Vardagsteknik – hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari 2017 Louise Nygård och Lena Rosenberg Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in home and Society (CACTUS) Forskning med fokus på äldre med kognitiva nedsättningar och teknik – Varför då? Teknikanvändning har blivit alltmer sammanlänkad med det vi gör i vårt vardagsliv. Hur kan tekniken påverka delaktigheten för äldre med kognitiva nedsättningar? Inte tekniken i sig – tekniken i människans tjänst Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vilka föreställningar har vi om äldre? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 En generation som är van vid att ta till sig ny teknik Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Tekniklandskap ”… de tekniska artefakter och system som individen (och andra individer) utnyttjar eller kan tänkas utnyttja eller möta i sina aktiviteter och projekt. När en person förflyttar sig rör han eller hon sig också i tekniklandskapet, nya delar kommer inom räckhåll och andra hamnar utanför.” Hagberg, 2008 Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Hur ser ditt tekniklandskap ut? Hur ser tekniklandskapet ut för de personer eller grupper av personer som du jobbar med? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vardagsteknik Telefoner, TV-apparater, datorer med tillbehör, fjärrkontroller, bankomater och andra automater … Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vardagsteknik Hushållsteknik, vitvaror mm … Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vardagsteknik utanför hemmet Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 IADL Fritidsaktiviteter Vardagsteknik Arbete Hjälpmedel Ett föremål som antingen köpts på den öppna marknaden eller är en specialprodukt och som används för att behålla eller förbättra förmågan hos personer med funktionsnedsättning (fritt översatt från: Assistive Technology Act of 2004) …any item, piece of equipment, or product system, whether acquired commercially, modified, or customized, that is used to increase, maintain, or improve functional capabilities of individuals with disabilities. (29 U.S.C. Sec 2202(2)) Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Hjälpmedel Assistive devices and technologies are those whose primary purpose is to maintain or improve an individual’s functioning and independence to facilitate participation and to enhance overall well-being. They can also help prevent impairments and secondary health conditions. World Health Organization WHO Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 ”Giraffen” är exempel på ett hjälpmedel utvecklat för äldre med funktionsnedsättningar Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vardagsteknik och hjälpmedel Vardagsteknik: Hjälpmedel: Elektronisk, teknisk eller Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika mekanisk utrustning (föremål nedsättningar och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel Överlappningar och gråzoner! Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vardagsteknik Hjälpmedel Allt mer otydliga gränser mellan hjälpmedel och vardagsteknik Anskaffningsprocessen och vem som har ansvar ser ofta olika ut för vardagsteknik och hjälpmedel Ekonomiska aspekter Hjälpmedel – möjlighet till stöd och uppföljning Hjälpmedel och vardagsteknik kan föra med sig olika betydelser Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 E-hälsa Egen teknikAllmänna kommunikationer användning Tillsammans med andra Samhällsnivå Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 E-hälsa Kollektivtrafik Arbetar du med vardagsteknik eller hjälpmedel idag? Vad gör du? Vad skulle du vilja göra? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vardagsteknikens roll och betydelse Aktivitet och delaktighet Teknik har förändrat hur vi utför vissa aktiviteter Teknik kan såväl stödja som hindra delaktighet Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Teknikens dubbelhet Underlätta och förenkla våra liv Kompensera för funktionshinder Inkludera Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Försvåra och hindra Kräva ständig nyinlärning Exkludera Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition/handlingar av den som använder den Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Exempel Påminnelse om tid Upplevd tid Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Teknik i användning – ett samspel Individen som kanske har en funktionsnedsättning + mycket mer (vanor, preferenser, erfarenheter etc.) Miljön: fysiska, sociala, kulturella dimensioner Tekniken föränderlig och laddad med betydelser Teknikanvändning – en fråga om interaktion/samspel (oavsett om det gäller vardagsteknik el hjälpmedel) Samspelet ständigt föränderligt Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 23 Hur kan miljön inverka? Fysisk miljö & social miljö Välkändhet & Komplexitet Teknik & information en del av miljön Världen utanför hemmet??? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Teknik – För vems skull? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Problemidentifiering Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems ”rätt” är det rätta? Vad ska tekniken användas till? Tex. ”Vad ska äldre med kognitiv svikt göra” Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 På vilken nivå kan du göra något? E-hälsa Egen teknikAllmänna kommunikationer användning Tillsammans med andra Samhällsnivå Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 E-hälsa Kollektivtrafik Några viktiga aspekter som återkommer under dagen: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer) Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Checklistan: Lena Alla 4 aspekterna finns här Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer) Några viktiga aspekter som återkommer under dagen: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer) Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Färdigheter och svårigheter Vilka färdigheter kräver tekniken av teknikanvändaren? Vilka färdigheter är mer – mindre utmanande? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Svårigheter och hinder vid teknikanvändning Personrelaterade och kontextuellt relaterade omständigheter Individens minnesproblem, omgivningens press Begränsningar i deltagarnas vetskap om tekniken och dess potential Förväxlingar, osäkerhet, bristande kunskap Kommunikationsproblem i direkt användning av teknologin Kommunikation i tanke - problem att tolka och agera i respons på teknikens signaler Kommunikation i utförande - problem när tekniken direkt handhas och manövreras Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), 144-155. Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Handlingar som krävs då teknik används Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken & agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Malinowsky, Nygård, & Kottorp, 2011. Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti 2009 Tid för reflektion och diskussion Hur skulle vi kunna använda färdighetshierarkin i vårt arbete? Hur kan ökad medvetenhet om handlingars svårighetsgrad i teknikanvändning användas och bidra i vårt arbete? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Några viktiga aspekter som återkommer under dagen: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer) Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Hur lätt eller svår är tekniken? Teknikhierarkier baserade på standardiserade intervjuer om vilken teknik man använder och med vilken svårighet Äldre med och utan kognitiv svikt Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Svårare teknik Auto incheckning flygplats Kamera, analog Videokamera Video Automat för biljett köp SL/SJ CD-spelare, bärbar Mobil; fylla kontaktkort Mobil; SMS Prisinfo scanner Automat för biljett kontroll, buss Häcktrimmer Telefonsvarare; hantera egen Brandvarnare Skruvdragare, el Stegräknare Överföra digitalt till dator Digital febertermometer MP3-spelare CD-spelare/kassett Borrmaskin, el Digital box Tidbokning tvättstuga, digital Fjärrkontroll; annat Teknik på samma nivå är lika svår Såg, el DVD Timer Symaskin Internet; transaktion Mangel Porttelefon Internet; information Internet; kommunikation Mobil; ringa upp Hårtrimmer Betalkort, sifferkod Väckarklocka Myntlås på offentlig toalett Hårtork Miniräknare Rakapparat/Lady shaver Bonuskort Trådlös telefon Mobil; svara Hiss Termometer Äggklocka TV utan fjärrkontroll Dammsugare Vattenkokare Diskmaskin Telefonsvarare, tala in CD-spelare; stereo Sodastream Motionscykel Slipmaskin, el Hushållsassiste Dörröppning nt m kort Dator; ordbehandlare Gräsklippare Automatisk tel. Kamera, tjänst; knappval digital Grästrimmer Internet; bankärenden Bankomat Dator; spel Auto vattenkran/ handdukstork off toa Nummerpresentatör Torktumlare Spis Lättare teknik Baserat på Nygård et al., 2012 Mobil; annan funktion Locktång/plattång Text TV Eltandborste Mobil; ladda eller dylikt TV med fjärrkontroll Knapptelefon Elvisp Reglage till säng Kaffebryggare Mikrovågsugn Radio Dimmer Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Ringknapp, buss Strykjärn Brödrost Tidbokning tvättstuga, lås/block Tvättmaskin Spolning off toa Kölappssystem Inbrottslarm Sifferlåsko d, dörr Mixer Vad gör teknik svårare? Svårare teknik Används mer sällan än varje vecka Har mer komplex design – men vad är då det? Kräver fler handlingsmoment Kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent Kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning Ger komplex, mest visuell feedback Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Vad gör teknik lättare? Att bara få handlingar behövs och inte handlingar i en speciell ordningsföljd Att tekniken ger olika sorters feedback Enkla och universella kommandon En design med få delkomponenter En design som är igenkännbar och intuitiv Att den används en gång i veckan eller oftare Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Hur kan vi använda hierarkierna? (färdighetshierarkin, teknikhierarkier) Några förslag: I analys av varför personen har problem i en aktivitet där teknikanvändning krävs I åtgärder för att underlätta teknikanvändning och aktiviteter i dagligt liv Förskrivning av hjälpmedel – vilka är lämpliga? Råd och stöd till klienter/patienter och deras närstående Bostadsanpassning Bidra till utveckling och anpassning av teknik Teoriutveckling om samspel människa - miljö osv Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 KIREUM (The Karolinska Institutet Rapid Ease of Use Mapping of Technology) Tekniken bedöms – inte användarna! Syften: Att skapa ett enkelt redskap för att avgöra hur lätt/svår en teknisk produkt/tjänst är (främst i kognitivt hänseende) Att användas av kliniker tex. arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulenter designers i teknikutveckling forskare ??? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 KIREUM Under prövning just nu Baserad huvudsakligen på resultat från studier i vår grupp: Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Eva Lindqvists avhandlingsarbete Är du intresserad av att pröva KIREUM – hör av dig! Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Tid för reflektion och diskussion Hur skulle vi kunna använda KIREUM i vårt arbete? Hur fungerade KIREUM? Vilken information kan KIREUM ge mig? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Några viktiga aspekter som återkommer under dagen: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer) Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Tekniken har förändrat våra dagliga aktiviteter – ADL/IADL bedömningarna ser ganska likadana ut Känsliga och relevanta instrument behövs för tidig diagnostik och för att ge underlag till åtgärder och utvärdering av åtgärder Två nya instrument med fokus på förmågan att använda teknik ETUQ META Everyday Technology Use Questionnaire Management of Everyday Technology Assessment Frågeformulär: Teknikens relevans Svårighet i teknikanvändning Bedömning av förmågan att använda teknik genom observation av teknikanvändning i aktivitet Rosenberg et al 2009, Nygård et al 2012 mfl. Malinowsky et al 2010, 2010, 2011 mfl. Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Everyday Technology Use Questionnaire ETUQ Personens uppfattning om Sin svårighet/förmåga att använda vardagsteknik Teknikens relevans* Intervjubaserat Självskattning Klientcentrerat: skattningen gäller bara det som är relevant* för personen 8 aktivitetsområden (tex aktiviteter i hemmet, telekommunikation, ekonomi och inköp), ca 90 föremål/tjänster (items) Kort version: S-ETUQ (33 items) Om tekniken är relevant* för individen: 5-gradig skala *RELEVANT = finns i personens omgivning OCH har använts, används nu, eller planeras/kommer att användas Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 META – Management of Everyday Technology Assessment Observationsbaserat & ”test free” Klientcentrerat (3-5 relevanta situationer/tekniska föremål/tjänster som är utmanande för personen) Observerbara färdigheter (11 items), personens förutsättningar (3), miljöns krav (2), säkerhet & viktighet enligt personen 4 gradig skala Kombinerad med intervju: personens egen uppfattning Möjlighet: närståendes uppfattning (intervju) Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: • Demens – MCI – ”kontroller” • Förvärvad hjärnskada/ stroke • Utvecklingsstörning Sämre förmåga =93 Ingen kognitiv svikt =30 MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 =34 Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Överlappningar! ETUQ (intervju) CD: bärbar TV: DVD digital box Mobil: sms Stereo: CD med fjärrkontroll Symaskin Dator: skriva dokument Stereo Spis Kaffebryggare Tvättmaskin Mikro Vattenkokare Radio Diskmaskin META (observation) Mer utmanande vardagsteknik Mindre utmanande vardagsteknik CD: bärbar TV: DVD digital box Dator: skriva dokument Mobil: sms Mobil: ringa Dator: email Dator: internet Strykjärn Mikro TV med fjärrkontroll Mobiltelefon: telefonbok Rakapparat Vattenkokare Spis Malinowsky, Kottorp & Nygård, 2014 Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Fokusgrupper med arbetsterapeuter om synen på vardagsteknik och dess relevans inom arbetsterapi Att uppmärksamma klienter som användare av vardagsteknik ansågs kunna ge arbetsterapeuten nya expertroller medförde att klienten kunde bli sedd som en mer fullständig person än vad den traditionella patientrollen tillät. Risken att få för mycket information Eftersom dessa möjligheter också kunde leda till prioriteringskonflikter och etiska dilemman så inspirerade frågan om vardagsteknik också till kritiska diskussioner om klientcentrerad arbetsterapi och dess utveckling. Nygård, Kottorp och Rosenberg 2015; Nygård och Rosenberg, 2016. Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Framtiden: ”Collaborative customizations”? Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Utbildning i ETUQ och META Utbildning kan ges baserat på specifik överenskommelse ETUQ: en dag + 5 genomförda intervjuer META: två dagar + 5 x 3 genomförda observationer Dvs. META använd för 5 personer, bedömda i 3 situationer var Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Vad innebär området för framtidens arbetsterapi? Öppna upp arbetsterapeuters traditionella roll och arena Olika nivåer – mer riktat mot samhället nu? Nya samarbetspartners utanför vården (designers, ingenjörer, geografer m.fl.) Men även influera vårdens traditionella värld Internationalisering (samma instrument tex möjliggör praxis och forskning över gränser) Metodutveckling Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 Enskild reflektion + diskussion Vad tar jag med mig från dagen? Hur vill vi går vidare? Tack för att ni lyssnat! [email protected] [email protected] http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017 56