Samverkansutbildning barn och unga
Sarah Wahlström, processledare regionala Västbus
Välkommen!
Målsättning
Att samtlig personal oberoende av yrkeskategori eller verksamhet
som kommer i kontakt med barn och unga ska få en fördjupad,
praktisk samverkanskompetens som svarar på:
• Vad behöver jag veta?
• Hur går jag tillväga?
• När ska jag samverka och på vilket sätt?
• Och den kanske viktigaste frågan, varför ska jag samverka?
En liten förändring…
• Sarah: praktisk samverkanskompetens -om
lagstiftning, Västbus, SIP, tidiga insatser och
praktiska tips under processen
• Annas utvärdering: Västbus
–hur funkar det?
• Vad har vi gjort? Vad nytt?
• Tillfälle för frågor och dialog
Utbildningsinnehåll
Innan-under-efter mötet
Lagstifning
HSL, SoL, SIP,
Skollagen mm
Tidiga insatser
Regionala riktlinjer
Västbus
Värderingar
Brukarfokus
Organisering/ansvar
S Älvsborg
Uppföljning
Utvärdering
Avslut
Sammanfattning
Varför gör vi det och för vem?
Filmklipp
Den röda tråden (kort bakgrund)
Regeringen prioriterar 2012-2016 nationella satsningar
(PRIO) för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra
vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa.
Barn och unga är ett prioriterat område.
Samverkan mellan huvudmän en tydlig, identifierad brist.
Tidigare satsning 2007-2011 ledde till förändring i
lagstiftningen.
”Kommuner och landsting skall ingå överenskommelser om
samarbetet kring personer med psykisk funktionsnedsättning.
Dessutom ska landsting och kommuner, tillsammans med patient
och närstående, upprätta en individuell plan när det behövs för
att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och
socialtjänst tillgodosedda.
Lagstiftning som berör samverkan
• All skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 § skollagen.
Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den
som är anställd i verksamheten.
• Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 §
förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp
inom ramen för den egna verksamheten.
• Socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården är skyldiga att
samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5
kap. 1 § a SoL, 29 kap. 13 § skollagen, 2 § hälso- och sjukvårdslagen och
6 kap. 5 § polislagen.
• Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till
stånd.
• Enligt 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL skall kommun och landsting skall
upprätta en samordnad individuell plan, om den enskilde har behov
av insatser från båda huvudmännen.
Samordnad individuell plan
• Nationell lagstiftning som gäller kommun och landsting
samt privata utförare
• Reglerar samverkan för samtliga målgrupper i behov av
samordnade insatser för att få sina behov tillgodosedda.
• SIP är ett aktuellt verktyg när:
det behövs kompetens från flera verksamheter
samordning efterfrågas
ansvarsfördelning behöver klargöras
det är svårt att få kontakt med olika parter
insatser behöver ges samtidigt eller i särskild
ordningsföljd
SIP –när, hur och vad?
•
•
•
•
Den som ser behovet/brukaren initierar
Samtycke skall inhämtas
Processen ska inledas utan dröjsmål
Planen skall upprättas tillsammans med den
enskilda/närstående
Av planen ska framgå:
1. vilka insatser som behövs,
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen
eller landstinget, och
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande
ansvaret för planen.
Västbus
• Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och
regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk,
psykiatrisk och social problematik
• Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga
• Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta
behov och behov av samordning.
• Är ett verktyg vid tidiga och förebyggande insatser. ”Inom
målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och
därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas
med resurser utifrån sina behov.
• Riktlinjerna innehåller både en överenskommelse om samverkan kring
den enskilda barnet, värderingar om brukarfokus, struktur för
organisering av arbetet (styrgrupper) samt olika blankettstöd
Västbus –när, hur och vad?
• När någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och
familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten är
Västbusmöte aktuellt.
• Verksamhetsföreträdare och familjen bedömer tillsammans
behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som
kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla
till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall
bjudas in.
• Samtycke skall inhämtas och formell kallelse skickas.
• Kallelse till möte innebär att verksamhet skall medverka inom 3v
och SIP skall upprättas tillsammans med den enskilde/närstående.
• Innebär skyldighet att medverka till uppföljning och avvikelserapportering när det inte fungerar
http://epi.vgregion.se/vastbus
Skillnader mellan SIP och Västbus
SIP
• Nationell lagstiftning
• Gäller alla målgrupper
• Gäller två huvudmän
• Ingen formell tidsgräns,
”utan dröjsmål”, 3v i VG
• Verksamhet kan neka till
medverkan, skall dock
motiveras
Västbus
• Regional överenskommelse
• Gäller specifik målgrupp
• Gäller huvudmän samt
skolan som jämställd aktör
• Tre veckor
• Verksamhet kan EJ neka till
medverkan
Generell men ngt ”svagare”
ansvar
Mer specifik men starkare
ansvar
Likheter mellan SIP och Västbus
•
•
•
•
•
•
•
Fånga upp behovet tidigt
Få en gemensam helhetsbild
Avlasta familjen från informationsbördan
Klargöra barnet och familjens resurser samt behov
Koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvaret för dem
Sätta tydliga mål och följa upp dem
Öka brukarens inflytande över sin vård
Sugrör inom stuprör
Barns behov
Specialist insatser
Vi samlas kring enskilda barn
med komplexa behov
Förebyggande/tidiga insatser
Vi möts kring riskgrupper och
enskilda
barn med risk för…..
Generella/ tidiga insatser
Vi ser och möts kring enskilda
barn med risk
V
Ä
S
T
B
U
S
Barn och
unga
2-3% av barnen
är under någon
period behov av
mer omfattande
insatser
20-30% av
barnen är i
behov av
särskilt stöd
Barn och ungdomar tillhör våra verksamheter men kan ha behov
av ytterligare hjälp eller stöd i perioder. De är allas vårt ansvar
att uppmärksamma och hjälpa dem.
Varför samverka?
BUP
Ungdomsverksamhet
Fritidsgårdar
Elevhälsa
Primärvård
SiS
Tandvård
Socialtjänst
MHV
Öppenförskola
Ungdomsmott
BVC
Vuxenpsykiatri
HVB
Polis
Skola
Frivilligorganisationer
Lite perspektiv
• Fler än 12 procent i varje årskull av barn och unga hamnar utanför samhället.
• Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15
miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård,
rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster
under de personernas vuxna liv.
• Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder.
• Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges
statsskuld!
• Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att
hamna i utanförskap inte ska göra det. Dessutom är kostnaden för
förebyggande åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Trots
det drar många kommuner och landsting ner på sin förebyggande
verksamhet.
Källa: Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog
Varför samverka?
• Ger möjlighet till ömsesidigt lärande och överföring av goda
exempel
• Ökad gemensam kompetens
• Delade kostnader och risker
• Hanterar konflikter och konkurrens
• (Kan vara) Tidsbesparande och leda till en effektivisering
• Tidigt upptäckt av utsatta barn
• Samhällsekonomiska vinster
• Ger bättre och mer kvalificerade insatser
• Arbetet underlättas och blir mindre psykiskt påfrestande
• Det bidrar till en helhetssyn av brukaren och dess situation
Samverkan är det enda sättet att hantera komplexa problem
Men det viktigaste av allt, att barn och unga får rätt hjälp i
rätt tid.
Kärt barn, många nivåer…
Samverkan - ett medvetet val där verksamheter, organisationer
enats om att organisera sig så att det blir möjligt att arbeta
tillsammans för ett gemensamt mål.
Samarbete – gemensamt bedrivet arbete som gäller en
avgränsad uppgift
Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för
att erhålla högre kvalitet och större effektivitet
Samråd - överläggning för att om möjligt enas om ett
gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt
Samsyn – ser på samma sätt, gemensam värdegrund
Hur ser det ut hos er?
Ambitionsnivåer för samverkan
En yrkesgrupp kallas in för att ge råd och stöd i arbetet (låg
ambitionsnivå)
• På ett strukturerat sätt koordinera sina insatser så att de
”adderas” till varandra för att uppnå bästa möjliga resultat
(något högre ambitionsnivå) Ex. Västbus
• De samverkande skapar nya arbetsformer/grupper för ett
gemensamt arbete gällande en klart avgränsad fråga/projekt
(hög ambitionsnivå) Ex. samverkansorganisationen
• Två eller flera verksamheter slås samman t ex MiniMaria
(den mest ambitiösa nivån)
•
Varför är det så svårt?
• Samverkan bygger på eldsjälar och personliga relationer
• Samverkan måste hela tiden underhållas, det sker inte av
sig självt
• Verksamheter utvecklas i olika takt och står inför olika
interna processer som kan försvåra
• Verksamheter har olika kulturer
• Kunskap saknas om uppdrag och förutsättningar
• Samverkan finns inte alltid beskrivet i uppdraget utan
kan vara beroende av projektmedel eller
annan stimulans. Det har inte blivit en
självklar del av vårt arbetssätt ännu.
Att tänka på inför mötet
•
Antalet på mötet, deltagare, plats och tid vilket kan försvåra/underlätta
medverkan.
•
Tydliga frågeställningar redan i kallelsen så andra verksamheter kan förbereda
sig.
•
Behövs flera möten? Ex. ett förberedande möte för att t.ex. klargöra
kostnadsfrågor mellan verksamheter eller behov av att klargörande kring
sekretessen gentemot familjen, vad jag kan/får säga på mötet?
•
Vem ska och bör leda mötet? Vilka resurser finns, nätverkslag eller dylikt?
•
Vilket mandat har jag att fatta beslut och är det förankrat hos min chef?
•
Hur kan jag tillvarata brukarens röst på bästa sätt? Samtal? Förmöte?
•
Beakta barnperspektivet, hur kan barnet/ungdomen göra sin röst hörd på mötet
om hen inte medverkar?
Slutsatser av forskningsstudie: barn och ungdomars
erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den
sociala barnavården
Kurator
Repuls
Rektor
lärare
städerska
Rektor
lärare
Socialsekreterare
Kontaktperson
Socialsekreterare
Barn
Ungdom
Kontaktperson
Elev-
Barn
Ungdom
Elev-
assistent
Bup
psykolog
assistent
Ungdoms
stödjare
Bup
psykolog
Ungdoms
stödjare
Fält
assistent
”Hjälparnas” professionella
nätverkskarta över
samarbetspartners
Den unges professionella
nätverkskarta över vilka som
”hjälper” till
Att tänka på under mötet
•
Utse en huvudansvarig för SIP, lagkrav
•
Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet
familjen så att det ej blir ett ”professionernas möte”
•
Varje verksamhetsföreträdare ansvarar för sin egen
dokumentation i respektive verksamhet (journal,
åtgärdsplan, vårdplan).
•
Mötet dokumenteras i den samordnade individuella
planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges.
SIP är brukarens dokument. Barnets plan
•
Boka nytt möte vid sittande bord
Mål, uppföljning och avslut
Samverkan sker i olika former, med olika verksamheter,
yrkeskategorier och med olika syften. Vi får dock aldrig glömma
att samverkan är ett medel för att uppnå en bättre
situation för barnet/ familjen.
Så hur vet vi om det blivit bättre?
Mål och uppföljning
•
Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta)
•
Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste
uppleva fördelar för att vara motiverade att delta.
•
Våga testa och utvärdera, bättre göra något än inget.
•
Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår
ibland utan att det gör någon skillnad.
•
Förändring tar tid.
Avslut
• Den samordnade individuella planen avslutas när målen är
uppfyllda, när barnet/ungdomen inte längre har behov av
samordnade insatser eller genom att samtycke dras tillbaka.
• Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte
och med samtycke av familjen samt den unge.
• Dokumentera att planen avslutas.
• Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner.
Utvärdera
Hur kan vi bli bättre? Och vill vi bli bättre?
Ett gott exempel:
Vid utvärdering efter möten i Vänersborg (professionella
samt brukare, föräldrar och unga över 13 år) är det främsta
utvecklingsområdet brist på delaktighet och inflytande
(brukare).
Det är inte unikt och något vi behöver bli bättre på!
Hur ska vi annars kunna nå framgång?
Vi behöver brukarnas hjälp!
Priokraven inför 2015 har lyft brukarperspektivet ännu tydligare genom att
innefatta detta som grundkrav för fortsatt
ersättning.
”Patienter, brukare och anhörigas inflytande och
delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur
deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas,
följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling”
Sammanfattningsvis
• Ser du att en brukare har behov av resurser/insatser utanför
din egna verksamhet –kalla till möte
• Är det en brukare med sammansatta psykisk, psykiatriska och
sociala behov –använd Västbus material
• Är det en brukare med andra behov –använd SIP
• Inhämta samtycke, förbered gemensamt och kalla till möte
• Dokumentera i en SIP
• Följ upp så länge behov finns, avsluta annars
• Det finns en samverkansstruktur som stödjer arbetet, använd
den!
• Våga utvärdera!
Läs mer
Vårdsamverkan i Södra Älvsborg
http://narvardssamverkan-sodraalvsborg.vgregion.se/sv/Narvardssamverkan-Sodra-Alvsborg/
Västbus hemsida (uppdaterad och aktuell)
http://epi.vgregion.se/vastbus
SKL/Psynk om SIP
http://www.psynk.se/
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/
Vad vi gjort hittills…
Aktualiserat, uppdaterat och förenklat hemsidan
Utvärderat, uppdaterat, testat och reviderat samtliga
blanketter (kallelse, samtycke, SIP och avvikelserapport)
Skapat, testat och publicerat nytt informations/introduktionsmaterial för personal som kommer i kontakt
med Västbus
Skapat, testat och publicerat information/följebrev till
föräldrar för att berätta vad Västbus är och hur det går till
Skapat en flik riktad mot föräldrar på hemsidan
Nyhetsuppdateringar för att svara på vanliga frågor
Få igång processen med feedback och verkstad, göra
Västbus enkelt och användbart!
Kontakt
Frågor, synpunkter eller tankar?
[email protected]
Tack för mig!
