Samhällskunskap
Frågor till texten – Massmedier är viktiga för demokratin
Svara på frågorna och lägg ut svaren på din blogg.
1. Beskriv några fördelar med internet.
Svar: Det finns många fördelar med internet. Några är t.ex. Man kan nå vänner
snabbt och enkelt via t.ex. fb, skype m.m. man kan köpa nästan allt över internet
vilket kan vara bra om man inte kan gå till affären eller åka in till stan och man
kan hitta saker man inte kan hitta i affärer och köpa från olika länder, Dem som
går i skolan och jobbar har en stor användning av internet för att kunna hitta
information, fakta och massa mer.
2. I texten sägs det att det är viktigt att det finns ett stort antal tidningar, samt
flera radio- och tv-kanaler. Varför då?
Svar: Tv, radio och tidningar väljer själva vilka nyheter dem vill ta med eller
berätta om vilket gör att dem påverkar vilka frågor som diskuteras i samhället.
För att olika åsikter ska komma fram och för att ge så många personer som
möjligt chans att säga vad de tycker och tänker. Alltså så får vi som använder
oss av massmedier en väldigt varierande bild av samhället vilket är bra eftersom
på så sätt kan man hitta det man själva vill tro på och känner passar en bäst osv.
3. Vilka tre huvuduppgifter har massmedia?
Svar: Massmediers främsta uppgift är att ge opartisk information om det som
hände här hemma, i vårt land osv. och på andra platser i världen. De skall också
försöka få fram och förklara på ett bra sätt varför det händer.
Den andra uppgiften är att granska och undersöka vad som t.ex. myndigheter,
företagsledare och politiker sysslar med egentligen, för att se till att dem inte
använder sig av sin makt på ett felaktigt sätt.
Den tredje uppgiften är att underhålla oss som kollar, hör eller läser. Under
söndagen brukar det finnas en massa olika trevliga saker att läsa om i
dagstidningarna som t.ex. resmål m.m. På Radion så kan man få höra de nyaste
hitlåtarna och på tv:n kan serier, filmer, såpor och underhållningsprogram visas
dagligen.
4. Vilka två grundlagar skyddar massmedia?
Svar: vår demokrati skyddas av olika speciella lagar och dem kallas grundlagar.
EN är tryckfrihet och den andra är Yttrandefrihet.
I tryckfrihetsförordningen sägs bl.a. att vem som helst får starta tidningen.
Varken myndigheter får granska eller stoppa artiklar som redan publicerats i
tidningar. För att censur är förbjudet. Lagen ger oss frihet att skriva vad vill men
det finns undantag. Viss information om t.ex. polis och försvar får man inte
informera om enligt sekretesslagen. Att t.ex. avslöja var militären har sina
vapenförråd är ej tillåtet. Man får inte heller sprida falska rykten i tidningar om
t.ex. att en politiker eller partiledare har alkoholproblem när det inte är sant.
Yttrandefrihetsgrundlagen är en lag som garanterar att det ska finnas full frihet
att förmedla och berätta information via internet, tv, cd, film och video. Ett
undantag finns och det är filmcensuren. En myndighet i Sverige sköter om
filmcensuren. Statens Biografbyrå granskar alla filmer innan de visas upp på bio.
Biografbyrån ska dels bestämma vilken åldersgräns det är på filmen, om det t.ex.
är en skräckfilm så brukar det vara 15års gräns och om det är en tecknad
barnfilm så är det ibland barntillåtet eller 7års gräns. På så sätt kan man skydda
bio besökarna från att få skrämmande och obehagliga upplevelser. Enligt ett
förslag från regeringen ska filmcensuren upphävas.
5. Vad menas med att förtala en person?
Svar: Att förtala en person är då man berättar, säger eller skriver något dåligt
och illa om en person som är sant eller ibland falskt. Det kan alltså vara något
som aningen är falskt eller sant. Detta sker oftast för att t.ex. varna andra, i
hämndsyfte, för att roa sig på en annans baskostnad eller i bearbetning syfte om
det är någon som behandlat en illa.
6. Vilken uppgift har filmcensuren?
Svar: uppgifterna är att kolla igenom filmer innan de visas på bion, ta bort scener
som gör att våld framstår som något bra i filmer och bestämma åldersgräns på
filmerna utifrån deras innehåll.
7. Vad gör en nyhetsbyrå?
Svar: Det är företag som specialiserat sig på att plocka ihop information och
sälja det. De stora internationella nyhetsbyråerna har journalister i hela världen
på plats. Dem andra nyhetsbyråerna arbetar i första hand i ett speciellt land inte
på massa olika platser. De internationella byråerna väljer ut varje dag ett stort
antal olika nyheter bland de informationer de har tillgång till. Nyheterna säljs
vidare till mindre nyhetsbyråer som t.ex. Tidningarnas Telegrambyrå som gör
ännu ett urval som passar deras kunder som främst är dagstidningar i det egna
landet. Det sista steget gör dem enskilda tidningarna sitt egna urval dem
bestämmer alltså vad de ska skriva om. Av de tusentals händelser som inträffar
varje dag runt om i världen är det alltså bara en liten del som tas upp i tv,
tidningar och radio. En begränsad bild av verkligheten är det ända du läser i
morgontidningen eftersom det inte är en heltäckande beskrivning i tidningen.
8. Ge exempel som visar hur tidningarna får tag i sina nyheter.
Svar: Nyheterna kommer från olika källor. Några exempel är:
Att tidningarna följer noga vad som tas upp i övriga medier som t.ex. tvkanaler.
Allmänheten ger tips. Läsarna kan ge tips och fakta till tidningar genom att
vara anonym.
Tidningen har journalister som är deras jagare av nyheter. Journalisterna
har en bra hjälp av offentlighetsprincipen som innebär att en journalist och
även privatperson kan gå till kommunen, riksdagen eller en statlig
myndighet att få begära att få läsa brev, protokoll och andra olika
handlingar som har med verksamheten att göra. Massmedier får en
storhjälp av detta när dem ska granska och kritisera vad politiker och
myndigheter sysslar och håller på med.
De anställda Journalisterna är även utsprida i olika världsdelar för att
kunna rapportera vad som händer utomlands. På så sätt får
nyhetsbyråerna information som kan komma till oss i Sverige så vi kan veta
vad som händer över hela världen. Journalisterna kallas
utrikeskorrespondenter och dem rapporterar om vad som händer i bl.a.
Bryssel.
Och en annan källa är pressreleaser som myndigheter, företag och
organisationer skickar till tidningar. I Pressreleasen så talar t.ex. ett
bilföretag att de snart kommer ut med en sprillans ny sportmodell.
Anledning för att man använder sig av pressreleaser är att få
uppmärksamhet alltså att tidningarna ska skriva om de som företag eller
kanske myndigheten säger och berättar om.
9. Vad innebär offentlighetsprincipen?
Svar: Offentlighetsprincipen innebär att alla ska ha rätt att ta del av
allmänneliga handlingar och rätten att vara närvarande vid
domstolsförhandlingar och beslutande politiska samlingar. Som Privatperson
eller journalist kan man gå till kommunen, riksdagen eller någon annan statlig
myndighet och begära att få läsa ett brev, protokoll eller andra handlingar som
har med verksamheten att göra.
10. Vad innebär det att informationen i massmedier ska vara opartisk
Svar: opartisk information ska tidningar, radio och tv ha om dem följer kraven att:
nyheterna ska vara sanna och att journalisterna som ska presenterar fakta ska
inte framhäva sina egna åsikter. Om massmedierna följer dessa krav så är
informationen dem visar, berättar osv. till och opartisk. Man tar helt enkelt ingen
ställning för någon speciell grupp eller person utan beskriver händelser på ett
objektivt sätt.
11. Förklaras vad som menas med propaganda.
Svar: Opartisk information används inte i alla länder, visa använder sig av
propaganda. Tidningar och tv kan finnas i ett land men en ledare kan ibland
endast vara den som bestämmer vad som får visas, skrivas och sägas. När olika
massmedier beskriver bara om sådant som är passande för ledarna och
medvetet ljuger och inte berättar hela sanningen så sysslar massmedierna med
propaganda. Varför propaganda försiggår är för att man vill påverka folks
åsikter i en viss riktning. Det är diktatur.
12. Vad är en opinion?
Svar: All massmedia är väldigt betydelsefulla eftersom de påverkar oss
människors åsikter. Opinion bildas t.ex. om man i en tidning kanske avslöjar hur
mycket hår hundar tappar om dem äter en speciell hundmat, vilket kan bli en
väldig diskussion. Andra tidningar och tv-nyheter kan haka på då och börja
skriva om problemet. Flera politiker kan då kräva att företaget som säljer
hundmaten och märket som tillverkar det ska göra något åt situationen så
snabbt som möjligt. Så bildas en opinion. En opinion är alltså att många
människor har samma inställning, värdering i en viss fråga. Den allmänna
opinionen är då man tänker på vad de flesta tycker i en viss fråga.
13. Ge exempel på kanaler som politiska partier kan använda för att få ut sitt
budskap.
Svar: De politiska partierna försöker nå ut till folket genom tidningar, internet, tv
och andra massmedier. Genom att få ut sitt budskap är dem med i artiklar i
dagspressen, brevutskick, informationsmöten, debatter, annonser, tv-reklam och
på webbsidor. Internet är där dem får mest observation av folket eftersom det är
där dem flesta finns.
14. Förklara begreppen a) envägskommunikation b) tvåvägskommunikation.
Svar:
A) envägskommunikation är en slags kommunikation som är ensidig.
Envägskommunikation kör massmedier på som t.ex. Radio, Tv och tidningar.
B) Tvåvägskommunikation är en form av kommunikation där mottagaren kan
ställa olika frågor om något inte uppenbart eller oklart för den.
15. Vad menas med sociala medier?
Svar: det är dem kommunikationskanaler som partier måste använda sig av för
att nå ut med sina budskap. Sociala medier är t.ex. chattställen, olika bloggar,
webbplatser där videoklipp och bilder läggs upp m.m. Sociala är bra eftersom
vem som helst med dator och internet kan använda sig av dem och hitta dem.
Som t.ex. Youtube, twitter, myspace och facebook. Med sociala medier kan alla
få sin röst hörd jämfört med massmedia som sysslar med engångskommunikation
som inte alla mottagare reagerar på eller ger feedback på.
