Från Alexander till Augustus, 7.5
p, HT 16
Antikens kultur och samhällsliv
INSTITUTIO
NEN FÖR
ARKEOLOGI
OCH ANTIK
HISTORIA
Lärare:
Hans Lejdegård
([email protected])
Birgitta Leppänen Sjöberg
([email protected])
Lars Karlsson
([email protected])
Kontaktlärare i Visby:
• Gustavf Svedjemo
[email protected]
Innehåll
• Momentet behandlar andlig och materiell
kultur kring Medelhavet under
hellenistisk tid, inklusive den romerska
republiken. Den grekisk-romerska
kultursfären studeras med avseende på
dess historia, religion, filosofi, vetenskap,
konst, litteratur och arkeologi. Momentet
belyser även epigrafiskt och
numismatiskt källmaterial.
Lärandemål
Efter godkänd kurs skall studenten kunna:
- redovisa grundläggande kunskaper om
den grekiska och romerska kulturvärlden
under hellenistisk tid
- diskutera epigrafiska och numismatiska
källmaterial i samband med studiet av
antikt källmaterial
Undervisning och inlärning
• Självstudier
• Föreläsningar
• Seminarier
• Examination
• Utvärdering
Seminarier
• Gemensam diskussion kring en
text eller ett antikt källmaterial
• Var förberedd och läs på i förväg!
• Frånvaro kompletteras med
skriftlig uppgift
Fyra seminarier:
• Kvinnor under hellenismen: 3/11
(Uppsala); 4/11 (Visby)
• Pergamon: 10/11 (Uppsala); 11/11
(Visby)
• Segrarens historia: 18/11
• Redovisning: 25/11
Examination
Från Alexander till Augustus, 7,5 hp ht-16 examineras
genom:
• muntliga redovisningar vid fyra seminarier
• skriftlig redovisning inklusive bildattributioner vid en
salstentamen 2/12
Betygsskalan är tredelad:
• Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG)
• Kursdeltagare som genomför examination efter utsatt tid
kan inte erhålla betyget Väl Godkänd om inte speciella
omständigheter föreligger.
Utvärdering
• Elektronisk kursutvärdering av studenter och
kursrapport av lärare i Studentportalen
• Öppnar en vecka innan kursslut och stänger en
vecka efter kursslut
• Anonymitet
• Används för pedagogiskt kvalitetsarbete
Språkverkstaden
• Språkverkstaden erbjuder alla
studenter på grund- och avancerad
nivå vid universitetet vägledning i
skriftlig och muntlig framställning.
Här arbetar flera handledare som ger
tips och råd. De handleder i både
svenska och engelska.
Kurslitteratur
Cook, Brian Francis, Greek inscriptions,
London. 1987. Slut på förlaget, finns på
Amazon.
Smith, C., The Etruscans: A Very Short
Introduction, Oxford: Oxford University
Press 2014: Tillgänglig: Adlibris/Bokus:
104 kr.
Schema v. 44-48
Tid
Vecka 44
Mån 31/10,
10.15 –12
Föreläsningar och seminarier
Litteratur
Introduktion – kursmål, litteratur, examination
Hellenistisk historia (HL)
Tis 1/11,
13.15–15
Hellenistisk historia
Grekisk läs- och skrivkunnighet
Epigrafik (HL)
Tor 3/11,
12.15–14
Fre 4/11,
10.15-12
Vecka 45
Mån 7/11,
10.15–12
Tis 8/11,
13.15–15
Seminarium: : Att vara kvinna under hellenismen
(BLS) VISBY
Seminarium: : Att vara kvinna under hellenismen
(BLS) UPPSALA
Morris & Powell, kap. 21-24, s.
445-540
Mikalson, kap. 8, s. 185-204
Morris & Powell, kap. 21-24, s.
445-540
Ambjörnsson, s. 133-161, 240264, 334-339
Cook, Greek inscriptions
Enligt lärares instruktioner
Tor 10/11,
12.15–15
Fre 11/11,
10.15–12
Vecka 46
Mån 14/11,
10.15–12
Tis 15/11,
13.15–15
Tor 17/11,
13.15–15
Fre 18/11,
10.15–12
Vecka 47
Mån 21/11,
10.15–12
Tis 22/11,
13.15–15
Fre 25/11,
10.15–12
Vecka 48
Fre 2/12,
08.00–12.00
Seminarium: Pergamon historia, konst och
arkitektur (BSL) VISBY
Seminarium: Pergamon historia, konst och
arkitektur (BSL) UPPSALA
Hellenistisk konst och arkitektur (HL)
Antikens mynt (LK)
Etruskerna (LK)
Enligt lärares instruktioner
Neer, kap. 14, s. 348–381
Gates, kap. 17-19, s. 269–317
Lind, Myntkompendium
Enligt lärares instruktioner
Romersk historia, ca 753-200 f.Kr. (HL)
Smith, The Etruscans
Gates, kap. 19, s. 317–327
Potter, sid. 8–83
Romersk historia, ca 200-31 f.Kr (HL)
Potter. sid. 84–165
Seminarium: Segrarens historia – Rom och de
grekiska staterna (HL)
Enligt lärares instruktioner
Republikens konst och arkitektur (HL)
Ramage & Ramage,
Introduction, kap. 1–2
Scheid, kap. 1–5
Republikens religion (HL)
Seminarium:
Redovisning av uppgifter (HL)
Salsskrivning
Uppsala: Bergsbrunnagatan 15:2
Visby: B14
Hellenistisk historia
ca 320-30 f.Kr.
Källor
Polybius
ca 200-120 f.Kr.
• En av få bevarade samtida historiker
• Från Megalopolis (Arkadien)
• Gisslan i Italien, ca 167-150 f.Kr.
• Historier (Historiai): 40 böcker, 1-5 helt bevarade,
mycket av resten finns också kvar
• Behandlar 264-146 f.Kr. Fokus på Roms växande
dominans; symploke (”sammankoppling” el. dyl.)
Politisk utveckling - 3 huvudfaser
• 323-276: Kamp om makten mellan Alexanders generaler.
Den grekiska stadsstatsvärlden lever vidare.
• 276-146: De hellenistiska kungadömena. Stadsstatsvärlden
lever vidare. Två starka förbundsstater på det grekiska
fastlandet, det achaiiska och aetoliska förbunden.
• Ca 200-30: Rom expanderar in i det östra
Medelhavsområdet. Formellt oberoende stadsstater och
kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
323-310 f.Kr. Diadokernas värld: kaos!
Kungar: Alexander IV, Philip III Arrhidaios
Regenter: Perdikkas (323-321 f.Kr.),
Antipatros (321-319 f.Kr.)
Drottningar: Olympias
och Eurydice
Grekernas frihet
Kungadömena uppstår
Antigonos Monopthalmos och
Demetrios Poliorketes: basileis 306 f.Kr.,
de andra följer efter
De hellenistiska kungadömena
Vad måste ni kunna?
I De tre stora hellenistiska kungadömena (Ptoleméerriket, Seleukiderriket
och Makedonien (=Antigonidernas rike)
- kungaätt, viktigaste regenter
- geografisk omfattning, vilka var deras kärnområden?
- hur länge de varade
II De grekiska förbundsstaterna (Det Aetoliska Förbundet och det Achaiska
Förbundet)
- var låg de och när fanns de?
- hur var de uppbyggda?
III + Pergamon viktigt kungadöme och Rhodos viktig stadsstat
IV Historisk utveckling
- Hur samverkade och konfronterade de varandra?
Utrikespolitik: Ptoleméerna
De syriska krigen
Ptoleméer mot seleukider
Period Segrare
1. 276-73/2 Seleukider
2. 259-255 Ptoleméer
3. 246-241 Seleukider
4. 222-217 status quo
5. 202-200 Seleukider
6. 170-168 Seleukider?
Dominans över
Fastlandsgrekland,
Greklands bojor:
Demetrias, Chalcis,
Korint
Aetoliska och
Achaiiska
förbunden
Grekiska
statsstaterna lever
vidare
Keltisk invasion
280/279 f.Kr.
Utrikespolitik:
Antigoniderna
Utrikespolitik: Seleukiderna
Utrikespolitik: Seleukiderna
• Självständiga riken i Mindre Asien
Pergamon
Philetairos,
281-263 f.Kr.
Attalus I
241-197 f.Kr.
Basileus
Utrikespolitik: Seleukiderna
De syriska krigen
Ptoleméer mot seleukider
Period Segrare
1. 276-73/2 Seleukider
2. 259-255 Ptoleméer
3. 246-241 Seleukider
4. 222-217 status quo
5. 202-200 Seleukider
6. 170-168 Seleukider?
Inrikespolitik och statsstruktur
• Makedonska kungafamiljen: argeaderna
• Karismatiska ledare/kungar
• Personlig lojalitet
• Dynastierna gifte in sig med varandra:
makedonsk härskarelit.
Inrikespolitik och statsstruktur:
Ptoleméerna
• Farao
• Alexandria – administrativt och kulturellt centrum
• Ptolemais – administrativt centrum i Övre
Egypten
• Använde den lokala egyptiska administrationen
• Gynnade egyptisk religion och prästerskap
Mouseion i Alexandria ca 300-48
f.Kr./272 e.Kr.
”Forskningsinstitut”,
biblioteket i Alexandria.
Alexandria Medelhavets
kulturella centrum
De övre satrapierna, svåra att kontrollera; nära
släktingar som medregenter
Inrikespolitik och statsstruktur:
Seleukiderna
• Grundade nya städer, administrativa och kulturella
centra: ex. Seleukia, Antiokeia, Laodikea, Apamea
• Grekisk kultur och språk spreds över stora områden
• Underhöll goda relationer till självständiga grekiska
städer
Inrikespolitik och statsstruktur:
Antigoniderna
• Behövde inte skapa ett nytt system
• Använde det system som Philip II hade skapat
• Anlade en del nya städer, officiellt
självständiga (Kassandreia och Thessalonika)
Religion: tradition och innovation
• Gamla kulter fortsatte: varje stad hade sina
religiösa traditioner; panhellenska helgedomar
• Populära kulter: Asclepius
• Innovationer: nya gudar, Serapis, Isis
• Innovationer: gudomliga ärebetygelser till
härskare
Rom och det hellenistiska Grekland, 100-talet f.Kr.
215-205
Första Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien
201-197
Andra Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien
192–189/88 Kriget mot Antiochos den Store - Freden i Apamea
171-167
Tredje Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien
166
Delos ges till athenarna och görs till
en frihamn. Rhodos straffas
149/48
Det makedonska upproret.
Makedonien blir provins
146
Achaiska Förbundets uppror
Korinth skövlas.
133
Attalos III kung i Pergamon dör.
Han testamenterar sitt rike till Rom
133-129/28 ‘Aristonikoskriget’ – Eumenes III
129
mot Rom. Provinsen Asia inrättas
De hellenistiska kungarikena, ca 20060 f.Kr.
• Seleukiderna: Antiochos III, Slaget vid Raphia 217
f.Kr; återställde kontrollen över de östra
satrapierna; ekonomisk nedgång; förlorar
successivt kontrollen över öst; inbördesstrider
inom kungafamiljen
• Ptoleméerna: Ptolemaios IV, använder egyptier i
armén vid Raphia – egyptiskt uppror; ekonomisk
nedgång; inbördesstrider inom kungafamiljen
• Antigoniderna: Philip V, allierar sig med Kartago
Första Makedonska
kriget, 215/14-205
(allians Makedonien/
Karthago - Aitoliska
Förbundet/Rom och
Pergamon)
Andra
Makedonska
kriget, 201-197,
All grekiska
stater fria!
Flamininus,
Isthmiska
spelen 196,
Pergamons,
Rhodos och Roms
krig mot Antiochos
III, 192-189
Fredsfördraget
i Apamea 189,
landavträdelser
Perseus, regeringstid 179-166
Tredje Makedonska kriget
171-167/66. Makedonien
delas i fyra separata
republiker
149 Det makedonska
upproret. Makedonien blir
provins
Achaiska Förbundets uppror 146
Mindre Asien ca 120 f.Kr. Provinsen Asia inrättad
Roms expansion i östra Medelhavsområdet
Perioden ca 100-30 f.Kr.
89-83, 1-2:a Mithradatiska krigen.
75-63 3:e kriget: Sulla, Lucullus och
Pompejus mot Mithradates VI
av Pontos.
75
Bithynien testamenteras till Rom
63
Provinsen Syria inrättas av
Pompejus
60-tal
Kreta inlemmas i Imperium
Romanum
30
Egypten förvaltas av den
romerske ’kejsaren’
De tre Mithradatiska krigen 89-63
Mithradates VI, kung
av Pontos 120-63 f.Kr
Karta över kungariket Pontos: Före
Mithradates VIs regering (mörklila),efter hans
erövringar (lila), och hans erövringar i de
Mithradatiska krigen (rosa).
Slutet på ptoleméerna
• Kleopatra VII Philopator
• Efter Actium 31 f.Kr.
annekteras Egypten
av Augustus
Marmorbyst, 4030 f.Kr.
• HELLENISMEN CA 320- 30 F.KR.
Politisk utveckling - 3 huvudfaser
323-276 Perioden efter Alexander. Kamp om makten mellan Alexanders
generaler. Stadsstaterna i det ‘gamla’ Grekland finns kvar.
276-146 De hellenistiska kungadömena. Stadsstaterna i det ‘gamla’
Grekland finns kvar. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet
Ca 200-30 f.Kr Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt
oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
