Vad kan arbetsterapeuter göra för att stödja

Vardagsteknik – hinder och möjligheter
Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för
att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i
användande av vardagsteknik
Örebro
1 februari 2017
Louise Nygård och Lena Rosenberg
Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in home
and Society (CACTUS)
Forskning med fokus på äldre med
kognitiva nedsättningar och teknik –
Varför då?
 Teknikanvändning har
blivit alltmer
sammanlänkad med det vi
gör i vårt vardagsliv.
 Hur kan tekniken påverka
delaktigheten för äldre
med kognitiva
nedsättningar?
 Inte tekniken i sig –
tekniken i människans
tjänst
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vilka
föreställningar
har vi om äldre?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
En generation som är van vid att ta till
sig ny teknik
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Tekniklandskap
”… de tekniska artefakter och
system som individen (och
andra individer) utnyttjar eller
kan tänkas utnyttja eller möta i
sina aktiviteter och projekt. När
en person förflyttar sig rör han
eller hon sig också i
tekniklandskapet, nya delar
kommer inom räckhåll och
andra hamnar utanför.”
Hagberg, 2008
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Hur ser ditt tekniklandskap ut?
Hur ser tekniklandskapet ut för de
personer eller grupper av personer
som du jobbar med?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vardagsteknik
Telefoner, TV-apparater, datorer med tillbehör, fjärrkontroller,
bankomater och andra automater …
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vardagsteknik
Hushållsteknik, vitvaror mm …
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vardagsteknik
utanför hemmet
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
IADL
Fritidsaktiviteter
Vardagsteknik
Arbete
Hjälpmedel
 Ett föremål som antingen köpts på den öppna
marknaden eller är en specialprodukt och som
används för att behålla eller förbättra förmågan hos
personer med funktionsnedsättning (fritt översatt från:
Assistive Technology Act of 2004)

…any item, piece of equipment, or product system, whether acquired
commercially, modified, or customized, that is used to increase,
maintain, or improve functional capabilities of individuals with
disabilities. (29 U.S.C. Sec 2202(2))
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Hjälpmedel
 Assistive devices and technologies are those whose
primary purpose is to maintain or improve an
individual’s functioning and independence to facilitate
participation and to enhance overall well-being. They
can also help prevent impairments and secondary
health conditions.
World Health Organization WHO
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
”Giraffen” är
exempel på ett
hjälpmedel
utvecklat för äldre
med funktionsnedsättningar
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vardagsteknik och hjälpmedel
 Vardagsteknik:
 Hjälpmedel:
 Elektronisk, teknisk eller
 Inköpta eller ordinerade för
att kompensera specifika
mekanisk utrustning (föremål
nedsättningar
och tjänster)

Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn,
dator, stereo, dörrkod,
bankomatkort, automatspärr,
telefonservice

Tex spisvakt,
påminnelsehjälpmedel,
tidshjälpmedel,
planeringshjälpmedel,
orienteringshjälpmedel
Överlappningar och gråzoner!
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vardagsteknik
Hjälpmedel
 Allt mer otydliga gränser mellan hjälpmedel och
vardagsteknik
 Anskaffningsprocessen och vem som har ansvar ser
ofta olika ut för vardagsteknik och hjälpmedel
 Ekonomiska aspekter
 Hjälpmedel – möjlighet till stöd och uppföljning
Hjälpmedel och vardagsteknik kan föra med sig olika
betydelser
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
E-hälsa
Egen teknikAllmänna kommunikationer
användning
Tillsammans
med andra
Samhällsnivå
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
E-hälsa
Kollektivtrafik
Arbetar du med vardagsteknik eller
hjälpmedel idag?
Vad gör du?
Vad skulle du vilja göra?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vardagsteknikens roll och betydelse
 Aktivitet och
delaktighet
 Teknik har förändrat
hur vi utför vissa
aktiviteter
 Teknik kan såväl
stödja som hindra
delaktighet
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Teknikens dubbelhet
 Underlätta och
förenkla våra liv
 Kompensera för
funktionshinder
 Inkludera
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
 Försvåra och hindra
 Kräva ständig nyinlärning
 Exkludera
Olika förutsättningar för att bli självständig
med hjälp av teknik / hjälpmedel
 En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition
kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de
kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära
sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den
fysiska funktionsnedsättningen
 En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk
funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar
tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Teknik kan inte kompensera för alla problem
som orsakas av kognitiv nedsättning
 Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver
kognition/handlingar av den som använder den
 Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig
 Exempel
 Påminnelse om tid
 Upplevd tid
 Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Teknik i användning – ett samspel
 Individen som kanske har en
funktionsnedsättning + mycket
mer (vanor, preferenser,
erfarenheter etc.)
 Miljön: fysiska, sociala,
kulturella dimensioner
 Tekniken föränderlig och
laddad med betydelser
 Teknikanvändning – en fråga
om interaktion/samspel
(oavsett om det gäller
vardagsteknik el hjälpmedel)
 Samspelet ständigt
föränderligt
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
23
Hur kan miljön inverka?
Fysisk miljö & social miljö
Välkändhet & Komplexitet
Teknik & information en del av miljön
Världen utanför hemmet???
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Teknik – För vems skull?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Problemidentifiering
 Vem avgör vad som är
problemet (nyttigt,
viktigt)?
Vems ”rätt” är det rätta?
Vad ska tekniken
användas till?
Tex. ”Vad ska äldre
med kognitiv svikt
göra”
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
På vilken nivå kan du
göra något?
E-hälsa
Egen teknikAllmänna kommunikationer
användning
Tillsammans
med andra
Samhällsnivå
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
E-hälsa
Kollektivtrafik
Några viktiga aspekter som återkommer
under dagen:
 Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet
 Teknikens utformning och utmaningsgrad
 Den mening som personen tillskriver tekniken och
aktiviteten där den används, intresse & motivation
 Miljön (inkl. andra personer)
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Checklistan: Lena
Alla 4 aspekterna finns här
Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet
Teknikens utformning och utmaningsgrad
Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den
används, intresse & motivation
Miljön (inkl. andra personer)
Några viktiga aspekter som återkommer
under dagen:
 Personens förmåga att använda tekniken i
aktivitet
 Teknikens utformning och utmaningsgrad
 Den mening som personen tillskriver tekniken och
aktiviteten där den används, intresse & motivation
 Miljön (inkl. andra personer)
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Färdigheter och svårigheter
 Vilka färdigheter kräver tekniken av teknikanvändaren?
 Vilka färdigheter är mer – mindre utmanande?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Svårigheter och hinder vid
teknikanvändning
 Personrelaterade och kontextuellt relaterade omständigheter
 Individens minnesproblem, omgivningens press
 Begränsningar i deltagarnas vetskap om tekniken och dess
potential
 Förväxlingar, osäkerhet, bristande kunskap
 Kommunikationsproblem i direkt användning av teknologin
 Kommunikation i tanke - problem att tolka och agera i respons på
teknikens signaler
 Kommunikation i utförande - problem när tekniken direkt handhas och
manövreras
Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia
living alone. Aging and Mental Health, 11(2), 144-155.
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Handlingar som krävs då teknik används
Mer utmanande
Uppfatta information och följa instruktioner givna via
telefontjänst eller telefonsvarare
Välja knapp, tangent eller kommando
Särskilja och identifiera tjänster och funktioner
Utföra steg och handlingar i ordningsföljd
Uppfatta information från tekniken & agera adekvat som svar
Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd
Använda den kraft, hastighet och precision som krävs
Koordinera två delar av tekniken mot varandra
Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning
Särskilja och identifiera föremål
Malinowsky, Nygård, & Kottorp, 2011.
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Mindre
utmanande
Nygård KI 26 augusti 2009
Tid för reflektion och diskussion
 Hur skulle vi kunna använda färdighetshierarkin i vårt
arbete?
 Hur kan ökad medvetenhet om handlingars
svårighetsgrad i teknikanvändning användas och
bidra i vårt arbete?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Några viktiga aspekter som återkommer
under dagen:
 Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet
 Teknikens utformning och utmaningsgrad
 Den mening som personen tillskriver tekniken och
aktiviteten där den används, intresse & motivation
 Miljön (inkl. andra personer)
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Hur lätt eller svår är tekniken?
 Teknikhierarkier baserade på standardiserade intervjuer om
vilken teknik man använder och med vilken svårighet
 Äldre med och utan kognitiv svikt
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Svårare
teknik
Auto incheckning
flygplats
Kamera, analog
Videokamera
Video
Automat för biljett köp
SL/SJ
CD-spelare, bärbar
Mobil; fylla kontaktkort
Mobil; SMS
Prisinfo scanner
Automat för biljett
kontroll, buss
Häcktrimmer
Telefonsvarare;
hantera egen
Brandvarnare
Skruvdragare, el
Stegräknare
Överföra digitalt till
dator
Digital febertermometer
MP3-spelare
CD-spelare/kassett
Borrmaskin, el
Digital box
Tidbokning
tvättstuga, digital
Fjärrkontroll; annat
Teknik på samma nivå är lika svår
Såg, el
DVD
Timer
Symaskin
Internet; transaktion
Mangel
Porttelefon
Internet; information
Internet;
kommunikation
Mobil; ringa upp
Hårtrimmer
Betalkort, sifferkod
Väckarklocka
Myntlås på offentlig
toalett
Hårtork
Miniräknare
Rakapparat/Lady
shaver
Bonuskort
Trådlös telefon
Mobil; svara
Hiss
Termometer
Äggklocka
TV utan fjärrkontroll
Dammsugare
Vattenkokare
Diskmaskin
Telefonsvarare, tala in
CD-spelare; stereo
Sodastream
Motionscykel
Slipmaskin, el
Hushållsassiste Dörröppning
nt
m kort
Dator;
ordbehandlare
Gräsklippare
Automatisk tel. Kamera,
tjänst; knappval digital
Grästrimmer
Internet;
bankärenden
Bankomat
Dator; spel
Auto vattenkran/
handdukstork off toa
Nummerpresentatör
Torktumlare
Spis
Lättare
teknik
Baserat på Nygård et al., 2012
Mobil; annan funktion Locktång/plattång
Text TV
Eltandborste
Mobil; ladda eller
dylikt
TV med fjärrkontroll
Knapptelefon
Elvisp
Reglage till säng
Kaffebryggare
Mikrovågsugn
Radio
Dimmer
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Ringknapp, buss
Strykjärn
Brödrost
Tidbokning
tvättstuga, lås/block
Tvättmaskin
Spolning off toa
Kölappssystem
Inbrottslarm
Sifferlåsko
d, dörr
Mixer
Vad gör teknik svårare?
Svårare teknik
Används mer sällan än varje
vecka
Har mer komplex design – men
vad är då det?
 Kräver fler handlingsmoment
 Kräver att svåra
handlingsmoment används
mer frekvent
 Kräver att handlingsmoment
utförs i en viss ordning
 Ger komplex, mest visuell
feedback
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017


Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011
Patomella, Kottorp & Nygård, 2013
Vad gör teknik lättare?
 Att bara få handlingar behövs och inte handlingar i en
speciell ordningsföljd
 Att tekniken ger olika sorters feedback
 Enkla och universella kommandon
 En design med få delkomponenter
 En design som är igenkännbar och intuitiv
 Att den används en gång i veckan eller oftare
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Hur kan vi använda hierarkierna?
(färdighetshierarkin, teknikhierarkier)
Några förslag:
 I analys av varför personen har problem i en aktivitet där
teknikanvändning krävs
 I åtgärder för att underlätta teknikanvändning och aktiviteter i
dagligt liv
 Förskrivning av hjälpmedel – vilka är lämpliga?
 Råd och stöd till klienter/patienter och deras närstående
 Bostadsanpassning
 Bidra till utveckling och anpassning av teknik
 Teoriutveckling om samspel människa - miljö
 osv
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
KIREUM (The Karolinska Institutet Rapid
Ease of Use Mapping of Technology)
Tekniken bedöms – inte användarna!
Syften:
 Att skapa ett enkelt redskap för att avgöra hur lätt/svår en
teknisk produkt/tjänst är (främst i kognitivt hänseende)
 Att användas av
kliniker tex. arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulenter
designers i teknikutveckling
forskare
???
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
KIREUM
 Under prövning just nu
 Baserad huvudsakligen på resultat från studier i vår grupp:
 Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011
 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013
 Eva Lindqvists avhandlingsarbete
 Är du intresserad av att pröva KIREUM – hör av dig!
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Tid för reflektion och diskussion
 Hur skulle vi kunna använda KIREUM i vårt arbete?
 Hur fungerade KIREUM?
 Vilken information kan KIREUM ge mig?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Några viktiga aspekter som återkommer
under dagen:
 Personens förmåga att använda tekniken i
aktivitet
 Teknikens utformning och utmaningsgrad
 Den mening som personen tillskriver tekniken och
aktiviteten där den används, intresse & motivation
 Miljön (inkl. andra personer)
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Tekniken har förändrat våra dagliga aktiviteter –
ADL/IADL bedömningarna ser ganska likadana ut
Känsliga och relevanta instrument behövs för tidig
diagnostik och för att ge underlag till åtgärder och
utvärdering av åtgärder
Två nya instrument med
fokus på förmågan att använda
teknik
ETUQ
META
Everyday Technology Use
Questionnaire
Management of Everyday
Technology Assessment
Frågeformulär:
 Teknikens relevans
 Svårighet i
teknikanvändning
 Bedömning av förmågan att
använda teknik genom
observation av
teknikanvändning i aktivitet
Rosenberg et al 2009,
Nygård et al 2012 mfl.
Malinowsky et al 2010, 2010, 2011
mfl.
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Everyday Technology Use Questionnaire
ETUQ
Personens uppfattning om
 Sin svårighet/förmåga att använda vardagsteknik
 Teknikens relevans*
 Intervjubaserat
 Självskattning
 Klientcentrerat: skattningen gäller bara det som är relevant* för
personen
 8 aktivitetsområden (tex aktiviteter i hemmet, telekommunikation,
ekonomi och inköp), ca 90 föremål/tjänster (items)
 Kort version: S-ETUQ (33 items)
 Om tekniken är relevant* för individen: 5-gradig skala
*RELEVANT = finns i personens omgivning OCH har använts, används
nu, eller planeras/kommer att användas
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
META – Management of Everyday
Technology Assessment
 Observationsbaserat & ”test free”
 Klientcentrerat (3-5 relevanta situationer/tekniska
föremål/tjänster som är utmanande för personen)
 Observerbara färdigheter (11 items), personens förutsättningar
(3), miljöns krav (2), säkerhet & viktighet enligt personen
 4 gradig skala
 Kombinerad med intervju: personens egen uppfattning
 Möjlighet: närståendes uppfattning (intervju)
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Bättre förmåga
Förmågan att använda
vardagsteknik kan skilja
grupper med olika nivå av
kognitiv funktion åt:
• Demens – MCI –
”kontroller”
• Förvärvad hjärnskada/
stroke
• Utvecklingsstörning
Sämre förmåga
=93
Ingen kognitiv
svikt
=30
MCI/ Lätt
kognitiv
nedsättning
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
=34
Demens/
Moderat
kognitiv
nedsättning
Överlappningar!
ETUQ (intervju)
CD: bärbar
TV: DVD digital box
Mobil: sms
Stereo: CD med fjärrkontroll
Symaskin
Dator: skriva dokument
Stereo
Spis
Kaffebryggare
Tvättmaskin
Mikro
Vattenkokare
Radio
Diskmaskin
META (observation)
Mer
utmanande
vardagsteknik
Mindre
utmanande
vardagsteknik
CD: bärbar
TV: DVD digital box
Dator: skriva dokument
Mobil: sms
Mobil: ringa
Dator: email
Dator: internet
Strykjärn
Mikro
TV med fjärrkontroll
Mobiltelefon: telefonbok
Rakapparat
Vattenkokare
Spis
Malinowsky, Kottorp & Nygård, 2014
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Fokusgrupper med arbetsterapeuter om synen på
vardagsteknik och dess relevans inom arbetsterapi
 Att uppmärksamma klienter som användare av vardagsteknik
ansågs
 kunna ge arbetsterapeuten nya expertroller
 medförde att klienten kunde bli sedd som en mer fullständig person
än vad den traditionella patientrollen tillät.
 Risken att få för mycket information
 Eftersom dessa möjligheter också kunde leda till
prioriteringskonflikter och etiska dilemman så inspirerade frågan
om vardagsteknik också till kritiska diskussioner om
klientcentrerad arbetsterapi och dess utveckling.
 Nygård, Kottorp och Rosenberg 2015; Nygård och Rosenberg, 2016.
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Framtiden:
”Collaborative customizations”?
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Utbildning i ETUQ och META
Utbildning kan ges baserat på specifik överenskommelse
 ETUQ: en dag + 5 genomförda intervjuer
 META: två dagar + 5 x 3 genomförda observationer
 Dvs. META använd för 5 personer, bedömda i 3 situationer var
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Vad innebär området för framtidens
arbetsterapi?
 Öppna upp arbetsterapeuters traditionella roll och
arena
 Olika nivåer – mer riktat mot samhället nu?
 Nya samarbetspartners utanför vården (designers,
ingenjörer, geografer m.fl.)
 Men även influera vårdens traditionella värld
 Internationalisering (samma instrument tex möjliggör
praxis och forskning över gränser)
 Metodutveckling
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
Enskild reflektion + diskussion
Vad tar jag med mig från dagen?
Hur vill vi går vidare?
Tack för att ni lyssnat!
[email protected]
[email protected]
http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp
Nygård & Rosenberg Örebro 1/2 2017
56