Tentamen för Tidigarelärarinriktning– astronomi
13 feb 2002
Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706)
Hjälpmedel: varandra i gruppen
Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp lämnar ett gemensamt svar, och gruppen får en gemensam
poäng på uppgiften. Ur de samlade gruppresultaten härleder jag efter bästa förmåga era individuella bidrag till
gruppernas prestationer. För godkänt på tentan fordras i princip 50% rätt, såtillvida att du är godkänd om ditt bidrag
rekonstrueras till att vara minst 50% av din tredjedel av full poäng.
Svar skall motiveras och förklaras, så att det framgår hur du har resonerat, och framgår om du har förstått de
astronomiska sammanhangen. Svar utan adekvat resonemang ger inte full poäng, ens om det råkar vara korrekt.
Praktiska anvisningar: [Spara anvisningarna till kommande ronder.]
Ø Du tillhör en viss flock (A-F), enligt lista på tavlan och vid ingången.
Ø Tidsschemat som finns framme vid tavlan ska följas strikt.
Ø På det gruppschema för varje flock som också finns framme vid tavlan, står det
vilka du ska arbeta ihop med varje rond. En rad på schemat är en grupp under en
rond. Gruppen samlas vid och skall sitta vid bord med rätt flockbokstav och
gruppnummer (se karta på tavlan). Behöver ni mer plats så dra dit ett bord till.
Ø Den som står i kolumnen Stud1 ansvarar för att tre uppgiftsblad hämtas vid
rondstart, och för att ett gemensamt svar lämnas in vid rondslut. Endast den
aktuella rondens uppgift lämnas ut, inte kommande ronders.
Ø På varje papper ni lämnar in skall följande stå i en ruta uppe i högra hörnet:
• Flock-bokstav
• Rond-nummer
• Grupp-nummer
• Namn på gruppmedlemmar
Ø Lämnar ni in mer än ett papper skall papperna häftas ihop (finns häftapparat hos
vakten).
Ø Försök hålla ljudnivån måttlig — med 21 grupper i samma rum blir det lätt ganska
stimmigt. Mobiltelefoner stängs av klockan 8 och förblir avstängda hela tiden!
Ø Under pauserna får ni lämna lokalen. Även om ni inte hinner så långt på 10
minuter kan det ju bli kö till toaletten i salen…
1) Vinternatt på Uranus? Uranus har ju sin rotationsaxel i ungefär samma plan som banan runt solen
— precis som jordglober tillverkas med jorden sittande lite snett, skulle Uranus-glober tillverkas med
Uranus liggande ner. Uranus’ nordpol pekar hela tiden mot samma ställe på stjärnhimlen, precis som
jordens nordpol hela tiden pekar mot Polstjärnan. Er uppgift blir nu att reda ut dag och natt och
årstider på Uranus. Vad kan ni säga om dag och natt och årstid för en som är på följande ställen:
a) Nära Uranus’ nordpol, när Uranus vänder norra halvklotet mot solen.
b) Nära Uranus’ sydpol, 21 år (ett kvarts Uranus-varv) senare.
c) Nära Uranus’ ekvator, ytterligare 21 år senare, vilket blir mittemot solen i förhållande till a).
2) Ur barnamun. Barn har ju massor av frågor om rymden, som vi såg på lektionen i måndags.
Ni får här en barnfråga, som får ligga till grund för er uppgift här:
Vad händer med stjärnan, när en stjärna faller ner på jorden i ett stjärnfall?
a) Ge ett naturvetenskapligt korrekt svar på frågan (till mig, inte till barnet).
b) Vilket svar skulle ni ge barnet, som hjälper barnet till rimlig förståelse av frågans
astronomiska sammanhang?
c) Om era svar på a) och b) skiljer sig åt, motivera varför!
d) Varför kan en nioåring tänkas ställa en sådan fråga?
3) Ur nästa barnamun. Ni får här en barnfråga till, som ni hanterar likadant som den förra:
Hur ser det ut på jorden, när solen har slocknat?
a) Ge ett naturvetenskapligt korrekt svar på frågan (till mig, inte till barnet).
b) Vilket svar skulle ni ge barnet, som hjälper barnet till rimlig förståelse av frågans
astronomiska sammanhang?
c) Om era svar på a) och b) skiljer sig åt, motivera varför!
d) Varför kan en nioåring tänkas ställa en sådan fråga?
4) Stjärnklart. Hur skulle stjärnbilden Södra Korset se ut med blotta ögat från följande ställen:
[ Södra Korset ligger rakt söderut, under (eller över om man vill) jordens sydpol. ]
a) Hur ser man den härifrån Sverige?
b) Från Pluto?
c) Från en planet runt en av stjärnorna i den stjärnbilden?
d) Från Vintergatans centrum?
e) Från Andromedagalaxen?
5) Små gröna män och små lila kvinnor på månskenspromenad. De små gröna männen
måste naturligtvis vara med även denna gång, men nu ska vi se hur det ser ut på deras
hemplanet. Deras sol är faktiskt ena medlemmen av en dubbelstjärna, så att det finns en
stjärna till i deras solsystem.
Den stjärnan som deras planet kretsar runt (på ungefär
samma avstånd som vår planet från vår sol) är lika stor som vår sol, medan den andra
stjärnan i paret väger ungefär dubbelt så mycket. Stjärnorna är ungefär lika långt ifrån
varandra som vår sol är från Neptunus, och går ett varv i omloppsbana runt varandra på
100 år eller så. Deras planet har dessutom en liten måne, som går ett varv runt planeten
på en vecka. Planeten roterar runt sin axel lika fort som vår planet.
Vad kan de små gröna männen se på sin himmel, när de är ute på romantiska promenader
med små lila kvinnor? Blir det någon romantisk stjärnhimmel eller fullmåne en vacker
kväll? Blir det kväll överhuvudtaget? Hur blir det egentligen med dag/natt, månfaser, och
allt det där, när man har två solar i omlopp?
6) Barnafråga igen, som avslutning:
Varför säger man att rymden började med en smäll?
a) Ge ett naturvetenskapligt korrekt svar på frågan (till mig, inte till barnet).
b) Vilket svar skulle ni ge barnet, som hjälper barnet till rimlig förståelse av frågans
astronomiska sammanhang?
c) Om era svar på a) och b) skiljer sig åt, motivera varför!
d) Varför kan en nioåring tänkas ställa en sådan fråga?
