Samordnad individuell plan (SIP)
Välkommen!
Sarah Wahlström
Processledare regionala Västbus
Målsättning
Att sätta SIP i ett enkelt och begripligt sammanhang och
förmedla en praktisk samverkanskompetens som svarar på:
•
•
•
•
Vad behöver jag veta?
Hur går jag tillväga?
När ska respektive kan jag samverka med SIP som verktyg?
Och den kanske viktigaste frågan, varför ska jag samverka?
Utbildningsinnehåll
Processflöde: innan-under-efter mötet
Kort bakgrund
Uppföljning
Lagstiftning
Värderingar
Brukarfokus
SKL och deras
arbete med SIP
Regionala
rekommendationer
Utvärdering
Avslut
Sammanfattning
Den röda tråden (kort bakgrund)
Regeringen prioriterar 2012-2016 nationella satsningar (PRIO) för att
förebygga psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för
personer med psykisk ohälsa.
Den övergripande målsättningen är:
• En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg
av god kvalitet.
• Tillgång till arbete och anpassad sysselsättning.
• Möjlighet till delaktighet och inflytande.
•
Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik
är ett prioriterat område. Flera insatser rör dock också en bredare
målgrupp (ex. kunskapsstöd, kompetensutveckling och
kvalitetsarbete samt bemötande, delaktighet och inflytande).
•
Samverkan mellan huvudmän är sedan tidigare en tydlig,
identifierad brist. Tidigare satsning 2007-2011 ledde till förändring i
lagstiftningen.
forts. Den röda tråden
Detta angreps både strukturell och individuell nivå i
lagstiftningen:
• ”Kommuner och landsting skall ingå överenskommelser
om samarbetet kring personer med psykisk
funktionsnedsättning (8a § HSL samt 5 kap. 8a §SoL)
• Dessutom ska landsting och kommuner, tillsammans med
patient och närstående, upprätta en individuell plan
när det behövs för att den enskilde ska få sina behov av
hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda (3 f § HSL
samt 2 kap. 7 § SoL)
• Men… Myndigheter har också en allmän skyldighet att
samverka enligt 6 § förvaltningslagen. Varje myndighet ska
lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna
verksamheten.
Beröringspunkter?
Delmål av PRIO-satsningen som ni i detta sammanhang
kan ha berörts av:
• Öka sysselsättningsgraden för personer med psykisk
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
• Ett mer varierat utbud av verksamheter med meningsfull
sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
SKL och deras arbete med SIP
• Gällande vuxna med psykiska/psykiatriska behov skrevs
samverkansavtal på lokal nivå och modeller likt Vård- och
stödsamordning/Case Manegement, IP och FACT utvecklades
för att väva samman brukardelaktighet och samordnade
planer till ett ”paket”
• SIP för barn och unga aktualiserades inte i det tidiga skedet,
därför tillkom Psynkprojektet, synkronisering av insatser psykisk hälsa barn och unga
http://www.psynk.se/barnibehovavsammansattstod/samord
nadindividuellplan.1968.html
• Ny hemsida för SIP gällande vuxna: http://i-nod.se/sip/
Inom VG-regionen
• Ett pågående arbete sker, där det har skapats ett
handledningsdokument, en SIP-mall och kommer
samtyckesblankett samt information till brukare och
professionen under våren
• Finns ett material för barn och unga med sammansatta behov,
Västbus.
Men det viktiga är inte blanketterna!
Samordnad individuell plan
• Nationell lagstiftning som gäller kommun och landsting
samt privata utförare
• Reglerar samverkan för samtliga målgrupper i behov av
samordnade insatser för att få sina behov tillgodosedda.
• SIP är ett aktuellt verktyg när:
det behövs kompetens från flera verksamheter
samordning efterfrågas
ansvarsfördelning behöver klargöras
det är svårt att få kontakt med olika parter
insatser behöver ges samtidigt eller i särskild
ordningsföljd
SIP –när, hur och vad?
• Samtycke skall inhämtas
• Processen ska inledas utan dröjsmål
• Planen skall upprättas tillsammans med den
enskilda/närstående
Av planen ska framgå:
1. vilka insatser som behövs,
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen
eller landstinget, och
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande
ansvaret för planen.
SIP –ska eller kan?
• Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten skall initiera till
SIP men alla kan använda sig av SIP som verktyg så fort
man ser ett behov som den egna verksamheten ensamt ej
kan tillgodose.
Däremot har ersättningen från SKL (de s.k. Prio-medlena
enbart genererats till Hälso- och sjukvården samt
socialtjänsten som upprättat SIP i syfte att stimulera
skrivandet av SIP)
• Andra aktörer som kan vara inbjudna till SIP-möten är
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kriminalvården,
frivården, gode män, förvaltare, personligt ombud m.fl.
Varför samverka?
BUP
Ungdomsverksamhet
Fritidsgårdar
Elevhälsa
Primärvård
SiS
Tandvård
Socialtjänst
MHV
Öppenförskola
Ungdomsmott
BVC
Vuxenpsykiatri
HVB
Polis
Skola
Frivilligorganisationer
Varför samverka?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ger möjlighet till ömsesidigt lärande och överföring av goda
exempel
Ökad gemensam kompetens
Delade kostnader och risker
Hanterar konflikter och konkurrens
(Kan vara) Tidsbesparande och leda till en effektivisering
Tidigt upptäckt av utsatta barn
Samhällsekonomiska vinster
Ger bättre och mer kvalificerade insatser
Arbetet underlättas och blir mindre psykiskt påfrestande
Det bidrar till en helhetssyn av brukaren och dess situation
Samverkan är det enda sättet att hantera komplexa problem
Men det viktigaste av allt, brukare får rätt hjälp i rätt tid.
Lite perspektiv
• Fler än 12 procent i varje årskull av barn och unga hamnar utanför samhället.
• Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15
miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård,
rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster
under de personernas vuxna liv.
• Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder.
• Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges
statsskuld!
• Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att
hamna i utanförskap inte ska göra det. Dessutom är kostnaden för
förebyggande åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Trots
det drar många kommuner och landsting ner på sin förebyggande
verksamhet.
Källa: Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog
Kärt barn, många nivåer…
Samverkan - ett medvetet val där verksamheter, organisationer
enats om att organisera sig så att det blir möjligt att arbeta
tillsammans för ett gemensamt mål.
Samarbete – gemensamt bedrivet arbete som gäller en
avgränsad uppgift
Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för
att erhålla högre kvalitet och större effektivitet
Samråd - överläggning för att om möjligt enas om ett
gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt
Samsyn – ser på samma sätt, gemensam värdegrund
Hur ser det ut hos er?
Ambitionsnivåer för samverkan
En yrkesgrupp kallas in för att ge råd och stöd i arbetet (låg
ambitionsnivå)
• På ett strukturerat sätt koordinera sina insatser så att de
”adderas” till varandra för att uppnå bästa möjliga resultat
(något högre ambitionsnivå) Ex. Västbus
• De samverkande skapar nya arbetsformer/grupper för ett
gemensamt arbete gällande en klart avgränsad fråga/projekt
(hög ambitionsnivå) Ex. samverkansorganisationen
• Två eller flera verksamheter slås samman t ex MiniMaria
(den mest ambitiösa nivån)
•
Varför är det så svårt?
• Samverkan bygger på eldsjälar och personliga relationer
• Samverkan måste hela tiden underhållas, det sker inte av
sig självt
• Verksamheter utvecklas i olika takt och står inför olika
interna processer som kan försvåra
• Verksamheter har olika kulturer
• Kunskap saknas om uppdrag och förutsättningar
• Samverkan finns inte alltid beskrivet i uppdraget utan
kan vara beroende av projektmedel eller
annan stimulans. Det har inte blivit en
självklar del av vårt arbetssätt ännu.
• Resurser saknas, det ska rymmas i tjänsten
Att tänka på inför mötet
•
Antalet på mötet, deltagare, plats och tid vilket kan försvåra/underlätta
medverkan.
•
Tydliga frågeställningar redan i kallelsen så andra verksamheter kan förbereda
sig.
•
Behövs flera möten? Ex. ett förberedande möte för att t.ex. klargöra
kostnadsfrågor mellan verksamheter eller behov av att klargörande kring
sekretessen gentemot brukaren, vad jag kan/får säga på mötet?
•
Vem ska och bör leda mötet? Vilka resurser finns, nätverkslag eller dylikt?
•
Vilket mandat har jag att fatta beslut och är det förankrat hos min chef?
•
Hur kan jag tillvarata brukarens röst på bästa sätt? Samtal? Förmöte?
•
Beakta barnperspektivet, hur kan barnet/ungdomen göra sin röst hörd på mötet
om hen inte medverkar?
Slutsatser av forskningsstudie: barn och ungdomars
erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den
sociala barnavården
Kurator
Repuls
Rektor
lärare
städerska
Rektor
lärare
Socialsekreterare
Kontaktperson
Socialsekreterare
Barn
Ungdom
Kontaktperson
Elev-
Barn
Ungdom
Elev-
assistent
Bup
psykolog
assistent
Ungdoms
stödjare
Bup
psykolog
Ungdoms
stödjare
Fält
assistent
”Hjälparnas” professionella
nätverkskarta över
samarbetspartners
Den unges professionella
nätverkskarta över vilka som
”hjälper” till
Att tänka på under mötet
•
Utse en huvudansvarig för SIP, lagkrav
•
Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet
brukaren så att det ej blir ett ”professionernas möte”
•
Varje verksamhetsföreträdare ansvarar för sin egen
dokumentation i respektive verksamhet (journal,
åtgärdsplan, vårdplan).
•
Mötet dokumenteras i den samordnade individuella
planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges.
SIP är brukarens dokument.
•
Boka nytt möte vid sittande bord
Mål, uppföljning och avslut
Samverkan sker i olika former, med olika verksamheter,
yrkeskategorier och med olika syften. Vi får dock aldrig glömma
att samverkan är ett medel för att uppnå en bättre
situation för brukaren.
Så hur vet vi om det blivit bättre?
Mål och uppföljning
•
Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta)
•
Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste
uppleva fördelar för att vara motiverade att delta.
•
Våga testa och utvärdera, bättre göra något än inget.
•
Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår
ibland utan att det gör någon skillnad.
•
Förändring tar tid.
Avslut
• Den samordnade individuella planen avslutas när målen är
uppfyllda, när brukaren inte längre har behov av samordnade
insatser eller genom att samtycke dras tillbaka.
• Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte
och med samtycke av brukaren
• Dokumentera att planen avslutas.
• Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner.
Utvärdera
Hur kan vi bli bättre? Och vill vi bli bättre?
Ett gott exempel:
Vid utvärdering efter möten i Vänersborg (professionella
samt brukare, föräldrar och unga över 13 år) är det främsta
utvecklingsområdet brist på delaktighet och inflytande
(brukare).
Det är inte unikt och något vi behöver bli bättre på!
Hur ska vi annars kunna nå framgång?
Vi behöver brukarnas hjälp!
Priokraven inför 2015 har lyft brukarperspektivet ännu tydligare genom att
innefatta detta som grundkrav för fortsatt
ersättning.
”Patienter, brukare och anhörigas inflytande och
delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur
deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas,
följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling”
http://sipkollen.se/
Sammanfattningsvis
• Ser du att en brukare har behov av resurser/insatser
utanför din egna verksamhet –kalla till möte
• Inhämta samtycke, förbered gemensamt och kalla till
möte
• Dokumentera i en SIP
• Följ upp så länge behov finns, avsluta annars
• Det finns en samverkansstruktur som stödjer arbetet,
använd den!
• Våga utvärdera!
Frågor? Tankar? Synpunkter?
Tack för mig
