Internationell politik 2
Föreläsning 2: Liberalism; suveränitet
Jörgen Ödalen
[email protected]
Liberalismen
De historiska och filosofiska grunderna:
• Liberalismen uppstod under andra halvan av
1600-talet. Fick stor spridning i och med den
industriella revolutionen från mitten av 1700talet och framåt.
• Framsteg var ledordet för
samhällsutvecklingen under denna tid.
Liberalismen
• John Locke (slutet av 1600-talet), såg stor
potential för mänsklig utveckling i det
framväxande moderna samhället och den
kapitalistiska ekonomin. För att denna potential
skulle kunna realiseras krävdes även att
individuella friheter garanterades.
• Statens syfte är att skydda medborgarnas friheter.
• Staten är inte ett maktinstrument, utan en
konstitutionell enhet som ska etablera och skydda
medborgarnas rätt till liv, frihet och egendom.
Liberalismen
• I och med den industriella revolutionen spreds
liberala idéer, som Lockes, till andra delar av
Europa och till Nordamerika.
• Idéerna vidareutvecklades av upplysningstänkare
(från mitten till slutet av 1700-talet) som Adam
Smith, David Hume, Immanuel Kant m.fl.
• Upplysningstänkarna: Människans förnuft,
hennes rationalitet, är nyckeln till mänsklig
utveckling.
Liberalismen
• En viktig grundbult till modern liberal IR-teori finner vi hos Immanuel Kant;
Den eviga freden (1795). Ursprunget till s.k. demokratisk fredsteori.
• Kant menade att moderna konstitutionella rättsstater inte krigar med
varandra; de måste respektera varandra och kan etablera en varaktig, evig,
fred.
• Skälet till att stater krigar, enligt Kant, har inte att göra med det
internationella systemet. Det är inhemska problem som driver stater till
krig.
• Om beslutet att gå i krig ligger hos folket – som får bära de största
kostnaderna av krig – kommer antalet konflikter att minska.
• Kant pekar också på att konstitutionella rättsstater ingår fredsförbund med
varandra; antar gemensamma regler och lagar för deras utbyten – detta
sprider fred.
• Denna sammanslutning av stater bör dock inte få bli en ”världsstat”. Det
riskerar att leda till andra slags konflikter.
Liberalismen
• Även hos de liberala utilitaristerna (”största möjliga
lycka åt största möjliga antal”) som Jeremy Bentham
finner vi tankegods som återkommer i modern liberal
IR-teori.
• Bentham var upphovsman till begreppet ”internationell
rätt”.
• Bentham argumenterade, likt Kant, för att
konstitutionella rättsstater bör respektera varandra och
följa internationell rätt eftersom detta ligger i deras
rationella egenintresse.
• I förlängningen kan detta skapa en universell och evig
fred.
Liberalismen
• Grundläggande utgångspunkter:
1. Universella mänskliga rättigheter.
2. Positivt förhållningssätt till den mänskliga
naturen.
3. Internationella relationer kan utgöras av
samarbete snarare än konflikt.
4. Utvecklingstro. Människan kan bli bättre, och få
det bättre. Stater och det internationella
systemet kan förbättras; göra människor friare.
Modern liberalism
• Republikansk liberalism följer direkt i Kants
och Benthams fotspår; liberala demokratier
krigar inte med varandra.
• Detta p.g.a. att de har 1. interna politiska
kulturer baserade på fredlig konfliktlösning. 2.
gemensamma värden. 3. fred stärks av
ekonomiskt samarbete och interdependens.
Modern liberalism
• Institutionell liberalism/neoliberalism: Pekar på betydelsen
av internationella organisationer; vilket inflytande de har
och hur de verkar för fred, samarbete och stabilitet.
• Woodrow Wilson (am. president 1913-21): internationella
organisationer kan förändra internationell politik från ”en
djungel till en djurpark”. Upphovsman till Nationernas
Förbund 1920 (senare FN).
• ’Internationella organisationer’ förstås antingen som mer
eller mindre (av stater) oberoende organisationer (som EU
eller FN) eller som ”regimer”, d.v.s. uppsättningar av regler
normer som reglerar staters samvaro på ett visst område
(t.ex. handel, miljö), samt de organisationer som överinser
efterlevnaden av reglerna (som WTO).
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• En teori för liberal utrikespolitik: Hur ska liberala stater
förhålla sig till varandra; till icke-liberala, hierarkiska, stater;
till ”rövarstater”; samt till ”fattiga stater”.
• Två grundläggande idéer motiverar Rawls teori:
1. De värsta brotten (’great evils’) i mänsklighetens historia –
orättfärdig krig och förtryck, religiös förföljelse, folkmord,
svält och fattigdom – är i grunden resultat av politisk
orättvisa.
2. Genom att etablera rättvisa, eller åtminstone anständiga
(’decent’) institutioner kan vi förhindra sådana brott.
I en ”realistisk utopi”, där alla samhällen är ’internt
välordnade’ (har rättvisa, eller skäliga, politiska institutioner),
kommer sådana brott ej att begås.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• Precis som samhällen internt har en
grundläggande institutionell struktur på vilken
rättviseprinciper kan tillämpas, så finns även
en internationell grundläggande struktur.
• Eftersom det handlar om olika slags strukturer
regleras de dock av olika slags principer.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• Åtta principer som bör reglera den internationella grundläggande
strukturen:
1. Folk är fria och oberoende; deras frihet och oberoende ska respekteras
av andra folk.
2. Folk ska respektera internationella avtal och överenskommelser.
3. Folk är jämlika och är parter i de överenskommelser som binder dem.
4. Folk ska respektera plikten att inte intervenera (utom vid fall av grova
människorättsbrott).
5. Folk har rätt till självförsvar, men får ej starta krig av andra skäl.
6. Folk ska respektera mänskliga rättigheter.
7. Folk ska respektera särskilda restriktioner när det gäller hur man får
bedriva krig.
8. Folk har en skyldighet att hjälpa andra folk som lever under svåra
omständigheter som förhindrar dem att skapa en rättvis eller anständig
politisk och social regim.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• Observera att aktörerna i Rawls teori varken är
individer eller stater, utan ”folk” (eller ”samhällen”).
• Ett ”folk” är en grupp av individer, som lever under ett
gemensamt styre, som binds samman av att de
identifierar sig med varandra (”common sympathies”)
och att de har en gemensam uppfattning om rättvisa.
• Ett ”folk” ser sig självt som politiskt oberoende, och
jämlikt förtjänt av erkännande och respekt.
• Ett ”folk” är resonabelt (”reasonable”) i det att det
respekterar rättvisa former av (reciprokt) samarbete
med andra folk, och att de inte önskar påtvinga andra
resonabla folk sina politiska eller sociala ideal.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• Ett ”folk” har följande grundläggande intressen:
1. Försvara sitt politiska oberoende, sitt territorium, och sina
medborgares säkerhet.
2. Upprätthålla sina politiska och sociala institutioner och sin
politiska kultur.
3. Säkerställa sin självrespekt som folk, vilken vilar på
medborgarnas medvetenhet om folkets historia och
kulturella prestationer.
Detta skiljer ett ”folk” från en ”stat”, som Rawls uppfattar i
neorealistiska termer, dvs ett maktinstrument med intresse av
att utvidga sitt territorium, tvinga på andra samhällen sin
religion, styra över andra folk, eller utöka sin relativa
ekonomiska styrka.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• ”Folk” kan delas in i två kategorier, beroende på hur deras
interna politiska institutioner är utformade:
• ”Liberala folk” uppfyller den ’politiska liberalismens krav’;
de har legitima liberala konstitutioner och är demokratiskt
styrda.
• ”Anständiga folk” (’decent peoples’) är inte internt rättvisa,
sett utifrån liberala principer (de accepterar endast
begränsad pluralism; ser inte medborgare som fria och
jämlika; är inte demokratiskt styrda), men är tillräckligt
välordnade för att åtnjuta jämlikt medlemskap i det
internationella samfundet. Detta eftersom de inte bedriver
en aggressiv utrikespolitik, för att de respekterar vissa
grundläggande mänskliga rättigheter, och för att de internt
har en ’anständig konsultationshierarki’.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• I sin utrikespolitik bör liberala folk tolerera och
behandla anständiga folk som jämlikar. Något
annat vore att misslyckas att visa tillräcklig
respekt för att det finns olika sätt (utöver liberala)
att organisera ett samhälle.
• Ett viktigt skäl för liberala folk att tolerera
anständiga folk är att de senare säkrar
grundläggande mänskliga rättigheter för sina
befolkningar; rätt till liv, skydd, egendom, formell
jämlikhet inför lagen, och viss åsikts- och
religionsfrihet.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• Vilket är argumentet för de åtta principerna?
• Rawls återvänder till sin idé om en ursprungsposition; denna gång
är det en internationell ursprungsposition.
• Frågan är ”vilka former för samarbete skulle fria och jämlika folk
(liberala och anständiga) komma överens om under skäliga
omständigheter”?
• I den internationella ursprungspositionen befinner sig
representanter för de olika folken bakom en ’okunnighetens slöja’
där de inte vet hur stort deras folks territorium är eller hur stor
befolkningen är, eller vilken relativ ekonomisk och politisk styrka de
har.
• Givet dessa skäliga omständigheter, och givet folks fundamentala
intressen, kommer representanterna att välja de åtta principerna
för att reglera samvaron mellan folk.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• I nästa steg går Rawls från ”ideal” till ”ickeideal” teori, dvs från situationer där det finns
stater som inte vill eller inte kan respektera
’folkens rätt’ (dvs de åtta principerna).
• Bland de åtta principerna inkluderar Rawls
principer (nummer 4-8) som liberala stater bör
följa för att hantera dessa situationer.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• ”Rövarstater” (’Outlaw states’): Undergräver fredlig
samexistens genom att försöka expandera sin makt och sitt
inflytande, eller genom att bryta mot mänskliga rättigheter.
• Principerna tillåter liberala stater att försvara sig mot dessa
rövarstater, och att ta till tvångsåtgärder för att förhindra
brott mot mänskliga rättigheter. Vid krig måste principerna
för krigets lagar respekteras (t ex undvika att attackera
civila).
• Syftet med krig måste vara att få rövarstater att respektera
folkets rätt för att därmed kunna bli fullvärdiga medlemmar
i det internationella samfundet.
Modern liberalism –
Rawls ’Folkens rätt’
• Samhällen tyngda av ogynnsamma betingelser
(’burdened societies’), har p.g.a. försvårande
ekonomiska och sociala omständigheter svårt att
skapa eller upprätthålla liberala eller anständiga
institutioner.
• I sådana situationer har liberala folk en plikt att
hjälpa dessa samhällen att skapa detta slags
institutioner, så att de kan bli välordnade och
fullvärdiga medlemmar i det internationella
samfundet.
Några ord om suveränitet
• Vi har redan, i Rawls principer, mött idéer om att
”folk” är ’fria och oberoende’, ’jämlika parter i
överenskommelser’, ’ska respektera plikten att
inte intervenera’ och har ’rätt till självförsvar’. Vi
har också mött idén att ett styre kan vara legitimt
eller ej i folkets ögon.
• Bakom dessa principer vilar en mer
grundläggande princip om ’suveränitet’; en norm
– för att inte säga den grundläggande normen –
inom internationell politik.
Några ord om suveränitet
• Vad är suveränitet?
• En odelad, exklusiv rätt att utöva politisk auktoritet inom
ett givet territorium.
• Suveräniteten har en intern och extern sida:
• Intern suveränitet: Politisk auktoritet inom det egna
territoriet – ett framgångsrikt hävdande av monopol på det
legitima nyttjandet av tvång inom ett givet territorium. De
som lever på territoriet omfattas av den av auktoriteten
antagna lagarna och reglerna (specificeras av en
konstitution).
• Extern suveränitet: Oberoende och autonomi gentemot
andra stater, eller organisationer (specificeras i
internationell rätt).
Några ord om suveränitet
• Statssuveränitet är ett relativt modernt påfund:
Westfaliska freden 1648 (som avslutade det
30‐åriga kriget mellan protestanter och katoliker)
lade grunden för det moderna systemet av
suveräna stater.
• Tidigare: stadsstater, feudala stater, imperier…
• Det medeltida Europa var ett sammelsurium av
överlappande auktoriteter. Det närmaste en
suverän var Respublica Christiana, som dock hade
begränsad auktoritet.
Några ord om suveränitet
• Även den Westfaliska statssuveränitet var
begränsad; gällde endast de europeiska folken. Ej
de ”ociviliserade folken”.
• I suveränitetens namn tog sig européerna rätten
att kolonisera nya territorier.
• Först i och med liberalismens inflytande uppkom
idéer om ”populär suveränitet” och ”nationellt
självbestämmande” och kolonialismen började
betraktas som något moraliskt problematiskt.
Några ord om suveränitet
• Suveränitetens framtid?
• Försvagas statssuveräniteten genom
globaliseringen? (Jackson: gör skillnad på
suveränitet – ett juridiskt begrepp – och
ekonomiskt oberoende)
• EU – är det något nytt (eller återgång till något
gammalt)? Ger europeiska stater upp delar av sin
suveränitet till EU, eller är det inte något
fundamentalt nytt utan blott överenskommelser
mellan suveräna stater?
