Klimatfrågan i december 2016
Nils Pauler
Ett år efter Parisavtalet
Under året 2016 ökade koldioxidhalten i atmosfären i en takt som var högre än tidigare.
Dessutom noterar man nu en snabb ökning av metanhalten i atmosfären. Det var rekordvarmt
sett över hela världen. Till en del kan rekordvärmen 2016 tillskrivas väderfenomenet El Nino.
Ett par dagar i november och december var det 20 varmare än normalt i Arktis vilket tillfälligt
bromsade återfrysningen. I Sydpolen noterades ovanligt låg istäckning under andra halvåret
2016. Havens uppvärmning och glaciäravsmältning leder till att havsnivån fortsätter att stiga och
koldioxid sänker oceanernas pH. Läget är allvarligt och det är alltmer uppenbart att vi måste
vidta åtgärder för att få ner utsläppen av växthusgaser.
Parisavtalet började gälla oktober 2016 och nu diskuteras skarpa förslag hur väldens länder
skall agera för att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Hoppet står i teknikutvecklingen.
Förnybar energi som vind, sol, vattenkraft och bioenergi byggs nu ut i hela världen.
Teknikskiftet kan gå snabbt eftersom t.ex. solenergin nu är billigare än kolbrytning. Ett första
positivt tecken på att något nytt kan vara på gång är att världens koldioxidutsläpp varit konstant
under de två senaste åren. Men så länge utsläppen fortsätter kommer halten koldioxid att öka i
atmosfären eftersom uppehållstiden är så lång. Först om utsläppen kommer ner till mycket låga
nivåer kan vi förvänta oss att halten koldioxid i atmosfären kan begränsas vilket behövs för att
uppnå målet i Parisavtalet. Målet är lägre än 2 grader, helst under 1,5 grader i uppvärmning.
Misslyckas vi kommer världen obevekligen bli allt varmare. I allra värsta fall kan återkoppling,
drivet av ökad värmeabsorberande havsyta och ökad metanhalt leda till att uppvärmningen
fortsätter av sig själv utan att vi kan påverka den. En del forskare menar att utvecklingen i nordoch sydpolen kan vara första varningstecken på sådan instabilitet(1,2).
Omställningen till klimatsmarta och hållbara samhällen kommer att kräva en ny livsstil av oss
alla. Sverige har visserligen låga interna växthusgasutsläpp men om man tar med hela vår
konsumtion tillhör vårt land ett av de värsta med en miljöbelastning motsvarande 4.2 jordglobar,
enligt Världsnaturfonden. Vi måste omedelbart begränsa flygresor, kraftigt minska
köttkonsumtionen, gå över till fossilfria bränslen, minska energikonsumtionen och införa hållbar
livsstil med målet att utsläppen av växthusgaserna skall vara nära noll 2050.
Halten växthusgaser i atmosfären ökar
Koldioxidhalten fortsätter att öka i atmosfären, se figur 1, som visar utvecklingen från 1960
fram till december 2016. Den cykliska variationen beror på att fotosyntesen ändras över
årstiderna. Växterna tar upp koldioxid under sommarmånaderna varvid koldioxidhalten minskar
och eftersom landmassan och växtligheten är koncentrerad till den norra hemisfären slår dessa
variationer igenom globalt. I medelvärdet (svarta linjen i figurerna) ser man inga tecken på att
koldioxidökningen eller metanhaltsökningen avtar; det är just nu snarare en tendens mot
snabbare ökning. En ökad växtlighet sannolikt orsakad av koldioxidtillskotet har nyligen fått
genomslag i media, men den kan inte förta de negativa effekterna av koldioxiden, som
minskande is vid polerna, glaciärer som krymper, ökande havsnivåer, töande permafrost,
skogsbränder och extrema värmeböljor.
1
Figur 1a Koldioxidhalt, ppm, uppmätt på
Vulkanen Mauno Loa på Hawaii (NOAA,
1960-Dec 2016)
Figur 1b Halten metan(ppb) uppmätt
globalt, (NOAA, 1960 -Okt 2016).
Då koldioxiden är så långlivad i atmosfären (100-200 år) kommer de pågående utsläppen ge
tillskott till de globala värdena för lång tid framöver. Det är först när utsläppen närmar sig noll
som vi kan förvänta oss att halten koldioxid i atmosfären kommer att stabiliseras, för att sedan
långsamt sjunka. Först då har vi chans att stabilisera temperaturen.
Förutom koldioxid bidrar metan, kväveoxid och klorfluorkolväten till växthuseffekten.
Koldioxiden dominerar med störst växthuseffekt eftersom den förekommer i så hög
koncentration och har en lång uppehållstid. Metanhalten är avsevärt lägre och metangasen
mer kortlivad men dess växthuseffekt är ca 20-30 gånger högre än koldioxidens. Dikväveoxid
eller lustgas frigörs när man bryter ny mark genom att kvävet i markerna då förflyktigas. Den
sammanlagda effekten av de fyra gaserna kan summeras genom att effekterna av metan,
dikväveoxid och fluorerade kolvätena räknas om till koldioxidekvivalenter (CO2eqv).
Koldioxidhalten är nu ca 405 ppm, men om man räknar med alla växthusgaser så blir CO2eqv
482 ppm. Det blir ofta missförstånd om detta när journalister skriver om växthusgaser.
Figur 2a Växthusgaserna koldioxid,
kväveoxid, metan och klorfluorkolväten
(NOAA maj 2016)
http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
2
Figur 2b Beräkning av CO2eqv enligt NOAA
svart kurva jämfört med enbart CO2 blå
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
Det finns ytterligare faktorer att beakta när det gäller hur atmosfären påverkar
uppvärmningen. Sot och partiklar avskärmar den inkommande strålningen vilket kan innebära
att efterhand som man renar luften från sotpartiklar kan temperaturen komma att stiga.
Effekten av partiklar är emellertid omdiskuterad och SMHI menar att avskärmning av solen
kan kompenseras av att partiklarna också absorberar värme så att temperaturen istället kan öka
enligt. Den allra starkaste växthusgasen är vattenånga men den har kort uppehållstid. När
temperaturen stiger ökar även vattenångan med följd att temperaturen ökar ännu mer,
vattenånga har alltså en förstärkande eller återkopplande inverkan på temperaturen.
En annan viktig effekt av sot och partiklar är smog. Under 2016 rapporterats kraftig smog från
Kina, Paris och Oslo.(5,6). https://twitter.com/XHNews.
Fig 3, Utveckling av smog en dag i december i en kinesisk stad
3
Uppvärmningen fortsätter i luft och hav
Den globala uppvärmningen av land och hav var rekordhög under 2016. Jämfört med
referensen (nollinjen medeltemperaturen 1980-1951) var ökningen 1,03 grader. Notera att om
man låter nollinjen vara temperaturen för förindustriell tid kommer uppvärmningen vara 1.3
grader. De röda pilarna markerar de fyra senaaste åren när El Nino var aktiv, och dessa år
följs nästan alltid av något kallare La Nina markerade med blå pilar. Det är tydligt att dessa
väderfenomen haft inverkan på den globala uppvärmningen. Notera dock att det finns en
underliggande ökande trend även hos El Nino och La Nina topparna och att vulkanaktiviteter
under mitten av nittio talet hade en tydlig avkylande effekt.
Under några dagar i november och december var det extremt varmt i Arktis och ovanligt kallt
i Sibirien. I maj rapporterades temperatur över 50° i Indien och i juni var det över 54° under
flera dagar i Irak. Klimatexperter varnar för extremt heta värmeperioder kan komma bli
vanligare framöver och de kan påverka samhällsstrukturen i dessa regioner. Det är dock
viktigt att kritiskt granska när media rapporterar om klimathot. Heta värmepikar förekommer
även under klimatstabila perioder enligt SMHI. Uppvärmningen fördelar sig också olika över
världen. Under november var det t.ex. extremt varmt kring nordpolen samtidigt mycket kallt i
Sibirien, se globen i figur 4.
Uppvärmning jan-nov 1980-2016 (Diagram)
Avvikelser i temp 17 nov 2016 (Jordglob)
El Nino
La Nina
2015
2010
2005
2000
1995
1990
1985
1980
1975
1970
1965
1960
1955
1950
1945
1940
1935
1930
1925
1920
1915
1910
1905
1900
1895
1890
1880
1885
Vulkan
-0.2
-0.4
Figur 4,Jordglob: avvikelse från medelvärde avläst torsdagen 17 november 2016 (Climate
reanalyser.org). Diagram: data från NASA. Uppgifter om El Nino, La Nina och Vulkanaktivitet
från NOAA. Nollinjen är medelvärdet av temperaturerna 1951 till 1980
4
Även oceanerna värms upp och det finns uppgifter att haven tar upp den allra största andelen
av värmen. Högre vattentemperatur ökar volymen vilket höjer vattennivån, se sid 7, men det
påverkar även väder, havsströmmar och oceanernas förmåga att absorbera koldioxid, som
minskar med ökande temperatur.
Oceanernas värmeinnehåll mäts med de s.k. Argosbojarna som finns fördelade över
världshaven. Med jämna intervall skjuts de ner som torpeder till 2000 meters djup och
temperatur och salthalt mäts. Försurningen av havet beror på att koldioxiden löser sig i vattnet
och bildar kolsyra. Uppvärmningen och ökad surhet är ett hot mot jordens korallrev. Under
2016 rapporterades det om döda korallrev i stora Barriärrevet. (3)
Figur 5a Värmeinnehåll i oceanerna (NOAA,
Ocean Climate Laboratory, sept 2016)
uppmätt med s.k. Argosbojar.
Figur 5b pH minskar i världshaven som en
följd av att koldioxiden löser sig i vattnet
och bildar kolsyra
Havsisarna i Nordpolen och Sydpolen
Vid nordpolen och sydpolen följer man dag för dag istäckningsgraden. Den prickade kurvan
är istäckningsgraden under 2012 då man i september noterade hittills lägsta värdet i Arktis.
Under våren 2016 var istäckningen relativt sett låg beroende på hög temperatur i nordpolen.
Återisningen avstannade temporärt under hösten och julen 2016 i nordpolen på grund av att
temperaturen var extremt hög, 20 grader högre än normalt. De här värmebubblorna varade
under några dagar och skapade stora rubriker i media, se röda linjer i figur 6a. Även i
sydpolen var det under andra halvåret 2016 lägre isutbredning jämfört med medelvärdet och
klart lägre än 2012, 6b blålinje.
5
Figur 6a. Havsisutbredning vid Nordpolen
(NSDI dec 2016)
Figur 6b. Havsisutbredningen vid Sydpolen
(NSDI dec 2016)
Trenden över flera år vid Nordpolen är minskad istäckning med ca 7.6 % per år, figur7a som
visar isläget från 1978 till 2015 under november. Som framgår av figur 7b ökade
istäckningsgraden vid Sydpolen fram till 2014, det är under andra halvåret 2016 som trenden
bröts med en markant nedgång av täckningsgraden i sydpolen.
Figur 7a Istäckningen i Nordpolen under nov
1979 till nov 2016 (NSDI december 2016)
Figur 7b Istäckningen i Sydpolen under nov
1979 till nov 2016 (NSDI december 2016)
Mätningar av tjockleken av isen Arktisbassängen som gjorts med Ubåt ligger till grund för
beräkningar av isvolymen, se figur 8a. Volymen har minskat från 16 till 4 och vi kan förvänta
oss öppet sommarvatten redan om några år. Forskare försöker nu förstå vad detta kan innebära
för klimatet (4).
6
Öppet vatten absorbera inkommande solinstrålning mer än is och snö. Detta skapar en
återkoppling så att uppvärmningen påskyndas.
Smältvatten från t.ex. Grönland tillför stora mängder sötvatten till Atlanten vilket
ändrar densitet och påverkar havsströmmarna och därmed även luftcirkulationen.
Effekten kan bli att den s.k. Thermohaline cirkulationen ändras. Cirkulationen är den
globala rörelsen för havsvatten från ytan till djuphavet, som har en viktig roll i
regleringen av globala klimatet (bl.a. Golfströmen). Denna cirkulation har påverkats
tidigare på grund av stora inflöden av sötvatten (2).
2
1975
Figur 8a, Isvolymen i Arktis. Beräkningar
baserade på tjockleksmätning som utförts från
Ubåt (Från boken Farwell to Ice av Peter
Wadhams)
Figur 8b, Schematisk skiss av thermohaline
circulation som kan ändras om stora
mängder sötvatten från Grönland fyller på i
Atlanten. Bild från Wikipedia.
Grönlandsglaciärens issmältning och utvecklingen av andra glaciärer
Övervakningen av isen på Grönland görs med satelliter. Man mäter hur stor andel av
Grönlandsglaciären som är täckt med smältvatten, figur9a. Under våren 2016 var
smältutbredning på Grönlandsglaciären hög, men ett köldhögtryck under juni har något
dämpat issmältningen på Grönland. Issmältningen kan även komma underifrån när varmt
havsvatten möter iskanten och detta studeras nu i omfattande forskningsprogram. Hela
ismassan på Grönland motsvarar ca 6 meters havsnivåökning.
7
Figur 9a Issmältning på Grönland under
2016 (NSDI i 2016). Lila kurva är 2012
och blå gäller år 2016
http://nsidc.org/greenland-today/
Figur 9b Storglaciären 1905 och 2015. Den
markerade smutsiga glaciären som fanns
1905 är helt borta 2015
Sibiriens Taiga och Norra Kanada är känsliga områden för uppvärmning. Det finns nu
farhågor att permafrosten kan komma att töa med följd att metan och koldioxid frigörs så att
uppvärmningen ökar ännu mer, vi får en återkoppling. Ökande metanhalter i atmosfären och
uppdykande av mystiska kratrar i Sibirien brukar anges som hotande tecken. Forskare kan
nu visa hur permafrost tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i under
förhistorisk tidsperioder med höga koldioxidhalter (5). Infrusna kolreservoarer i Arktis
frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen (6).
Figur 10a Mystiskt hål i Sibirien (NOAA maj
2016) (1referens). Metan eruption?
Havets nivå och hoten från kalvande isar
Havens nivå stiger på grund av att volymen ökar när vattnets temperatur ökar men också som
en konsekvens av att polernas landismassa och glaciärerna smälter. I Skandinavien pågår
landhöjning efter senaste istiden vilket innebär att vi inte är de mest utsatta när det gäller
effekter av ökande havsvolymer. Däremot kan ökningen av havsnivån bli ett allvarligt hot för
många kustnära och låglänta områden på jorden. Som framgår av figur 11a ökar havets nivå
8
något snabbare under senare år med en hastighet av ca 3mm/år. Sedan 1880 talet har
havsnivån stigit ca 2 dm, figur 11b.
Figur 11a Havens nivåökning 1992- augusti 2016.
Ökningen av havsnivån är nu 3.3 mm/år.
Sattelitmätningar publicerade av NOAA
Figur 11b Havsnivån globalt har ökar
20 cm detta sekel (Wikipedia, havsnivå)
Även sydpolen visar oroande störningar med stora glaciärishyllor som sakta glider ner i
havet. Det är varmt vatten som strömmar runt iskanten som gör att isen glider ner i haven.
På Larsen C Ice shelf har man under året noterat att sprickan som leder över nästan hela
denna enorma ishylla nu blir bredare. Ishyllan (5000 km2 ) lika stor som Gotland kan inom
snar framtid lossna och flyta ut i havet.
När ishyllan släpper sker ingen nivåändring, enligt Archimedes princip däremot brukar
processen vara inledning till att stora isberg kalvar. Detta kommer få havsnivån att öka
och experter uppskattar 1 dm ökning som resultat av en sådan händelse, vilket kan
jämföras med den totala havsnivåökningen sedan 1880 som är 2 dm (7). Experterna
påpekar att tidpunkten för en stor iskalving är lika svår att förutsäga som att ange
prognoser för jordbävning.
9
Figur 12a Sprickan vid LarsenC stora ishylla
Figur 12b När en ishylla lossnar kan det
på Antarktis som under 2016 blir allt bredare, leda till att stora isberg kalvar
Globala koldioxidutsläpp
Förutom att följa koldioxidhalten i atmosfären registreras även länders och regioners
koldioxidutsläpp. Under våren 2016 kunde IEA rapportera att globala koldioxidutsläppen
avstannade under 2014 och 2015 vilket var unikt eftersom jordens ekonomiska tillväxt var
intakt, figur 13a. Detta uppmärksammades av IPCC som ett bevis på att det går att påverka
koldioxidutsläppen även i en växande ekonomi. Utsläppen måste nu snabbt ner till noll,
och IPCC menar att detta inte heller räcker. Figur 13b visar beräknade utsläppkurvor för
olika fall där RCP2.6 motsvarar tvågraders målet. Olika sätt att fånga in koldioxiden
diskuteras nu av
klimatexperter vilket skulle innebära negativa koldioxidutsläpp (indikerade med röd
linje i figur 13 b.)
Figur13a Koldioxidutsläppen har slutat
öka (IEA mars2016)
10
Figur 13b Simulerade utsläppskurvor för att
klara olika fall. RCP 2.6 motsvarar 2 graders
målet
Utsläpp av koldioxid räknat per capita varierar kraftigt för olika länder. Sverige släpper
ut ca 5 ton koldioxid per person, men vi borde alla minska till ca 1 ton per capita för att
nå tvågraders målet, figur 14.
Ton koldioxid per capita
Figur 14 Koldioxid per capita Exceldata baserade på data från EIA läget 2013
Observera att statistiken endast visar de koldioxidutsläpp som Sverige
producerar inom landet. Om man tar hänsyn till de utsläpp som vår totala
konsumtion generar (t.ex. import av varor och utrikesresor) blir Sveriges
bidrag snarare 11 ton/capita, enligt Naturvårdsverket.
Svenska koldioxidkällor
Enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverket har Sveriges
koldioxidutsläpp minskat med ca 20% under senaste 20 åren, figur 15.
Orsaken till lägre koldioxidutsläpp är framför allt en övergång från kol &
oljebaserad uppvärmning av fastigheten till annan teknik. Notera att
koldioxidutsläppen från vägtransporter och industrin minskar väldigt
lite. Det är utsläppen från hushåll som minskat som en följd av övergång
till fossilfria uppvärmningar som biobränsle, fjärrvärme och
värmepumpar.
11
100000
Tusen ton CO2eqv
80000
Transport
60000
Industri
40000
El- och
fjärrvärmeproduktion
Jordbruk
20000
Uppvärmning i hus
Arbetsmaskiner
0
1990
-20000
-40000
-60000
1995
2000
2005
2010
2015
Avfall
Produktanvändning
och övrigt
Internationell
transport
Markanvändning, och
skogsbruk (LULUCF)
Figur 15 koldixidutsläpp 1900-2015 i Sverige fördelat på olika poster
(Excel data efter Naturvårdsverket)
Den svenska skogen tar upp ca 38 000 miljoner ton CO2 genom fotosyntesen. De redovisas som
negativa röda staplar i figur 15. Hittills har detta inte medräknats i Sveriges rapporterade
koldioxidutsläpp till IPCC , men det pågår nu utredningar hur skogens bidrag skall ingå. Vissa
klimatdebattörer menar att effekten kan bli att ländernas ansträngningar att ställa om till
förnybart då minskar
En global snabb avveckling av fossilenergi är nödvändig
Under de senaste två åren har de globala koldioxid utsläppen inte ökat utan legat på en
konstant hög nivå. Men detta räcker inte alls. Klimatexperter blir alltmer överens om att
utvecklingen vi har nu omedelbart måste brytas. Även om vi minskar CO2-utsläppen till noll
över en realistisk tidsram, kommer CO2-koncentrationen i atmosfären och därmed också
temperaturen förbli förhöjda i flera hundra år. Mycket förenklat kan den pågående processen
beskrivas på följande sätt:
1. När vi ökar utsläppen kommer halten koldioxid i atmosfären och temperaturen
omgående att öka
2. Även om vi lyckas begränsa och minska utsläppen medför den långa uppehållstiden
att koldioxidhalten fortsätter att öka i ett par hundra år
3. Den förhöjda koldioxidhalten gör att hög temperatur också kommer finnas kvar under
mycket lång tid
Det djävulska är alltså att klimatsystemet reagerar tämligen omedelbart när vi förbränner olja,
kol, naturgas eller biobränsle så att koldioxiden omedelbart ökar och temperaturen höjs.
Trögheten kopplas in när vi försöker rätta till störningen. Detta framgår av figur 16 som visar
simuleringar av olika RCP scenarier. Ända sättet att kontrollera temperaturen till under 2
grader är att omedelbart sänka utsläppen till nära noll så att vi följer RCP 2.6 eller möjligen
RCP 4.5 scenarierna. (8)
12
Utsläpp av koldioxid för olika scenarier RCP
8,5, RCP 6, RCP 4,5 och RCP 2,6
Koldioxidhalt i atmosfären för de olika RCP
scenarierna
Temperatur för de olika RCP scenarierna. Den
röda sträckade linjen anger 2 grader
Figur 16 Simulering av RCP 8.5, 6.0, 4.5 och 2.6
Klimatavtalen IPCC
Parisavtalet trädde i kraft oktober 2016. Det har skrivits under av flertalet länder och där slås
det fast att den globala temperaturökningen skall hållas väl under 2 grader och att man skall
sträva efter att begränsa den till 1.5 grader. Förhandlingarna fortsatte under hösten 2016 i
Marrakech där man diskuterade utsläppsminskningar, klimatanpassning och uppföljning av
åtgärder. Man påpekade även att systematisk klimatövervakning är viktig för fortsatt
internationell samverkan.
FN har även lanserat AGENDA 2030 där man anger 17 globala mål om fattigdom, jämlikhet
mm. Bekämpa uppvärmningen är det 13 målet i AGENDA 2030.
Sveriges Klimatmål 2020
Texten är citat från direktiven av Sveriges regering
”Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för
de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta
innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton
13
koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå.
Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra
EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM).”
Sveriges klimatmål på sikt anges i Miljömålsberedningen
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att
därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär en tidigareläggning och precisering av den
tidigare visionen om netto-noll-utsläpp till 2050.
”Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med
Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 procent lägre än utsläppen år
1990. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung där
rimliga alternativ saknas räknas som en åtgärd (CCS). Kompletterande åtgärder för att nå
netto-noll-utsläpp får tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler. Målet
år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS). Förslaget tar
sin utgångspunkt i Parisavtalet”
Förnybar energi globalt och i Sverige
Idag är 19.1 % av världens energikonsumtion förnybar. Av denna är 9 % bioenergi som
används för uppvärmning. Modern förnybar energi d.v.s. vattenkraft, solkraft, vind- & sol- el
och fordonsbiobränsle utgör 10.1%. Konsumtion av fossilenergi är således fortfarande
dominerande med 78,3%.
Uppskattningar tyder på att bioenergi kommer att spela en stor roll i framtidens
energiförsörjning och öka till 25-33 % år 2050. Bioenergi kan omvandlas till alla använda
energiformer värme, biobränsle och el. Bioenergin är emellertid omtvistad eftersom den inte
får konkurrera ut jordbruksmark, regnskogar och viktiga naturskogar. Miljöorganisationer
inom Europa är t.ex. angelägna att vi i Norden bevarar ursprunglig blandskog för att värna
biologiska mångfalden.
Figur 17a Den globala energimixen (Greenpeace)
14
Figur 17b Energimix i Sverige baserade på
data från (ekonomifakta mars 2016)
Vindkraftel och solcellsel är dominerande för att genera ny förnybar el och de visar en
kraftig ökning sedan början av 2000- talet. Drivkraften är dels att de är helt fossilfria,
men också att kostnaden med tiden blir allt lägre. Sveriges solkrafts produktion är mycket
låg endast 0.1% jämfört med Danmark som har 2 % och Tyskland 7 %.
Det finns nu ett flertal rapporter som beskriver hur 100 % förnybar energi är möjlig att
uppnå. I USA förutspår man t.ex.100 % förnybar kan uppnås med en energimix 50 %
vindenergi, 38
% solceller, 13 % solkraft och 7 % vattenkraft, geokraft och vågkraft.
Figur 18a Utveckling av vindkraft och solceller,
(BP Statistical Review of World Energy)
Figur 18b Solcellsandel av elproduktion
(EIA Photovolt Power system Statistic)
Vindkraft och solenergi ökar i Sverige, figur 19a. Under våren 2015 angavs att vindkraft
nu producerar 11 % av Sveriges elkraft. Solel i Sverige uppvisar en stark tillväxt men från
en låg nivå. Notera att vidkraften minskade under 2016 sannolikt beroende på et blåste
mindre an vanligt under 2016. Ökningen av solceller i Sverige är hög men den startar från
en mycket låg nivå.
Figur 19a Svensk vindenergi statistik
15
Figur 19b Solelstatistik för Sverige 19922015 (EIA statistik för olika länder)
Norge (vattenkraft)och Sverige (vattenkraft, vind och skog) intar tätpositioner av
förnybar energi i Europa .
Figur 20 Förnybar energi för Europas länder (EU euroeurostat/statistics)
IPCC anger enligt A Wijkman att 2 gradersmålet troligtvis inte kan uppnås utan att vi
måste införa s.k. negativa utsläpp skapade med. Det finns olika metoder men
problemet är att tekniken med negativa utsläpp är ny och att den kräver stora
landområden. För närvarande finns inga projekt i Sverige på detta område
däremot följer man den internationella utvecklingen av tekniker för negativa
utsläpp. (webseminar). Följande metoder diskuteras:
Storskalig lagring av kol i jordbruksmarker med s.k. biokolteknik
En omfattande nyplantering av skog som ökar koldioxidupptaget
Förbränning av stora mängder biomassa där man samlar in koldioxiden och
lagrar den i ex bergrum med s.k. BECCS (Bioenergy Coal Storage) teknik.
Att odla biomassan skulle kräva markområden större än Indiens yta
Se även bilaga 2!
Sverige kan vara ett exempel som visar att länder kan bli fossilfria med
bibehållet välstånd enligt Miljövårdsberedningens förslag
Det pågår ett arbete att få en fossilfri fordonsflotta till 2030. Det finns tre olika biobränslen;
biodisel, etanol och biogas. Tanken är att koldioxiden som tas upp av växterna skall motsvara
den koldioxid som släpps ut vid körning. Fram till 2014 fanns en positiv utveckling av
biogasanvändningen och etanol som nu dock har brutits av skärpta skatteregler.
Osäkerhetheten inom biobränslesektorn är stor och producenter vänta på fasta regler.
16
Figur 21a Information om Sveriges Biogas
Figur 21b Utveckling av Etanol användning
i Sverige (SMB maj 2016)
Sverige har energislukande stålproduktion, cementproduktion och massaproduktion. Järn- och
stålindustrin i Sverige står för en fjärdedel av industrins totala kodioxidutsläpp. Det pågår
inledande diskussioner om att utreda användning av vätgas istället för kol i masugnarna, men
det är i så fall frågan om mycket stor elproduktion.
Hållbara städer måste baseras på energismart kollektivtrafik, elbilar, klimatsmarta hus,
cykelvägar och ett nytänkande med delad ekonomi
Stamnäten behöver byggas ut och kopplas samman med Europas elnät. EIA föreslår att
Norden bygger ut vindkraften och satsar på att exportera el till Europa. Framtiden kommer
sannolikt även kräva smarta elnät som kan ta emot el från mikroleverantörer och se till att alla
kunder får el.
Figur 22a Sverige elstamnät 2015 och 2050 från
EIA s utredning om framtidens elproduktion i
Norden
Figur 22b Bild av framtidens flexibla
elenergiproduktion hämtad på internet
I Sverige används vattenkraften som effektiv basenergikälla som dessutom kan regleras
snabbt. Exemplet visar en vinterdag med lite blåst när energin baserades på vattenkraft och
17
kärnkraft, fig 23a, jämför med en blåsig försommardag när vindkraften var ca 20 % och
vattenkraften kunde reduceras, 23b. Under sommaren 2016 blev det politisk enighet om att
Sverige skall behålla kärnkraften till utbyggnaden av förnybar energi medger avveckling.
Figur 23a Från stamnätets kontrollrum en
kall lugn vinterdag
Figur 23b Från stamnätets kontrollrum en
normal sommardag
Framtidens elproduktion kommer bli mer komplex. SydAustralien använder t.ex. vind och
solenergi som basenergi men måste komplettera med gas och dieselelturbiner för att styra
produktionen till önskad nivå.
En annan utmaning för Sverige är konsumtionen, där framför allt nötkött är väldigt hårt
koldioxidbelastat. Vi behöver minska vår köttkonsumtion. Nötköttsproduktionen bidrar totalt
med ca 25 % av all växthusgasutsläpp i världen. En så stor andel som ca 4 % av Sveriges
koldioxidutsläpp kommer från kreaturens matsmältning! De rapar och pruttar metangas i så
stor mängd att det ger utslag i koldioxidstatistiken. Dessutom bidrar produktionen av nötkött
till ökande koldioxidutsläpp (vid kraftfodertillverkning) och dikväveoxidutsläpp
(kväveläckage från odlingsmarken).
Figur 24 Naturskyddsföreningens information om kött
18
Organisationer och verk som är aktiva i klimatomställning
Det pågår många aktiviteter i omställningen till hållbart samhälle från regering, företag och
organisationer.
Fossilfritt Sverige initiativet är en plattform mellan regeringen och aktörerna aktiva
inom omställningen
Klimatklivet Naturvårdsverket ansvarar för investeringsstöd som, hittills är
investeringar i laddinfrastruktur
F3 FossilFreeFuels siktar mot visionen fossilfrihet 2050 samt en fordonspark fri från
fossilbränsle 2030
Agenda 2030, 17globala mål, nr 13 att bekämpa uppvärmningen
2030 sekretariatet en liberal tankesmedja som har kurser, undersökningar och
rapporter om arbetet med att få en fossilfri fordonsflotta
Hagainitiativet ett nätverk av femton företag som vill minska näringslivets
klimatpåverkan
Klimataktion, en organisation för individer och organisationer som vill minska
växthusgaser
Bakslag i arbetet med omställningen i Sverige och internationellt
Erfarenheten redan nu i starten har visat att det är svårt att ställa om till hållbart fossilfri
samhälle. Första och andra kvartalet 2016 ökade koldioxidutsläppen i Sverige till en del
beroende på fossilenergi användes vid elproduktion. Andra bakslag 2016 var:
Andelen sålda elbilar 2016 var endast 1 %
Rekord hög bilförsäljning under 2016
Etanol och biogas användningen minskade
EU motsätter sig födobaserat biodrivmedel
Flygskatt diskuteras men förslaget anses lamt av visa experter
Vår köttkonsumtion har inte minskat och politiken har svårt att hantera detta
El baserat på vindel ökar inte längre p.g.a. låga oljepriser
Den svenska konsumtionen motsvara 4.2 jordglobar och är i klass med USA och
Saudiarabien
Skatten på solceller har varit en hämsko i solels utbyggnad i Sverige
Nya studier med livscykelanalyser visar att det åtgår mycket energi att ta fram både
solceller och elbilar.
Fortfarande används 80 % fossilenergi vid framställning av världens el.
Sverige har just påbörjat omställningen och det finns konsensus mellan
politik och företag
Vi står dock bara i början av omställningen till hållbart samhälle och det finns positiva
händelser som Energiöverenskommelsen och Klimatpolitiska ramverket, Fossilfritt
Sverige 2030 sekretariatet och Haga initiativet som är positiva politiska och
marknadsmässiga initiativ.
19
Positiv teknikutveckling av förnybar energi internationellt
En dansk ö Samsö och några Italienska öar har redan nu 100 % förnybar energi
baserad på Vind och solenergi. Klimatforskare menar även Sverige och till och med
USA nu ser möjligheten till helt fossilfri energiförsörjning. Internationellt är det
solenergi som nu har den största tillväxtpotentialen. Internationellt ser man nu en
fantastisk utveckling av solceller som gör att länder i Afrika och Asien snabbare än vi
trodde för några år sedan kan bygga ut elproduktionen.
Figur 25 Trots att solinstrålning i Sverige enligt SMHI kan mätas med Tysklands har
vi internationellt sett väldig låg solels produktion. Förutsättningar för solel är
enorma i t.ex. Afrika
/
20
Bilaga1
Beräkna sitt eget klimat konto, Klimatkonto.se
All vår konsumtion bidrar mer eller mindre till ökningen växthusgaser. För att världen
skall klara 2 gradersmålet krävs många förändringar inte bara på politisk nivå utan även
vad vi enskilda medborgare måste ändra i vårt levnadsmönster. Det handlar om hur vi
bor, äter, reser och konsumerar. Det pågår forskning och utredningar som visar att det är
möjligt att nå målet med hållbart leverne, men det förutsätter ny livsstil med mer
kollektivt resande, mindre flygning, energisnåla hus, egenproducerad el, elbil, mer
vegetarisk kost enligt en utredning av Vattenfall och det tar nog tid innan all ny teknik är
på plats för att vi alla kall kunna tillämpa detta. Det går dock att komma en bra bit på väg
redan idag genom att göra hållbara val. Detta kan simuleras i program som beräknar
koldioxidbelastningen för livsstilar.
Figur 26 visar beräkningar för tre livsstilar; klimatmedvetne, medelsvensson och den
välbärgade. Det är dock för närvarande nästan omöjligt att komma ner till det nivåer 12 ton koldioxid som krävs för att leva i enlighet med tvågradersmålet.
Figur 26a. Klimatmedvetne kör
elbil, äter inget nötkött,
semestrar inom landet och
konsumerar försiktigt
Figur 26b. Medelsvensson kör
diselbil, äter lite nötkött, reser
på utlandssemester och
konsumerar normalt
Figur 26c. Välbärgad kör
diselbil lite längre, bor flottare,
gör längre och fler flygresor,
kör båt och konsumerar flitigt
kläder och teknikprylar
Sverige har också hög andel förnybara bränslen till fordonsflotta, men utvecklingen
under senare tid präglas negativ utveckling av etanol, medan Biogasproduktionen ökar.
Det kommer bli en utmaning att förverkliga detta.
21
Bilaga 2
Metoder att ta bort koldioxiden från atmosfären kommer
behövas Bland klimatexperter diskuteras nu olika metoder för att ta bort
koldioxiden från lufthaven. Metoderna är fortfarande på teststadiet men debatten om
dem tilltar efterhand som man alltmer inser att koldioxidhalten nu är alldeles för
hög.4
22
CCS Coal Capture and Storage är en process som fångar in koldioxid och
lagrar den långt ner i marken. Det finns en demonstationsanläggning i Kanada
BECCS CCS BioEnergy&CoalCapture and Storage. Biomassa som tagit upp
koldioxid bränns och koldioxid från förbränningen tas om hand och lagras
långt ner I marken
Biokol Förbränner biomassa i reaktor i en pyrolys process och andvänder
biokolet som jordförbättringsmedel
Plantering och återplantering av skog för att öka fotosyntesen
Använda timmer som byggnadsmaterial och se till att byggnaderna står
över lång tid
Öka alkanititeten Tillsätta basiska ämnen i moln eller i haven för att underlätta
koldioxidens lösning i vatten
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
23
Geert Jan van Oldenborgh, Marc Macias-Fauria, Andrew King, Peter Uhe, Sjoukje Philip,
Sarah Kew, David Karoly, Friederike Otto, Myles Allen, Heidi Cullen , How rare were the
unusual high temperatures around North Pole in November December 2016 and how
were they influenced by anthropogenic climate change .
https://wwa.climatecentral.org/analyses/north-pole-nov-dec-2016/
Garry Peterson , Dealing with Artic tipping points
http://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2016-11-25-dealing-with-arctictipping-points.html
Anna Flennemo Stora barriärrevets största koralldöd hittills
http://supermiljobloggen.se/nyheter/2016/12/stora-barriarrevets-storsta-koralldod-hittills
http://www.mistra.org/aktuellt/nyhetsarkiv/2016-12-19-gar-det-att-radda-arktis-stor-konferensom-arktis-framtid.html
Robotscribber December 8 2016 For 2016, Atmospheric CO2 concentrations are rising at the
fastest rate ever seen
https://robertscribbler.com/2016/12/08/for-2016-atmospheric-co2-concentrations-are-rising-atthe-fastest-rate-ever-seen/
Massive romobolisation of permafrost of carbon during post-glacial warming
http://www.nature.com/articles/ncomms13653
Larsen C Ice Shelf poised to calve by Adrian Luckman and the MIDAS team
http://www.projectmidas.org/blog/larsen-c-ice-shelf-poised-to-calve/
IPCC report Climate change 2013
http://www.climatechange2013.org/images/report/WG1AR5_Chapter12_FINAL.pdf
24
