer överens om att utvecklingen vi har nu måste brytas. Med den takt
vi håller idag måste den fossila kol användning helt upphöra 2030 om vi skall hålla oss till
tvågradersmålet.
13
Även om vi minskar CO2-utsläppen till noll över en realistisk tidsram, kommer CO2koncentrationen i atmosfären – och därmed också temperaturen, förbli förhöjda i flera hundra
år. Om vi vill minska uppvärmningen måste vi omgående minska koldioxid utsläppen. Ju
längre vi skjuter upp utsläppsminskningar, desto varmare klimat, vilket ökar risken att s.k.
återkoppling sätter igång självgenererande uppvärmning. Trögheten i klimatutvecklingen,
orsakad av att koldioxiden har så lång uppehållstid i atmosfären, är kanske det allra viktigaste
argumentet för att vi måste agera nu. Mycket förenklat kan den pågående processen beskrivas
på följande sätt:
1. När vi ökar utsläppen kommer halten koldioxid i atmosfären ganska omgående att öka
2. Vid konstanta utsläpp medför den långa uppehållstiden att koldioxidhalten ökar
3. Vid minskat utsläpp gör den långa uppehållstiden att det kan ta upp till flera hundra år
innan vi ser att koldioxidhalten i luften börjar minska
4. Den förhöjda temperaturen kommer därför finnas kvar under mycket lång tid
Det djävulska är att klimatsystemet reagerar tämligen omedelbart när vi förbränner t.ex. olja
och kol så att koldioxiden ökar och temperaturen höjs, men trögheten kopplas in när vi
försöker rätta till störningen. Detta framgår av figur 17 som visar simuleringar av olika
förlopp, där rosa kurvan är ett värsta fall med inledande hög utsläppsökning som med massiva
insatser minskas till låga nivåer. Även om man lyckas minska utsläppen påverkas halten och
temperaturen mycket lite. Om man från början ser till att utsläppen är låga ökar möjligen att
kontrollera temperaturen.
Utsläpp av koldioxid för olika scenarier
Koldioxidhalt i atmosfären för de olika
utsläppen
Temperatur för de olika kodioxid halterna
Figur 17 Simulering av koldioxid- och
temperatur-utvecklingen kopplat till
14
koldioxidutsläpp
IPCC:s utsläppskurvor för 2 gradersmålet bygger på så kallade negativa utsläpp skapade
genom (A Wijkman mm):
Storskalig lagring av kol i jordbruksmarker med s.k. biokolteknik
En omfattande nyplantering av skog som ökar koldioxidupptaget
Förbränning av stora mängder biomassa där man samlar in koldioxiden och
lagrar den i ex bergrum med s.k. BECCS (Bioenergi Coal Storage) teknik.
Att odla biomassan skulle kräva markområden större än Indiens yta
Problemet är att tekniken med negativa utsläpp är ny och att den kräver
stora landområden
Sverige kan vara ett exempel som visar att länder kan bli fossilfria
med bibehållet välstånd enligt Miljövårdsberedningens förslag
Miljövårdsberedningen föreslår noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 och 70 %
minskning av fossilbränslen inom transportsektorn fram 2030.
(i)
Minska fossilbränsle inom transportsektorn
Målet om renare transportsektor föreslås ske med ökad andel elbilar, införande av kvotplikt
för biodrivmedel och att EU inte missgynnar biobränsle med skatteregler. I dag är 15,6% av
transportbränslet bioenergi vilket innebär att vi är bäst i Europa. Det pågår ett arbete att få en
fossilfri fordonsflotta till 2030. Det finns tre olika biobränslen; biodisel, etanol och biogas.
Tanken är att koldioxiden som tas upp av växterna skall motsvara den koldioxid som stäpps ut
vid körning. Fram till 2014 fanns en positiv utveckling av biogasanvändningen och etanol
som nu har brutits av bl.a. skärpta skatteregler. Osäkerhetheten inom biobränslesektorn är stor
och producenter vänta på fasta regler.
Figur 18 a Information om Sveriges Biogas
(EIA Bioenergu)
15
Figur 18 b Utveckling av etanolanvändning
i Sverige (SMB maj 2016)
(ii)Minska energibehoven i de energislukande processindustrierna
Sverige har energislukande stålproduktion, cementproduktion och massa produktion. Järnoch stålindustrin i Sverige står för en fjärdedel av industrins totala kodioxidutsläpp. Det pågår
inledande diskussioner om att utreda användning av vätgas istället för kol i masugnarna, men
det är i så fall frågan om mycket stor elproduktion.
(iii)Göra städerna hållbara
Hållbara städer måste baseras på energismart kollektivtrafik, elbilar, klimatsmarta hus,
cykelvägar och ett nytänkande med delad ekonomi
(iv) Elproduktionen måste bli flexibel, integreras med Europa och anpassas
till variationer i vind- och solels- produktion
Stamnäten behöver byggas och kopplas samman med Europas elnät. EIA föreslår att Norden
bygger ut vindkraften och satsar på att exportera el till Europa. Framtiden kommer sannolikt
även kräva smarta elnät som kan ta emot el från mikroleverantörer och se till att alla kunder
får el.
Figur 19a Sveriges elstamnät 2015 och 2050 från
EIA s utredning om framtidens elproduktion i
Norden
Figur 19b Bild av framtidens flexibla
elenergiproduktion hämtad på internet
I Sverige används vattenkraften som effektiv basenergikälla som dessutom kan regleras
snabbt. Exemplet visar en vinterdag med lite blåst när energin baserades på vattenkraft och
kärnkraft, fig 19a, jämfört med en blåsig försommardag när vindkraften var ca 20 % och
vattenkraften fick reduceras, 19b.
16
Figur 20a Från stamnätets kontrollrum en
kall lugn vinterdag
Figur 20b Från stamnätets kontrollrum en
normal sommardag
Framtidens elproduktion kommer bli mer komplex. SydAustralien använder t.ex. vind och
solenergi som basenergi men måste komplettera med gas och dieselelturbiner för att styra
produktionen till önskad nivå.
(vi) Minska konsumtionen, vegetarisk kost och val av rätt sorts kött
En annan utmaning för Sverige är konsumtionen, där framför allt nöttkött är väldigt hårt
koldioxidbelastat. Vi behöver minska vår köttkonsumtion. Nötköttsproduktionen bidrar totalt
med ca 25 % av all växthusgasutsläpp i världen. En så stor andel som ca 4 % av Sveriges
koldioxidutsläpp kommer från kreaturens matsmältning! De rapar och pruttar metangas i så
stor mängd att det ger utslag i koldioxidstatistiken. Dessutom bidrar produktionen av nötkött
till ökande koldioxidutsläpp (vid kraftfodertillverkning) och dikväveoxidutsläpp
(kväveläckage från odlingsmarken).
Figur 21 Naturskyddsföreningens information kött
Mot 100 % Förnybart
En dansk ö Samso och några Italienska öar har redan nu 100 % förnybar energi baserad på
Vind och solenergi. Klimatforskare menar även Sverige och till och med USA nu ser
möjligheten till helt fossilfri energiförsörjning.
17
Figur 22 Sveriges solinstrålning kan mätas med Tysklands
/
Bilaga1
18
Beräkna sitt eget klimatkonto
All vår konsumtion bidrar mer eller mindre till ökningen av växthusgaser. För att världen
skall klara 2 gradersmålet krävs många förändringar inte bara på politisk nivå utan även vad
vi enskilda medborgare måste ändra i vårt levnadsmönster. Det handlar om hur vi bor, äter,
reser och konsumerar. Det pågår forskning och utredningar som visar att det är möjligt att nå
målet med hållbart leverne, men det förutsätter ny livsstil med mer kollektivt resande, mindre
flygning, energisnåla hus, egenproducerad el, elbil, mer vegetarisk kost enligt en utredning av
Vattenfall och det tar nog tid innan all ny teknik är på plats för att vi alla kall kunna tillämpa
detta. Det går dock att komma en bra bit på väg redan idag genom att göra hållbara val. Detta
kan simuleras i program som beräknar koldioxidbelastningen för livsstilar.
Figur 24 visar beräkningar för tre livsstilar; klimatmedvetne, medelsvensson och den
välbärgade. Det är dock för närvarande nästan omöjligt att komma ner till det nivåer 1-2 ton
koldioxid som krävs för att leva i enlighet med tvågradersmålet.
Figur 24a. Klimatmedvetne kör
elbil, äter inget nötkött,
semestrar inom landet och
konsumerar försiktigt
Figur 24b. Medelsvensson kör
dieselbil, äter lite nötkött, reser
på utlandssemester och
konsumerar normalt
Figur 24c. Välbärgad kör
dieselbil lite längre, bor
flottare, gör längre och fler
flygresor, kör båt och
konsumerar flitigt kläder och
teknikprylar
Sverige har också hög andel förnybara bränslen till fordonsflottan, men utvecklingen under
senare tid präglas av negativ utveckling på etanol, medan Biogasproduktionen ökar. Det
kommer bli en utmaning att förverkliga detta.
19
Bilaga 2
Metoder att ta bort koldioxiden från atmosfären kommer att behövas
Bland klimatexperter diskuteras nu olika metoder för att ta bort koldioxiden från lufthaven. Metoderna
är fortfarande på teststadiet men debatten om dem tilltar efterhand som man alltmer inser att
koldioxidhalten nu är alldeles för hög.4
20
CCS Coal Capture and Storage är en process som fångar in koldioxid och lagrar den
långt ner i marken. Det finns en demonstationsanläggning i Kanada
BECCS CCS BioEnergy&CoalCapture and Storage. Biomassa som tagit upp
koldioxid bränns och koldioxid från förbränningen tas om hand och lagras långt ner i
marken
Biokol Förbränner biomassa i reaktor i en pyrolysprocess och andvänder biokolet som
jordförbättringsmedel
Nyplantering och återplantering av skog för att öka fotosyntesen
Använda timmer som byggnadsmaterial och se till att byggnaderna står över lång
tid
Öka alkanititeten Tillsätta basiska ämnen i moln eller i haven för underlätta
koldioxidens lösning i vatten
