BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem.
Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt från ett nytt material för grundutbildning av jouroch familjehem ”Ett hem att växa i”som utarbetats på uppdrag av regeringen.
Materialet har tagits fram i samverkan med forskare och praktiker och utgår från
viktiga kunskaper om vad familjehem behöver. Barn och familjehems erfarenheter har tagits till vara. Materialet består av en bok till familjehemmen och en
studiehandledning till utbildarna. Utbildningen innehåller teoretiska genomgångar, övningar, möjligheter till diskussioner och erfarenhetsutbyte samt konkreta råd och tips till familjehemmen. Det finns ett antal handläggare inom socialtjänsten i Skaraborg som gått utbildning för familjehemsutbildare.
Ett önskemål att man använder begreppet Västbusmöte (inte t.ex resursmöte)
när det utifrån innehåll är Västbus. Det blir begreppsförvirring och oklarheter
vilka riktlinjer som gäller annars.
Svar: Det kan givetvis finnas många anledningar till ett samverkansmöte mellan
våra organisationer för att samordna insatserna till barn och unga och vi har en
skyldighet att samverka för alla barn, menVästbus riktlinjer tillkom för gruppen
sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik eftersom det är den
gruppen som lättast ”faller mellan stolarna”, deras behov kräver ofta omfattande
kostnader/tid hos alla. Det är en grupp som inte alltid är så aktiva själva för att få
till stånd samverkan eller har företrädare som är det. Begreppet Västbus-möte är
alltså avsett att omfatta just den gruppen och med en skyldighet för våra organisationer att inställa sig för samverkan inom vissa tidsramar. Den avvikelserapportering som skall ske enligt riktlinjerna innebär att vi använder Västbusbegreppet endast för den avsedda gruppen.
Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna?
Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela
regionen.
Måste man ha en kontakt på socialkontoret för att bjuda in dem till nätverksmöte (samma med barnpsyk. o.s.v)?
Svar: Nej, det krävs inte att respektive myndighet redan har en etablerad kontakt med barnet. Mötet kan ju leda fram till en ansökan om bistånd från socialtjänsten eller initiera en kontakt med BUP.
Skolans utredningsansvar? Fortfarande olika förväntningar från specialistnivå
vilka delar som ska ingå.
Svar: Specialistnivåns ensidiga förväntningar på skolan vid en förfrågan till
specialistnivån är ett stort bekymmer i alla kommuner. Jag undviker ordet remiss, eftersom det är en term som i sjukvården betyder visst innehåll. Skolan är
inte en del av sjukvården (utom rent medicinska remisser från skolhälsovården
och ev skolpsykolog) och kan inte skicka remiss därmed.
I det som utarbetats kring ”Västbus – Riktlinjer för allsidig elevutredning –
skolnivå” står det på s. 7 att denna förfrågan ”ska innehålla en tydlig frågeställning, kopia på utredningar inklusive analys samt kopia på åtgärdsprogram och
individuell utvecklingsplan tillsammans med utvärderingen”.
I de diskussioner som föregick denna skrivning är det skolans frågeställning som
åsyftas, ingen annans. De utredningar man har och är relevanta ska skickas med.
Om inte något gjorts så har inte grundarbetet fungerat och då får man vänta med
förfrågan. Det är inte meningen att, som ofta hävdas, att alla utredningar (ped.,
psyk., soc. och med.) ska vara med. Bedömningen om vilka beror på individen
och relevansen i ärendet. Rimligt är att den pedagogiska i det minsta fallet bör
finnas. Ofta kanske dock de flesta delar finns framtagna. Dvs man skickar de
man gjort och som är relevanta i ärendet.
Vid de tillfällen vårdnadshavare själva söker kontakt med specialistnivå får absolut inte denna nivå hävda att de måste söka hjälp genom skolan först. Nej, riktlinjerna menar att i detta fall ska specialistnivån ta kontakt med skolan för att ta
del av den bedömning skolan gör.
Vid akuta ärenden, ex vid suicidrisk, ska specialistnivån kunna kontaktas utan
att ev utredningar och underlag förutsätts.
Vuxenpsykiatrins roll i Västbus – när kommer de in? Vi har att göra med ungdomar upp till 20 år – BUP sträcker sig till 18 år. Upplevelsen att det är ett
STORT glapp gällande samverkan med vuxenpsykiatrin.
Svar: En viktig fråga som bör diskuteras i styrgruppen för Vårdsamverkan
Hur blir Västbus känt för andra kommuner som placerar inte är från VGregionen?
Svar: Någon myndighet i vårt län har troligtvis anledning att ha en kontakt med
barnet, f a skolan som får ta emot barnet för skolgång även om det är en länsextern kommun som har placerat. Redan i samband med placeringen kan det vara
aktuellt att sammankalla till Västbusmöte.
Skall diagnos ex. autism, ADHD vara satt innan man använder Västbus som mötesform?
Svar: Nej, det är inte nödvändigt med diagnos.
Varför ingår inte medicinska diagnoser i målgruppen?
Svar: Se svaret ovan, medicinska diagnoser är självklart också viktiga för samverkan i vissa fall, men för de psykiska/psykiatriska problemen har det visat sig
svårare att koordinera samverkan.
Hur kommer art. 2, 3,6 och 12 i Barnkonventionen fram i Västbus arbetet? Hur
ska kontakten med barnen genomföras?
Svar: Barnkonventionen och därmed Barnets bästa skall vara vägledande för
alla myndigheter också i samverkan. Barnets delaktighet skall ske på barnets
villkor, att få uttala sig, bli hörd och att få besluta utifrån ålder och mognad.
Finns statistik på hur många möten som sker med samma innehåll som inte kallas Västbus möte?
Svar: Nej
Grynings roll? Privata vårdbolag som har avtal med kommuner, samarbetet
med elevhälsan, hur fungerar det?
Svar: Samarbetet lämnar tyvärr en hel del att önska. En placering hos Gryning
eller andra sker genom socialtjänsten. De nyss tagna riktlinjerna kring placerade
barn innebär ett tydligare och starkare krav på beredning och uppföljning av
hemkommunen, dvs socialtjänst och skola ska fullgöra detta tillsammans.
Neuropsykiatriska utredningar ska de göras som tidigare, med pedagogisk specialpedagog, social, medicinsk, psykologutredningar innan vi skickar till neuropsykiatrisk mottagning?
Svar: Ja
Vad är en rimlig väntetid för en neuropsykiatrisk utredning? 3 månader, 6 månader?
Svar: En rimlig väntetid är ca 6 – 8 månader.
Kan Västbus-organisationen omfatta även resursmöten enligt Skövdemodellen?
Svar: Ja, i den utsträckning barnet har sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik är det ett västbusmöte enligt riktlinjerna med de tidsangivelser
som finns, i annat fall är det ett annat samverkansmöte som vi också har en
skyldighet att ha enligt lagstiftning. Viktigt att man är klar över vem som dokumenterar och vilken sekretess som gäller. Nätverksledare omfattas av den sekretess som gäller för huvudmannen där de har sin anställning.
Barnanpassade lokaler inom barnhälsovården?
Svar: Alla lokaler för barnhälsovården inom Närhälsan är barnanpassade. Enligt
socialstyrelsen ska det vara så.
Hur arbetar man med BO:s uppdrag att göra socialtjänsten känd för
barn/ungdomar?
Svar: Varje kommuns socialtjänst har det uppdraget!
Vi undrar om Västbus remiss för neuropsykiatrisk utredning ska revideras? Vi
tycker inte den är helt bra…bl. a står det att den ska skickas till barn och ungdomsmedicin Skövde, ska den det??
Svar: Remissen för neuropsykiatrisk utredning ska revideras.
Vissa kommuner gör inte medicinsk bedömning i basutredning! Hur ser ni på
det?
Svar: Vad är en basutredning? Begreppet finns inte vare sig i de gamla eller nya
riktlinjerna. Det är dags att sluta använda detta begrepp!
Om inte en medicinsk utredning är gjord så har det inte varit relevant i det speciella ärendet. Den ev medicinska utredningen som kan göras i skolan av skolhälsovården är ju ganska knapphändig eftersom man inte har tillgång till elevens
sjukvårdsjournal, enbart den journal som finns i skolhälsovården.
Vad gör vi av alla barn/ungdomar med ångest och depression som vi idag får
hantera i skolan?
Svar: Elevhälsan ska ju arbeta förebyggande och i till en del utefter skolans behov utredande. Vård och behandling hör till sjukvården.
I denna del saknas också primärvårdens behov av kompetens kring detta.
Vi måste ha möjlighet att sända förfrågan till specialistnivån om dessa elevers
behov.
Vad är det för utbildning för de som håller i resursmöten/social nätverk?
Svar: Förutom grundutbildningar (lärare och socialpedagog) har nätverksledarna i Skövde gått olika kurser där följande varit tongivande;
”Grundkurs i socialt nätverksarbete” för Kristina Örne Göteborg, ” Praktiskt
nätverksarbete med fokus på mötet” Klas Johansson och Johan Klefbeck Göteborg samt ”Att förbereda och leda nätverksmöten” Nätverkskompaniet i Västerås.
Kan du föreslå specifika förbättringar för barn och unga placerade i familjehem och HVB?
SkolFam kontakter mellan skolan – soc även i de ärenden som inte omfattas av
SkolFam
Vad gäller barn och ungdomar som bör/ska ha en medicinsk undersökning/bedömning bör barn- och ungdomsmedicinska kunskaper prioriteras utöver
primärvården. Detta för barnets bästa.
Bli bättre på att följa upp skolgången tex närvara vid utvecklingssamtal. Samma
avseende hälsa.
Påminn om Skaraborg vårdprogram kring barn med psykiatrisk ohälsa och riskbruk alkohol och narkotika – kräver samverka över förvaltningsgränsen.
Vi måste bli bättre på att kalla till Västbus möte och göra avvikelserapport när
det är befogat!
