"Hon lindade honom och lade honom i en krubba.../Luk 2:7/ J ulens barn framför alla andra är naturligtvis Jesus. Det är hans födelses fest vi firar. Det är inför hans krubba vi står. Det är över hans ankomst vi gläder oss. D et är märkligt hur en människas ansikte kan lysa upp när det möter ett barn. Det är som om barnet på något sätt hade en förmåga att för en A posteln Johannes utbrister: Det som var till från begynnelsen, det har vi sett med egna ögon, det vi har skådat och tagit på med våra händer, det har vi sett och hört, livet som blev synligt./jfr 1 Joh 1:1-3/ Ännu sover han i krubban, men redan finns i honom allt det som Fadern vill ha sagt oss. Allt i hans liv skall bli ett tecken till oss, alltifrån linnebindlarna som Maria lindade sitt barn i ända till linnebindlarna som apostlarna fann i den tomma graven: allt är Faderns tecken till oss. Jesus ärJulens barn! J stund plåna ut bekymrens fåror eller ge andra associationer än de gamla vanliga. Säkert är det nyttigt för oss alla att få möta barnen. Men nu var det Jesusbarnet vi möter. Det är verkligen inte vilket barn som helst. Han är sänd direkt av Gud med en alldeles bestämd uppgift, att rädda och frälsa. D å är det många som börjar undra.Hur är detta egentligen tänkt? Hur kan ett barn vara en räddare och en frälsare? Gud har stigit ned på jorden och blivit människa. Den som ligger bakom universums gåta och tände stjärnorna för miljarder år sedan han har gjort sig synlig, påtaglig, möjlig att beröra, sårbar, dödlig. Text: Magnus Lönnberg foto: Willy Krantz esus har kommit för oss och för vår frälsnings skull, för att vi skulle ha liv i överflöd. Han har blivit ett barn, för att lära oss att vi måste bli barn, om vi vill gå in i Guds rike. Och när vi följer honom genom kyrkans år, då går han sin väg med oss. I vårt eget liv skall hans liv utspelas och vårt liv skall utspelas i hans. Han i oss, vi i honom. Immanuel, Gud med oss! Ä nnu sover barnet i krubban. Allt som Fadern vill säga oss finns i barnet, vilar gömt och lindat med linnebindlar i en krubba av trä, en avlägsen påminnelse om svepningen och korset. Ett mysterium som är inlindat men som skall vecklas ut, i hans liv och i vårt. Den som följer Julens barn skall inte vandra i mörkret. OLL Lollos fritid Gympa, viktväktarna, sjunger i två körer. (Kör för Alla och Bankeryds Gospelprojekt)Lollo Gillar att titta på Tv, speciellt deckare CSI är en favorit Lollos viktigaVara med familjen Lollo läste senastWild Kids av Patti Smith Lollo skulle vilja se mer teater. (Skulle du det också? Fråga Lollo så hänger hon säkert på!) När Lollo en torsdagsmorgon håller morgonandakt har hon tappat rösten. Men inte sin kreativitet. På det stora blädderblocket har hon skrivit om sin favoritsöndag, tacksägelsedagen. Med tydliga bokstäver förmedlar hon tacksamhetens lov. Torsdagsmorgonens tysta förkunnelse förmedlas med ett leende och ett tydligt kroppsspråk rakt in i våra hjärtan. Detta är Lollo, församlingens ”barntimmetant” i ett nötskal. Tant i den allra bästa beskrivningen. Det vill säga; varm, glad, omsorgsfull och inte rädd att lyssna till den som har hjärtat fullt av gråt. Började nästa dag Därefter miniorledare och scoutledare i varierande former. Lollo är fullblodsscout, det vill säga alltid redo. Hon ville bli lärare, har ledarrollen i sig säger hon. Lärare i skolan blev hon inte men väl församlingspedagog. Ser det som en förmån att jobba i kyrkan. ”Här har jag ett kreativt och skapande arbete under eget ansvar.” Lollo Schälin började i församlingen för 15 år sedan. ”Gled in på ett bananskal” säger hon själv. Då hade hon varit mammaledig och därefter arbetslös. ”Telefonen ringde och de frågade om jag ville vikariera som Barntimmeledare, med början nästa dag.” Och sedan har det fortsatt. ”Jag tycker det är lika kul att gå Lär av barnen till jobbet varje dag”, berättar Så berättar hon om barnen hon hon för mig, några dagar innan möter och kärleksförklaringhon tappar rösten. Och hon gil- arna. ”Lollo jag älskar dig mer än Eiffeltornet är stort”. Barnen lar barn. På bänken invid entrén i Trång- lär mig varje dag att leva i nuet. halla kyrka sitter hon varje mor- Lollo förklarar att barnen är så gon och tar emot barn och för- direkta att det är omöjligt att gå äldrar. Alla barnen välkomnas De ska känna sig sedda, med sitt namn. ”De ska känna bekräftade och välkomna, sig sedda, bekräftade och välsäger Lollo. Hon menar att komna”, säger Lollo. Hon menar att detta är att vara kyrka, detta är att vara kyrka se, bekräfta och välkomna. ”Visa och grubbla på det som varit eli handling att kyrkan är en trygg ler oroa sig för det som eventuplats, en plats där tron kan växa ellt väntar. ”Barnen lär mig också att livet är i takt med att vi blir äldre.” oförutsägbart”. Och jag tänker att det är bara trygga människor Barntron i behåll Lollo har sin barnatro i behåll. som kan ta livet på det sättet. Det är en tro på en förlåtande och tillåtande Gud. Hakarps- Sen kväll med… prästen Per Axel Jonsson och En måndag i månaden träffas hans fru Lena minns hon med en gäng tjejer, en modern form glädje. ”Han berättade och hon av syjunta, i Trånghalla kyrka. ritade och jag gick där i söndags- Träffarna kom i gång då Lollo skolan och fick en god grund för utbildade sig till Församlingsresten av mitt liv.” Lollo påpe- pedagog. ”Helt enkelt mitt prokar också scoutgudstjänsternas jektarbete” förklarar hon. Sen betydelse som hon deltog i via kväll med… som kvällen heter innehåller ibland en gäst som Hakarps scoutkår. Barnatron har fördjupats under talar om något intressant. – Jag livets gång och av mötet med tänker att en kväll med tjejer alla barn. ”De krånglar inte till också innehåller mycket prat, det, är ärliga och tar det som det en del pysslande, gott fika. Lollo är”, berättar hon och tillägger. bekräftar mina tankar och läg”Barnen visar att vi inte är fär- ger till att varje samling avslutas diga utan håller på att växa till”. i kyrksalen med en kvällsanSom tolvåring började hon sin dakt. En andakt som Lollo avledarkarriär, då som mulletroll. slutar med uppmaningen ”Kör och gå försiktigt hem!” Det är Barnen! På väg till rektorsexpeditionen ser jag barnen på skolgården. Och bland barnen, de vuxna med sina gula västar. Barnen leker och det ser ut som en skola jag önskat gå i om möjligheten hade funnits. Idag ska jag till rektorn. Kommer ihåg när jag som elev blev inkallad till rektorn. Kommer ihåg oron. Kommer ihåg att jag helst ville slippa. Nu är det givetvis annorlunda. Det är jag som tagit initiativet. Det är jag som har frågorna. Och det är rektorn på Nyarps skola, Susanne Malmqvist, som ska stå till svars. Det jag är intresserad att få veta är hur skolan arbetar; vad har de för led-ord? Hur agerar de för att skapa en trygg lärorik skola? Samt vad är det som driver rektorn i hennes arbete? Nyarpsskolan har åldersgruppen 6-12 år. Skolan är populär därför är det många som väljer att gå här. Ingen klass över 25 elever – Läraren är inte bara klassrummets ledare utan också dess trygghet, säger Susanne och menar att just detta utmärker framgångsrika skolor. Framgångsrika skolor Susanne visar den studie hon gjorde under Rektorsutbildningen, ¨Rektorer med fokus på framgång¨. Det är ett arbete som visar på vad hon vill med Nyarpsskola. Det här ska vara en skola som både föräldrar och elever vill ha. Det här ska vara en skola där personalen trivs. Och det är det, slår hon fast. Som mål har hon, att media minst en gång i halvåret rapporterar en positiv nyhet om skola. Tidningsurklippen som hänger på väggen bakom henne visar att hon hittills har lyckats. – Det finns tre viktiga ord för vårt arbete här, säger Susanne. Samarbete, förhållningssätt och bemötande. Så berättar hon att samarbetet mellan lärare ger mindre klasser och mer resurser till de som beHennes elever höver. har blivit föräldrar jobbade sina tio första Samarbete Susanne år här som lärare, nu ett antal år Förhållningssätt senare är hon tillbaka som rekBemötande tor. – Nu träffar jag mina tidigare elever när de lämnar sina barn, säger hon. Goda relationer är en annan av hörnstenarna när det gäller förhållningssätt. Goda relationer är att ta varje individ, elev, förälder och personal på allvar. Visa att jag både hör och ser dig, är nyckeln. Det innebär inte att man i alla lägen håller med. Susanne tar som exempel skolavslutningarna i kyrkan. – Det finns de som menar att vi inte ska ha avslutningar i kyrkan. De som är emot lyssnar jag på och samtalar med. – Jag är av en annan åsikt, tror nämligen att vi både behöver våra högtider och traditioner. Just behovet och vikten av traBemötande – Bemötandet av elever är vik- dioner påvisar vår läroplan vältigt. Susanne talar också om digt tydligt. ögonkontakten, den som säger – Och vem ställer inte upp på den gyllene regeln, frågar hon. jag ser dig! – Ingen klass på min skola har fler än 25 elever, förtydligar Susanne. Lärarna undervisar idag mer i sina egna ämnen, vilket skapar trygghet. Det innebär också att de idag har färre ämnen att förbereda. Det frigör tid för annat. Men den stora fördelen är att barnen på vår skola är alla lärares ansvar. Det är ett förhållningssätt som innebär att ingen kan blunda då t ex mobbning förekommer. Alla har en skyldighet att ingripa. Detta förhållningssätt resulterar i att om det förekommer mobbning så tas det upp omgående. Tror på det goda Susanne tror på det goda som finns i alla människor. Som representant för kyrkan känner jag att vi på den punkten har mycket gemensamt. Och jag frågar mig – vem vill inte tro på det goda? På frågan vad som fått Susanne att ge nästan hela sitt yrkesliv åt skolan svarar hon med ett ord – Barnen! Barnen gör att jag går hit varje dag. Susanne tillägger att det är viktigt att aldrig ge upp ett barn. När det blir jobbigt, och det blir det, då är samarbetet viktigt. När vi samarbetar med varandra, personal, förälder och barn orkar vi mer. – Som rektor är det också viktigt att vara med då lärare behöver stöd i t ex föräldrakontakter. Ett annat sätt är att vara ute i verksamheten så mycket som möjligt genom klassrumsbesök, äta med barnen i matsalen och ¨se barnen¨ när jag möter dem. Det bästa är gott nog! Det finns en liknelse i bibeln om en man som hittar en pärla i en åker. Mannen i fråga säljer allt Inspirerade han äger för att kunna personer intreserar Till sist talar vi om hur vi lär oss köpa åkern och därmed bäst. Susanne menar att vi lär komma över pärlan. oss bäst när vi är intresserade. Intresserad blir vi ofta av person som inspirerar oss. Det är också viktigt att vi tror på våra elevers förmåga att lära och har positiva förväntningar på dem. För alla kan. Åter på skolgården tänker jag; – att ge barnen förutsättningar för det liv som väntar är att göra Guds vilja. O ch är det inte så med våra barn att vi gör allt vad vi kan för dem. Endast det bästa är gott nog, är säkert det motto som vi föräldrar har för våra barn. Jag-pärlan en välkomsthälsning Som ett synligt tecken på att kyrkan här i Bankeryd välkomnar den nyfödde, ger vi alla nyfödda barn en Jag-pärla. Pärlan är a Det bästa vi kan ge en pärla på Frälsarkransen. Frälsarkransen med sina olika pärlor är en hjälp på resan genom livet. Jag-pärlan är en påminnelse att jag är sedd av Gud. Sedd och bekräftad för den jag är. På kortet som följer med varje pärla står det: ”Du såg mig innan jag föddes.” (Psaltaren 139 vers 16) Från och med december har vi nya kort med illustrationer gjorda av Maria Oskarsson. Varje pärla har fått sin egen bild. Flera av bilderna har motiv/bakgrunder från våra kyrkor i Bankeryd och Trånghalla. Gratulerar alla nya föräldrar Församlingspedagog Monika Buchalle kontaktar alla nyblivna föräldrar personligen för att gratulera till den nya familjemedlemmen samt finna en tid för att personligt överlämna Jagpärlan. Endast det bästa är gott nog, är också det motto som kyrkan har för barnen. Därför döper vi dem till Kristus eftersom det är det bästa vi kan göra för den lille. Dopet visar att barnet är älskat för sin egen skull, inte för sina prestationer, utseende eller härkomst. Barnet är älskat av Gud som livets ursprung, framtid och nu. Genom dopet säger Gud sitt ja till det lilla barnet. Fler pärlor med åren Jag-pärlan blir den första pärlan barnet får. Den andra pärlan är Dop-pärlan, vilket överlämnas i samband med dopet. När barnet blivit något år får de Gudspärlan och därefter Bekymmerlöshetspärlan plus en pärm. Därefter Kärlekspärlorna och Hemlighetspärlan. Till våren 2013 planerar vi att börja dela ut uppståndelsepärlan. Pärlorna delas ut i speciella gudstjänster som berörda barn får en personlig inbjudan till per post. Utveckling pågår r ä t e n v d g A n i d l e m m a h s c r o ö f n s å k ö Fr s r ö f ” n e i vGudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i ordet och sakramenten. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. Gudstjänstordningarna utgår från en struktur. Samling, Ordet, Måltiden (om nattvard firas) och Sändning. Denna struktur utgör även benämning för Den allmänna gudstjänstens huvuddelar. r ä t e n v d g A n i d l e m m a h s c r o Ansvariga ö f n s å k ö Fr s r ö f ” n e i v r ä t e n v d g A n i d l e m m a h s c r o ö f n s å k ö Fr s r ö f ” n e i v A lla är kallade att delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma mötet med Gud. Tron får näring genom förkunnelsen av evangeliet, firandet av den heliga måltiden och gemenskapen i bön och lovsång. De som firar gudstjänst sänds ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar, till mission och diakoni. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig Gud. Kyrkorådet och kyrkoherden har gemensamt ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling. Prästen, kyrkomusikern, kyrkvärdarna och den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst. Musiken förstärker gudstjänsten. Psalmsången har en stark ställning i Svenska kyrkans gudstjänsttradition. Körsång och instrumentalmusik stödjer församlingssången och fördjupar gudstjänstens tema. Försöksförsamling r ä t e n dv g A n i d l e m m a h s c r o ö f n s k ö Frå s r ö f ” n e i v r ä t e n v d g A n Påverka i d l e m m a h s c r o ö f n s å k ö Fr s r ö f ” n e i v Läroböckerna Kyrkohandbok för Svenska kyrkan reglerar gudstjänstfirande. Kyrkohandboken är tillsammans med Bibeln, Den svenska evangelieboken, Den svenska psalmboken och En liten bönbok Svenska kyrkans gudstjänstböcker. Dessa böcker uttrycker kyrkans tro, bekännelse och lära. Kyrkans huvuddag för Den allmänna gudstjänstens firande är söndagen, eftersom Jesus Kristus uppstod på söndagen, Herrens dag. Gudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning firas med eller utan nattvard. Från och med 1 i advent i år till och med Domssöndagen 2013 är Bankeryds församling en av många församlingar som skall vara ”försöksförsamling” för en revision av Den svenska kyrkohandboken. Det innebär att vi prövar nya texter och musikaliska inslag i den allmänna gudstjänsten för att sedan avge remissvar till kyrkostyrelsen. Härmed välkomnas du att vara med och påverka morgondagens gudstjänstliv i Svenska kyrkan. Magnus Lönnberg Kyrkoherde