INFORMATION
SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG
VATTENVERKSAMHET
VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND?
Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja
med framgår det av miljöbalken att tillstånd för vattenverksamhet krävs. Det
framgår också av miljöbalken att verksamhetsutövare är skyldiga att känna till
vilka miljökonsekvenser deras verksamhet ger upphov till och att de ska vidta
skyddsåtgärder för att motverka dem. Vidare är verksamhetsutövare skyldiga att
kunna visa att de har rätt att driva sin verksamhet och på det sätt som det bedrivs.
När det gäller dämning eller reglering av sjöar och vattendrag är det vanligt att
olika personer har olika synpunkter på hur hög vattennivån ska vara och hur
mycket vatten som ska gå i vattendraget. I de fall det inte finns någon dom som
bestämmer hur hög och låg vattennivån får vara eller ett lägsta flöde blir det
mycket svårt för tillsynsmyndigheten att utföra sin uppgift. Ett tillstånd klargör
vilka spelregler som finns för alla inblandade. En tillsynsmyndighet som
länsstyrelsen kan i vissa fall ålägga en verksamhetsutövare att vidta
skyddsåtgärder, men när det gäller verksamheter som påverkar miljön eller ett
flertal människor eller andra intressen har lagstiftaren bedömt att en domstol ska
avgöra vad som gäller.
VEM BEVILJAR TILLSTÅND?
Det är Mark- och miljödomstolen som beslutar om ett vattenkraftverk eller
regleringsdamm ska få tillstånd för verksamheten och om anläggningen är laglig.
Innan en ansökan för ett tillstånd lämnas in till domstolen ska den som söker
tillstånd först samråda med länsstyrelsen. Om en verksamhet får tillstånd är det
sedan länsstyrelsens uppgift att kontrollera att villkoren i tillstånden följs.
VARFÖR KOSTAR ETT TILLSTÅND SÅ MYCKET?
Förutom en kvalificerad utredning om verksamhetens miljöpåverkan samt
miljöanpassningar som exempelvis anläggande av vandringsväg för fisk ska den
som söker tillstånd dessutom betala för sin motparts rättegångskostnader.
VARFÖR KAN INTE DET OFFENTLIGA STÅ FÖR KOSTNADERNA VID
EN TILLSTÅNDSPRÖVNING?
Miljöbalken, som beslutats av riksdagen, anger att den som vill utföra en åtgärd
också ska veta vilka konsekvenser den kan leda till, att dessa konsekvenser inte
ska vara för stora samt att den som drar nytta av en åtgärd också ska stå för dess
kostnader. Detta omfattar även kostnader för att undvika att miljön skadas.
1 (6)
2 (6)
Alternativet skulle vara att man antingen får godta att miljön gradvis förstörs,
eller att de åtgärder och utredningar som krävs betalas med skattepengar. Där har
riksdagen kommit fram till att skattebetalare inte ska subventionera
näringsverksamhet, utan att den som tjänar på att åtgärden utförs ska stå för
kostnaden.
OM VI TVINGAS SÖKA TILLSTÅND KOMMER VI INTE KUNNA
FORTSÄTTA BEDRIVA VERKSAMHETEN
Att driva olika typer av verksamheter som exempelvis försäljning av läkemedel
och hantering av explosiva ämnen är verksamheter som lagstiftaren anser
behöver regleras genom tillstånd. Vattenkraftverk är också en sådan verksamhet
som lagstiftaren pekat ut som tillståndspliktig, där olika krav måste uppfyllas.
Länsstyrelserna har pekats ut som den myndighet som ska se till att lagen följs.
En av miljöbalkens grundläggande principer är att den som drar nytta av en
verksamhet också ska stå för dess kostnader.
FINNS DET NÅGON SKILLNAD MELLAN VATTENVERKSAMHET OCH
VATTENANLÄGGNING?
Miljöbalken gör skillnad mellan vattenverksamhet och en vattenanläggning.
Vattenverksamhet är den aktivitet som sker i vattnet, till exempel uppförande
eller ändring av en anläggning, bortledande av vatten för turbindrift och reglering
av vattnet. En vattenanläggning är till exempel när en damm har tillkommit
genom en vattenverksamhet, exempelvis byggande av en fördämning.
När anläggningen anlades eller har byggts till är betydelsefullt när man tittar på
äldre anläggningar. Anläggningar som tillkommit innan 1999 (då miljöbalken
trädde i kraft) och som det inte finns något tillstånd för kan lagligförklaras, det
vill sägas tillståndsprövas enligt den lagstiftning som gällde när anläggningen
byggdes. Det behövs inget tillstånd om anläggning varit i samma skick (i
huvudsak) sedan innan 1882.
När det gäller vattenverksamhet (exempelvis reglering av vattnet) prövas
verksamhet alltid utifrån hur det ser ut vid prövningstillfället och enligt den lag
som gäller vid prövningen, just nu miljöbalken. Finns det dock ett äldre tillstånd
är det detta tillstånd som gäller.
Alla förändringar prövas enligt nu gällande lagstiftning.
Om det inte finns något äldre tillstånd spelar det inte heller någon roll i tillståndsprövningen att verksamheten redan har pågått länge. Här är det alltid nu gällande
lagstiftning som ska användas.
BEDRIVER LÄNSSTYRELSEN SIN TILLSYN UTIFRÅN
VATTENKRAFTSUTREDNINGEN, SOM INTE TRÄTT I KRAFT ÄN?
Vattenverksamhetsutredningen är en statlig utredning från 2013 som föreslår
genomgripande ändringar av lagstiftningen om vattenverksamhet. Utredningen
3 (6)
har ännu inte omvandlats till lagstiftning, och det är inte säkert att den kommer
att göra det.
Länsstyrelses tillsyn utgår från nuvarande lagstiftning samt de prejudicerande
domar som meddelats av Mark- och miljööverdomstolen. Lagtexten som reglerar
vattenverksamhet har ändrats mycket litet sedan miljöbalken trädde i kraft 1999,
men lagtexten är allmänt hållen, samtidigt som det först på senare år, främst
sedan 2012, har kommit vägledande rättsfall som berör tillståndsplikt för
vattenkraft och hur äldre domar och beslut ska bedömas.
VARFÖR VÄNTAR INTE LÄNSSTYRELSEN MED ATT KRÄVA ATT
VERKSAMHETSUTÖVARE SKA SÖKA TILLSTÅND TILLS DEN NYA
LAGSTIFTNINGEN OM FÖRENKLAD PRÖVNING AV
VATTENVERKSAMHET TRÄTT I KRAFT?
Länsstyrelsen känner till att regeringskansliet har arbetat med att ta fram ett nytt
lagförslag om prövning av vattenverksamhet. Förslaget är dock försenat och det
finns inga uppgifter om när det är aktuellt, vad förslaget kommer att innehålla,
eller om det kommer att fastställas av riksdagen. Till dess det finns ett beslut om
att ändra lagen är länsstyrelsen skyldig att utöva sitt tillsynsansvar enligt
nuvarande lag.
HUR PRIORITERAR LÄNSSTYRELSEN SIN TILLSYN?
I Kronobergs län finns ett mycket stort antal dammar, närmare 300 och många av
dem har inte tillstånd. Länsstyrelsen har därför tagit fram en prioriteringsordning
för att bestämma vilka anläggningar som ska komma först. I den mån
Länsstyrelsen har möjlighet att bedriva egeninitierad tillsyn arbetar Länsstyrelsen
för att uppnå så stor nytta som möjligt för miljön. Länsstyrelsen koncentrerar
exempelvis tillsynen för verksamheter som ligger i närheten av och har ett
samband med varandra. För närvarande koncentreras den egeninitierade tillsyn
kring Mörrumsåns avrinningsområde och där i första hand till dess huvudfåra.
De flesta tillsynsärenden görs på grund av klagomål eller orosanmälningar från
allmänheten. Ofta rör dessa klagomål för högt eller lågt vatten i bäckar och sjöar.
MEN ANDRA LÄNSSTYRELSER VÄNTAR JU?
I debatten lyfts att en del länsstyrelser väljer att avvakta med att förelägga
kraftverksägare om att söka tillstånd och att frågan hanteras olika i väntan på ny
lagstiftning. Men i kontakter med andra länsstyrelser framkommer det tydligt att
alla är överens om uppdrag och ambitioner. När det kommer in in klagomål, kan
länsstyrelsen inte välja utan är tvingade att genomföra tillsyn.
VARFÖR HAR INGEN HAFT SYNPUNKTER INNAN?
Många av de vattenanläggningar som finns idag har kommit till under olika
tidsperioder. I många fall har kraftverk ersatt äldre kvarnanläggningar, och gamla
dammvallar med murad sten har ersatts av tätt gjutna betonganläggningar. Det
4 (6)
förekommer att verksamhetsutövare anger att de har drivit sina verksamheter
under många år utan att några myndigheter haft synpunkter på den. Detta kan
mycket väl stämma. Det har de senaste 100 åren varierat vilken myndighet som
har haft tillsyn av vattenkraft och regleringar.
Vanligen har tillsynen baserats på klagomål eller att verksamhetsutövaren
självmant valt att söka tillstånd för att få verksamheten prövad. Där de som
bedrivit verksamheten gjort upp i godo med sina grannar och andra som
påverkats är det vanligt att myndigheter aldrig varit inblandade, och att
verksamheten aldrig blivit prövad.
Länsstyrelsen har under lång tid endast vid ett fåtal tillfällen själva initierat tillsyn.
Det var först 2012, när länsstyrelsen fick riktade medel i ett regeringsuppdrag
som det fanns resurser att bedriva tillsyn.
SKADAR KRAFTVERKSDRIFT VERKLIGEN MILJÖN? ÄR INTE
VATTENKRAFTEN EN VÄLDIGT REN ENERGIKÄLLA?
Vattenkraft är en energikälla som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser. På så
sätt har vattenkraft ur klimatsynpunkt och utsläpp av luftföroreningar många
fördelar gentemot annan energiutvinning. Tyvärr finns det andra sidor av myntet
även med vattenkraft. En stor del av vattenkraften hindrar fiskars naturliga
vandring, genom uppdämning av vatten. Förutom att viktiga strömmande
vattenmiljöer däms upp och hindrar fisk att vandra upp i vattendragen kan fiskar
skadas eller dödas av turbinerna. Med skyddsåtgärder i form av fiskvägar för uppoch nedströmsvandring och fiskanpassade galler kan man dock både utvinna
klimatneutral energi och ha kvar eller återfå ett levandet vattendrag.
Artsammansättningen i dagens vattensystem ser kraftigt annorlunda ut idag
jämfört med innan vattenkraften byggdes ut. Idag dominerar fiskarter som gynnas
av mer stillastående vatten. Man räknar knappt med att arter som öring, ål eller
flodpärlmussla hör hemma eller har en chans att leva i flera av länets vattendrag,
men det finns absolut rimliga förutsättningar för alla dessa hotade arter att
återhämta sig och återigen bli vanliga om det görs miljöanpassningar.
KAN VI INTE BARA ACCEPTERA ATT VATTENDRAGEN SER
ANNORLUNDA UT IDAG JÄMFÖRT MED FÖRR?
Om ett vattendrag är utbyggt med vattenkraft kan det innebära att hela systemet
blir känsligare mot andra yttre störningar som till exempel försurning eller
främmande arter. Då är det inte bara de arter som är direkt beroende av att
vandra som kan få problem utan även mer vanligt förekommande fiskarter.
Dessutom ska Sverige se till att alla vattenförekomster uppnår god ekologisk
status absolut senast 2027, inom ramen för EU:s vattendirektiv. God ekologisk
status innebär för vattendragens del, väldigt förenklat, att det finns en livskraftig
öringstam. Öringens stora betydelse i sammanhanget beror på att den är en så
kallad nyckelart som, om den förekommer, visar på goda livsbetingelser även för
många andra djur och växter i och omkring vattendragen.
5 (6)
VARFÖR SKA ALLA FISKAR VANDRA OCH VARFÖR ÄR DET SÅ DYRT
MED FISKVÄGAR?
Alla fiskar vandrar och har behov av att vandra. Fiskar vandrar upp och ner i
vattendrag, mellan sjöar eller från havet upp i vattendrag bland annat. för att söka
föda och viloplatser, för att fly undan rovfiskar eller för att vandra till sin egen
födelseplats för att leka. Många arter klarar av att fullborda sin livscykel utan att
kunna vandra fritt, medan vissa arter som exempelvis ål, lax och öring är helt
beroende av fria vandringsvägar. Ålen växer upp i sötvatten, men leker i
Sargassohavet, nordost om Kuba och Bahamas, och måste vandra tillbaka dit för
att leka. Laxen lever i havet men leker och växer upp i vattendrag som exempelvis
Mörrumsån. Öringen kan leva både i hav och insjö, men behöver långa
strömmande vattendragssträckor för att leka och därmed fullborda sin livscykel.
Även en öring som lever hela sitt liv i ett vattendrag behöver kunna vandra fritt
för att klara konkurrensen från andra arter.
Att se till att fisken kan vandra förbi ett kraftverk är inte alltid lätt och måste
anpassas till fiskens naturliga vandringsbeteende och kraftverkens utformning.
Fisken söker sig oftast till huvudfåran och hittar inte in i fiskvägar med mindre
flöden än det som går genom turbinen. Fisken har också svårt att hitta om
fiskvägen ligger långt ifrån det huvudsakliga flödet. Att bygga en laxtrappa i
betong på en plats som passar kraftverkets drift och konstruktion snarare än
fisken vandringsbettende är inte en bra lösning, vilket forskning på senare tid har
slagit fast.
KAN EU:S VATTENDIREKTIV LEDA TILL HÅRDARE KRAV FÖR ATT GOD
EKOLOGISK STATUS SKA UPPNÅS?
I Sverige infördes EU:s vattendirektiv i svensk lagstiftning år 2004. Målet är att
alla våra vatten ska ha en god status. Med god status menas att vattnet är rent och
att naturligt förekommande växter och djur mår bra, samt att vattentillgången är
säkrad. Önskad vattenkvalitet regleras genom miljökvalitetsnormer. Vid en
tillståndsprövning får en verksamhet inte godkännas om den påverkar
miljökvalitetsnormen negativt. Av ett förhandsbesked från EU-domstolen 2015
framgår att en stat inte ska lämna tillstånd till en verksamhet som leder till en
försämring av en vattenförekomsts ekologiska status eller kan hindra en
förbättring av den.
GENOM MILJÖANPASSNING KAN VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER
FÖRSTÖRAS
Även om denna risk finns, går det i de allra flesta fall att anpassa miljöåtgärderna
så att även kulturmiljöerna kan bevaras. Det brukar finnas möjlighet att anpassa
en fiskväg både i utförande och i placering. Vattenvårdsfunktionen arbetar
tillsammans med kulturmiljöfunktionen för att minimera ingreppen på
kulturmiljön. Dessutom är kulturmiljö en faktor som tas i beaktande vid
tillståndsprövningar. Problematiken ligger ofta i att tillståndskrav på äldre
vattenanläggningar kan bli mycket kostsamma.
6 (6)
RIVS DAMMEN SÅ KOMMER VATTNET I SJÖN ATT SJUNKA MED TVÅ
METER
Även om dammar rivs kommer vattennivån troligen inte att påverkas mer än
lokalt, då utrivningar av dammar ofta kombineras med att äldre klackar i utloppen
återställs.
OM DAMMAR RIVS UT BLIR DET VANLIGARE MED
ÖVERSVÄMNINGAR?
Större dammar har en god förmåga att magasinera mycket stora mängder vatten
och kan därför komma att spela en viktig roll i framtida klimatförändring. En
mindre damm har dock endast en liten påverkan på hela vattensystemets naturliga
magasineringsförmåga vilket innebär att det inte är troligt att en förändring eller
återställning skulle innebära någon större påverkan på systemet i stort.
HUR SER LÄNSSTYRELSEN PÅ ATT EN DEL DAMMAR OCH
KRAFTVERK KAN BEHÖVA RIVAS UT?
Vi, vill såklart inte att några dammar och kraftverks ska behöva rivas ut. Däremot
är det vår uppgift att arbeta för att alla anläggningar miljöanpassas och att de
tillståndsprövas.
