Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen [email protected] 1 Liberalism, demokrati och mångfald Utmaningen: • Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald (”mångkulturalismens faktum”) • Hur ska vi hantera detta – i teori och praktik? • Mångkulturalistisk politik syftar till att erkänna och respektera den mångfald av grupper vi finner i det mångkulturella samhället. • Vilken politik kan försvaras? Hur konstruerar vi en politisk teori som tar hänsyn till minoriteter och minoritetskulturer som samtidigt respekterar rättvisans krav? 2 Liberalism, demokrati och mångfald • Ett mångkulturellt samhälle har två eller fler kulturella gemenskaper. • Monokulturalistisk politik försöker assimilera dessa olika gemenskaper in i den dominerande kulturen. • Mångkulturalistisk politik välkomnar och uppskattar skillnader, och respekterar de kulturella kraven från de olika gemenskaperna. 3 Liberalism, demokrati och mångfald • Exempel: Religionsfrihet. Staten ska inte fatta några lagar som uttryckligen kräver att medborgarna tillhör en viss religion, eller som förbjuder någon religion. Rimligt. • Men detta har konsekvenser för annan lagstiftning. • Sikher bär av religiösa skäl turban. Kommer i konflikt med lagar som kräver: - hjälm för motorcyklister. - hjälm för byggnadsarbetare. Kränker dessa lagar sikhers religiösa rättigheter? Ska vi tillåta undantag? 4 Liberalism, demokrati och mångfald • Vilka undantag ska då tillåtas? Ska vi tillåta arrangerade äktenskap där ena parten är ovillig? Eller tillåta att man begränsar tillgången till undervisning för sina barn? Eller vägrar barnen viss medicinsk behandling? 5 Liberalism, demokrati och mångfald • Liberaler har traditionellt sett rättvisa som att alla är lika inför lagen – det spelar ingen roll vilken religion eller etnicitet man har. Detta var en reaktion på historiska orättvisor (religiös intolerans, feodalism) på 1600- och 1700-talen. • I liberala välfärdsstater har man dessutom fokuserat på att reducera socio-ekonomiska skillnader mellan medborgare. • Målet har varit en enhetlig föreställning om medborgarskapet. 6 Liberalism, demokrati och mångfald Den mångkulturalistiska kritiken: • Detta liberala fokus – att reducera gruppskillnader – fyllde ett syfte, men genom att bortse från skillnader har liberalismen bortsett från något värdefullt; människors kulturella bakgrunder. • Liberala institutioner som bortser från gruppskillnader diskriminerar människor som inte delar liberala, individualistiska uppfattningar. • Allt fler grupper i liberala samhällen kräver erkännande – att gruppskillnader uppmärksammas och respekteras. 7 Liberalism, demokrati och mångfald Två viktiga argument i den mångkulturalistiska kritiken: 1. Kulturer är värdefulla, eftersom det utgör en central social kontext som fungerar som ett slags filter mellan individen och världen; min uppfattning av världen, mina värderingar, hela min identitet blir till genom att jag ingår i en viss kulturell grupp - den liberala fokusen på individen är för abstrakt! 8 Liberalism, demokrati och mångfald Forts… Vi behöver därför inte fri- och rättigheter i egenskap av individer, utan i egenskap av medlemmar i kulturella gemenskaper – vi behöver dem för att vara fria att utöva vår religion, följa sedvänjor, fira kulturella högtider, ordna familjelivet i enlighet med traditioner. - För att skydda dessa behov krävs ibland juridiskt och politiskt erkännande av grupprättigheter. 9 Liberalism, demokrati och mångfald 2. Liberalismen är inte neutral, utan står för en monokulturalistisk politik – den försvarar den dominerande kulturens intressen på bekostnad av minoriteters intressen. - Under lång tid i historien har mångfald ignorerats eller motarbetats, genom att politik byggts på en bild av den ”normale medborgaren” och ”avvikande” grupper exkluderats, marginaliserats, assimilerats. 10 Liberalism, demokrati och mångfald • Liberal monism: Ett, liberalt, sätt att leva är det rätta – en enhetlig uppfattning om medborgarskapet är det riktiga sättet att organisera en liberal stat. Den andra änden av spektrumet: • Relativism: Det finns ingen oberoende måttstock för att välja mellan olika gruppers motstridiga intressen. Vad finns mellan dessa positioner? Liberalism, demokrati och mångfald Liberal pluralism: • Rawls politiska liberalism och idén om ett ”överlappande konsensus”. • Rawls ansåg att han i sin tidigare teori hade bortsett från pluralismens faktum och värde. • I En teori om rättvisa såg han liberalismen som en heltäckande liberalism; förutsatte att alla delar samma värderingar och därmed accepterar de två rättviseprinciperna – orealistiskt! Liberalism, demokrati och mångfald Liberal pluralism, forts. • Pluralism är en konsekvens av människors fria användande av förnuftet. Monism kan bara upprätthållas med statligt förtryck. • Rawls vill dock inte överge liberalismen. Hans lösning: • Politisk liberalism istället för heltäckande liberalism. • Den politiska liberalismen förhåller sig opartisk till olika moraliska doktriner genom att undvika de kontroversiella ämnen som splittrar dessa doktriner. Liberalism, demokrati och mångfald Liberal pluralism, forts. • Syftet med den politiska liberalismen är att finna rättviseprinciper som reglerar samspelet mellan medborgare, men som utanför detta inte lägger sig i det moraliska, kulturella, religiösa livet. • Detta genom att identifiera ett överlappande konsensus – rättviseprinciper som företrädare för väldigt olika religiösa, kulturella grupper skulle välja i en ursprungsposition; de två rättviseprinciperna från En teori… Liberalism, demokrati och mångfald Liberal mångkulturalism: • Kymlicka: Rawls tar inte kulturens natur och funktion på tillräckligt stort allvar. Vår kultur är viktig för oss i såväl det privata som det offentliga. • För att behandla människor jämlikt måste vi ibland behandla dem olikt. • Som liberaler måste vi dock fortfarande försvara värdet av individuell autonomi. Den liberala mångkulturalismen sätter därför upp vissa begränsningar. Liberalism, demokrati och mångfald Liberal mångkulturalism: • För att erkänna olikheter måste vi erkänna differentierade grupprättigheter för vissa minoriteter: – Tillåta vissa grupper viss rätt till självstyre (samer i Sverige, franska minoriteten i Kanada). – Tillåta vissa grupper undantag från generella regler (Sikhers turbaner); särskilda språklagar (Quebec); statligt stöd. Polyetniska rättigheter. – Ge vissa grupper särskild representation; reserverade platser i statens politiska institutioner. Liberalism, demokrati och mångfald • Kymlicka: Vi måste skilja bra från dåliga minoritetskrav. • Två slags krav: 1. Interna restriktioner på relationer inom gruppen; rättigheter gentemot de egna medlemmarna. 2. Externa restriktioner på relationer gentemot andra grupper; rättigheter för gruppen gentemot majoritetssamhället för att skydda grupper från yttre påtryckningar. Liberaler skeptiska mot 1., men kan tillåta 2. för att skydda grupper mot majoritetens ekonomiska/politiska makt. 17 Liberalism, demokrati och mångfald Mångkulturalism: • Parekhs pluralistiska universalism: Försvar av en politisk baserad på interkulturell dialog. • Relativismen har fel i att interkulturell dialog och interkulturell utvärdering inte är möjlig; det finns tvärkulturellt delade mänskliga egenskaper. • Monismen har fel eftersom den överbetonar det gemensamma i vår mänskliga natur, och ignorerar hur kulturen förmedlar, skapar och omskapar det som är moraliskt värdefullt. 18 Liberalism, demokrati och mångfald Mångkulturalism: • Människan ”blir till” på tre olika nivåer: vad de har gemensamt som medlemmar av samma art, vad de tillförs och har gemensamt som medlemmar i en kulturell gemenskap, och vad de som reflekterande varelser tillför sig själva. • Dessa samspelar ständigt med varandra. Det går inte att bortse från någon del i något sammanhang (som Rawls i den politiska liberalismen). • Vi påverkas av natur (grundläggande behov) och kultur, men är också aktiva deltagare i naturen och kulturen; förändrar dem; de påverkar oss igen i sina förändrade former; osv i ett ständigt samspel. 19 Liberalism, demokrati och mångfald Mångkulturalism: • Den pluralistiska universalismens essens: P.g.a. det dialektiska samspelet mellan natur och kultur kan vi inte ge företräde åt varken det som gör oss lika eller det som skiljer oss åt när man bedömer vad som är rätt sätt att leva. • För att lösa konflikter mellan olika moraliska uppfattningar, och för att överhuvudtaget bestämma vad som är moraliskt värdefullt, krävs tvärkulturell dialog. Inget perspektiv (som liberalismens fokus på autonomi) kan ges företräde. 20 Liberalism, demokrati och mångfald Mångkulturalism: • En dominerande kultur är därför skyldig att ta minoritetskulturers önskemål på allvar, även om det handlar om en kontroversiell sedvänja. Och måste ändra sitt synsätt om minoritetskulturen kan belägga att deras önskemål pekar ut ett genuint värde. 21