Den amerikanska revolutionen

Ett arbetshäfte för åk 7
Den amerikanska
revolutionen
Den franska
revolutionen
Historia 2
Österledskolan
Anj & Nol
Revolutioner
En kortfattad beskrivning av vad en revolution är kan se ut så här:
”En revolution är en snabb och genomgripande omvandling av samhället, oftast
rätt blodig.”
För att en revolution ska komma igång ”krävs” det att det finns en stor orättvisa
i samhället som drabbar många. Genom historien är det oftast de många fattiga
bönderna och hantverkarna som gjort uppror mot de rika och mäktiga. Det
räcker inte med att So-lärarna i ett land tycker att de har för låg lön för att en
revolution ska komma igång – So-lärarna är alldeles för liten del av befolkningen.
Men om 70-80 % av befolkningen drabbas av orättvisan och inte har någon
möjlighet att förbättra sin situation kan det leda till en revolution.
Så har det varit genom historien när det inträffat revolutioner – vid den ryska
revolutionen 1917, i Kina på 1950-talet, i Iran på 1970-talet, i Östeuropa på 1980talet, i Tunisien och Egypten 2010. I Amerika och Frankrike i slutet på 1700-talet
hade de flesta ingen möjlighet att påverka sitt fattiga liv – orättvisa regler och
skatter gjorde att de inte kunde få det bättre hur mycket de än kämpade på.
För att en revolution ska komma igång behövs dessutom en händelse som
utlöser revolutionen – något som gör att allt uppdämt missnöje får utlopp.
En revolution är ofta rätt blodig – de gamla makthavarna försöker försvara sin
makt. Men inom några år har de förlorat sin makt och ibland sina liv. Det gamla
samhället med sina orättvisa lagar, skatter och traditioner går under och ersätts av
nya makthavare, rättvisare lagar och ett nytt samhällssystem. Det är inte alltid
som det nya fungerar så bra som folket önskar – då kanske det leder till en ny
revolution…
Fråga 1: Vad krävs för att det ska bli en revolution?
Sidan 2 av 22
Europa upptäcker världen
Spanien
och
Portugal
började
utforska
världshaven i slutet på 1400-talet. Columbus
upptäckte Amerika 1492 (fast han trodde att det var
Indien han hade hittat.). Han var italienare men reste
för den spanska kungens räkning. Portugal var snabbt
efter Spanien, och redan 1493 beslutade påven
Alexander VI om att den nya kontinenten skulle delas
mellan Spanien och Portugal för att undvika bråk
länderna emellan. Brasilien hamnade på Portugals
sida, medan resten hamnade på Spaniens. Rätt snabbt
lade Spanien hela den sydamerikanska kontinenten
under sig. Under hela 1500-talet var Spanien världens största kungarike!
Fråga 2: Från vilket land kom Columbus?
Fråga 3: Vilket land skickade iväg honom på sin resa och vem var det som
skickade iväg honom?
England och Frankrike ville också ha kolonier på andra sidan Atlanten, och de
lyckades roffa åt sig bitar av Nordamerika. Några år efter Columbus reste engelska
fartyg den nya vägen mot Indien (som man trodde), fast mer åt norr. De kom till
dagens Kanada, där de grundade kolonier längs kusten söderut. Även Frankrike
sände ut fartyg till Nordamerika, som tog land i Kanada och områden öster om
Mississippi.
Fråga 4: Vilka två länder koloniserade Nordamerika?
Kolonier i Amerika
Redan 1607 hade 104
engelska kolonister stigit i
land. De hade byggt en
handelsstation i det område
som
skulle bli
delstaten
Virginia. Sedan kom fler och
fler kolonister. 1620 anlände
en
grupp
som
kallades
Pilgrimsfäderna. De grundade
kolonin Massachusetts.
Till Amerika hade inte bara
britter kommit. I norr styrde
fransmännen. De hade också
områden öster om Mississippifloden. Spanien hade sedan länge makten i södra och
västra Nordamerika. Spanjorerna hade ju varit först på plats.
Fråga 5: Vilket år började man kolonisera området kring Virginia?
Sidan 3 av 22
Även Sverige försökte sig på att skaffa en koloni i Amerika. År 1637 seglade de
två båtarna Kalmar Nyckel och Fågel Grip ut från Göteborg med en besättning på
25 personer. De grundade en koloni – ”New Sweden” - längs Delawarefloden nära
dagens Philadelphia. Man hade goda och
vänskapliga kontakter med indianstammarna i
området som man handlade mycket med. Istället
hade man problem med andra europeiska kolonier
i närheten – både holländare och engelsmän.
Totalt bodde kanske 400 svenskar och finnar i
New Sweden som till slut övertogs av först
holländare 1655 och senare engelsmännen 1664.
Livet var hårt för de första kolonisterna. De
hade haft med sig brödsäd från Europa. Men den
växte inte bra i Amerika. Indianerna hade sin
majs. Den var nybyggarna inte vana vid, men de
lärde sig odla majs av indianerna. Men en växt
gav pengar: tobaken. Försäljningen till Europa från kolonin Virginia växte snabbt.
Tiden gick och kolonisterna fick det allt bättre. I slutet av 1700-talet bodde över
tre miljoner européer i de engelska kolonierna. På den amerikanska östkusten hade
stora städer vuxit upp. En av dem var Boston.
Fråga 6: Vad lärde indianerna kolonisterna att odla?
Fråga 7: Hur kom det sig att man var tvungen att lära sig odla nya saker?
Olikheter mellan kolonierna
Kolonierna var ganska olika varandra. I norr bodde fiskare, hantverkare och
köpmän. I de södra kolonierna fanns stora gårdar som kallades plantager. Ägarna
odlade bomull och tobak i stor skala. På plantagerna hade man slavar från Afrika.
Kolonisterna kom till Amerika av olika skäl. En del hade i hemlandet blivit
förföljda för sin religion. Andra hade sökt sig bort från fattigdom och hungersnöd.
Till dem hörde många av Nordamerikas irländare.
Fråga 8: Vilken växt gick bra att sälja i Europa?
Fråga 9: Varför flyttade så många människor till kolonierna?
Sidan 4 av 22
Orsaker till amerikanska revolutionen
Engelska kolonier i Amerika
De styrande i Storbritannien hade varit nöjda med sina kolonier. Från dem
kom råvaror som tobak och bomull. Till kolonierna sålde Storbritannien en rad
varor som tyger, yxor, plogar, gevär och mycket annat. Allt var tillverkat i
Storbritannien.
Varor fick bara skickas på brittiska skepp. Många kolonier struntade i det smuggling var vanligt. Det gick att muta tullen. Man kunde tjäna mycket pengar
på att smuggla. Kolonierna var ganska självständiga. Storbritannien lät dem mest
sköta sig själva. De styrande i London brydde sig bara om handeln och
utrikespolitiken.
Krig mellan Storbritannien och Frankrike
Från 1756 till 1763 var
Storbritannien och Frankrike
i krig med varandra. Det
kom
att
kallas
sjuårskriget. Över hela
jordklotet slogs britter och
fransmän. I Nordamerika
stod
kolonisterna
på
Storbritanniens,
sitt
hemlands, sida i kriget. I
skogarna stred beväpnade
män och brittiska soldater
mot fransmännen.
Storbritannien segrade i kriget. Frankrike måste lämna ifrån sig alla sina stora
landområden i Amerika. Spanien hade stått på Frankrikes sida och förlorade nu
Florida till Storbritannien.
Men freden gav också ett annat resultat - det blev slut på samarbetet mellan
Storbritannien och kolonisterna. Nu behövde inte kolonisterna något skydd längre.
Ingen hotade dem. Frankrike var ju besegrat.
Den brittiske kungen behövde pengar. Sjuårskriget hade tömt statens
kassakistor. För de styrande i London var en sak självklar: kolonisterna skulle
betala för skyddet. Utan brittiska armén hade de inte klarat av de franska
soldaterna.
Britterna visste hur de skulle få pengar. De lade tull och skatt på varor som
skeppades till Nordamerika. Kolonisterna protesterade våldsamt – allting blev ju
dyrare för dem. I flera år var det bråk och protester så Storbritannien tvingades ta
bort tullarna och avgifterna. En enda skatt blev kvar - och det var skatten på te.
Fråga 10: Vilka råvaror skickades till Storbritannien?
Fråga 11: Vilka varor skickades till kolonierna?
Fråga 12: Vilka krigade och vilka vann sjuårskriget?
Sidan 5 av 22
Fråga 13: Varför protesterade kolonisterna mot britternas tullar?
Fråga 14: En tull kvarstod efter protesterna – på vad?
Revolutionen
Boston Tea Party
Kolonisterna tog skatten på te som en utmaning. Britterna ville tydligen ha bråk!
När tre skepp med te kom till Boston i Massachusetts 1773 lossade inte
hamnarbetarna lasten. Förklädda till indianer tog sig kolonister ombord på fartygen.
De kastade lådorna med te i sjön. Händelsen är känd som ”Boston Tea Party”.
Kolonisterna hade gått för långt. Britterna stängde Bostons hamn. Kolonin
Massachusetts fick mindre att bestämma över själv.
Kolonisterna blev allt argare. De bildade en egen folkarmé och ville slå sig fria.
Men alla kolonister ville inte vara självständiga. En del ville höra till Storbritannien.
Mellan de två grupperna blev det bråk och ovänskap.
Fråga 15: Vilket år genomfördes Boston Tea Party?
Fråga 16: Vilka var det som protesterade?
Sidan 6 av 22
Bilden är en skämtteckning från
1754 där man ville visa att det
var viktigt att alla kolonier gick
samman mot britterna. De olika
delarna av ormen är de olika
kolonierna
Frihetskriget börjar
I april 1775 satte Massachusetts upp en egen regering. Det kunde inte kungen
och regeringen i London tåla. Storbritanniens överbefälhavare sändes till
Nordamerika. Han skulle se till att kungen hade kvar makten. Kriget var igång.
I mer än sex år varade kriget. Mot britternas yrkessoldater stod en illa
utrustad armé av kolonister. I de första slagen kämpade kolonisterna hårt men
förlorade. Men så fick de en ny befälhavare. Det var den 43-ärige George
Washington.
Britterna hade bättre vapen och annan utrustning. Men Washingtons män hade
lätt packning. De rörde sig snabbt och slog till i oväntade attacker. Sedan försvann
de snabbt ut på landsbygden. Där fick de mat och skydd av andra kolonister.
Taktiken var effektiv.
Britterna hade flera problem. De hade svårt att få fram mat och utrustning. De
flesta amerikaner gav ingen hjälp. Soldaterna måste föra med mat och ammunition
i stora vagnar. Att skeppa över allt var också besvärligt. Färden över Atlanten tog
mellan två och tre månader. På vägen hotade stormar och pirater.
Bilden föreställer Storbritanniens
kapitulering
och
slutet
på
Frihetskriget.
Fråga 17: Vad var orsaken till frihetskriget?
Sidan 7 av 22
Självständighetsförklaringen
Det är den 1 juli 1776. Spänningen har varit stor. I över ett år har det varit
strider mellan Storbritannien och kolonisterna – och nu går det rykten om att 30
000 brittiska soldater är klara att anfalla New York.
Men kolonierna beslutar att förklara sig fria från Storbritannien. Den 4 juli
skriver ombuden under självständighetsförklaringen. Tretton kolonier tar det
första steget mot att bli en enad nation. Men ingen tror att britterna utan vidare
ska släppa makten.
”Nu
gäller det att hänga ihop. Gör vi inte det blir vi hängda var och en för sig”,
sade kolonin Pennsylvanias ombud Benjamin Franklin.
Ett folk tar sig här rätten att välja sin egen regering! Den rapporten skakar om i
Europas kungariken.
Mitt under kriget 1776 samlades alltså representanter för de tretton engelska
kolonierna i Philadelphia och författade och undertecknade ”The Declaration of
Independence”. Kolonierna förklarade sig för ”oavhängiga” av England, alltså att de
var fria från England. Mitt under kriget! Det ”normala” var väl annars att man vann
kriget först och förklarade sig fria sedan – men här gjorde man tvärt om!
Fråga 18: Vilket datum skrevs den amerikanska självständighetsförklaringen
under?
Fråga 19: Vad innebar den?
Sidan 8 av 22
Andra länder lägger sig i
Andra länder blandade sig i kriget. Kolonisterna såg ju ut att kunna vinna.
Frankrike erkände koloniernas självständighet. Sjuårskrigets förlorare ville ju ta
hämnd. Fransmännen gick också med i kriget. Spanska krigsfartyg anföll brittiska
skepp på väg till Nordamerika. Ryssland, Holland och Preussen gick samman mot
Storbritannien.
Storbritannien stod ensamt mot halva världen. Britterna måste ge upp. 1783
blev kolonierna helt självständiga.
Fråga 20: Varför ställde sig Frankrike på kolonisternas sida?
Konsekvenserna
Ett nytt land skapas
Med den amerikanska revolutionen kom
något nytt. Den första stora republiken sedan
Romarriket blev till. Här skulle ingen kung,
kejsare eller tsar styra. Det skulle folket göra.
Men den nya republiken hade sina problem.
Det var tretton stater som blivit självständiga.
I flera frågor var de inte överens. Republikens
regering
hade
nästan
ingen
makt.
Parlamentet (riksdagen) kunde inte ta in
någon skatt.
Något måste göras. Många amerikaner förstod det. Staterna måste få samma
lagar. Det måste också finnas en stark central makt. Annars kunde det bli tretton
småstater som styrde sig själva. Där skulle någon kanske rentav försöka bli kung.
Risk fanns också att småstaterna började krig mot varandra.
USA:s författning
1787 samlades en grupp ledare i Philadelphia. Där arbetade de fram en
författning, en grundlag, för USA. På många områden skulle staterna få sköta sig
själva. De skulle få ha egna skolor, domstolar, parlament och polisstyrkor.
Vissa saker skulle vara gemensamma. Staterna skulle ha samma valuta (sedlar
och mynt) och gemensam post. Ingen stat fick på egen hand börja krig med ett
annat land.
Regeringen skulle skapa en armé och sköta utrikespolitiken. Regeringen kunde
också godkänna nya stater. De skulle kunna bli med i unionen på samma villkor
som de första staterna.
Sidan 9 av 22
Maktens tre grenar
Den centrala makten fick inte bli för stark. Därför delades den upp på tre grenar.
Förenta staterna skulle ledas av en president.
I Philadelphia syddes USA:s första flagga. Den hade tretton stjärnor - en stjärna
för varje stat. USA:s flagga kom att kallas stjärnbaneret.
År 1789 sade alla staterna ja till författningen. Den gäller än i dag. Samma år
blev George Washington USA:s förste president.
Sammanfattning USA grundlag

USA blev en republik – man väljer en president som statschef. Presidenten
får sin makt från folket som väljer honom på fyra år i taget.

USA fick religionsfrihet – man fick tillhöra vilken kyrka man ville…

USA blev en federal stat – en stat av stater – där delstaterna själva
bestämmer mycket, men där den ”stora staten” bestämmer över ex.
utrikespolitik och försvar.

Man har en tydlig maktfördelning: presidenten delar makten med riksdagen
(kongressen) och Högsta Domstolen. Alltså den ”verkställande makten”
(president) – den ”lagstiftande makten” (kongressen) – och den ”dömande
makten” (Högsta Domstolen).
Fråga 21: Ge exempel på områden där Amerikas delstater blev självständiga?
Fråga 22: Vilket år antogs den amerikanska författningen?
Fråga 23: Mellan vilka tre grenar delades den centrala makten upp?
Fråga 24: Vad hette USA:s förste president?
Fråga 25: Vad kallas den amerikanska flaggan?
Fråga 26: Vad menas med att USA är en federal stat?
Uppgift 27: Skriv ner och förklara begreppen i rutan.
Viktiga begrepp
A: Revolution
L: Nybyggare
U: Hamn
B: Samhälle
M: Storbritannien
W: Regering
C: Bönder
N: Smuggling
X: Yrkessoldat
D: Hantverkare
O: Tull
Z: Taktik
E: Makthavare
P: Utrikespolitik
Å: George Washington
F: Världshaven
Q: Sjuårskriget
G: Kung
R: Segra
Ä:
Självständighetsförklaringen
H: Påve
S: Skatt
I: Kontinent
T: Boston Tea Party
J: Koloni
K: Kolonister
Sidan 10 av 22
Ö: Representant
Den franska revolutionen
Orsaker
Den franska revolutionen skiljer sig på många sätt från den amerikanska, även
om det finns många likheter. I landet var det Ludvig XVI som tillsammans med
drottning Marie Antoinette som regerade. Det franska hovet var ökänt för sin
luxuösa livsstil.
Precis som i Amerika var det så i Frankrike att folket reagerade på orättvisor i
det ”gamla systemet”, och de blev så förbannade att de störtade det gamla
maktsystemet och ersatte det med ett nytt. Det var främst borgarna
(handelsmän, tjänstemän etc.) som ”vann” på revolutionen.
Man kan säga att den franska revolutionen hade fem direkta orsaker:

Frankrike hade Europas största befolkning, som inte hade tillräckligt med mat,

Den nya, rika borgarklassen hade ingen politisk makt alls,

Bönderna led under ett gammaldags system med höga skatter till rika
adelsmän,

Filosofer och författare skrev böcker och pamfletter om att en revolution var
nödvändig,

Frankrikes krig på den amerikanska kontinenten hade gjort landet urfattigt.
Sidan 11 av 22
Det franska samhället
Det
franska
samhället
var
ett
ståndssamhälle – befolkningen var uppdelad
på tre samhällsstånd:

Adeln. De var mäktigast och rikast. De
betalade ingen skatt till staten.

Kyrkan (eller ”prästerskapet”) som
också var väldigt rik. Inte heller kyrkan
betalade skatt till staten.

Det ”tredje ståndet” som var alla
övriga i samhället. Dessa betalade all
skatt i samhället (och dessutom var det
så att alla bönder som bodde på mark
som tillhörde adeln eller kyrka betalade
hyra (arrende) till markägaren – inte
skatt till staten).
Uppgift 28: Titta på bilden här jämte,
beskriv med egna ord vad det är man ser. Vad
symboliserar den?
År 1787 ville den franska finansministern tvinga adeln och prästerna att betala
viss skatt för att täcka utgifterna för alla krig. De vägrade. Kungen, som ändå ville
ha igenom sina nya skatter, tvingades kalla in riksdagen för att stifta en ny lag
som skulle tvinga alla att betala skatt.
Riksdagen samlas
Den franska riksdagen hade inte varit inkallad på 175 år – kungarna hade styrt
landet helt på egen hand hela tiden! Detta blev rätt krångligt – alla de gamla
riksdagsmännen hade ju dött för länge sedan. Adeln och kyrkan hade inga problem
att tillsätta sina platser – man skickade bara dit nya adelsmän från adelssläkterna
och nya biskopar. Men till det tredje ståndet var man tvungna att ha val, och det
tog tid att anordna detta. När riksdagen väl kunde samlas år 1789 var det oroliga
tider runt om i Frankrike, skörden hade slagit fel och många svalt.
Fråga 28b: Vad hette den franska kungen och drottningen?
Fråga 29: Varför hade Frankrike dåligt med pengar?
Fråga 30: Varför kallades riksdagen in efter 175 år?
Sidan 12 av 22
Orättvist röstsystem
När riksdagen väl samlades utanför Paris i slottet Versailles blev det blev bråk
direkt – hur skulle man egentligen rösta? Tidigare (för 175 år sedan) hade varje
stånd haft en röst var, trots att tredje ståndet hade 600 delegater, medan adel
och kyrkan hade 300 var. Nu ville det tredje ståndet att alla delegater skulle ha en
röst var! Bråket mynnade ut i att det tredje ståndet tågade iväg och låste in sig i en
tennishall (”Bollhus”) och lovade, man avlade en ed, att inte komma ut förrän man
hade skrivit en ny, jämlikare konstitution. Denna händelse kallar man för ”Eden i
Bollhuset”.
Eden i Bollhuset - 1789
Fråga 31: Varför blev det bråk när riksdagen samlades?
Fråga 32: Vad innebar ”Eden i bollhuset?”
Sidan 13 av 22
Revolutionen
Bastiljen stormas
Bråket i riksdagen spred sig till Paris gator. Kungen kallade på soldater för att
lugna ner stämningen. Folket i Paris blev rädda och började söka efter vapen.
Bastiljen var en gammal borg som hade gjorts om till fängelse. Befälhavaren där
var orolig. Han hade bara lite mer än 100 soldater att försvara sig med. I flera
dagar hade han nervöst tittat ner på gatorna runt borgen.
Allt fler parisare tittade misstänksamt tillbaka. Rykten berättade att fångar
trängdes i fånghålorna. Borgen sades också vara full med soldater och vapen.
Beväpnade till tänderna väntade soldaterna på att få anfalla obeväpnade parisare.
Den 14 juli 1789 fylldes Paris gator med människor. De letade efter vapen. En stor
grupp drog till Bastiljen. Befälhavaren gick med på att förhandla. Han lovade att
soldaterna inte skulle skjuta.
Men befälhavaren hade gjort ett misstag. Han hade dragit tillbaka soldaterna till
den inre borgen. Ingen försvarade de yttre murarna. Parisarna strömmade in.
Befälhavaren fick se upproriska parisare fylla borggården. Han gjorde sitt andra
misstag. Soldaterna fick order att skjuta. Flera parisare föll. Det gjorde folkmassan
ännu mer rasande.
Plötsligt dök några soldater upp mitt i den rasande folkmassan. Soldaterna
ställde sig på de upproriskas sida. De riktade sina kanoner mot borgens inre portar.
Befälhavaren gjorde nu sitt sista misstag. Han öppnade portarna mot löftet att gå
Sidan 14 av 22
fri. Det kostade honom livet. Hans huvud höggs av och sattes på en stång. Folket
jublade när det höjdes i luften.
Bastillien var erövrad. Folket befriade fångarna. De var bara sju: fyra som
tillverkat falska mynt, en adelsman och två sinnessjuka. Det fanns nästan inga
vapen.
Den franska revolutionen hade börjat!
Fråga 33: Vad var Bastiljen för något?
Fråga 34: Varför var det oroligt i Paris?
Fråga 35: Varför stormade man Bastiljen?
Uppror på landsbygden
Nyheten om Bastiljens fall spred sig till landsbygden. Många kände först skräck
vid tanken på uppror. Men skräcken försvann. Runt omkring i landet följde nu
folket parisarnas exempel. Slott brändes. Adelsmän blev ihjälslagna. Andra flydde.
Jublande bönder förstörde alla papper som visade vad de skulle betala i skatt och
avgifter.
Adeln och prästerna kände sig mycket hotade av oroligheterna i landet. Det fick
dem att avstå från sina förmåner. I bollhuset svor man den heliga eden – man
skulle inte ge upp innan man skrivit en ny jämlik och rättvis konstitution – en ny
grundlag för Frankrike.
Kungen tvekade men gav efter. Folkmassan jublade. ”Länge leve kungen”,
ropade man. De tre stånden kunde förenas i en enda nationalförsamling. Dess
uppgift var att skaffa fram pengar. Statens kassakista var tom.
Nationalförsamlingen
1789 bildades Nationalförsamlingen och ”Deklarationen om de mänskliga
rättigheterna” antogs vilket innebar att det gamla samhällssystemet och alla
orättvisor skulle bort, adelns makt och förmåner togs bort, alla skulle betala skatt,
alla skulle ha lika rätt till statliga tjänster. Revolutionen fick sitt berömda slagord
”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Hela Frankrike förändrades till en mer ”modern”
stat.
Fråga 36: Vad innebar ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna”?
Fråga 37: Vad blev revolutionens slagord?
Sidan 15 av 22
Kungen försöker fly
Ludvig XVI var ganska populär. Det var inte drottning Marie Antoinette. Hon kom
från Frankrikes fiende Österrike.
1791 beslöt nationalförsamlingen att kungen skulle få vara kvar. Men hans makt
minskade. I juni 1791 flydde han och familjen i skydd av mörkret. De försökte ta
sig ut ur Frankrike, men de upptäcktes. De greps och fördes tillbaka till Paris. Nu
var kungen en fånge i sitt egna palats och Nationalförsamlingen beslutade tillslut
att avskaffa kungamakten helt och hållet.
Kungen avrättas
Kungamakten var avskaffad. Men vad skulle man göra med kungen? Ludvig
hade sökt hjälp utomlands! Gömda brev hittades hos kungen. Han åtalades för
förräderi och dömdes till döden.
En regnig januarimorgon 1793 rullar kärran med kungen fram genom Paris. När
Ludvig XVI kommer fram till giljotinen talar han till folket. ”Fransmän jag dör
oskyldig...” Rösten dränks i ljudet frän trummor. Giljotinen rasslar ner. Huvudet
faller i en korg. Bödeln visar upp det. En del ropar ”Leve friheten! Leve republiken!”
Andra gör korstecknet med tårar i ögonen.
Sidan 16 av 22
Skräckväldet
Avrättningen ledde till en våg av vrede i Europa. Men det struntade
revolutionens ledare i. Nu skulle Frankrike bli större! Man införde värnplikt. Det
var något nytt. Alla unga män måste göra tjänst i armén. Det skulle ge landet stora
arméer.
All oro i landet ledde till att revolutionen utvecklades till skräckvälde. Man
misstänkte att revolutionen hade fiender inom landet också, samtidigt som krigen
pågick. Över 300 000 misstänkta greps och mellan 30 000 och 40 000 avrättades
med giljotinen.
Under skräckväldet var det tre hänsynslösa politiker som var ledare för
revolutionen: Robespierre, Marat och Danton. Samtidigt som det var så oroligt
infördes faktiskt många förbättringar som fattigstöd, obligatorisk och gratis
skolgång till alla.
Marat kom att mördas av en ung kvinna när han låg i sitt badkar. Danton fick
själv stiga till giljotinen. ”Visa upp mitt huvud för folket. Ett sådant huvud ser de
inte var dag” ska han ha sagt. Sommaren 1794 avrättades till slut även
Robespierre. Han hade hotat ledamöter i nationalförsamlingen. Det blev hans fall.
”Skräcken” var slut.
Fråga 38: Vad var ”skräckväldet”?
Fråga 39: Hur dog de tre ledarna för skräckväldet?
Sidan 17 av 22
Konsekvenser
Revolutionens slut
1799 fick Frankrike en ny grundlag
igen. Landet skulle styras av tre ledare.
Napoleon utsåg sig själv till förste ledare.
Många
ledamöter
i
parlamentet
protesterade. Napoleons soldater kastade
ut
dem.
Mindre
envisa
ledamöter
godkände
grundlagen.
Den
franska
revolutionen var slut.
Frankrike en ny kejsare
1804 lät Napoleon kröna sig till kejsare.
Det skedde i katedralen Notre-Dame i
Paris. Påven var med men han fick inte
kröna Napoleon. Det gjorde Napoleon själv - han ville visa vem som stod överst.
Det var nästan inga protester. De flesta fransmän ville ha lugn och fred. På
gatan ropade folket ”Leve kejsaren”. Napoleon var diktator, men han spelade gärna
rollen som revolutionens son.
Ett nytt Frankrike
Med Napoleon kom en ny lagbok. I den slogs det fast att alla fransmän var lika
inför lagen. Ingen grupp skulle ha några förmåner. Alla som kunde skulle betala
skatt. Varje fransman hade rätt att själv välja religion.
Frankrike fick också nya mått och vikter. En meter var tio decimeter. En låda där
alla sidor var en decimeter rymde en liter vatten. Det vattnet vägde ett kilo. Gamla
mått som tum och fot försvann. Det systemet var byggt på människans kropp. Men
människor är olika. Måtten kunde därför variera från plats till plats. De nya måtten
var lika överallt. Europa bytte till ett bra och bekvämt system. Numera har hela
världen bytt till ”the metric system” – utom USA, Liberia och Burma…
Fransmännen - Europas herrar
Napoleon är mest känd som den store krigaren. Som befälhavare var han
skicklig och överlägsen sina motståndare. Under revolutionen hade arméerna med
värnpliktiga räddat Frankrike. Med Napoleon som ledare blev de nu ett hot mot hela
Europa.
Sidan 18 av 22
1810 härskade Frankrike över
nästan hela Europa. Land efter land
blev besegrat. De tvingades ställa sig
på Napoleons sida. Men på havet blev
han aldrig herre. Engelsmännen varför
starka. Det visade de 1805 vid
Trafalgar utanför Spaniens kust. Med
amiral Nelson som ledare besegrade
den engelska flottan den franska.
Frankrike anföll Ryssland. Armén
var 600 000 man stor. Ryssland skulle
bli en munsbit. Det blev inte så.
Ryssarna drog sig bakåt hela tiden. De brände byar, broar, matförråd och sädesfält.
De gjorde det svårt för fransmännen.
Napoleon erövrade Moskva. Han väntade där på att ryssarna skulle be om fred.
Ingen bön korn. Men det gjorde vintern. Fransmännen måste dra sig tillbaka. De
hade ont om mat. Under återtåget förintades nästan hela den stora armén.
Napoleon besegras
Brittiska, tyska, österrikiska och ryska trupper gick samman mot Napoleon. 1813
besegrade de honom vid Leipzig. Napoleon sändes till ön Elba i Medelhavet. Men
han lyckades ta sig tillbaka till Frankrike. Där satte han upp en ny armé. 1815 kom
det avgörande nederlaget. Napoleon besegrades vid Waterloo i nuvarande Belgien.
Han fördes till S:t Helena. Det är en enslig ö ute i Atlanten. Napoleon kom aldrig
mer att hota Europa! Han dog 1821.
Fråga
Fråga
system?
Fråga
Fråga
Fråga
40: Hur kom Napoleon till makten?
41: Man hittade på nya mått och vikter i Frankrike – vad var det för
42: Vad hände vid Trafalgar?
43: Hur gick det i kriget mot Ryssland?
44: Vad hände vid Waterloo?
Viktiga begrepp
Borgare
finansminister
värnplikt
politisk makt
riksdag
giljotinen
adelsmän
biskop
obligatorisk
pamflett
delegater
allmän rösträtt
ståndssamhälle
konstitution
tredje ståndet
Sidan 19 av 22
Sidan 20 av 22
Begrepp
Nybyggare:
Amerikanska
Storbritannien:
____________________________
____________________________
Revolution:
____________________________
Smuggling:
Samhälle:
____________________________
____________________________
Tull:
Bönder:
____________________________
____________________________
Utrikespolitik:
Hantverkare:
____________________________
____________________________
Sjuårskriget:
Plantager:
____________________________
____________________________
Segra:
Makthavare:
____________________________
____________________________
Skatt:
Kung:
____________________________
____________________________
Boston Tea Party:
Påve:
____________________________
____________________________
Hamn:
Kontinent:
____________________________
____________________________
Yrkessoldat:
Koloni:
____________________________
____________________________
George Washington:
Kolonister:
____________________________
____________________________
Anj & Nol
Representant:
____________________________
____________________________
Riksdag:
____________________________
Franska
Biskop:
Hov:
____________________________
____________________________
Delegater:
Borgare:
____________________________
____________________________
Konstitution:
Politisk makt
____________________________
Adelsmän:
____________________________
Värnplikt:
____________________________
Pamflett:
____________________________
Giljotin:
____________________________
Ståndssamhälle:
____________________________
Obligatorisk:
____________________________
Tredje ståndet:
____________________________
Allmän rösträtt:
____________________________
Finansminister:
Sidan 22 av 22