BARNMAT
Del 1
Från 6 månader
Centrala Barnhälsovården Borås 2006
Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg
Reviderad april 2009
Lästips
• Mat för spädbarn
Råd och inspiration till föräldrar
Livsmedelsverket
• Mat för barn & deras föräldrar
Latifa Lindberg
Bokförlaget Prisma 2003
• Anna & Hugos barnmatsbok
Maria Iversén och Josefine Haamer von Hofsten
2004
● Nam-nam
Allt du behöver veta om ditt barns mat och
matvanor från nyfödd till tonåring.
Margit Eliasson och Mehari Gebre-Medhin
2003
• www.growingpeople.se
Growingpeople.se är Sveriges ledande webbplats om
graviditet, barn och föräldraskap.
Reviderad april 2009
1
Bra matvanor
Om barn får goda matvanor under späd- och småbarnsåren underlättar det för
dem att välja bra mat och att ha fortsatt goda matvanor genom tonåren och upp i
vuxen ålder.
Det är viktigt att försöka skapa en trevlig stund kring måltiden och att barn och
vuxna äter tillsammans. Barn lär sig genom att imitera andra barn och vuxna.
Alla behöver vi näring och energi för att växa och må bra men vi behöver också
gemenskap, kärlek, trygghet och glädje och allt detta får plats vid en måltid.
När barnet är ca 1- 1,5 år har det börjat få egna åsikter om olika smaker. Barnet
har redan hunnit skaffa sig erfarenheter vad gäller mat och dryck. Dessa
erfarenheter påverkar barnets inställning till mat i vardagen.
D- vitamin
Från 4 veckors ålder behöver små barn 5 st D-droppar varje dag tom två år. Det
är nödvändigt för att skelett och tänder skall utvecklas normalt. Efter två års
ålder får barnen i sig tillräckligt med vitamin D främst genom att äta fet fisk samt
berikad mjölk och margarin och genom att vistas i solljus. De barn som inte
vistas utomhus och inte äter D-vitaminrika livsmedel kan behöva D-droppar
ända upp i femårsåldern.
Blanda inte vitaminerna med modersmjölksersättning, välling eller mat. Om
barnet inte äter upp allt, vet du inte hur mycket han/hon fått i sig av
vitaminerna.
Reviderad april 2009
2
Smakportioner
När ditt barn är ca sex månader, tidigast vid 4 månader är det dags att börja
med smakprov/smakportioner. Det är en första introduktion av vanlig mat.
Barn behöver lära sig och det tar tid att vänja sig vid nya smaker och
konsistenser. Barnet har hittills enbart levt på bröstmjölk och/eller
modersmjölksersättning. En del barn accepterar den nya maten med en
gång och äter glatt, andra är mer försiktiga. Låt barnet få den tid det
behöver, stressa inte.
Modersmjölk/modersmjölksersättning är fortfarande den huvudsakliga
maten för barnet.
Börja med att låta barnet smaka fast föda i form av mos eller puré. Ge gärna
smakprov/portion efter att barnet har ammats eller fått
modersmjölksersättning. Barnet är då oftast utvilat och inte alltför hungrigt.
Det är bra att servera smakprov/portion vid samma tidpunkt varje dag t e x
vid lunchtid.
Starta med 1 tesked av den nya maten t ex puré av potatis eller
palsternacka, fortsätt med samma livsmedel 4-5 dagar. Om barnet tycker att
smakportionen smakar gott kan portionen ökas successivt så att portionen
blir ca ½ dl.
Potatis och palsternacka är lämpliga baslivsmedel i den svenska maten och
passar bra att börja ge som smakportion. De är nyttiga och har en neutral
smak. Palsternackan är lite mjukare i konsistensen och har sötare smak än
potatis och den brukar vara lättast att börja med. Dessa livsmedel ger sällan
upphov till allergi.
Blanda gärna i lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning i maten. Det ger
en mjukare konsistens och barnet känner igen smaken. Det gör det lättare
för barnet att acceptera ett nytt livsmedel. Tillsätt ca 1 tesked fett när barnet
äter en lite större portion. Salta inte.
Fortsätt med potatis och lägg därefter till en ny smak t . ex. majspuré. Bygg
på portionen efter hand. Potatis samt 1-2 grönsakspuréer är en bra första
måltid. Så småningom börjar man med kött och fisk. Färsk frukt kan t. ex.
skrapas med sked.
Om du märker att barnet inte tycker om smakportionen, gör ett uppehåll
och testa samma smak någon vecka senare.
Om potatisen har gröna fläckar eller fält ska den slängas. Då kan det ha
bildats ett giftigt ämne (Solanin) som kan ge magont och yrsel.
Reviderad april 2009
3
I vilken ordning man introducerar ett nytt livsmedel har egentligen ingen
större betydelse. Det viktigaste är att barnet i sin takt får bekanta sig med
olika smaker och konsistenser. Det är en fördel att introducera gluten som
smakportion innan amningen avslutas. Gluten ingår i livsmedel som
innehåller vete, korn och råg. Exempel på gluteninnehållande livsmedel är
smörgåsrån och bröd.
Mjölk- och mjölkprodukter
Mjölk och mejeriprodukter innehåller viktiga näringsämnen. Bland annat
kalcium som är en viktig beståndsdel i skelett och tänder. Under barnets
andra halvår är det lagom att introducera mjölk och naturell fil/yoghurt som
smakportion. Små mängder mjölk i matlagning och till gröt är lagom till
cirka ett års ålder. Därefter kan man börja ge mjölk som dryck.
Man rekommenderar mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt
från cirka ett års ålder, inte tidigare, på grund av att dessa livsmedel i stora
mängder mättar och kan konkurrera ut mer järnrika livsmedel.
Små barn behöver extra fett i maten
Små barn har ett högt energi- och näringsbehov. De kan inte äta så stora
portioner, utan behöver äta mindre men oftare. Extra fett i maten innebär
att maten får ett ökat energi- och näringsinnehåll. Portionerna kan vara
mindre men ändå ge tillräckligt med energi. Tillsätt 1tsk fett till varje lagad
portion barnmat.
•
•
•
Fett tillför fettlösliga vitaminer, livsnödvändiga fettsyror samt kalorier
(energi) till maten.
Fett är nödvändigt för barns utveckling av hjärna och nervsystem.
Fett hjälper till att framhålla smakämnen i maten och ger en mjukare
konsistens.
Lämpligt fett är rapsolja, majsolja, solrosolja, olivolja,
matolja och flytande margarin.
Reviderad april 2009
4
Vegetarisk mat
Det går att servera spädbarn lakto-ovo-vegetarisk mat. Maten innehåller då
förutom livsmedel från växtriket även mjölk, mjölkprodukter och ägg.
Att endast ge mat från växtriket, så kallad veganmat ger inte barnet
tillräckligt med näring. Det krävs mycket god näringskunskap innan man
ger sitt barn vegankost. Tala med din BVC-sjuksköterska.
Vid lakto-ovo-vegetarisk kost är det extra svårt att tillgodose järnbehovet hos
barn. Var noga med att ersätta kött och fisk med livsmedel som innehåller
järn t. ex. bönor, ärter samt gröna bladgrönsaker.
Ibland kan vatten som måltidsdryck, ersättas med osötad barndryck, som är
berikad med järn och vitamin C.
Ge dagligen ditt barn järnberikad välling och gröt, som är avsedda för små
barn.
Bra att veta
•
Bönor och ärter innehåller mycket fibrer och kan medföra att barnet blir
fortare mätt och äter mindre portioner. Fiberrik mat till små barn kan ge
magproblem .
• Om måltiden innehåller vitamin C, tar kroppen lättare upp det järn som
finns i maten. Ge barnet grönsaks- och fruktpuré till måltiden så får ni med
vitamin C.
Reviderad april 2009
5
Livsmedel från 6 månader
Bra att börja med:
Potatis
Palsternacka
Broccoli
Morot
Majs
Blomkål
När barnet vant sig vid grönsakspuréer så fortsätt att introducera andra
smaker. Nedan står förslag på livsmedel du kan ge ditt barn.
Potatis, rotfrukter och grönsaker
Potatis
Morot
Palsternacka
Blomkål
Broccoli
Ärter
Avokado
Gröna bönor
Majs
Jordärtskocka
Frukt och bär
Banan
Päron
Äpple
Nektarin
Blåbär
Hallon
Melon
Vinbär
Björnbär
Krusbär
Katrinplommon
Aprikoser
Mjölk, fil och ost
Mjölk (ej som dryck)
Filmjölk
Yoghurt (naturell)
Gräddfil
Kesella Gourmet
Crème Fraiche
Keso
Mild riven ost
Ägg
Mosat ägg
Kött
Nötkött
Kalvkött
Kyckling
Fläskkött
Lammkött
Älgkött
Köttfärs
Fisk
Lax
Torsk
Kolja
Rödspätta
Hoki
Sej
Spannmål
Smörgåsrån
Pasta
Ris
Gröt
Matfett
1 tsk olja eller flytande
margarin/portion.
Berika maten vid servering.
Reviderad april 2009
6
Viktigt !
Salt
Undvik salt under barnets första år. Därefter kan det ges i
små mängder.
• Barn kan däremot äta örtkryddor, peppar och rena,
oblandade kryddor.
• En del blandade kryddor innehåller mycket salt, t ex
grillkrydda.
• Undvik även att ge örtsalt.
• Barn kan äta vanligt margarin, men undvik extrasaltat.
• Ge ditt barn mat som är avsedd för dess ålder.
Vissa av följande livsmedel är inte speciellt vanliga i svensk matkultur, men
de är olämpliga att ge till barn under 1 år:
Opastöriserad mjölk/ost, rått kött, honung, rödbetor, spenat, nässlor,
mangold och bladselleri.
Socker
•
•
Ge ej söt saft och godis
Ge söta krämer och fruktsoppor så lite som möjligt
Undvik att ge livsmedel som lätt kan fastna i halsen, t ex
•
•
•
•
•
jordnötter
hela vindruvor
oliver, även urkärnade
popcorn
hårda/sega karameller
Vatten
Om du har egen brunn är det viktigt att kontrollera vattnets kvalité.
Kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun så görs en
kontroll av vattnet.
Använd aldrig varmt/ljummet vatten direkt från kranen till mat och dryck.
Det kan innehålla skadliga ämnen och bakterier.
Reviderad april 2009
7
Mat vid 8 månader
Nu behöver barn få två lagade måltider/huvudmål per dag. Det är lättare att
få tillräckligt med vitaminer och mineraler i lagad mat.
Vid den här tiden är det också bra att börja servera mat med grövre
konsistens. Det ger mer tuggmotstånd. En del barn behöver lång
tillvänjningstid för mat med grövre konsistens.
Nu går det fint att introducera den övriga familjens mat, anpassad efter
barnets ålder. Barn brukar tycka om att äta det som övriga familjen äter.
Det krävs ofta flera presentationer av ny mat för att barn skall våga smaka.
Barn är ofta skeptiska till nya livsmedel och maträtter.
Tänk på att inte salta vid tillagning. Resten av familjen kan salta vid
matbordet. Man bör undvika stekt och grillad mat till små barn. De har
känsliga magar. Därför är det bra att koka maten eller att tillaga den i ugn.
•
•
•
•
Barn behöver regelbundna mattider.
Det ger trygghet och gör det lättare för dem att känna av kroppens
signaler av hunger och mättnad.
Om det går för lång tid mellan målen blir barn oftast för hungriga och
för trötta för att orka äta.
För lite mat och lång tid mellan måltiderna medför att barn tappar
aptiten.
Det kan vara orsaken till matkrångel och matvägran. Små barn behöver
äta ofta. Det bör inte gå längre än 2,5 tim mellan målen.
Tänk på att barn är just barn och inte små vuxna. De behöver mat för att
växa och utvecklas normalt.
Ge mellanmål mellan huvudmålen !
Ett mellanmål kan bestå av
•
• Fruktpuré med yoghurt eller fil
Smörgås (babysmörgås) och grönsakspuré
• Gröt med fruktpuré
• Puré eller bitar av frukt eller bär
aptit =
matlust
Reviderad april 2009
8
•
Regelbundna måltider stimulerar aptiten.
•
Lek och fysisk aktivitet ökar kroppens behov av energi och främjar
aptiten.
•
En lagom stor portion mat, fint upplagd gör det lättare att äta.
•
Aptiten kan variera dag för dag.
•
Aptiten avgör mängden mat.
Tvinga aldrig barnet att "äta upp".
•
Det är viktigt med lugn och ro kring måltiden.
•
Barn vill gärna äta själva (ofta redan från ett års ålder).
Sitt tillsammans med barnet och låt dem "kladda" och njuta av maten och
gemenskapen kring måltiden.
Tillfälligt dålig aptit kan barn få av:
•
•
•
Infektioner, täppt näsa och sår i munnen.
Trötthet och kraftig hunger om det går för lång tid mellan barnets
måltider.
Mellanmål eller söt dryck nära huvudmål.
Aptitretare
Prova att ge barnet en liten smakbit av t ex frukt, grönsak eller bröd ca 1520 min innan måltid. Då stimuleras ofta aptiten och barnet äter bättre av
den lagade maten.
Det är viktigt att det inte blir för stor portion så att barnet blir mätt och inte
äter av maten.
Reviderad april 2009
9
Måltidsförslag under barnets första år
(4) - 6 månader
MORGON
Bröstmjölk eller
modersmjölksersättning
6-8 månader
MORGON
Bröstmjölk eller
modersmjölksersättning
8-10 månader
MORGON
Bröstmjölk/välling
/gröt + frukt-/bärpuré + 1/2 dl
mjölk
FÖRMIDDAG
Bröstmjölk eller
modersmjölksersättning
FÖRMIDDAG
Bröstmjölk eller
modersmjölksersättning
LUNCH
Börja med smakprov/
smakportion av mosad potatis,
palsternacka, morot eller majs.
Börja med 1 tsk och öka sedan
till successivt till ca 1/2 dl.
Bröstmjölk/ersättning
LUNCH
Hel komplett måltid av
mos/puré:
½-1 dl potatispuré + 1/2 dl
grönsakspuré +
tillägg av kött/fågel/fisk/ägg
Börja med 1 tsk öka sedan
successivt till ca 2 msk
Avsluta måltiden med frukt/bärpuré – ca 1/2 dl
Dryck: vatten
Ev bröstmjölk/ersättning
EFTERMIDDAG
Smakportion av gröt, servera
gärna med lite fruktpuré som
t ex banan, päron, blåbär,
aprikos, äpple alt. ge lite
gluteninnehållande mat
t ex smörgåsrån eller smulad och EFTERMIDDAG
uppblöt skorpa/brödbit
Bröstmjölk/ersättning eller gröt
Bröstmjölk eller
+ 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré
modersmjölksersättning
MIDDAG
MIDDAG
Bröstmjölk eller
Bröstmjölk eller
modersmjölksersättning
modersmjölksersättning
KVÄLL
KVÄLL
Bröstmjölk eller
Bröstmjölk eller
modersmjölksersättning
modersmjölksersättning
FÖRMIDDAG
Ev mosad eller finriven frukt
eller bär
10-12 månader
MORGON
Bröstmjölk/välling / gröt* + 1/2
dl mjölk + frukt-/bärpuré + ev 1
ljus smörgås med margarin och
leverpastej/mjukost
FÖRMIDDAG
Frukt/smörgås
LUNCH
Finfördelad kokt mat;
1 mosad potatis/1 dl kokt
pasta/3/4 dl kokt ris +
1/2-1 dl kokta/finrivna
grönsaker + 2 msk
kött/fisk/ägg/fågel
Frukt/bär 1/2 - 1 dl
Dryck: vatten
LUNCH
Finfördelad kokt mat;
1 mosad potatis/1 dl kokt
pasta/3/4 dl kokt ris +
1/2-1 dl kokta/finrivna
grönsaker + 3 msk
kött/fisk/ägg/fågel
Frukt/bär 1/2 - 1 dl
Dryck: vatten
EFTERMIDDAG
Frukt/bär
EFTERMIDDAG
Mjölkprodukt, smörgås och
frukt/bär
MIDDAG
Smakportion av familjen mat +
ev gröt + 1/2 dl mjölk + frukt/bärpuré
Dryck: vatten
KVÄLL
Bröstmjölk eller välling/gröt
MIDDAG
Se lunchen ovan.
KVÄLL
Bröstmjölk/välling/gröt
* Prova även mer fiberrika grötar
som rågflinge-/råggröt eller
grahamsgröt
Ursprungsidé: Anna Klebom, leg. dietist, Alingsås barnmottagning.
Reviderad april 2009
10
Recept
Potatispuré
Skala och koka en potatis utan salt . Mosa potatisen, späd med lite av
kokvattnet och tillsätt lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Lägg i
1tsk matfett t ex raps- eller majsolja. Bröstmjölken /
modersmjölksersättningen gör att barnet känner igen smaken samt att
moset blir mindre strävt.
Börja med en tesked som smakprov och öka efterhand när barnet lärt sig äta
livsmedlet. Vill man göra en större sats puré och frysa in, måste man blanda
i ytterligare en sorts rotfrukt t e x morötter. Enbart potatis går inte att frysa.
Tänk på !
• Använd inte skadad potatis eller potatis med gröna fläckar.
Grönfläckig potatis kan innehålla solanin, ett ämne som är giftigt.
Det kan orsaka yrsel och illamående.
• Använd inte potatismospulver avsett för vuxna - det innehåller
för mycket salt.
Morotspuré
Skala en morot och lägg moroten i kokande vatten. Koka den mjuk, mosa
med gaffel eller finfördela med hjälp av mixer/matberedare. Späd med lite av
kokvattnet och tillsätt matfett.
Grön ärtpuré
Lägg en önskad mängd frysta ärtor i lite kokande vatten. Koka i några
minuter, utan salt. Passera de kokta ärterna genom sil/vitlökspress för att
undvika skaldelarna (som är svårsmälta och svåra att svälja för de allra
minsta).
Majspuré
Djupfryst majs är bra att använda eftersom den inte innehåller något salt.
Koka utan salt. Konserverad majs på burk innehåller för mycket salt.
För att undvika skaldelarna (svårsmälta och svåra att svälja för de minsta
barnen) passeras den kokta majsen genom en sil. Mosa med en gaffel mot
silen .
Broccolipuré
Färsk eller djupfryst broccoli kan användas. Ansa eller skölj den färska
broccolin väl. Koka färska broccolibuketter mjuka.
Fryst broccoli kokas enligt anvisning på förpackning dock utan salt.
Mixa broccolin till en slät konsistens med hjälp av mixer/matberedare.
Om puré behöver spädas använd gärna lite av kokvattnet.
Reviderad april 2009
11
Bananmos
Mosa en bananbit med gaffel eller skrapa med sked allteftersom bananen
serveras.
Rivet äpple, päron
Skölj frukten och skala.
Riv på rivjärn till fint mos eller skrapa med sked.
Olika sorters bär kan användas, färska eller djupfrysta. Ex på goda bär är
blåbär, röda och svarta vinbär, hallon, jordgubbar och björnbär. Tina
djupfrysta bär. Använd gärna mixer eller matberedare och gör puré. Moset
kan behöva spädas med lite vatten för lagom konsistens.
Katrinplommonpuré
Skölj några torkade kärnfria katrinplommon väl. Koka upp lite vatten, lägg i
plommonen och låt dem koka mjuka i ca 5-6 minuter.
Mixa i matberedare eller mixer.
Tänk på !
• Katrinplommon har en lösande effekt på magen.
Hallon- och bananmos
stor sats
2 bananer
1 pkt frysta hallon (osockrade)
Blanda och mixa i matberedare eller med stavmixer. Nyttig ”glass” med
mycket vitaminer. Gott till både små och stora !
Reviderad april 2009
12
Mosat ägg
1 ägg
1 msk vatten
½ tsk flytande margarin
Hårdkoka ägget, mosa med gaffel tillsammans med vatten och margarin.
Äggröra
1 portion
1 ägg
1 msk mjölk fetthalt 3 %
1 tsk flytande margarin
Blanda ägg, mjölk och margarin i en kastrull.
Rör runt och hetta upp under tiden till äggröran är krämig.
Sås till maten
Gott även för små barn.
1 msk matfett
½ msk vetemjöl
1 dl mjölk 3%
Smält fett i en kastrull, rör ner mjölet, späd med vätska under omrörning.
Låt koka upp, därefter småkoka i ca 5 minuter. Det går bra att använda
spadet från fisk/kött eller grönsakskok, som vätska istället för mjölk.
Såsen kan smaksättas med citron.
Stor sats
3 msk matfett
1 dl vetemjöl
1 liter mjölk 3%
Gör som ovan.
Köttfärsröra
400 g köttfärs
6 dl riven morot
1– ½ dl vatten
Blanda köttfärs och vatten. Riv morötter fint och rör ner i köttfärsen.
Koka sakta ca 10 till 15 min. Mixa till puré och kyl snabbt i vattenbad. Dela
upp i små portioner och frys in.
Reviderad april 2009
13
Fiskmos
400 g fiskfilé av torsk eller spätta
2 msk matfett
1 bit purjolök
¼ citron
Lägg fisken i lite vatten, pressa i saften av ¼ citron, lägg i en bit purjolök och
tillsätt 2 msk fett. Låt fisken sjuda tills köttet är vitt, ca 5-10 minuter.
Det går bra att använda frysta torskblock. Förläng då koktiden med ca 5
minuter.
Ta bort purjolöken och mosa allt med hjälp av stavmixer eller matberedare,
späd med vatten om det behövs. Kyl snabbt i vattenbad och lägg sedan upp
moset i lämpliga portionsförpackningar och frys in.
Frikadeller
300 g köttfärs
1 dl mjölk
3 msk potatismjöl
Blanda mjölk, färs och potatismjöl. Rulla eller spritsa små bollar och koka
dem i vatten. Frikadellerna är färdiga när de flyter upp till ytan. Mosa
frikadellerna tillsammans med flytande margarin.
Dill, persilja och örter är bra kryddor och ger lite extra färg.
Frys in små smakportioner
Klicka ut den färdiga purén på ett bakplåtspapper och ställ en stund i
frysen. När klickarna stelnat, ta bort dem från pappret och förvara i
plastpåse. Lätt att ta fram och tina en frusen klick.
Det går även bra att fördela den färdiga purén i istärningsfack. Slå ut
kuberna när maten är frusen och förvara kuberna i större plastlådor
eller i plastpåsar.
Reviderad april 2009
14
