Från Alexander till Augustus 7,5 hp
3/11- 5/12, 2014
Lärare:
Kerstin Höghammar
Hans Lejdegård
Fredrik Tobin
A3 Från Alexander till Augustus, 7,5 hp
Mål
Efter genomförd kurs skall studenten kunna:
- redovisa grundläggande kunskaper om den grekiska och romerska kulturvärlden under
hellenistisk tid
- diskutera epigrafiska och numismatiska källmaterial i samband med studiet av antikt
källmaterial
Innehåll
Momentet behandlar andlig och materiell kultur kring Medelhavet under hellenistisk tid,
inklusive den romerska republiken. Den grekisk-romerska kultursfären studeras med
avseende på dess historia, religion, filosofi, vetenskap, konst, litteratur och arkeologi.
Momentet belyser även epigrafiskt och numismatiskt källmaterial.
Undervisning
Undervisningen på samtliga delkurser består av föreläsningar, litteraturstudier och/eller
seminarier med skriftliga och muntliga redovisningsuppgifter. Undervisning på engelska
kan förekomma.
Examination
Examination sker löpande genom muntliga och skriftliga seminarieuppgifter, dessutom
genom skriftlig sals- eller hemtentamen. Kursdeltagare som genomför examination efter
utsatt tid kan inte erhålla betyget Väl Godkänd om inte speciella omständigheter föreligger.
Examination på engelska kan förekomma.
AKS A 3 Från Alexander till Augustus Schema v. 45-49
Tid
Vecka 45
Mån 3/11 911
Föreläsningar och seminarier
Introduktion – kursmål, litteratur,
examination (KH, HL)
Hellenistisk historia (KH)
Tis 4/11 9-11 Grekisk läs- och skrivkunnighet
Epigrafik (KH)
Fre 7/11 9-11 Seminarium: Epigrafik (KH)
Vecka 46
10/11 Hemtentamen läggs ut på Studentportalen
10/11 9-11
Mynt, ekonomi och handel (KH)
11/11 9-11
14/11 9-11
Hellenistisk konst och arkitektur
(KH)
Etruskerna (FT)
Litteratur
Morris & Powell, kap. 21-24, s.
445-540
Mikalson, kap. 8, s. 185-204
Enligt lärares anvisningar
Ambjörnsson, s. 133-161, 240264, 334-339
Cook, Greek inscriptions
Enligt lärares instruktioner
Lind, Myntkompendium
Kyle, kap. 12, s. 229-250
Pedley, kap. 10, s. 336-388
Gates, kap. 17-19, s. 269-317
Smith, The Etruscans
Gates, kap. 19, s. 317-327
Vecka 47
17/11 9-11
18/11 9-11
21/11 9-11
Vecka 48
24/11 9-11
25/11 9-11
28/11 9-11
Seminarium: Pergamon historia, konst Enligt lärares instruktioner
och arkitektur (KH)
Romersk historia, ca. 753-200 f.Kr.
Potter, sid. 8-83
(HL)
Romersk historia, ca. 200-31 f.Kr.
Potter. sid. 84-165
(HL)
Seminarium: Segrarens historia – Rom Enligt lärares instruktioner
och de grekiska staterna (KH & HL)
Republikens konst och arkitektur (HL) Ramage & Ramage, Introduction,
kap. 1-2
Seminarium:
Enligt lärares instruktioner
Romersk urbanism (HL)
Vecka 49
1/12 9-11
Republikens religion (HL)
Må 1/12, 17.00 Hemtentamen, inlämning
Fre 5/12, 10-13 Examination: salsskrivning
Scheid, kap. 1-5
Kurslitteratur
Ambjörnsson Ronny Europas idéhistoria. : Antiken Människors undran,
2. utg. Stockholm : Natur och kultur, 2012- 350 s.
Cook Brian Francis Greek inscriptions, London : Published for the Trusteesof
the British, cop. 1987- 63 s.
Gates Charles., Yılmaz Neslihan Ancient cities : the archaeology of urban life
in the ancient Near East and Egypt, Greece, and Rome, 2. ed. Routledge,
2011.- xxiii, 474 p.
Kyle Donald G. Sport and spectacle in the ancient world, Malden, MA :
Blackwell, cop. 2007- 403 s.
Litteraturens klassiker. Grekisk litteratur. Dikter och prosa. [Ny utg.], Sthlm
Mikalson Jon D. Ancient Greek religion, 2nd ed. Malden, MA : WileyBlackwell, 2010.- 236 s.
Morris Ian, Powell Barry B. The Greeks : history, culture, and society,
2nd ed. Upper Saddle River, N.J. : Prentice Hall, 2010- xviii, 558 p
Pedley John Griffiths Greek art and archaeology, 4:e. uppl. eller senare,
Upper Saddle River: Pearson, 2011. Kapitel 10.
Lind, Lennart, Antika grekiska och romerska mynt (kompendium Studentport.).
DEN HELLENISTISKA VÄRLDEN
CA 320-
30 F.KR
politik, ekonomi och kultur
HELLENISMEN CA 320- 30 F.KR.
Politisk utveckling - 3 huvudfaser
323-276 Perioden efter Alexander. Kamp om makten mellan Alexanders
generaler. Stadsstaterna i det ‘gamla’ Grekland finns kvar.
276-146 De hellenistiska kungadömena. Stadsstaterna i det ‘gamla’ Grekland
finns kvar. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet
Ca 200-30 f.Kr Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt
oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
EKONOMISK UTVECKLING
Tyngdpunkt under 200- &
100-tal
Östra Aegeiska området
Ptoleméerriket
Seleukiderriket
ALLMÄN ÖVERSIKT
DEN HELLENISTISKA PERIODEN (CA 320- 30 F.KR.)
I
De stora hellenistiska kungadömena – spridning av grekisk kultur i öster
(Mindre Asien, Främre Orienten) och sydost (Egypten)
Internationell lagstiftning och juridiska processer
- System för medling mellan stridande parter,
både interna i en stat och mellan olika stater
- Internationella sjölagar skapade av stadsstaten
och sjömakten Rhodos (tas sedan över av romarna)
Utbildning/kultur
- Allmänna skolor på flera nivåer finns i många
stadsstater. Även flickor går i skola.
- Läkarskolor finns i Knidos och Kos (Hippokrates),
sedan även i Alexandria
- Filosofiskola på Rhodos och i Athen
- Biblioteket i Alexandria skapas och blir ett centrum för lärdom
under många hundra år.
ALLMÄN ÖVERSIKT
DEN HELLENISTISKA PERIODEN (CA 320- 30 F.KR.)
Konst
- Den realistiska porträttkonsten utvecklas
- Viktiga konstverk skapas (t.ex. Pergamonaltaret och
gallergrupperna)
- Park- och trädgårdsarkitektur med konstinslag skapas
Viktigaste process ur ett europeiskt perspektiv
- Kontakten mellan den grekiska världen och Rom,
både vad gäller politik och kultur
II
Det grekiska kärnområdet
Positiv ekonomisk utveckling
Insamlade klimatdata visar att området runt Aegeiska havet har en
fördelaktig klimatfas, varmt och gott om regn, från och med 300-talet fram
till ca 50 f.Kr. Det innebär goda förutsättningar för odling och bra skördar.
‘In the early first century B.C. the Greek historian Diodoros Siculus wrote in
his Historia concerning Kos: “From this time on [c. 366 BCE] it grew
greater both through the public resources and through the wealth of
private individuals and soon became a match for leading cities”.’
(Didoros Siculus 15.76.2, skrev under första seklet f.Kr.)
Morris & Powell, The Greeks
Syn på utvecklingen i det grekiska kärnområdet
”From 800 through 300 B.C. population growth had drawn traders to the
Aegean. Now, with population declining, merchants looked to Alexandria and
Antioch, not Athens and Corinth. Rhodes, conveniently located between the
Aegean and the east, flourished, and the sacred island of Delos at the center of
the Cyclades became an international slave market, capable of processing 10,000
slaves a day.” (sid 465)
“As the poleis weakened and could no longer patrol the seas, pirates flourished;
and as trade declined, merchants could not afford to hire protection against the
pirates. The line between piracy and war blurred as poleis preyed on each other,
and, for a while in the 290s B.C., poleis also had to compete with Demetrius the
Besieger when he turned pirate king.
The cities’ impoverishment made them more than ever dependent on
the goodwill of a few rich men. When so much depended on the whims of kings,
men who knew them personally often mattered more than official embassies, and
poleis depended on cash infusions from the rich.” (sid 465)
JÄMFÖR!
Internationell lagstiftning och juridiska
processer
- System för medling mellan stridande parter,
både interna i en stat och mellan olika stater
- Internationella sjölagar skapade av stadsstaten
och sjömakten Rhodos
Utbildning/kultur
- Allmänna skolor på flera nivåer finns i många
stadsstater. Även flickor går i skola.
- Läkarskolor finns i Knidos och Kos
(Hippokrates), sedan även i Alexandria
- Filosofiskola på Rhodos och i Athen
- Biblioteket i Alexandria skapas och blir ett
centrum för lärdom under många hundra år.
Konst
- Den realistiska porträttkonsten utvecklas
- Viktiga konstverk skapas (t.ex. Pergamonaltaret och gallergrupperna)
- Park- och trädgårdsarkitektur med konstinslag
skapas
Morris & Powell
“As the poleis weakened and could no
longer patrol the seas, pirates
flourished; and as trade declined,
merchants could not afford to hire
protection against the pirates. The line
between piracy and war blurred as
poleis preyed on each other, and, for a
while in the 290s B.C., poleis also had
to compete with Demetrius the
Besieger when he turned pirate king.
The cities’ impoverishment
made them more than ever dependent
on the goodwill of a few rich men.
When so much depended on the
whims of kings, men who knew them
personally often mattered more than
official embassies, and poleis
depended on cash infusions from the
rich.” (sid 465)
Arkaisk tid - kontakter och handelsvägar
Hellenismen handelsrutter
Handelsrutter ’Grekland’ - Indien
POLITISK UTVECKLING 200-TAL
Karta, Alexanders
fälttåg
Slaget vid Gaugamela
(mosaik från
Pompeji)
samt Persepolis ruiner
DEN HELLENISTISKA VÄRLDEN - 200-TALET F.KR.
Diadochstriderna
323Alexander dör utan tydlig arvinge. Kaos
278
utbryter med kamp om makten mellan
Alexanders generaler
De hellenistiska kungadömena
323-30 Ptoleméer-riket (kärnområde Egypten)
320-63 Seleukider-riket (kärnområde Syrien)
276-167 Makedonien under Antigoniderna
263-133 Pergamon under Attaliderna
Förbundsstaterna, Fastlandsgrekland
ca 370-167
Aetoliska Förbundet
281/80-rom. tid Achaiska Förbundet
De grekiska stadsstaterna (många
demokratier)
Tyngdpunkten flyttas till östra
Aegeiska havet och Mindre Asiens
västra kust.
220-tal-ca 150 Rhodos stor och
betydelsefull stadsstat (sjömakt)
De hellenistiska kungadömena och de
grekiska förbundsstaterna
De hellenistiska kungahusen: Ptoleméer, Seleukider, Antigonider, Attalider
Ptolemaios I (r. 323 (305)-283)
Demetrios Poliorketes Antigonos Gonatas
306-283
276-239
Seleukos I (r. 320 (305)-281)
Philetairos & Attalos I of Pergamon
(281)-263
241-197
Grekisk kolonisation - städer
Arkaisk tid – Hellenistisk tid
ekonomisk och kulturell
påverkan
Konfliktområden och krig 200-tal
Achaiiska Förbundet och Aetoliska Förbundet befriar sig från
Makedonien. Kamp om kontroll över Aegeiska havet
De syriska krigen
Ptoleméer mot
seleukider
Period Segrare
1. 276-73/2 Seleukider
2. 259-255 Ptoleméer
3. 246-241 Seleukider
4. 222-217 status quo
5. 202-200 Seleukider
Det grekiska området
ca 200 f.Kr
Philip V 221-179
Antiochos III 223-187
Ptolemaios IV 221-204
Rom och det hellenistiska Grekland
215-205
Första Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien.
201-197
Andra Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien.
192–189/88 Kriget mot Antiochos den Store - Freden i Apamea.
171-167
Tredje Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien.
166
Delos ges till athenarna och görs till en frihamn.
Rhodos straffas.
149/48
Det makedonska upproret.
Makedonien blir provins
146
Achaiska Förbundets uppror.
Korinth skövlas.
133
Attalos III kung i Pergamon dör.
Han testamenterar sitt rike till Rom
133-129/28
129
Aristonikoskriget - Eumenes
Provinsen Asia inrättas.
Roms expansion i östra Medelhavsområdet
Perioden ca 100-30 f.Kr.
89-83, 75-63
Mithradatiska krigen.
Sulla, Lucullus och
Pompejus mot Mithradates av Pontos.
75
Bithynien testamenteras
till Rom
63
Provinsen Syria inrättas
av Pompejus
60-tal
Kreta inlemmas i
Imperium Romanum
30
Egypten förvaltas av den
romerske ’kejsaren’
HELLENISMEN CA 320- 30 F.KR.
Politisk utveckling - 3 huvudfaser
323-276 Perioden efter Alexander. Kamp om makten mellan Alexanders
generaler. Stadsstaterna i det ‘gamla’ Grekland finns kvar.
276-146 De hellenistiska kungadömena. Stadsstaterna i det ‘gamla’ Grekland
finns kvar. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet
Ca 200-30 f.Kr Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt
oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
Antigonos II
Philip V
Perseus
Makedonien
• The Hellenistic kingdoms
Pergamon (ca 250-150), akropol med Pergamonaltaret
Mosaik från Pergamon, palats V, kakadua
Pergamon - segermonument
Zeusaltaret i
Pergamon,
rekonstruktion
och
grundplan
Pergamonaltaret - trappan
Romerska krig i östra Medelhavsområdet
Andra Makedonska kriget, 201-197
Pergamons,
Rhodos och
Roms krig mot
Antiochos III,
192-189
Fredsfördraget i
Apamea 189,
landavträdelser
