Nordamerika
• Efter européernas ankomst på 1490talet reducerades indianbefolkningens
storlek successivt, främst på grund av
de sjukdomar som nykomlingarna
förde med sig.
• På 1500 talet kom spanjorerna och
lade under sig Mexico och delar av
Västindien.
• Under 1600-talet koloniserades
Nordamerika från många europeiska
länder, flest nybyggare kom från
England och Frankrike. Engelska
kolonier grundades vid nuvarande
USA:s östkust, medan fransmännen
tog över Canada och Louisiana.
• I uppgörelsen mellan de båda
kolonialmakterna segrade
Storbritannien 1763, men 1775–83
bröt sig 13 kolonier ur och grundade
USA.
De första kolonisterna
De första kolonisterna från Storbritannien steg i land 1607 vid Chesapeak Bay
och grundade en handelsstation som senare blev den engelska kolonin Virginia.
1620 kommer en ny grupp nybyggare med fartyget Mayflower. Det var totalt
102 personer (103 -en baby föddes ombord, varav endast 18 vuxna kvinnor).
De var de sk. ”puritaner” som kommit i konflik med den engelska kyrkan.
De hade först försökt att få bo i Nederländerna men välkomnades inte där.
De reste från Plymouth i England 16 september och kom fram 21 november.
De landsteg vid Cape Cod i nuvarande Massachussetts.
Dessa nybyggare kallas för pilgrimsfäderna.
Den första vintern bodde de kvar på båten och männen
var i land och byggde. Vintern blev mycket hård
och 46 av de 103 pilgrimmerna dog. Bara 5 kvinnor
överlevde vintern.
Indianerna
På östkusten levde många olika indianstammar i organiserade byar med
omkring 1000 invånare. När kolonisterna kom handlade de med varandra
men ju fler europeér som kom desto mer drevs
indianerna undan och många togs också som
slavar.
När pilgrimmerna kom till Cape Code med
Mayflower fick de hjälp av indianstammen
Wampanoag. Kolonisternas brödsäd växte inte
så indianerna visade dem majs och andra grödor.
De lärde dem också att fiska .Utan indianernas
hjälp hade kolonisterna inte överlevt.
en kopia på ett långhus som
Wampanoagstammen levde i .
På hösten 1621 höll man tillsammans med indianerna en stor fest för
att visa sin tacksamhet. Av tradition säger man att den
Nordamerikanska helgen Thanksgiving härrör ifrån denna tredagars
fest.
Fler och fler flyttar till den ”nya världen"
Det kommer fler och fler kolonister till den ”nya världen” och
snart finns det 13 kolonier som lyder under Englands kung.
Nybyggarna lär sig så småningom att använda de nya grödorna
och kommer i kontakt med en gröda som snabbt kommer att ge
dem välstånd
Tobaken exporterades till Europa
och gav nybyggarna stora
inkomster.
tobak
I slutet av 1700-talet bor det 3
miljoner nybyggare i de 13
kolonierna och Boston, New York
och Philadelphia är stora städer.
Varför emigrerade människor till
Amerika?
•
Folk ville komma ifrån sin fattiga
tillvaro i Europa och såg Amerika som
drömlandet där de skulle kunna få sig
en egen liten bit jord.
• De flyttade på grund av sin religösa
övertygelse- puritanerna kom i
konflikt med den engelska kyrkan.
• Till södra delarna av Amerika flyttade
även rika aristokrater som ville göra
sig ännu större förmögenheter än vad
de redan hade.
I och med det lades grunden för
motsättningen mellan norr och söder.
Södern kom att domineras av de stora
jordägarna, som drev sina gods med
hjälp av slavar som arbetskraft,
medan de nordliga staterna tidigt
industrialiserades.
Koloniernas styre
Kolonierna styrde sig mest
själva.England brydde sig i stort sett
bara om frågor som rörde
utrikespolitik och handel.
Kriget i Europa mellan Storbritannien
och Frankrike 1756-1763 förändrar
dock allt. Kolonierna slåss på
Storbritanniens sida och slåss mot
fransmännen. Storbritannien står
som segrare. Frankrike måste lämna
Canada och området öster om
Mississippifloden. Man får också
Florida från Spanien (som stod på
fransmännens sida).
England och Frankrike strider om vem
som ska styra över Amerika
1763 besegrar England Frankrike i
det så kallade sjuårskriget.
Kriget hade kostat mycket pengar
för Storbritannien. Eftersom
kolonisterna behöver fortsatt skydd
ansåg både kungen och
parlamenten att detta skulle
bekostas av kolonisterna själva.
Flera nya skatter och tullar införs
därför. Storbritannien kunde också
lägga sig i det mesta som rörde
kolonisterna som egentligen inte
hade någonting att säga till om.
The Boston teaparty
Deras protester blev dock så
kraftiga att alla skatter dras
tillbaka utom en,
importtullen på te.
Kolonisterna svarar genom
att bojkotta te. 1773
anländer tre fullastade
skepp Boston hamn och blir
liggande eftersom
kolonisterna vägrar lossa
lasten. I stället klär några ut
sig till indianer och dumpar
lasten som hade ett värde
av ca 18 000 pund över
bord. Episoden har kallats
The Boston tea party
Representanter för 13
kolonier samlas till en
kongress där man
diskuterar om man ska
försöka bli självständiga.
Den 4 juli 1776 förklarar
kolonierna självständiga.
USA:s nationaldag firas
till åminnelse av denna
händelse.
Benjamin Franklin var en amerikansk boktryckare, vetenskapsman,
diplomat och politiker. Han förde också amerikanernas talan och
deltog i utarbetandet av den amerikanska
självständighetsförklaringen.
Franklin arbeta också för att
få slaveriet förbjudet inom
unionen. Franklin var den
ende som satte sin
namnteckning på alla tre
dokument som lett fram till
självständigheten;
amerikanska
självständighetsförklaringen
(1776), Parisavtalet (1783)
och konstitutionen.
Franklin ville uppmuntra folket att enas mot det brittiska styret. Han
beställde därför Amerikas första skämtteckning; Join, or Die.
Vad kan den betyda tror du?
Krig! 1775–83
• Nu anser sig den engelska
regeringen inte kunna vika
längre och eftersom
kolonisterna står fast utbryter
krig.
• Kolonisternas ledare i kriget blir
plantageägaren George
Washington, 1778 sluter också
Frankrike upp på kolonisternas
sida. Frankrike spelade en
betydande roll i att hjälpa
revolutionen.
• 1781 tvingades engelsmännen
kapitulera i Yorktown. Fred i
nordamerikanska frihetskriget
slöts i Versailles 1783, där
Storbritannien erkände
koloniernas självständighet.
Fred!
1783 tvingas England erkänna självständigheten. Det kungliga hovet som förknippades
med lyx och ärvd aristokrati fördömdes av amerikanarna.
De medborgerliga plikterna skulle sättas framför de personliga begär.
Männens främsta plikt var att kämpa för sitt land. Kvinnornas var att inplantera de
republikanska tankarna i sina barn och att undvika lyx och uppvisning.
Självständighetsförklaringen författades till
största delen av Jefferson som inspirerades
av den engelske filosofen och
samhällskritikern John Locke (1632-1704).
Locke menade att folket har en naturlig
rätt att störta sina härskare om dessa
kränker dess rättigheter
Vissa delar är också nästan ordagrannt
Lockes egna ord. I dokumentet står att alla
människor har skapats lika med
okränkbara rättigheter. Bland dessa
rättigheter är rätten till liv, frihet och
strävan efter lycka ("life, liberty and the
pursuit of happiness").
Orden har kommit att stå som symbol för
de principer som det amerikanska
samhället bygger på än idag.
Lockes tankar
Statsmakten ska ligga i folkets händer och styras
genom majoritetsbeslut.
Alla beslut som tas bör gå ut på att värna individernas
rätt och frihet.
Den högsta statsmakten är den lagstiftande som
folket utövar genom valda representanter, utan vilkas
samtycke inga skatter får indrivas.
Den utövande makten lämnas bäst i en enda hand,
konungens. Denne bör också sköta relationerna till
andra stater.
Rättsskipningen bör utövas av självständiga domare.
Konungen står själv under lagen, och bryter han mot
den så återvänder suveräniteten till folket, vars
trohetsed gäller lagen och ej en lagbrytande despot.
Revolutionen blir ett berättigat nödvärn mot en
rättskränkande monark.
Idag finns det 50 stater i USA och därför har flaggan 50 stjärnor. De 13
ränderna påminner oss om att det ursprungligen fanns 13 stater.
Unionens flagga
Stars and stripes
Axel Von Fersen 1700talets Casanov/ Indiana
Jones
Axel von Fersen föddes den 4
september 1755 i Stockholm.
Han var, greve, generallöjtnant,
riksmarskalk och ambassadör,
politiker och en nära vän till Gustav
III.
Vid 14 års ålder fick han enligt tidens
sed för adelssöner fara ut i Europa
för att utbilda sig.
Under amerikanska
revolutionen ville von Fersen,
likt många andra, passa på att
få erfarenhet från denna
möjliga hjälteskapande
händelse, samt befordran.
Han reste då till Frankrike där
han agerade tolk åt den
blivande presidenten George
Washington mellan denne som
inte kunde ett ord franska, och
den franska expeditionens
ledare greve de Rochambeau,
vilken inte kunde engelska.
Von Fersen utmärkte sig också
vid slaget vid Yorktown 1781.
För sina insatser under kriget
fick han den prestigefyllda
Cincinnatusorden. Han blev
också överste för ett eget
regemente, Royal suédois,
1783.
