1 (28)
Förvaltande Enhet
Investering, Projekt Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
Diarie-/Upphandlingsnummer
Dokumentnummer
TRV 2014/51433
139547-03-025-2
Handläggare/upprättad av
(projektör)
Granskad (projektör)
Godkänd (projektör)
Uppdragsnummer (projektör)
Caroline Bohlin
Fredrick Marelius
Stefan Eidissen
7500569000
Handläggare namn/sign.
(beställare)
Granskad (beställare)
Godkänd (beställare)
Datum
Christina Odén
Christina Odén
Veronica BergforsRuning
2015-11-26
STOCKHOLMS C - STOCKHOLMS SÖDRA
HYDROLOGI
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET
Rev
Revideringen avser
Datum
Upprättad av
Granskad av
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
2 (28)
INNEHÅLLS FÖRTECKNING
1
INLEDNING............................................................................................................................................... 3
1.1
BAKGRUND ............................................................................................................................................... 3
1.2
HÖJDSYSTEM ............................................................................................................................................. 3
1.3
OMRÅDESBESKRIVNING ............................................................................................................................... 4
1.3.1 Mälaren ............................................................................................................................................. 4
1.3.2 Nuvarande Slussen ............................................................................................................................ 7
1.3.3 Nya Slussen........................................................................................................................................ 7
1.4
BOTTENMATERIAL..................................................................................................................................... 10
1.4.1 Tidigare sedimentprovtagningar ..................................................................................................... 10
1.4.2 Sedimentprovtagning Sweco, 2014 ................................................................................................. 10
1.4.3 Metodik ........................................................................................................................................... 12
1.5
HYDRAULISK MODELL ................................................................................................................................ 12
1.5.1 Inledning .......................................................................................................................................... 12
1.5.2 Beräkningsscenarier ........................................................................................................................ 12
1.5.3 Beräkningsnät ................................................................................................................................. 14
1.5.4 Begränsningar ................................................................................................................................. 15
1.5.5 Randvillkor....................................................................................................................................... 15
1.5.6 Känslighetsanalys ............................................................................................................................ 15
2
RESULTAT .............................................................................................................................................. 17
2.1
SCENARIO 1: SCHAKTARBETE VID MUNKBROHAMNEN ..................................................................................... 17
2.1.1 Spridning ......................................................................................................................................... 17
2.1.2 Avsättning ....................................................................................................................................... 18
2.2
SCENARIO 2: PÅLNINGSARBETE I NORRSTRÖM OCH SÖDERSTRÖM VID CENTRALBRON ............................................ 19
2.2.1 Spridning ......................................................................................................................................... 19
2.2.2 Avsättning ....................................................................................................................................... 22
2.3
KÄNSLIGHETSANALYS ................................................................................................................................. 25
2.3.1 Spridning ......................................................................................................................................... 25
2.3.2 Avsättning ....................................................................................................................................... 25
3
SLUTSATSER ........................................................................................................................................... 26
4
REFERENSER........................................................................................................................................... 28
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
1
INLEDNING
1.1
Bakgrund
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
3 (28)
Järnvägssträckan mellan Stockholms Central och Stockholms södra, den s.k.
Getingmidjan, har nått sin tekniska livslängd och är i behov av upprustning. Som en
av landets mest trafikerade sträckor innebär ett stopp här konsekvenser för hela
Sveriges järnvägstrafik. Efter att Citybanan är färdigställd kommer samtliga
pendeltåg att gå i tunnel mellan Stockholm södra och Tomteboda. Detta innebär att
en stor andel av trafiken förbi Riddarholmen försvinner och en reell möjlighet att
renovera järnvägssträckan framträder. Sweco har, på uppdrag av Trafikverket,
huvudansvaret för planeringen av arbetena. Som en del i detta har en
strömningsutredning utförts för broarna kring Norrström och Söderström i centrala
Stockholm. Syftet med utredningen är att åskådliggöra strömningsförhållanden kring
Centralbron (över Norr- respektive Söderström), vilket utgör underlag inför Ansökan
om Tillstånd om Vattenverksamhet. I och med att även Slussen står inför
omfattande ombyggnationer studeras inom ramen för denna utredning
strömningsförhållandena vid två olika geometrier och flödesscenarier; nuvarande
Slussen samt nya Slussen.
Denna rapport redovisar sedimentspridningsberäkningarna som utfördes inom
ramen av Ansökan om Tillstånd för Vattenverksamhet. Syftet med beräkningarna är
att redovisa risken för spridning av sediment under byggfasen på grund av arbete på
botten (schaktning, pålning, spontning, osv.).
Beräkningarna utfördes med hjälp av den hydrauliska modell som togs fram av
Sweco och som presenteras i detalj i rapport om Strömningsberäkningar [1].
1.2
Höjdsystem
I föreliggande rapport används det geodetiska referenssystemet Sweref 99 18 00 för
plankoordinater och RH2000 som höjdsystem, om inget annat anges.
Mälarens medelvattenyta i fyra väsentliga höjdsystem redovisas i Tabell 1. Mälarens
höjdsystem används i befintlig vattendom och definieras av nivån vid västra
slusströskeln vid Karls Johans Torg. Omräkning till och från RH2000 görs med
samband enligt Tabell 2. Tabellen tolkas på följande sätt: RH2000 [m] – 0,53 m=
RH00 [m].
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
4 (28)
Tabell 1. Karakteristiska vattenstånd i Mälaren (med nuvarande reglering) i fyra olika
höjdsystem. Observera att MHW och MLW är beräknade i en hydrologisk modell av SMHI,
medan övriga nivåer är uppmätta värden [2].
Vattenstånd
RH2000
[m]
Mälarens
höjdsystem
[m]
RH00
[m]
RH70
[m]
Högsta nivå under reglerad tid
(december 2000)
+1,42
+4,73
+0,89
+1,25
Medelhögvatten, MHW*
+1,14
+4,45
+0,61
+0,97
Medelvattennivå, MW
+0,87
+4,18
+0,34
+0,70
Medellågvatten, MLW*
+0,73
+4,04
+0,2
+0,56
Lägsta nivå under reglerad tid
(oktober 1976)
+0,41
+3,72
-0,12
0,24
Tabell 2. Samband mellan fyra olika höjdsystem i förhållande till RH2000 gällande Stockholm.
RH2000
[m]
Mälarens höjdsystem
[m]
RH00 [m]
RH70 [m]
0
+3,31
-0,53
-0,17
1.3
Områdesbeskrivning
1.3.1
Mälaren
Mälaren är Sveriges till ytan tredje största sjö och har ett avrinningsområde på
ca 22 600 km2. De största tillrinnande vattendragen är Eskilstunaån, Arbogaån,
Hedströmmen, Kolbäcksån och Fyrisån.
Mälaren har reglerats sedan 1943 baserat på en dom från 1941. Syftet var att
minska antalet höga vattenstånd, dock ledde detta till för låga vattenstånd och därför
omarbetades domen 1966. Ytterligare justering av vattenhushållningsbestämmelserna har därefter skett genom en vattendom från 1989, denna dom
medförde dock enbart marginella skillnader. Gällande vattendom redovisas i Tabell
3. Mälarens vattenstånd regleras genom att luckor öppnas och stängs i Norrström
(Riksbron och Stallkanalen), Söderström (avtappningskanalen och Karl
Johansslussen) samt Hammarby sluss i Stockholm. Reglering kan även ske i
Södertälje, genom Södertälje sluss och genom en kulvert från slusskanalen till
Maren. Lokalisering av dessa avbördningsanordningar redovisas i Figur 1. Området
som studeras inom ramen för denna utredning är Mälarens utlopp i Saltsjön, se
Figur 2.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
5 (28)
Tabell 3. Mälarens vattendom i korthet. Den i tabellen angivna totala avtappningskapaciteten
från Mälaren anges för de olika avtappningsställena vid högvatten i Mälaren, ca +1,39 m/4,70 m
och havsvattenståndet +0,17 m/3,48 m [1].
Vattenstånd Mälaren [m]
RH2000
[m]
Mälarens
höjdsystem
[m]
0,69-0,74
4,00-4,05
Tätning
<4,10
Samtliga dammluckor och övriga tappställen i
Södertälje och Stockholm stängda (Maren dock
alltid öppen)
0,79-0,89
4,10-4,20
Tappning sker genom Norrström (Riksbron och
Stallkanalsdammarna) för att eftersträva
vattenståndet 4,15 m
>0,89
>4,20
Riksbron och Stallkanalen hålls fullt öppna.
Totalt ca 370 m3/s
>0,94
>4,25
Avtappningskanalen vid Karl Johans torg och
kulvert vid Skanstull öppna. Totalt ca 510 m3/s
>1,19
>4,50
Karl-Johansslussen helt öppen. Totalt ca 650 m3/s
>1,29
>4,60
Avtappning vid slussarna i Hammarby och
Södertälje (70+70 m3/s). Totalt ca 800 m3/s
<0,79
Åtgärd/tappning
Översvämningsriskerna runt Mälaren är idag oacceptabelt stora, vilket beror på att
avbördningskapaciteten är för liten. Det går därmed inte att tappa ut tillräckligt
mycket vatten från Mälaren till havet när tillrinningen är hög. Därför planeras en
ombyggnation av avbördningsanordningarna vid Slussen (avtappningskanalen och
Karl Johansslussen) samt en ökning av kapaciteten i Hammarbykanalen. Högflödet i
december år 2000 orsakade betydande problem i Mälaren och tydliggjorde behovet
av ökad tappningskapacitet. Säkerhetsproblem till följd av höga vattennivåer kan
uppstå t.ex. i Stockholms tunnelsystem och i tunnelbanan.
I och med ombyggnationen kommer Mälarens reglering att behöva modifieras.
Syftet med regleringen är att minska riskerna för översvämningar runt Mälaren,
minska risker för låga vattennivåer samt förhindra saltvatteninträngning. Detta
arbete ingår i Stockholm stads Projekt Slussen, en mycket omfattande
ombyggnation där hela den nuvarande konstruktionen måste ersättas i och med att
den nått sin tekniska livslängd. SMHI har på uppdrag av Stockholms stad föreslagit
en ny regleringsstrategi [2].
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
6 (28)
Figur 1. Mälarens avrinningsområde och dess utlopp. Platser där avbördning sker redovisas
med röda cirklar [2].
Figur 2. Flygbild över Mälarens utlopp i Saltsjön från Riddarfjärden. Avbördningsanordningarna vid Riksbron, Stallkanalen och Slussen (avtappningskanalen och Karl
Johansslussen) visas med röda cirklar.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
1.3.2
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
7 (28)
Nuvarande Slussen
Nuvarande Slussen togs i drift år 1935 med Karl Johansslussen för båttrafik och en
avtappningskanal för reglering av Mälarens vattenstånd. Vid höga vattenflöden
används även Karl Johansslussen för reglering. Karl Johansslussen är ca 120 m
lång och 10 m bred. Den västra slusströskelns nivå är ca -3,3 m och övrig kanalbotten ligger på nivån ca -3,6 m. Avtappningskanalen är ca 10 m bred och har
bottennivån ca -3,3 m.
Beräknad nuvarande avtappningskapacitet för Mälarens avbördningsanordningar
redovisas i Tabell 4. Således är det sammanlagda flödet i Norr- och Söderström
641 m3/s.
Tabell 4. Beräknad nuvarande avtappningskapacitet per utlopp vid fullt öppen lucka och
vattenståndet +1,39 m i Mälaren och +0,17 i Saltsjön. För slussarna i Hammarby och Södertälje
avses maximalt tillåtet flöde enligt vattendom [3].
Utlopp
Flöde [m3/s]
Riksbron
244
Stallkanalen
123
Avtappningskanalen
126
Karl Johansslussen
148
Hammarbyslussen
70
Kulvert Skanstull
(stängningsbar)
7
Södertäljeslussen
70
Kulvert Maren,
Södertälje (ej
stängningsbar)
6
Totalt
794
Flödesfördelning Norr/Söderström
Norrström: 367 m3/s
Söderström: 274 m3/s
Lucknivåerna för öppna luckor i Riksbron och Stallkanalen är -4,1 m respektive 1,72 m (baserat på ritningar erhållna från Stockholms Hamnar). Ingen information
om eventuell renovering av dessa avbördningsanordningar i samband med att
avbördningskapaciteten vid Slussen byggs ut har erhållits. Eftersom samma
tappning anges efter byggnation av nya Slussen har det antagits att ingen
ombyggnad är planerad för Riksbron eller Stallkanalen.
1.3.3
Nya Slussen
Karl Johansslussen kommer att rivas och ersättas med en ny ca 12 m bred
slusskanal med konstant bottennivå ca -4,3 m strax söder om den nuvarande. På
norra sidan om slusskanalen byggs en ca 35 m bred avtappningskanal och på södra
sidan en ca 33 m bred avtappningskanal. Bottennivåer i dessa kanaler planeras bli
ca -4,3 m och -4,8 m uppströms respektive nedströms luckorna (enligt ritningar K1210-00-20000-1001 och K2-330-00-20000-0030 inhämtade från projektdatabasen
IDA).
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
8 (28)
Beräknad framtida avtappningskapacitet för Mälarens avbördningsanordningar
redovisas i Tabell 5.
De två djuphålarna i sjöbottnen uppströms kanalområdet kommer delvis att fyllas ut,
se Figur 3. Djuphålan mellan tunnelbanebron och den nuvarande
undervattensbanken mellan Sjöbergsplan och Kornhamnskajen är ca 19 m djup och
ska fyllas upp till nivån -11,5 m. Djuphålan mellan banken och kanalområdet är ca
15 m djup och avses bli utfylld till nivån ca -4,3 m, dvs. samma nivå som bottnen i
inloppet till avtappningskanalerna och Slussen. Syftet med utfyllnaden av dessa
djuphålor är att få bättre inströmningsförhållanden till Slussen och
avtappningskanalerna. Schakt ska även utföras nedströms tunnelbanebron för att
bereda utrymme för södra avtappningskanalen, se Figur 4. I denna figur redovisas
även de områden där kajlinjen kommer att flyttas ut genom utfyllnad i sjön. Detta
gäller västra Mälarkajen, mellan gatubron över Söderström och tunnelbanebron,
samt Kornhamnskajen.
Det ska även byggas en gång- och cykelbro längs tunnelbanebrons östra sida från
Gamla Stan till Södermalm.
Tabell 5. Beräknad framtida avtappningskapacitet per utlopp vid fullt öppen lucka och
vattenståndet +1,39 m i Mälaren och +0,17 i Saltsjön. För slussarna i Hammarby och Södertälje
avses maximalt tillåtet flöde enligt vattendom [3].
Utlopp
Flöde [m3/s]
Riksbron
244
Stallkanalen
123
Slussen, norra och södra
avtappningskanalen
1222
Slussen, slusskanalen
209
Hammarbyslussen
140
Kulvert Skanstull
(stängningsbar)
7
Södertäljeslussen
70
Kulvert Maren, Södertälje
(ej stängningsbar)
6
Totalt
2021
Flödesfördelning Norr/Söderström
Norrström: 367 m3/s
Söderström: 1431 m3/s
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
9 (28)
Figur 3. Planerade bottenutfyllnader (ljusbrun färg) uppströms Slussen [3].
Figur 4. Plan över schakter (blåmarkering) och utfyllnader (rödmarkering) för nya anslutande
kajer [3].
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
1.4
Bottenmaterial
1.4.1
Tidigare sedimentprovtagningar
2015-11-26
REV.
10 (28)
Våren 2008 utförde Marin Miljöanalys AB sedimentprovtagningar i två delområden
[4]. Det första området utgjordes av Mälaren, från västra sidan av Stora Essingen
via Riddarfjärden österut till Slussen. Provtagningsområdet i Mälaren ses i Figur 5.
Om detta område kan det konstateras att bottensedimentet består av framförallt lera
och lergyttja med inslag av grövre kornstorlekar i några provtagningspunkter.
Figur 5. Sedimentprovtagning i Riddarfjärden. Röda markeringar är insamlade prover och blå
markeringar är ej insamlade prover [4].
1.4.2
Sedimentprovtagning Sweco, 2014
Hösten 2014 utförde Sweco Environment AB sedimentprovtagningar av
bottensediment vid Centralbron vid Norr- respektive Söderström [5]. Det
konstaterades att bottenmaterialet i Norrström består av sand, stenar och block,
medan Söderströms bottenmaterial utgörs av finkornigare material, framförallt lera.
Detta används som underlag för framtagning av lämpligt värde på bottenfriktion.
Platser för sedimentprovtagning (6 provpunkter) inklusive materialbenämningar
redovisas i Figur 6. Siktkurvor för fyra prov redovisas i Figur 7. För sediment från
provpunkterna GS8 och GS10 har siktanalys ej utförts, men benämning har
fastställts till grusig sand respektive siltig sand. Observera att GS7 och GS9 bara
innehåller sandigt material pga. provtagningsmetod (analyserad mängd 200-300 g,
djup ca 0,1 m). Provmängden är inte tillräcklig för att uppfylla kraven enligt aktuell
standard. Information från sediment-provtagning samt observationer tyder på att det
i Norrström förmodligen finns grövre material på bottens yta medan finare fraktioner
kan påträffas i djupare sedimentlager, särskilt i områden med högre
strömningshastigheter (t.ex. under Centralbron).
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
11 (28)
Figur 6. Lokalisering av punkter (röda markeringar) för sedimentprovtagning. T.h. Benämning
sediment från provtagning [5].
Figur 7. Siktkurvor från sedimentprovtagning [5].
Enligt ovanstående siktkurvor har bottenmaterialet som analyserades en
medeldiameter d50 på ca 0,07 mm och 0,4 mm i Söderström respektive Norrström.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
1.4.3
Metodik
1.5
Hydraulisk modell
1.5.1
Inledning
2015-11-26
REV.
12 (28)
Den hydrauliska modellen skapades med programmet TELEMAC och redovisas i
detalj i rapporten Strömningsberäkningar [1].
Modellens batymetri bygger på en terrängmodell som togs fram utifrån ekolodningar
i Riddarfjärden, Söderström, Norrström och Saltsjön. Två olika versioner av
terrängmodellen skapades för att kunna beskriva den nuvarande geometrin samt
framtida geometri med ny utformning av Slussen. Metodiken för att ta fram
terrängmodellen redovisas i detalj i rapporten Strömningsberäkningar [1].
TELEMACs modul SISYPHE beräknar sedimenttransport i två dimensioner
(bottentransport och/eller suspension) för alla typer av material (friktionsmaterial,
kohesiva jordar eller en blandning av dessa) och simulerar förändringarna på botten
till följd av erosion eller avsättning av transporterat material.
Det bör noteras att strömningsförhållandena i Söderström beskrivs bättre i tre
dimensioner på grund av den kraftigt varierande bottengeometrin. Utförda
tvådimensionella spridningsberäkningar i Söderström kan emellertid antas vara
konservativa med hänsyn till spridning nedströms åt eftersom bottensediment sprids
i strömmen vid en medelhastighet som är större än de verkliga bottenhastigheterna
vid broläget. Den simulerade spridningen kan då antas vara större än i ett verkligt
scenario.
1.5.2
Beräkningsscenarier
Arbete kan komma att ske under hela året, vilket innebär att höga flöden kan
förekomma vid arbete på botten. Dessutom kan det inte uteslutas att visst arbete
utförs efter att ombyggnationsarbetet för den nya Slussen är klart.
Spridningsberäkningar har därför utförts i konfigurationen med den nya Slussen och
vid den maximala avtappningskapaciteten.
Två typer av spridningsscenarier har studerats:
Spridning av sediment på grund av schaktningsarbete vid Munkbrohamnen,
Spridning av sediment på grund av pålningsarbete i Norrström och
Söderström vid Centralbron.
Schaktarbete vid Munkbrohamnen
Antaget spridningsscenario baseras på att en grävmaskin schaktar material längs
kajlinjen på en yta av 2 x 50 m och över ett djup av 2 m på 8 timmar, vilket
motsvarar en volym på 200 m3/dag.
Enligt Naturvårdsverket [6] är spillet vid muddring i storleksordningen 0-5% av de
muddrade massorna. Därför har det antagits att 5% av 200 m3, dvs. 10 m3/dag,
släpps ut i Mälaren.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
13 (28)
Utifrån ritningar tillgängliga på projektdatabasen IDA har materialet längs
Munkbrohamnen fastställts till grus. Det har emellertid antagits att materialet består
av sandigt material (likt det som har identifierats i Norrström, prov GS7 och GS9)
och siltigt material (likt det som har identifierats i Söderström, prov GS5 och GS6)
vilket är ett konservativt antagande. Utifrån tillgängliga siktkurvor (se kapitel 1.4.2)
kan medeldiametern uppskattas till 0,07 mm för silt och 0,4 mm för sand. Vidare har
det antagits att varje fraktion utgör 50% av den totala schaktsvolymen.
Utifrån erfarenhet från beräkningar utförda för liknande strömningsförhållanden kan
sanden förväntas avsättas i utsläppspunktens omedelbara närhet. Därför har
spridningsberäkningarna utförts för enbart silt.
Utsläppsvolym av silt motsvarar 5 m3/8 h vilket motsvarar ungefär 0,374 kg/s i snitt
under 8 h. Inget utsläpp sker utanför arbetstid.
Utsläppspunkten är placerad vid
strömningshastigheterna är som högst.
Munkbrohamnens
södra
hörn,
där
Pålningsarbete i Norrström och Söderström vid Centralbron
Antaget spridningsscenario baseras på att fyra stycken pålar grundläggs vid
broläget under 8 h. Pålarna antas ha en diameter på 0,75 m och grundläggs på 2 m
djup vilket innebär att en volym av ca 0,9 m3 ska grävas ur per påle, dvs. totalt ca
3,6 m3 för fyra pålar under en arbetsdag. Vidare har det antagits att 100% av den
utgrävda volymen sprids i strömmen (konservativt antagande).
Utifrån tillgängliga siktkurvor (se kapitel 1.4.2) utgörs bottensedimentet i Norrström
av sandigt material med en medeldiameter av ca 0,4 mm (prov GS7 och GS9).
Finmaterialet (d < 0,06 mm) utgör maximalt ca 20% av volymen. Som nämnts ovan
förväntas endast den finare fraktionen spridas med strömmen, de större partiklarna
(sand och till större grad stenar och block) avsätts i närheten av utsläppspunkten. I
Söderström utgörs bottensedimentet av finmaterial (d50 ≈ 0,07 mm, prov GS5 och
GS6).
Spridningsberäkningarna i Norrström har därför utförts med antagandet att en volym
av siltmaterial på ca 0,72 m3 (20% av 3,6 m3) sprids i strömmen, vilket motsvarar ca
0,05 kg/s under 8h.
Spridningsberäkningarna i Söderström har utförts med antagandet att en volym av
siltmaterial på ca 3,6 m3 sprids i strömmen på 8h, vilket motsvarar ca 0,25 kg/s
under 8h.
Inget utsläpp antas ske utanför arbetstid.
Tre utsläppspunkter har simulerats (två i Norrström, en vid vänster strand och en vid
höger strand, samt en i Söderström). Utsläppspunkterna motsvarar läget där
strömningshastigheterna är som högst.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
1.5.3
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
14 (28)
Beräkningsnät
Använt beräkningsnät motsvarar en mindre omfattande version av den som
skapades för geometrin med den nya Slussen, se rapport Strömningsberäkningar
[1]. Nedströms randen har flyttats uppströms åt i Norrström, till luckornas läge vid
Riksbron och i Stallkanalen. I Söderström ligger den nya randen direkt uppströms
inloppet till de nya avtappningskanalerna. Vidare har även beräkningsnätet
förenklats något kring tunnelbanebron, där bropelare har tagits bort. Syftet var att
undvika områden med stora hastighetsskillnader, vilket tenderar att vara
svårhanterat vid spridningsberäkningarna (luckorna i Norrström utgör gränsen
mellan Mälaren och Saltsjön och ingen avsättning kan rimligtvis förväntas ske i
Slussens avtappningskanaler p.g.a. höga hastigheter).
Modelldomänens utbredning redovisas i Figur 8.
Figur 8. Modelldomän med geometri för nuvarande Slussen med uppströms och nedströms
rand.
Det tvådimensionella beräkningsnätet består av ca 26 700 beräkningsnoder och ca
50 200 element i ett triangulärt s.k. ”flexible mesh”. Beräkningscellernas sidlängd är
ca 1 m kring konstruktionerna vid Slussen samt runt bropelare. I områden där små
cellstorlekar krävs för att batymetrin ska kunna representeras på ett godtagbart sätt,
t.ex. vid Citybanans sänktunnel, kajområden i närheten av de studerade bropelarna,
Stallkanalens och Riksbrons luckor samt vid övriga bottenkonstruktioner har
sidlängden 2 m ansatts. Längs övriga kajområden är sidlängden ca 2-5 m. I
Riddarfjärden varierar sidlängden mellan 10 m längs strandlinjen upp till maximalt
20 m i fjärdens mitt.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
1.5.4
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
15 (28)
Begränsningar
Strömning under kajer beräknas på samma sätt som vid fri vattenyta, dvs.
kajstrukturernas påverkan modelleras ej.
Vattenutbyte med Klara sjö ingår ej, då modellranden går vid Stadshusbron.
I syfte att underlätta beräkningarna har Centralbron och tunnelbanans bro ej
simulerats i beräkningarna. Påverkan på resultat bedöms som försumbar.
Beräkningarna kördes under en simuleringsperiod av 24 h varav 8 h med utsläpp av
material. Redovisade resultat, framför allt avsättningstjockleken, bör därför tolkas
med viss försiktighet vid längre arbetsperioder.
1.5.5
Randvillkor
Applicerade randvillkor redovisas i Tabell 6. Randvillkor vid uppströms rand utgörs
av inflödet till modelldomänen vid givet scenario. Randvillkoren nedströms utgörs av
vattennivåer som har hämtats från den större hydrauliska modellen, se rapport
Strömningsberäkningar [1].
Tabell 6. I modellen applicerade randvillkor.
Randvillkor – geometri nya Slussen
Uppströms
3
Flöde [m /s]
1798 m3/s
Söderström
Norrström
Nivå [m]
Nivå [m]
Avtappningskanal nord: +0,67 m
Lucka Riksbron: +1,31 m
Avtappningskanal syd: +0,59 m
Lucka Stallkanalen: +0,72 m
Slusskanalen: +0,67 m
Applicerade utsläppsrandvillkor:
Norrström:
0,05 kg/s vid norra och södra stranden under 8 h
Söderström:
0,25 kg/s vid Centralbron under 8 h
0,374 kg/s vid Munkbrohamnen under 8 h
Utsläppsmaterialet utgörs av silt. Utsläppsmängden är proportionell mot andel siltigt
material i det befintliga bottenmaterialet, se kapitel 1.5.2.
1.5.6
Känslighetsanalys
En känslighetsanalys utfördes för att jämföra sedimentspridningsutvecklingen
mellan ett högflöde och ett mer normalt flödesscenario. I beräkningen i känslighetsanalysen är inflödet 240 m3/s, vilket är maximal avtappning (med helt öppna luckor) i
Norrström med Mälarens nivå motsvarande MW [1].
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
16 (28)
Lägre vattenföringar vid MW kan inte simuleras i 2D i och med att
spridningsförhållandena vid delvis öppna luckor inte kan tas hänsyn till i modellen.
Med delvis öppna luckor skulle en avsättning uppstå uppström luckorna och detta
kan inte simuleras med tillräckligt god noggrannhet i en 2D-modell.
Vattennivån i Mälaren motsvarar medelvattennivån (+0,87 m). Randvillkoren i
Norrström utgörs av vattennivåer som beräknats med i den större hydrauliska
modellen. Applicerade randvillkor redovisas i Tabell 7.
Tabell 7. I modellen applicerade randvillkor för känslighetsanalysen.
Randvillkor – geometri nya Slussen
Uppströms
Norrström
Flöde [m3/s]
Nivå [m]
Lucka Riksbron: +0,82 m
3
240 m /s
Lucka Stallkanalen: +0,44 m
Applicerat utsläppsrandvillkor i Norrström är 0,05 kg/s vid södra stranden under 8 h.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
17 (28)
2
RESULTAT
2.1
Scenario 1: Schaktarbete vid Munkbrohamnen
2.1.1
Spridning
Den maximala koncentrationsplymen för siltmaterial vid schaktningsarbete vid
Munkbrohamnen redovisas i Figur 9. Koncentrationen minskar snabbt från
utsläppspunkten, och är maximalt ca 0,002 kg/m3 ner till tunnelbanebron.
Koncentrationsplymen koncentreras sedan mot norra stranden och den större delen
av sedimentet avbördas genom Slussens norra avtappningskanal, där
koncentrationen är mindre än 0,001 kg/m3.
Figur 9. Maximal koncentrationsplym för siltmaterial i suspension. Utsläpp från
Munkbrohamnen. Den röda streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
2.1.2
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
18 (28)
Avsättning
Avsättningstjockleken för siltmaterial vid schaktarbete vid Munkbrohamnen
redovisas i Figur 10. Beräkningarna visar att siltmaterialet avsätts i områden med
låga vattenhastigheter, huvudsakligen vid Centralbrons norra ände samt vid viken
som ligger just nedströms Tunnelbanans bro på norra stranden. Med undantag från
utsläppspunkten är den maximala avsättningstjockleken ca 5 mm (Centralbron). I
andra områden är avsättningstjockleken mindre än 1 mm. Den största delen av det
utsläppta materialet transporteras till Saltsjön.
Figur 10. Avsättningstjockleken av siltmaterial. Utsläpp från Munkbrohamnen. Den röda
streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
19 (28)
2.2
Scenario 2: Pålningsarbete i Norrström och Söderström vid
Centralbron
2.2.1
Spridning
Norrström
Den maximala koncentrationsplymen för siltmaterial vid pålningsarbete vid
Norrströms norra strand visas i Figur 11. Koncentrationen minskar snabbt från
utsläppspunkten, och är maximalt ca 0,001 kg/m3 mellan Centralbron och Vasabron.
Koncentrationsplymen koncentreras sedan i den norra kanalen mot Riksbron där
koncentrationen har minskat ner till ca 0,0005 kg/m 3. En liten andel av materialet
förs även in i Stallkanalen, dock med låg koncentration (< 0,0001 kg/m3).
Figur 11. Maximal koncentrationsplym för siltmaterial i suspension. Utsläpp från Norrströms
norra strand. Den röda streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
20 (28)
Den maximala koncentrationsplymen för siltmaterial vid pålningsarbete vid
Norrströms södra strand visas i Figur 12. Koncentrationen minskar snabbt från
utsläppspunkten, och är maximalt ca 0,001-0,002 kg/m3 mellan Centralbron och
Vasabron. Koncentrationsplymen koncentreras sedan i Stallkanalen, där
koncentrationen har minskat till ca 0,0005 kg/m3. En liten andel av materialet
transporteras även i den norra kanalen mot Riksbron, dock med låg koncentration
(< 0,0001 kg/m3).
Figur 12. Maximal koncentrationsplym för siltmaterial i suspension. Utsläpp från Norrströms
södra strand. Den röda streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
21 (28)
Söderström
Den maximala koncentrationsplymen för siltmaterial vid pålningsarbete vid
Centralbron visas i Figur 13. Koncentrationen minskar snabbt från utsläppspunkten,
och är maximalt ca 0,002-0,005 kg/m3 mellan Tunnelbanans bro och Slussen.
Koncentrationsplymen koncentreras sedan i Slussens norra avtappningskanal men
sediment transporteras även i andra kanaler, dock med låg koncentration
(< 0,0001 kg/m3).
Figur 13. Maximal koncentrationsplym för siltmaterial i suspension. Utsläpp från Centralbron
(Söderström). Den röda streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
2.2.2
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
22 (28)
Avsättning
Norrström
Avsättningstjockleken för siltmaterial vid pålningsarbete vid Norrströms norra strand
redovisas i Figur 14. Beräkningarna visar att maximal avsättningstjocklek,
undantaget utsläppspunkten, är begränsad (maximalt 0,5 mm) och att siltmaterialet
avsätts i områden med låga vattenhastigheter, huvudsakligen nedströms Vasabrons
pelare samt framför Helgeandsholmen. Den största delen av det utsläppta
materialet transporteras till Saltsjön.
Figur 14. Avsättningstjockleken av siltmaterial. Utsläpp från Norrströms norra strand. Den
röda streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
23 (28)
Avsättningstjockleken för siltmaterial vid pålningsarbete vid Norrströms norra strand
redovisas i Figur 15. Beräkningarna visar att utom vid utsläppspunkten är
avsättningstjockleken begränsad (maximalt 0,5 mm) och att siltmaterialet avsätts i
områden med låga vattenhastigheter, huvudsakligen i Riddarkanalens mynning,
nedströms Vasabrons pelaren samt framför Helgeandsholmen. Den största delen av
det utsläppta materialet transporteras till Saltsjön.
Figur 15. Avsättningstjockleken av siltmaterial. Utsläpp från Norrströms södra strand. Röd
streckad linjen: modellrand.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
24 (28)
Söderström
Avsättningstjockleken för siltmaterial vid pålningsarbete vid Centralbron i
Söderström redovisas i Figur 16. Beräkningarna visar att avsättning av siltmaterialet
huvudsakligen sker i utsläppspunktens omedelbara närhet. Resterande del, vilket
utgör den största volymen av det utsläppta materialet, transporteras till Saltsjön.
Figur 16. Avsättningstjockleken av siltmaterial. Utsläpp från Centralbron (Söderström). Den
röda streckade linjen utgör modellranden.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2.3
Känslighetsanalys
2.3.1
Spridning
2015-11-26
REV.
25 (28)
Vid flödet 240 m3/s är strömningshastigheterna i Norrström av samma
storleksordning som scenario 2, dock något mindre. Detta innebär att
sedimentkoncentrationen också ligger i samma storleksordning, dock något mindre
och med mindre spridning. Koncentrationsplymen i Figur 17 kan jämföras med Figur
12 i scenario 2.
Figur 17. Maximal koncentrationsplym för siltmaterial i suspension vid Q=240 m3/s och
Mälarens vattennivå motsvarande MW. Utsläpp från Centralbron (Norrström).
2.3.2
Avsättning
Vid flödet 240 m3/s är strömningshastigheterna i Norrström av samma
storleksordning som scenario 2, dock något mindre. Detta innebär att
avsättningstjockleken är högre och att avsättning sker över ett något större område.
Andelen material som deponeras inom modelldomänen är ca 4-5 gånger högre
jämfört med scenario 2. Avsättningstjockleken i Figur 18 kan jämföras med Figur 15
i scenario 2.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
26 (28)
Figur 18. Avsättningstjockleken av siltmaterial vid Q=240 m3/s och Mälarens vattennivå
motsvarande MW Utsläpp från Centralbron (Söderström).
3
SLUTSATSER
Denna rapport redovisar sedimentspridningsberäkningarna som utfördes inom
ramen av Ansökan om Tillstånd för Vattenverksamhet. Syftet med beräkningarna är
att redovisa risken för spridning av sediment under byggfasen på grund av arbete på
botten (schaktning, pålning, spontning osv.).
Arbete kan komma att ske under hela året, vilket innebär att höga flöden kan
förekomma vid arbete på botten. Dessutom kan det inte uteslutas att visst arbete
utförs efter att ombyggnationsarbetet för den nya Slussen är klart.
Spridningsberäkningar har därför utförts i konfigurationen med den nya Slussen och
vid den maximala avtappningskapaciteten.
Två typer av spridningsscenarier har studerats:
Spridning av sediment på grund av schaktarbete vid Munkbrohamnen
Spridning av sediment på grund av pålningsarbete i Norrström och
Söderström vid Centralbron
Utifrån utförda sedimentprovtagningar har konservativa antaganden om
sedimentegenskaper och spridningsvolym gjorts för spridningsberäkningarna, se
kapitel 1.5.2. Sandigt material har inte beaktats i beräkningar (erfarenhet av
liknande beräkningar visar att sanden förväntas avsättas i utsläppspunktens
omedelbara närhet). Därför har spridningsberäkningarna utförts för enbart
siltmaterial.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
27 (28)
Simulering av schaktsarbete vid Munkbrohamnen visar att koncentrationen av
suspenderat siltmaterial minskar snabbt från utsläppspunkten, och är maximalt ca
0,002 kg/m3 ner till tunnelbanebron. Beräkningarna visar att siltmaterialet avsätts i
områden med låga vattenhastigheter, huvudsakligen vid Centralbrons norra ände
samt vid viken som ligger just nedströms Tunnelbanans bro på norra stranden. Med
undantag från utsläppspunkten är den maximala avsättningstjockleken ca 5 mm
(Centralbron). Den större delen av det utsläppta sedimentet avbördas genom
Slussens norra avtappningskanal.
Simulering av pålningsarbete i Norrström vid Centralbron (norra och södra strand)
visar att koncentrationen av suspenderat siltmaterial minskar snabbt från
utsläppspunkten, och är maximalt ca 0,001-0,002 kg/m3 mellan Centralbron och
Vasabron. Beräkningarna visar att maximal avsättningstjocklek, undantaget
utsläppspunkten, är begränsad (maximalt 0,5 mm) och att siltmaterialet avsätts i
områden med låga vattenhastigheter, huvudsakligen nedströms Vasabrons pelare, i
Riddarkanalens mynning samt framför Helgeandsholmen. Den största delen av det
utsläppta materialet transporteras till Saltsjön.
Simulering av pålningsarbete i Söderström vid Centralbron visar att koncentrationen
av suspenderat siltmaterial minskar snabbt från utsläppspunkten, och är maximalt
ca 0,002-0,005 kg/m3 mellan Tunnelbanans bro och Slussen. Beräkningarna visar
att avsättning av siltmaterialet huvudsakligen sker i utsläppspunktens omedelbara
närhet. Den större delen av det utsläppta sedimentet avbördas genom Slussens
norra avtappningskanal.
Känslighetsanalysen i Norrström visar att vid lägre flöde (240 m3/s) och Mälarens
vattennivå motsvarande MW minskar både sedimentkoncentrationen och
spridningen medan andelen deponerat material ökar jämfört med scenario 2. Det
bedöms att dessa tendenser framstår tydligare vid lägre flöden. Större avsättning
kan ske strax uppströms luckorna då dessa är delvis eller helt stängda.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
139547-03-025-2
TRAFIKVERKET
Investering, Projekt
Getingmidjan CST-SST
Reinvestering
4
139547 SEDIMENTSPRIDNINGSBERÄKNINGAR
HYDROLOGI
UNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR
VATTENVERKSAMHET
2015-11-26
REV.
28 (28)
REFERENSER
[1] Stockholms C – Stockholms Södra – Hydrologi – 139547 Strömningsberäkningar
– Underlag inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Sweco Energuide AB.
2015-04-17. Uppdragsnummer 7500569000. Dokumentnummer 139547-03-025-1.
[2] Projekt Slussen – Förslag till ny reglering av Mälaren. Rapport nr 2011-64. SMHI,
2011-12-21.
[3] Teknisk beskrivning för vattenverksamhet. Projekt Slussen. Uppdragsnummer
1150640. Sweco Environment/Infrastructure AB, 2011-12-21.
[4] Rapport miljöprovtagning Slussen. Marin Miljöanalys AB, 2008-05-13.
[5] Stockholms C – Stockholms Södra – KM 0+200-2+050 – Miljö – Sediment –
Underlag inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Sweco Environment AB.
2014-12-20. Uppdragsnummer 7500569000. Dokumentnummer 139547-04-061-3.
[6] Miljöeffekter vid muddring och dumpning. Rapport 5999. Naturvårdsverket, 2009.
Utskrivet: 2015-11-24 07:20
