Användning av estetiska inslag i undervisningen

LÄRARUTBILDNINGEN
Examensarbete, 15 hp
Sjung en saga och måla ett räknetal
En studie om användning av estetiska inslag i undervisningen
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik
Handledare: Eva Klinthäll
GO 2963
Våren 2009
Maria Skybäck
SAMMANFATTNING
Maria Skybäck
Sjung en saga och måla ett räknetal
En studie om användning av estetiska inslag i undervisningen
Sing a story and paint a cardinal
A study about the use of esthetic elements in tutoring
Antal sidor: 27
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med
estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka
resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom
kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag.
Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det
visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag. Bland annat är motivet till
användningen av estetiska inslag att befästa grundläggande kunskap, öka kreativitet och skapa
lust hos eleverna. Slutligen visade resultatet på vilka resurser pedagogerna tror sig behöva för
att använda sig ytterligare av estetiska inslag. Pedagogerna ser estetiska inslag som något
självklart som bör användas i större utsträckning och som gynnar barns lust och kreativitet till
att skapa och att söka kunskap.
Nyckelord: estetiska inslag, musik, bild, pedagogik, lust, kreativitet
Keywords: esthetic elements, music, art, pedagogy, lust, creativity
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
Innehållsförteckning
1 Inledning och bakgrund ........................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 1
2 Syfte, frågeställningar och begreppsdefinition ........................................................................ 3
2.1 Frågeställningar ............................................................................................................ 3
2.2 Begreppsdefinition ....................................................................................................... 3
3 Teoretiska utgångspunkter ...................................................................................................... 4
3.1 Gardners många intelligenser ....................................................................................... 4
3.2 Den socio-kulturella teorin ........................................................................................... 6
3.3 Synen på estetiska inslag i undervisningen enligt aktuell svensk skoldebatt ............... 7
3.3.1 Synen på kreativitet och skapande i skolan ......................................................... 10
4 Metod .................................................................................................................................... 13
4.1 Val av undersökningsmetod ....................................................................................... 13
4.2 Urval ........................................................................................................................... 13
4.3 Genomförande ............................................................................................................ 14
4.4 Reliabilitet och validitet ............................................................................................. 15
4.5 Etiska ställningstaganden ........................................................................................... 15
4.6 Metoddiskussion......................................................................................................... 16
5 Resultat och analys ................................................................................................................ 17
5.1 Pedagogernas användning av estetiska inslag i undervisningen ................................ 17
5.1.1 Arbetet i 1-2:an.................................................................................................... 17
5.1.2 Arbetet i 4:an ....................................................................................................... 17
5.1.3 Arbetet på musiken .............................................................................................. 18
5.1.4 Vikten av att presentera elevens arbete ............................................................... 19
5.2 Pedagogernas syn på vikten av estetiska inslag i undervisningen ............................. 19
5.2.1 En chans att befästa grundläggande kunskaper ................................................... 19
5.2.2 En chans att uttrycka sig på olika sätt ................................................................. 20
5.2.3 En chans att inspireras och vara kreativ .............................................................. 21
5.3 Pedagogernas funderingar över vilka resurser som saknas för att kunna använda sig
mer av estetiska inslag...................................................................................................... 22
5.3.1 Behov av mer tid ................................................................................................. 22
5.3.2 Behov av kunskap och utvidgande av samarbete pedagoger emellan ................ 22
5.3.3 Behov av ekonomi och planeringstid .................................................................. 23
5.4 Sammanfattning ......................................................................................................... 24
6 Slutdiskussion........................................................................................................................ 25
Referenser................................................................................................................................. 28
Bilaga 1 Intervjuguide Användning av estetiska inslag i undervisningen
1 Inledning och bakgrund
Under min sista VFU-period är en representant från Svenska kyrkan ute och berättar för
eleverna i årskurs 4 om det gamla testamentet, Bibeläventyret. Ledaren från kyrkan, vi kallar
henne Anna, som håller i Bibeläventyret låter barnen vara med. Ibland handlar det om att
öppna en ny bok ur testamentet som innehåller något spännande, något som får dem att
komma ihåg just den historien, ett får, en spindel, geléhallon osv. Ibland blir det teater, då får
några av eleverna komma fram, få på sig mantlar och kungakronor och spela kung Salomo
eller Gideon. För att komma ihåg hela historien finns en ramsa med rörelser. Ibland bryter
Anna som berättar för att lägga till de nya rörelserna som tillkommit och repetera dem hon
redan visat. Anna lär även barnen en rap-sång innehållande de tio budorden. Klassrummet har
blivit en karta där Ur, Egypten, Jerusalem och Döda havet ryms. En elev sitter mitt i
Medelhavet. Klassen, som vanligtvis har vissa elever som för ljud, springer runt, kastar saker
på varandra och säger vad de vill, när de vill, sitter stilla och tyst. Vad var det som gjorde att
Anna kunde fånga och engagera eleverna? Denna fundering har lett till att jag vill studera
estetiska inslag i undervisningen och hur pedagoger förhåller sig till dessa.
1.1 Bakgrund
Under min lärarutbildning vid Växjö Universitet och min verksamhetsförlagda utbildning, har
jag fått lära mig hur och varför jag kan jobba med estetiska inslag i min undervisning. I detta
avsnitt kommer jag därför att beskriva hur läroplanen förhåller sig till estetiska inslag i
undervisningen och vad läroplanen säger om begreppet kunskap.
I Lpo 94 framställs kunskap inte är något entydigt begrepp utan kommer till i olika former,
Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Vidare står att eleverna skall uppleva olika
uttryck för kunskap. I läroplanen står också att skolans undervisning anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov. Skolans uppdrag är vidare att underlätta lärandet så att varje
individ stimuleras att skaffa sig kunskaper. Läroplanen tar upp vikten av ett skapande arbete
för ett aktivt lärande. Utöver det intellektuella ska enligt läroplanen det praktiska, sinnliga och
estetiska aspekterna uppmärksammas (2006).
1
Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla
olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,
musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.
Lpo94 (2006:12)
Under rubriken riktlinjer i läroplanen (2006:17) står det bland annat att läraren skall utgå ifrån
varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Där står också att läraren skall
ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Läraren har
också i uppgift att organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina
förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.
I den del av läroplanen som behandlar mål (2006:14-16) finns däremot endast två, av 16,
uppnåendemål som berör den estetisk/praktiska verksamheten.
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola (…)

har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
av samhällets kulturutbud (…)

kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer
som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans” (Lpo94, 2006:15).
2
2 Syfte, frågeställningar och begreppsdefinition
Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola F-6 använder
sig av estetiska inslag i undervisningen. Avsikten med arbetet är också att undersöka vilka
motiv de har för att använda sig av estetiska inslag. Slutligen vill jag se vilka resurser som
behövs för att arbeta bredare och mer integrerat med estetiska inslag i undervisningen.
Studien genomförs ur ett lärarperspektiv och baseras på intervjuer.
2.1 Frågeställningar

Hur arbetar pedagoger på en kommunal skola i år 1-4 med estetiska inslag i
undervisningen integrerat i arbetet med andra ämnen?

Vilka motiv har dessa pedagoger till att använda sig av estetiska inslag?

Vilka resurser behövs för att estetiska inslag skall kunna bli en integrerad del i arbetet
med andra ämnen?
2.2 Begreppsdefinition
Med estetiska inslag menar jag utrymmet för de estetisk/praktiska ämnena i undervisningen.
Detta gäller framför allt bild och musik. Till viss del handlar även begreppet estetiska inslag
om hur de estetisk/praktiska ämnen integreras i undervisningen.
3
3 Teoretiska utgångspunkter
I de teoretiska utgångspunkterna börjar jag med att beskriva hur man ser på estetiska inslag i
dagens skola. Jag tar här upp Howard Gardners tankar om människans olika intelligenser. Jag
kommer också ta upp den sociokulturella teorin och hur Olga Dysthes syn på ett flerstämmigt
klassrum ser ut. Till sist redovisar jag hur betydelsen av estetiska inslag i skolan formulerats i
aktuell svensk skoldebatt.
3.1 Gardners många intelligenser
Enligt Howard Gardner finns det tio olika intelligenser och beroende på vilken intelligens
man har, har man mer eller mindre lätt för att ta in kunskapen på olika sätt. Han menar att alla
människor styrs mer eller mindre av alla intelligenserna men att olika typer av människor har
mer eller mindre framträdande intelligenser. Det är den verbal-lingvistiska, musikaliskrytmiska, visuell-spatiala, kroppslig-kinestetiska, social-interpersonella, logisk-matematiska,
intrapersonella, existentiella, andliga och naturintelligensen som utgör dessa intelligenser
(Gardner, 2001). Gardner menar att det finns många faktorer som påverkar dessa intelligenser.
Bland annat påverkas detta av arv och miljö (2001).
Gardner (2001) skriver om de sju ursprungliga intelligenserna som en människa är begåvad
med. Han menar att de två första, den verbal-lingvistiska och den logisk-matematiska
intelligensen är de som man traditionellt har satt värde på i skolan. Den verbal-lingvistiska
intelligensen rymmer en känsla för språket, de talade och det skrivna. Att kunna analysera
problem och tillämpa matematiska beräkningar leder till att man har hög logisk-matematisk
intelligens. Gardner menar också att en förening av dessa två intelligenser gynnar studenten
(2001).
Det finns, menar Gardner, tre av de ursprungliga sju intelligenserna som är märkbara i
konsten. Detta är den musikalisk-rytmiska intelligensen, den kroppslig-kinestetiska
intelligensen och den visuell-spatiala intelligensen. Att komponera, uppskatta och utföra
4
musikaliska mönster är en musikalisk-rytmisk intelligensbegåvning medan en kroppsligkinestetisk intelligens kännetecknas av en hög kroppsuppfattning och ett anlag av att kunna
använda kroppen för att lösa problem och skapa produkter. Den visuell-spatiala intelligensen
framhävs genom att kunna känna igen mönster i stora ytor. Den sociala intelligensen,
interpersonell intelligens, representerar en persons förmåga att kunna läsa av andra människor
och deras intentioner. I de sju ursprungsintelligenserna är slutligen den intrapersonella
intelligensen den intelligens som står för förmågan att förstå sig själv (Gardner, 2001).
Garder har efter forskning hittat ytterligare tre intelligenser som stämmer in enligt de kriterier
han ställt upp för att en intelligens ska få räknas som just en intelligens. Naturintelligensen
representerar de som är begåvade med att identifiera och klassificera olika arter – flora och
fauna – i sin miljö. Den som är given den andliga intelligensen har en fallenhet för religion,
mysticism och det översinnliga. Den sista intelligensen Gardner redovisar för är den
existentiella intelligensen. Denna intelligens har en förmåga att förhålla sig till det yttersta av
kosmos och förmågan att förhålla sig till de mänskliga förutsättningarnas existentiella
kännetecken.
Gardner anser alltså att det västerländska samhället lägger mest vikt vid den lingvistiska och
den logisk/matematiska intelligensen och att skolan är uppbyggd för att stimulera dessa. Han
tycker att skolan borde förorda en lärandemiljö där man stimulerar och integrerar alla de tio
intelligenserna i undervisningen (Gardner, 2001). Alla innehar de tio olika intelligenserna och
känner förmodligen igen sig på flera av beskrivningarna men har starkare och svagare
intelligenser och därmed skiljer våra intelligensprofiler ifrån varandra (Lindström, 2007).
Detta leder till att alla kan utveckla varje enskild intelligens till en rimligt hög nivå, om man
får rätt verktyg till det, exempelvis uppmuntran, stimulerande undervisningsmiljö och god
undervisning (Lindström, 2007). En intelligens är inte att förväxla med ett kunskapsområde
då ”[e]n intelligens är en biologisk och psykologiskt beredskap” (Lindström 2007:221). Man
måste ta flera intelligenser i anspråk när man ska utföra en handling. Lindström (2007) ger här
exempel på en pianist i färd med att spela ett stycke. Pianisten måste tänka på fingersättning
och anslag (kroppslig-kinestetisk intelligens), på den personliga tolkningen (intrapersonell
intelligens) och slutligen på rytm, melodi, klangfärg m.m. (musikalisk-rytmisk intelligens).
5
3.2 Den socio-kulturella teorin
”Kunskapen konstrueras eller skapas på nytt av varje enskild individ; eftersom den vävs
samman med det som individen vet och kan sedan tidigare, kommer kunskapen att variera
beroende på vem det är som lär sig” (Dysthe 1996:46).
Enligt Dysthe betraktas kunskap enligt den socio-kulturella teorin som något som skapas och
accepteras av en social grupp och inte en enskild individ. Det är alltså den sociala gruppen
som definierar kunskapsbegreppet (1996). Dysthe menar att var och en måste konstruera sin
egen kunskapsstruktur eftersom det inte går att överta kunskap (1996). Den socio-kulturella
teorin bygger på ett samspel individer emellan för att nå kunskaper. Enligt den sociokulturella teorin upphäver då alltså inte det ena mediet det andra. Alla medier, kroppen,
språket, bilden, musiken, föremålet, den matematiska formeln osv., har och skapar olika typer
av betydelse. Marner och Örtegren (2003) menar att alla dessa medier behövs i en samverkan
för att täcka upp olika plan i en kunskapsutveckling. Enligt läroplanen (2006) finns det olika
typer av kunskap; de fyra F:en; Fakta, Förståelse, Förtrogenhet och Färdighet, men oftast är
det språken och matematiken som anses som de viktigaste medierna och det är därmed dem
som det läggs mest vikt på i undervisningen (Marner & Örtegren, 2003). De estetiska
medierna ses i skolan oftast som lek, vila och belöning efter av att först ha gjort något riktigt
som att ha räknat några sidor i en matematikbok eller skrivit en berättelse i svenskan.
I Dysthes bok Det flerstämmiga klassrummet (1996) talas det om en aktiv och en passiv
förståelse. Genom ett dialogiskt förhållningssätt uppstår det aktiv förståelse medan det genom
en monologisk lärandesituation ofta uppstår passiv förståelse. Genom att jobba
praktiskt/estetiskt och låta alla få ta plats och delta istället för att jobba endast teoretiskt och
bara stå och förmedla fakta till barnen får barnen chans till en djupare förståelse. Det är även
viktigt för att ge barnen mer än en infallsvinkel till lärandet. Genom att både ge det auditiva,
det visuella och det kroppsliga språket får alla en chans att förstå. Marner och Örtegren (2003)
menar, genom att hänvisa till en studie gjord av Wertsch, att många lärare använder sig av en
dialog med ett entydigt mål; att få svar på en fråga. Här har läraren tolkningsföreträde och
eleven har som enda uppgift att svara ”rätt” på lärarens fråga. Dysthe säger dock att ”en
optimal inlärning är beroende av en bättre balans mellan lärarnas prat och elevernas aktivitet”
6
(1996:10). Hon vill genom sin bok framställa lärarnas röst som en bland många i skolans
samtal.
’Det flerstämmiga klassrummet’ innebär ett klassrum där lärarens röst är en av många
röster som lyssnas till, där eleverna också lär av varandra och där muntlig och skriftlig
användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen.
(Dysthe 1996:13)
Dysthe (1996) menar även att man måste ge eleverna självtillit och en tro på sig själva och sin
förmåga att tänka och lära sig något. Genom att själva leda diskussionerna får de alltså större
förståelse för vad som diskuteras och genom att själva uppleva kunskapen istället för att läsa
och höra om det fördjupas även denna kunskap.
3.3 Synen på estetiska inslag i undervisningen enligt aktuell svensk
skoldebatt
Det finns en dualism och dikotomi mellan verbala och icke-verbala kunskaper. Med det
menas att man genom språket och tänkandet skapar medvetenhet, men att kroppens
verksamhet och aktiviteter är relativt betydelselösa (Marner & Örtegren, 2003). Den estetiska
verksamheten i skolan är i dag alldeles för anspråkslös för att kunna förändra och förbättra
skolans kultur enligt Thavenius (2004). Han menar att skolan och eleverna måste lära sig att
kunna utnyttja möjligheterna det innebär att använda sig av estetiska inslag i undervisningen
och att eleverna måste lära sig att behärska olika estetiska uttrycksformer (2004). Det påstås
dessutom att självkänslan hos barn stärks av estetiska inslag i undervisningen. Detta på grund
av att processerna ger eleverna en chans att uttrycka sig med andra språk och alternativa
undervisningsmetoder. Formen för lärandet blir mer individanpassad och arbetslusten ökar
(Marner & Örtegren, 2003).
Boström och Wallenberg (2001) jämför hur pass mycket läkaryrket förändrats på 100 år
jämfört med läraryrket. Boström och Wallenberg menar att vi som lärare måste förändra
7
läraryrket eftersom samhället förändrats och forskning har dessutom hittat brister inom det
traditionella undervisningsväsendet. Dessa forskare har också tagit fram annorlunda
inlärningsmetoder för att undervisningen ska passa alla elever och därmed få en effektivare
inlärningsmiljö (2001). Dessa metoder är skapade efter Gardners tio intelligenser och först
och främst efter den taktila, den kinestetiska, den auditiva och den visuelle intelligensen
(Boström & Wallenberg, 2001). Dagens skola har idag av tradition inriktat sig på den visuella
och den auditiva eleven och därmed får den taktila och kinestetiska eleven en plats i
skymundan. Boström och Wallenberg vill få eleverna att använda så många sinnen som
möjligt eftersom inlärningskapaciteten då ökar dramatiskt och det gör även deras minne och
färdigheter (2001).
Många ser de praktisk-estetiska ämnena som mindre viktiga och ”andningshål” från de riktiga
ämnena. Detta avspeglas bl.a. i behörighetsreglerna till gymnasieskolan. De praktisk-estetiska
ämnena fyller istället en funktion för att hålla skolan ”rolig” och inte så tung (Marner &
Örtegren, 2003). ”Estetiska ämnen är marginaliserade och får stå tillbaka för s.k. viktiga
skolämnen. Samtidigt har estetiska ämnen i viss mening anpassat sig till en marginaliserad
plats, ofta med fokus för traditionellt hantverk och traditionella konstarter, istället för ett
perspektiv som vidgar sig ut mot identitet, mediering, samhälle och samtid” (Marner &
Örtegren, 2003:52).
Thavenius skriver om den moderna skolans syn på att ha i uppgift att försvara den gamla goda
kulturen och motarbeta den populära (2004). Vidare menar han att skolan blir mer lustfylld
med estetiska inslag och att den stora utmaningen är att föra samman handen och hjärnan. Det
är just bristen på nyskapande estetiska inslag och kreativa lösningar som står i vägen för
utvecklandet av estetiken skriver Thavenius. Han menar att försöken till de estetiska inslag,
som görs i skolan för att underlätta lärandet, ofta är riktningslösa (2004). ”Det estetiska arv
skolan lever med i dag är antingen problematiskt eller alltför modest. Problematiska är
framför allt de traditionella inslagen av smakfostran och förmedlingen av ett kulturarv och en
självklar kanon” (Thavenius m.fl., 2004:63). Bilden av att den estetiska verksamheten i
skolan ska vara rolig har även Lindgren (2009). Hon menar att skolans huvudsakliga mål med
denna verksamhet är att skapa en lustfylldhet, gärna på ett disciplinerat vis. Den estetiska
8
verksamheten sätts in som en rast från det jobbiga och nödvändiga för att eleverna ska orka
med hela skoldagen konstaterar Lindgren efter observationer och intervjuer (2009).
”Skolan är, eller borde vara, en aktiv kulturinstitution som tar initiativ till och sprider kultur, i
skolan men också utanför skolan” (Marner & Örtegren, 2003:109). Med detta menar Marner
och Örtegren att man ska förmedla både den ”finkultur” i form av den traditionella kulturen
och de traditionella hantverken i samexistens med den ”fulkultur” i form av populärkulturen,
som finns i dagens samhälle. De anser att eleven är med och skapar undervisningen i och med
de estetiska inslagen i skolan och inte är tomma behållare som väntas på att fyllas med
information. Det handlar enligt Marner och Örtegren inte om att förmedla redan färdig
kunskap utan om att skapa en dialog för att upptäcka och utforska faktaförhållanden (2003). ’
I Lärandets konst (Alerby & Elídottir, 2006) handlar ett kapitel om likheterna mellan konst
och matematik. Anita Sandahl, som är kapitelförfattare, menar att ”Matematik och olika
konstarter är att tänka om något – innan man tänker händer inget” (2006:90). Vidare menar
Sandahl att man söker samband, mönster, relationer och strukturer m.m. i både konsten och
matematiken. Båda ämnena kräver tolkning och reflektion (2006). I boken tar också Rósa
Kristín Júlíusdóttir upp estetikens roll i de ungas bildundervisning (2006). Här diskuteras den
stimulans det ger av att tänka, reflektera och filosofera över konst. I detta kapitel stryker man
under vikten av den estetiska upplevelsen som bidrar till barn och ungas lärande (2006). Det
skapas en nyfikenhet och en spontanitet av att reflektera och tolka konst – och därmed också
matematik.
”Inom utbildningssystem och arbetsliv sägs uppdelningen mellan teori och praktik ha en
statusmässig funktion. Teorin dominerar över praktiken på så vis att de intellektuella
verksamheterna tilldelas en högre status än de praktiska” (Lindgren 2009:177). Dock anser
pedagoger och skolledning att det är praktiskt arbete som värdesätts högre (Lindgren 2009).
Vidare hävdar Lindgren att barnen behöver en jämvikt mellan teori och praktik och eftersom
skolan gestaltas som teoretisk måste en större del av den praktiska verksamheten in.
9
3.3.1 Synen på kreativitet och skapande i skolan
I Lusten att skapa (Skoglund, 2005) anser Skoglund att estetiska inslag i skolan skapar
kreativitet. Där ser man inslagen som något nyskapande där eleverna själva måste ställa frågor
och hitta lösningar för att kunna gå vidare. De tre orden mod, lust och tillit står som
grundstenar för att man ska kunna arbeta kreativt. Mod att våga prova, misslyckas, försöka
igen, vara öppen, ärlig och mod att se sina brister och möjligheter som pedagog. Det krävs
även lust för ämnet och för en själv. Lust för eleverna och lust att våga utagera både sorg,
smärta, vrede men därmed också glädje, lycka och tillfredsställelse. Vidare krävs det att
läraren har tillit till sig själv och till eleverna. Läraren måste respektera och våga tro på barnen
för att barnen ska våga lyckas (Skoglund, 2005). Skoglund menar också att vuxna ser på
fantasi som något negativt i stället för att lyfta barnens fantasi och använda sig av den.
Fantasin avfärdas som en bristande insyn i verkligheten. Skoglund anser att läraren i stället
ska stödja och uppmuntra barnens fantasi och deras lust att skapa och ställa frågor för att
utmana dem i sitt tänkande. Hon skriver om det underbara med att allting är möjligt i ord och
bild. Det finns inga begränsningar för vad barn kan skapa, berätta och vara med om ifall man
använder sig av dessa uttrycksmedel (2005).
En viktig faktor för att skapa ett kreativt lärande är koncentrationen (Skoglund 2005). Om
man inte klarar av att vara närvarande och känner sig splittrad är det en omöjlighet att skapa
en sådan koncentration. Utan lust, tid och ork kan inte koncentrationen hållas uppe.
Lusten måste finnas. Olust gör oss okoncentrerade. Vi får lov att hitta på lustfyllda
lektioner för barnen och för oss själva. Om barnen inte har lust att lära sig är det inte
barnen det är fel på. Alla barn vill lära sig. Om barnen känner olust för vi ändra på
innehållet och miljön i barnomsorgen och i skolan så att det passar barnen och inte
tvärtom!
(Skoglund, 2005:102)
10
Wiklund skriver om pedagogens uppgift att ”förstärka och inspirera till att fortsätta ge nuet liv
genom kreativitet och konstnärliga musiska intryck” (2001:33). Hon menar att pedagogen kan
förstärka vardagen och hjälpa eleverna att upptäcka det som finns i livet. Barn, precis som
vuxna, använder sig av musiken och texten för att komma vidare eller förstärka en känsla.
Hon anser att man inte alls behöver förenkla saker för att barnen ska förstå och kunna ta till
sig. Hon skriver att man i stället för att bläddra en sida framåt i taget ska fånga in lusten hos
barnen att lära sig något som de verkligen vill och därmed skapa en positiv inlärningsmiljö
(Wiklund, 2001). Vidare menar hon att eleverna inte behöver förstå allt de gör från början,
bara man vågar pröva och använda sig av sina kunskaper. Förståelsen kommer så småningom.
Bland annat tar hon som exempel upp hur hon som ung sjöng med till Beatles låt ”Sergeant
Pepper” och hur hon genom att lyssna på denna låt lärde sig massor av nya ord och uttryck på
engelska utan att på förhand förstå vad det var hon sjöng.
Wiklund skriver om lärarens betydelse i en läroprocess. ”Lärarens betydelse – handlar om hur
läraren lyckas sända in sin berättelse och ge en känslomässig grund för eget reflekterande i
gruppen” (Wiklund, 2001:63). Hon menar att läraren måste förmedla både fakta och kunskap.
Läraren måste även visa en självsäkerhet och en trovärdighet för att belysa vikten i det som
görs. Vidare skriver Wiklund att skapandet är en lösning av en inre konflikt. Det är en bro
från det omedvetna till det medvetna för att genom musik, bild, drama eller dyl. gestalta det
inre. Wiklund menar att människans förfoganden i det undermedvetna är av stor vikt för
reflektionsprocessen, som enligt Wiklund är en av hörnstenar för lärandet. Här ser hon
lärandet som en trestegsmodell där man först registrerar vad det är man ska lära sig, sedan
reflekterar över vad man ska lära sig och slutligen producerar det man just lärt sig (Wiklund
2001). Wiklund vill göra skillnad på den vilda kreativiteten och den lydiga. Den vilda
kreativiteten är fri från krav och söker sin egen väg igenom skapandet medan den lydiga är
just – lydig. Den gör som den blir tillsagd att göra, skapar det den blir tillsagd att skapa, utan
att våga tänja på gränser eller gå sin egen väg (2001).
Enligt studier gjorda av Lindgren (2009) gestaltas den estetiska verksamheten i skolan som
mer verklighetsnära än den teoretiska verksamheten. Det ”verkliga livet” uppfattas som
mindre uppdelat i ämnesblock och mer kreativt, praktiskt och kroppsligt. Praktiskt arbete förs
därför fram som mer verklighetsnära och mer effektivt för barnens inlärningsprocess. Här
11
följer sedan ett exempel på hur en elev har lättare att räkna ut en diameter i trä- och
metallslöjden, eftersom eleven här har ett behov av att räkna ut föremålets diameter för att
kunna gå vidare i sitt slöjdarbete (Lindgren 2009).
Wiklund (2001) menar att det krävs en radikal förändring av synen på lärande och skola då vi
nu vet hur viktigt det är att kropp, själ och handling stämmer överens i det samspel som föder
förståelse och utveckling. Hon menar att barnet genom behärskning av kroppen kan utveckla
självkänsla och självförtroende och få en uppfattning om sin existens och rummet omkring
kroppen. Wiklund skriver vidare om hur många vuxnas kroppsglädje försvinner och hur
viktigt det är för pedagoger att kunna finna tillbaka till denna kroppsglädje för att kunna låta
barnen få ta del av sin kroppsglädje. Wiklund menar också att det inte bara är de små barnen
som är i behov av denna kroppsglädje utan att barn i alla åldrar, då de hela tiden växer och
kroppen därmed förändras (2001).
Uddholm (2003) ställer sig frågan om pedagogens roll i klassrummet. Han hävdar att
pedagogen är en vägvisare. Han menar att det inte finns någon tydlig mall för hur man ska
vara som en pedagog men vill få bort pedagogens roll som kunskapskälla. Uddholm menar att
en god pedagog visar eleverna var de kan hitta kunskapen istället för att leverera den direkt
till dem (2003).
Uddholm resonerar om hur musiken kan bidra till att förverkliga gemensamma visioner som
finns på en skola (2003). Han skriver om förutsättningar för att kunna samarbeta i arbetslag
och om problemet med att många pedagoger väljer att arbete självständigt. ”Samarbete
betyder inte att alla ska arbeta på samma sätt. Tvärtom är det en stor tillgång att vi är olika”
(2003:68). Han tror att problemet ligger i att det finns en rädsla för konflikter i vår kultur. I
denna rädsla undviks det att föra fram åsikter och han menar att vi människor hellre håller
inne på vårt missnöje (2003). Detta menar Uddholm gör det komplicerat till ett ökat
samarbete, men att man genom ökat samarbete får chans att ta del av varandras kunskaper och
därmed kan utveckla undervisningen (2003).
12
4 Metod
I detta avsnitt redovisas val av undersökningsmetod. Vidare kommer urval och genomförande
av intervjuer att sammanfattas. Slutligen kommer reliabilitet, validitet och etiska
ställningstaganden att beskrivas.
4.1 Val av undersökningsmetod
Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning där jag har studerat enskilda fall för att gå
på djupet med hur man använder sig av estetiska inslag i undervisningen och vilka resurser
som behövs på skolan för att kunna använda sig av estetiska inslag i större utsträckning. En
kvantitativ metod hade inneburit flera informanter men mindre ingående svar under
intervjuerna.
Bryman (2002) menar att man genom kvalitativa intervjuer upptäcker saker som inte skulle
ses i det stora hela. Dessa kvalitativa intervjuer kan genomföras med två olika metoder –
semistrukturerade eller ostrukturerade. Den senaste utgår ifrån ett tema där inga klara
frågeformuleringar används. I den semistrukturerade intervjun, som jag har valt, används en
intervjuguide där man bygger på frågorna fritt efter de svar man får under intervjun och man
kan därmed gå mer på djupet. Intervjuerna skedde enskilt då jag ville få varje pedagogs
enskilda syn på estetiska inslag. Intervjuerna spelades in med en fickinspelare så att svaren
vid behov kan återges exakt. Detta även för att fokus skulle ligga på intervjun och inte på att
anteckna det som sades.
4.2 Urval
Genom intervjuer med fyra stycken pedagoger försökte jag få svar på mina frågeställningar.
Jag har valt att genomföra intervjuerna på en kommunal grundskola utan någon speciell
profilering. Jag ville se hur några av lärarna på den här skolan tänker omkring estetiska inslag
i verksamheten och vad som hindrar dem från att jobba mer med det.
13
Jag har valt att intervjua en klasslärare som jobbar nästan helt med estetiska inslag i sin
undervisning, två klasslärare som jobbar med estetiska inslag och slutligen musikläraren på
skolan. Klassläraren som nästan alltid jobbar med estetiska inslag har bild och musik i sin
grundutbildning och därtill svenska som tillval. Hon jobbar i en 1-2:a och jag kommer att
kalla henne för Lena. De två klasslärarna som jobbar med estetiska inslag då och då har
tillsammans två 4:or. De båda har matte/NO i sin grundutbildning varav den ena har engelska
som tillval och den andra har bild som tillval. Jag kommer att kalla läraren med engelska som
tillval för Fanny och läraren med bild som tillval för Filippa. Musikläraren, som är utbildad i
musik och matematik, bygger hela sin undervisning på estetiska inslag. Musikläraren kommer
jag i min resultatanalys att kalla för Mikaela.
Alla de fyra lärarna valdes på grund av att de förhåller sig positiva till estetiska inslag i
undervisningen, detta kallas för ett stratifierat urval. Eftersom min studie bygger på hur
pedagogerna använder sig av estetiska inslag ville jag intervjua pedagoger jag visste använde
sig av estetiska inslag i undervisningen. Jag har därför gjort mina intervjuer på den skola där
jag gjorde min verksamhetsförlagda del av utbildningen eftersom jag där har kunskap om hur
lärarna arbetar. Skolan har verksamhet från F-6 samt särskola, och jag har valt att inrikta mig
på lärare som har elever i 1-4, förutom musikläraren som har elever ända upp till 6:an. Jag
hade först planerat att intervjua tre till fyra klasslärare på skolan, men kom på att det vore mer
intressant att även intervjua musikläraren för att höra hennes åsikter om hur den estetiska
verksamheten på skolan ser ut. Därför intervjuade jag endast tre klasslärare och tog den sista
intervjun med musikläraren på skolan. Detta för att eleverna har bild med klasslärarna medan
musiken sker med musikläraren i musiksalen. Då hon endast jobbar med musik och inte ute i
klasserna med övriga ämnen, har jag ändrat lite på frågorna i hennes intervju för att den mer
skulle handla om hur hon uppfattade samarbetet med övriga lärare på skolan och hur deras
intresse för samarbete och integration av de estetiska ämnena yttrade sig.
4.3 Genomförande
Jag började med att fundera på vad jag ville veta och få svar på av pedagogerna och gjorde
efter det en intervjuguide (Bilaga 1). Jag skickade frågorna till pedagogerna innan
intervjuerna ägde rum, för att de skulle få en chans att fundera över frågorna och därmed ge
mer reflekterade svar och vara förberedda på vad som skulle frågas om. Sedan bestämde jag
14
en enskild intervjutid med varje pedagog. Under intervjuerna befann vi oss i varje lärares
klassrum, där de under dagen har sina lektioner, för att få en miljö där läraren kunde fokusera
på intervjun och kände sig ”hemma”.
Intervjuerna varade i allt mellan 8 – 45 minuter beroende på hur mycket informanten hade att
säga om estetiska inslag och hur mycket följdfrågor jag hade. När intervjuerna var färdiga
spelade jag upp dem för att ordagrant skriva ner dem i ett dokument som jag sedan kunde
använda när jag analyserade resultatet.
4.4 Reliabilitet och validitet
De två begreppen reliabilitet och validitet är enligt Bryman (2002) begrepp som först och
främst kopplas till den kvantitativa forskningen och det är därmed svårt att flytta dem till den
kvalitativa forskningen. Reliabilitet är pålitligheten hos ett begrepp kopplas till resultatets
struktur. Det kan handla om att frågorna som ställs är ledande och genom detta påverkas
svaren. En annan faktor är hur svaren som fås under intervjuerna tolkas av undersökaren.
Genom att vara flera stycken som tolkar kan denna risk av felbedömning minska (Bryman
2002). Jag har försökt att inte ställa ledande frågor och eftersom jag skickade ut frågorna
innan till informanterna så de kunde tänka efter vad de ville svara anser jag också att svaren är
stabila, vilket är en annan påverkningsbar reliabilitetsfaktor enligt Bryman. Han menar vidare
att validiteten handlar om tillförlitligheten i en studie (2002). Då jag har primärkällor från de
två teoretikerna Gardner och Dysthe, samt några sekundärkällor, i min teoridel, anser jag att
denna är tillförlitligt. Informanterna bör vara pålitliga, och då jag har översatt intervjuerna
ordagrant, anser jag även att resultatet är tillförlitligt.
4.5 Etiska ställningstaganden
Bryman (2002) menar att det finns fyra etiska ställningstaganden att beakta när man forskar;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentalitetskravet och nyttjandekravet. Som redan
nämnts ovan fick informanterna ta del av intervjufrågorna (Bilaga 1) innan intervjuerna. De
hade då också möjlighet att kontakta mig vid frågor och oklarheter om frågorna och intervjun.
15
Innan intervjuerna påbörjades informerade jag om mitt syfte med studien och det valda
tillvägagångssättet. Då förklarade jag även hur informationen jag skulle få ut av intervjun
skulle behandlas och att de som intervjuades skulle vara anonyma i uppsatsen. Jag upplyste
dem om att uppgifter från intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt och att deltagandet var
frivilligt. Jag har tilldelat informanterna fiktiva namn för att uppfylla konfidentalitetskravet.
Varje informant har personligen blivit tillfrågad om de vill delta i studien. Slutligen
informerade jag om användningen av nyttjandekravet; att den information som samlats in
under processen enbart kommer att användas i vetenskapligt syfte och ej för kommersiella
eller ickevetenskapliga sammanhang, allt enligt Bryman (2002).
4.6 Metoddiskussion
Mina intervjuer har gått bra, men på grund av brist på erfarenhet av att intervjua har jag svårt
för att komma på följdfrågor under intervjun, vilket har lett till att intervjuerna blivit relativt
korta. Dessutom visade det sig att de jag intervjuade uppfattade det som att fråga 2, 4 och 6
egentligen hade samma innehåll och blev därför ställda och upprepade samma svar. Jag som
intervjuare ser dock skillnad mellan de svar som man skulle kunna få på de tre olika frågorna
och ville därför behålla dem.
16
5 Resultat och analys
I resultat och analys sammanfattar jag resultaten av intervjuerna. Jag har valt att strukturera
resultat- och analysdelen efter mina frågeställningar. Först presenteras det hur pedagogerna
använder sig av estetiska inslag i sin undervisning, därefter beskrivs deras motiv till att
använda estetiska inslag i undervisningen. Slutligen presenteras vilka resurser dessa
pedagoger anser sig behöva för att arbeta mer med estetiska inslag.
5.1 Pedagogernas användning av estetiska inslag i undervisningen
Alla informanterna använder sig av estetiska inslag i undervisningen. Jag redovisar nu
klassvis för hur pedagogerna använder sig av de estetiska inslagen.
5.1.1 Arbetet i 1-2:an
Lena arbetar med estetiska inslag genom att låta barnen skapa böcker med bilder i, skriva
texter till bilderna och med ett eget språk i den mån eleven inte lärt sig skriftspråket än. Hon
arbetar mycket med sång, dans och att uttrycka sig med hela kroppen. Att jobba tematiskt
tycker Lena är bra och just nu är det temat Rymden som behandlas i hennes klass. Där
berättar hon om hur barnen får skapa egna rymddanser så att deras kreativitet och fantasi
utvecklas. Det finns fyra olika grupper man kan välja på att vara med i under de lektionerna
de har temaarbetet; Bygg, Målning, Musik och Dans och slutligen Teater. Kontinuerligt
redovisar varje grupp hur långt de har kommit i arbetet och vad de har gjort under lektionerna.
Hon hämtar mycket av sin inspiration från Bifrost-skolan i Danmark där man jobbar tematiskt
och genom att se helheten.
5.1.2 Arbetet i 4:an
Filippa är fascinerad av hur man kan arbeta med det som hon kallar symbolpedagogik. Hon
tycker det funkar bra att använda det i bildämnet. Barnen får rita till exempel ett fantasidjur
17
och utifrån bilden skriva en saga. Hon understryker vikten i att bilderna inte ska te sig
verklighetstrogna.
Jag hade faktiskt en klass en gång där vi hade en kille som absolut vägrade rita. Han ville
aldrig rita någonting. Sen använde jag mig av symbolpedagogiken, eleverna skulle rita ett
minne av sitt sommarlov. De fick bara rita vad som helst. Det kunde vara en röd plutt och
sen bara gult runtomkring. Det behövde inte föreställa någonting. Den killen gjorde fem
bilder den lektionen, med symbolpedagogiken, så det är rätt roligt faktiskt.
Filippa har läst till extra bild just för att hon kände att hon inte hade kunskaper om det ämnet.
Hon och Fanny arbetar båda i årskurs 4 på skolan och de blandar ofta klasserna. De gör även
ungefär samma saker under lektionerna och tar del av varandras kunskaper och erfarenheter.
Förutom de vanliga bildlektionerna integrerar Filippa och Fanny bilden i NO/SO, svenska och
även i matematiken, även om Fanny inte tycker de får in de estetiska inslagen så mycket i
matematiken. Mikaela anser sig bara jobba med estetisk verksamhet, dock tycker hon inte
märka av om de övriga lärarna på skolan vill integrera ämnet med de andra.
Det är mest i de lägre åldrarna, treorna, ibland fyrorna. (…) Där är det ofta att
klassläraren kommer och nu håller vi på och jobbar med det här och finns det något om
det här och så. Men sen vet jag faktiskt inte riktigt hur övriga ställer sig till det.
5.1.3 Arbetet på musiken
Mikaela tycker att det med fördel går att integrera matematiken och musiken när det kommer
till bråk och notvärden. Här anser hon att det är mycket lättare för eleverna att få en bild och
en förståelse för vad det är som händer, ifall man jämför bråkräkningen i matematiken med
notvärdet i en takt. Denna parallell mellan musik och matematik drar även Sandahl (2006)
som även menar att den estetiska upplevelsen bidrar till barn och ungas lärande. Mikaela
brukar även väva in historia när de sjunger sånger med speciella teman, till exempel Astrid
Lindgren-sånger.
18
5.1.4 Vikten av att presentera elevens arbete
Både Lena och Filippa tar upp vikten av att visa upp elevernas alster. Detta stöds av Dysthe
(1996) som menar att man måste ge eleverna självtillit och en tro på sig själva och sin
förmåga. Filippa säger att man försöker hänga ut dem i matsalen och i korridorer och eleverna
ställer sig mer positiva till det nu än för 10-15 år sedan. Numera vill eleverna visa upp sina
arbeten och konstverk och känner sig stolta över dem på ett annat sätt. Dock menar Lena att
det ställdes ut mer tidigare än vad det gör nu.
Och så tyckte vissa att det såg ut som jag vet inte vad och det ska vara estetiskt fint och
kontorspersonalen och det ska vara som ett kontor och en arbetsplats och det är
barnskräp. Det ska vara en levande skola men det känns inte så längre på samma sätt.
När vi diskuterar kring denna problematik kommer det fram att skolan för ungefär 10 år sedan
var en skola med estetisk profil och att varje årskurs hade utställningar i matsalen varje vecka.
Konstnärer och musikprofiler som Dan Bornemark kom och besökte skolan och hade olika
estetiska projekt med dem.
5.2 Pedagogernas motiv till användning av estetiska inslag i undervisningen
Alla informanter förhåller sig positiva till estetiska inslag och tycker dessa är en viktig del av
undervisningen. Jag redovisar här för några av de motiv pedagogerna har för att använda sig
av estetiska inslag i undervisningen.
5.2.1 En chans att befästa grundläggande kunskaper
På frågan om vad de estetiska inslagen i undervisningen innebär för dem har alla informanter
liknande uppfattning. Mikaela menar att man lär med hela kroppen och att då hela kroppen
bör vara integrerad i lärandet. Hon tror att man lär sig mer om man får chansen att ta in
19
kunskap med flera olika medel och inte bara på ett sätt. Precis som i den socio-kulturella
teorin menar Mikaela här att det ena mediet inte upphäver det andra. Genom att ge eleverna
chansen att lära sig något på flera olika sätt, får de en mer aktiv förståelse för den kunskap de
ska lära sig. Genom att använda sig av både de visuella, auditiva och kroppsliga språket får de
chansen att befästa kunskaperna i flera dimensioner (Marner & Örtegren 2003). Detta pratar
även Fanny om. Hon menar att genom att befästa grundläggande kunskaper får eleverna chans
att få använda sin kreativitet på olika sätt, genom både bild, drama och musik. Hon tycker det
är viktigt att man får använda sina sinnen och förmågor på olika sätt eftersom alla har olika
starka sidor.
Jag tror det är jätteviktigt speciellt för de här barnen som (…) Alla barn lär ju inte på ett
sätt. Det finns barn som lär på en massa olika sätt och för en del barn är detta tvunget för
att befästa kunskaper och för att kunna ta till sig kunskaper.
5.2.2 En chans att uttrycka sig på olika sätt
Lena tycker det är av största vikt att kunna få lov att uttrycka sig på alla sätt, inte bara genom
skrift och tal. Hon hävdar att man måste använda sig av målning, dans, musik, mimik och att
man måste använda sig av hela kroppen, av allt man kan använda sig av.
Filippa tror också att användningen av de estetiska inslagen i undervisningen är jätteviktiga.
Vi borde göra det mer än vad vi gör. Jag tror (…) att en tredjedel av klassen lär sig
mycket mer om de får jobba mer kreativt.
I Filippas citat anas en anknytning till Howard Gardner (2001) och hans teori om människans
olika intelligenser. Gardner menar att man har mer eller mindre lätt att ta in kunskaper på
olika sätt eftersom man har mer eller mindre framträdande intelligenser.
20
Lena ser det som något självklart och för henne normalt att använda sig av estetiska inslag i
undervisningen och att få lov att använda alla uttryckssätt man har. Hon menar att
verkligheten inte är indelad i ämnesblock utan att vardagen är en klump av alla ämnen
integrerade med varandra. Denna uppfattning har även Lindgren (2009) efter gjorda studier.
Hon hävdar att praktiskt och kroppsligt arbete är mer verklighetsnära och därmed mer
effektivt för barnens inlärningsprocess. Lena tycker att de estetiska inslagen stimulerar olika
delar av kroppen, bl.a. berättar hon om en studie som har visat på hur eleverna presterar
beroende på vad för musik som spelas. Spelar man snabb, pulshöjande musik presterar man
mycket sämre än om man spelar lugn musik som följer kroppens normala puls. Detta för att
musiken stimulerar hjärnan på olika sätt. Hon tycker det är viktigt att man tränar hjärnans
högra och vänstra halva genom idrott, dans, steg, instrumentspelande och rytmik. Eller att
man i bilden ritar med både höger och vänster hand samtidigt och att man tränar ramsor och
rörelselekar.
5.2.3 En chans att inspireras och vara kreativ
Fanny pratar om kreativitet och inspiration. Framförallt när man startar nya teman och projekt
i skolan tror hon det är viktigt med estetiska inslag.
Jag tycker det är jätteviktigt och ofta är det ju så att man använder det kanske i en
uppstartande fas eller en upplevelse för att inspirera till vidare arbetsområden.
Hon tror att barn lär sig på olika sätt och de får då fler kanaler att ta in kunskapen på. Liksom
Fanny tar Skoglund (2005) upp vikten av kreativitet och skapande i skolan. Hon menar att
eleverna själva måste ifrågasätta och hitta lösningar. Wiklund (2001) tar också upp vikten av
hur läraren för fram ett budskap och att detta är avgörande för elevernas eget reflekterande.
Filippa menar att vi tar in kunskapen på olika sätt och att alla är olika. En del ser in den, en
del lyssnar in den och en del måste ta in den med kroppen. Detta kan man koppla till Gardners
olika intelligenser och beroende på vilken intelligens man har som huvudintelligens har man
då mer eller mindre enkelt för att få in kunskapen visuellt, verbalt eller kroppsligt (2001).
21
Både Fanny och Filippa hävdar att estetiska inslag främjar barnens kreativitet och gör dem
intresserade i ett större spektra.
5.3 Pedagogernas funderingar över vilka resurser som saknas för att kunna
använda sig mer av estetiska inslag
Trots att pedagogerna arbetar på samma skola, med samma personaltillgång och samma
ekonomiska resurser skiljer sig deras syn på vad det är som saknas för att kunna arbeta mer
med estetiska inslag i undervisningen.
5.3.1 Behov av mer tid
Mikaela anser att avsaknad av tid är den största faktorn. Hon skulle föredra ett schema där
klassläraren kan vara med på musiklektionen för att få en helhet i vad som händer på musiken
och för att kunna gå vidare med ett djupare samarbete. Nu ligger ofta lärarens planeringstid
under musiklektionerna.
5.3.2 Behov av kunskap och utvidgande av samarbete pedagoger emellan
Lena tror att det kan ligga mycket i att en del av de övriga pedagoger känner sig hämmade
inom de estetiska ämnena eftersom de själva inte fått jobba så mycket med dem under sin
uppväxt och därför inte har kunskapen. Detta menar även Wiklund (2001) som hävdar att
lärarna präglas av sin egen skolgång och sina tidigare erfarenheter. Vidare menar Skoglund
(2005) att pedagogen själv måste visa lust över skapandet och de estetiska inslagen för att
motivera eleverna till lusten att skapa. Har inte läraren lusten hittar inte eleverna lika lätt
lusten heller. Lena tycker här det är viktigt att man lyssnar på vad barnen vill göra och får
inspiration av barnen. Detta stöds av Uddholm (2003) som menar att pedagogen skall ses som
en vägvisare som visar eleverna var de kan finna kunskap istället för att se eleverna som
tomma bägare som ska fyllas. Vidare behåller man även elevernas lust och deras tillit till
pedagogerna vilket stämmer överens med Skoglunds resonemang om kreativitet och
skapande.
22
Lena tror att det behövs ett djupare samarbete pedagoger och arbetslag emellan för att kunna
jobba med estetiska inslag i större utsträckning. Då kan man jobba i större grupper och
därifrån ta ut smågrupper som man kan turas om att ha. Lena vill gärna se skolan som en aktiv
verkstad där man kan träna på olika ämnen och där alla elever jobbar ihop, oavsett ålder, för
att hjälpa och lära sig av varandra. Då menar hon att alla i skolan dessutom kommer att bli
mer kreativa. Dessutom tror Lena det har att göra med övriga pedagogers personliga
intressen, vissa är intresserade av idrott, andra av bild och tredje parten av teknik och man vill
gärna använda sig av sina intressen. Precis som Marner och Örtegren (2003) skriver tror Lena
att några av pedagogerna på skolan kan se musik och bild som mindre viktiga och
andningshål. Hon menar även att det inte är säreget för de estetiska ämnena då vissa av
pedagogerna har samma uppfattning om till exempel idrott. Lena tycker det är bättre att
försöka tillgodose alla dessa intressen och få utbyte av varandra istället för att ’slåss’ för sitt
intresse.
5.3.3 Behov av ekonomi och planeringstid
Fanny och Filippa är överens om att det är tid och pengar som saknas.
Jag tror alla är jättepositiva till det och tycker att det är bra för det främjar barnens
kreativitet (…)och gör dem intresserade. Men det är väl dels ekonomin, (…) man skulle
kunna göra mycket, mycket mer, och ha mycket, mycket roliga material, (…) men dels av
tidsbrist och (…) sen det ekonomiska så orkar man inte ända fram kan jag känna.
Fanny tar också upp problemet med avsaknad av utbildning i hur man jobbar ämnesintegrerat
med de estetiska ämnena. Den andra berättar vidare om de ekonomiska resurserna.
Vi har alltså mycket mindre budget idag än vad vi hade för 10 år sen i skolan. Det är
nästan hälften av budgeten mot vad vi hade för 10 år sen och det är faktiskt ska jag vara
riktigt ärlig så är det bildmaterialet och så (…) som det tullas på. Och läromedlen
naturligtvis.
23
Tidsbristen är ett stort problem menar de båda och Fanny uttrycker sig så här:
Mycket av detta tar lite tid att förbereda, men det ger väldigt mycket, men den tiden har
inte vi idag, att planera och förbereda.
Det är alltså inte viljan eller okunskapen som här står i vägen för att estetiska inslag ska få en
större roll i undervisningen utan avsaknaden av planeringstid. De hävdar att skolan idag består
av mycket mer uppfostran och att det tar energi och tid att lösa konflikter elever emellan och
att det är planeringstiden som blir lidande av detta. Precis som Thavenius (2004) håller Fanny
med om att skolan blir mer lustfylld med estetiska inslag och att utmaningen ligger i att hitta
uppgifter som för samman handen och hjärnan.
5.4 Sammanfattning
Informanterna använder sig av estetiska inslag i sin undervisning, vilket de ser som något
positivt som främjar elevernas kreativitet och nyfikenhet. De har olika syn på vilka resurser
som saknas för att kunna använda sig mer av de estetiska inslagen i undervisningen men är
alla överens om att de vill använda sig mer av dessa inslag ifall de resurserna som de tycker
behövs ökar i framtiden. Liksom Gardner (2001) tycker alla fyra pedagoger att skolan borde
förorda en lärandemiljö där man stimulerar alla människans olika intelligenser i
undervisningen. Precis som Lindgren (2009) så tycker informanterna att elever behöver
jämvikt mellan teori och praktik och att om resurserna finns i framtiden borde en större del av
den praktiska verksamheten in.
24
6 Slutdiskussion
Att kunna fånga eleverna och få dem intresserade av det man berättar är väsentligt för att de
ska komma ihåg det som lärs ut i klassrummet. Några av de lektioner jag minns bäst ifrån min
egen skolgång var de praktisk/estetiska, då vi med hjälp av andra medel lärde oss om något
specifikt. Bland annat sydde vi i textilslöjden ett stort fjällandskap samtidigt som vi lärde oss
om djuren som levde där. Vi mätte vinklarna på den asymmetriska sandlådan utanför
klassrummet och vi hade vattenexperiment med en av våra lärare där vi skulle gissa vad som
skulle hände innan vi provade och sedan fick vi analysera vad som hänt och varför. Att
använda sig av estetiska läroprocesser i undervisningen är inte bara något som återkommer i
våra styrdokument och i läroplanen, det är också genom dessa medel många kommer ihåg och
minns saker. Jag tror dessutom många elever uppfattar skolan som mer lustfylld och de blir
mer positiva till lärandet när man arbetar på det här viset. Jag vet att jag minns de lektioner
och teman bäst som var av det estetisk/praktiska slaget. Jag kan fortfarande beteckningen till
Svavelsyra tack vare en ramsa vår kemilärare lärde oss i sjuan, ”H2SO4, de e svavelsyra”.
Denna kemiska beteckning skulle jag aldrig fortfarande kunna idag om inte för just denna
ramsa.
Det finns oändliga möjligheter att jobba med estetiska inslag och jag tror att det bara är
pedagogens egen fantasi som kan sätta stopp för detta arbetssätt. Lena påpekar att det är
viktigt att fråga barnen vad de vill göra, tycker är kul och vad de vill lära sig. På detta sätt får
barnen lära sig att motivera och själv resonera kring vad de vill lära sig och vad de ska kunna.
Jag har dock upplevt att det inte är lika problemfritt i praktiken som i teorin att använda sig av
estetiska inslag i undervisningen och att kunskapsundervisning och estetiska inslag till viss
del segregeras. Det finns dock olika skäl till detta upplever jag. Det är spännande att se att de
olika pedagogerna har olika uppfattningar om vad det är för resurser som saknas för att deras
undervisning ska bli mer integrerad med de estetiska ämnena. Medan Fanny och Filippa
bestämt hävdar att det är resurser och tid som ligger i vägen för utbredningen av en mer
integrerad undervisning tror Lena det mer har att göra med intresset hos övriga pedagoger.
Mikaela ställer sig någonstans i mitten av dessa två påståenden och tror att det både är
tidsresurser men även det saknade intresset hos vissa pedagoger som står i vägen för ett ökat
25
inslag av estetisk verksamhet i undervisningen. Kanske är de det samarbete som Mikaela och
Lena resonerar om som saknas på skolan.
Med min studie vill jag försöka lyfta fram att jag tror de estetiska inslagen i den nuvarande
undervisningen förhåller sig till den plats de får i läroplanen. De estetiska inslagen blir ett
verktyg till att nå vad läroplanen anser vara den ”riktiga” kunskapen. Studien har visat att de
pedagoger som intervjuats ser estetiska inslag som väsentligt som borde förekomma mer i
skolan. I både den teoretiska studien och under mina intervjuer har det kommit fram att
människor är begåvade på olika sätt och att man därför lär på olika sätt. Genom att i
undervisningen använda sig av alla människans olika intelligenser tränas ju därför varje
individs intelligenser upp till en relativt hög nivå med hjälp av uppmuntran då eleverna får
vistas i en stimulerande undervisningsmiljö. Detta stärker inte bara elevernas begåvningar
utan ger dem även chans att befästa kunskap på flera plan. Problemet med de riktningslösa
inslagen som Thavenius (2004) diskuterar, som endast finns till för att underlätta lärandet, har
kanske sin grund i planeringstidsbrist, som både Fanny, Filippa och Mikaela nämner i sina
intervjuer. Den lydiga kreativiteten och den modesta estetiken verkar vara den syn som råder
i skolan idag. Allting har en restriktion och det verkar som att man hela tiden måste begränsa
sig eftersom det just är det som resurserna är – begränsade. Detta kanske för att de estetiska
ämnena inte får så stort utrymme i läroplanen. I läroplanen står det upprepade gånger om att
undervisningen ska innehålla estetiska inslag för att nå uppnåendemålen, men när det väl
kommer till kritan får inte de estetiska inslagen lika stor plats bland uppnåendemålen och
kanske just därför blir de bortprioriterade.
Min syn innan och under hela studien har varit att estetiska inslag är viktiga för elevers
kreativitet och skapande och denna syn får stöd från både de informanter jag har intervjuat
och de författare vars litteratur jag tagit del av. Jag tolkar mitt resultat som att det är, förutom
planeringstidsbristen, ekonomi och avsaknad av engagemang hos andra pedagoger som gör att
de estetiska inslagen får en mindre roll i skolan än vad den enligt läroplanen bör ta. Jag tror
att de estetiska ämnena betraktas som flummiga och mindre viktiga ämnen av många
pedagoger. Att det är viktigare att eleverna först hinner klart med matten och svenskan innan
de får vara med på julpysslet är en inte alltför ovanlig uppfattning pedagoger har. Om man i
stället ser möjligheterna med de estetiska ämnena och ser hur man kan integrera dessa ämnen
26
med de mer teoretiska tror jag att det skapar ett roligare och ett öppnare lärande. Jag tror även
att man genom de estetiska ämnena kan skapa ett öppet forum som inbjuder till diskussion där
eleverna även lär sig att argumentera för sin sak. Något som jag tycker har visat sig viktigt
efter att ha gjort denna empiriska studie, är att pedagogen måste vara engagerad och
intresserad av ämnet för att i sin tur kunna fånga barnens intresse. Att fånga barnen i estetiska
ämnen verkar nu enklare efter att jag studerat litteraturen och gjort mina intervjuer. Vad som i
sin tur verkar saknas för att kunna göra detta, förutom de tidsaspekter och ekonomiaspekter,
är kunskap. Kanske är det fortbildning inom ämnet som saknas för att pedagogerna ska kunna
känna sig säkra på de estetiska inslagen. Eftersom den estetiska verksamheten dessutom
faktiskt tar upp en stor del av läroplanen kanske lärare redan i sin utbildning ska få en bredare
kunskapskälla inom de estetiska ämnena att kunna arbeta med.
Med detta arbete har jag fått veta mer om fyra pedagogers syn på estetiska inslag i
undervisningen. Alla fyra ser dessa inslag som en viktig del av elevernas utveckling, både den
kroppsliga och den kunskapsmässiga. Informanterna har en positiv bild av att arbeta
ämnesintegrerat med estetiska inslag och ser möjligheterna med detta, även om de känner att
de inte alltid har den kunskap som krävs för att jobba mer estetiskt i skolan. Det krävs
dessutom också ekonomiska resurser och tid för att kunna genomföra detta arbete fortlöpande.
i skolan. Genom undersökningen har jag förstått att det krävs mycket kunskap om estetiska
inslag för att kunna använda sig av dem fullt ut. Både i litteratur och genom intervjuer har jag
förstått att estetiska inslag inte får den plats de enligt min mening borde få i undervisningen
jämfört med den plats de tar upp i läroplanen. Kanske är detta just för att dessa inslag inte har
en så stor utspridning i uppnåendemålen. Estetiska inslag blir ett verktyg för att nå det många
ser som de ”riktiga” kunskaperna som har sitt ursprung inom de verbal-lingvistiska och de
logisk-matematiska intelligenserna istället för att kräva den plats och de resurser den borde få.
27
Referenser
Alerby, Eva & Elídóttir, Jórunn (red.) (2006) Lärandets konst – betraktelser av estetiska
dimensioner i lärandet Lund: Studentlitteratur
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (2001) Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i
klassrummet Jönköping: Brain Books
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber Ekonomi
Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet Lund: Studentlitteratur
Garder, Howard (2001) Intelligenserna i nya perspektiv Jönköping: Brain Books
Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009) Estetiska läroprocesser Lund:
Studentlitteratur
Lindström, Lars (2007) ”Gardner om hur vi tänker” i Forssell (red.) Boken om pedagogerna
Stockholm: Liber
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm: Liber
Skoglund, Elisabet (1990) Lusten att skapa Stockholm: Berghs
Skolverket (2006) Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo94 Stockholm: Fritzes
Thavenius, Jan, Person, Magnus & Aulin-Gråhamn, Lena (2004) Skolan och den radikala
estetiken Lund: Studentlitteratur
Uddholm, Mats (2003) Pedagogen och den musikaliska människan En bok om musik i
vardagsarbetet Mölndal: Musikförlaget Lutfisken AB
Wiklund, Ulla (2001) Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande Stockholm:
Sveriges Utbildningsradio AB
28
Bilaga 1 Intervjuguide
Användning av estetiska inslag i undervisningen
1. Vad har du för grundutbildning/inriktning?
2. Vad innebär estetiska inslag i undervisningen för dig?
3. Hur ser du på betydelsen av estetiska inslag/läroprocesser?
4. Hur ser du på estetiska inslag i undervisningen?
5. Hur använder ni er av estetiska inslag i verksamheten?
6. Varför använder du dig av estetiska inslag?
7. Hur bemöter övrig personal på skolan inslag av estetisk verksamhet?
I arbetslaget, övriga pedagoger på skolan, organisation och rektor?
8. Hur tror du att du skulle kunna utveckla din användning av estetiska
inslag?
9. Vilka resurser stoppar dig från att använda dig av estetiska inslag i en
större utsträckning?
29