Ideburet-offentligt partnerskap - Forum – idéburna organisationer

Stockholm den 15 september 2010
Idéburet - Offentligt partnerskap
Ett koncept för samhällsutveckling
Idéburet - offentligt
partnerskap (IOP)
För delaktighet och lokal utveckling
Samhället är större än staten och marknaden
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Sammanfattning
Vi idéburna organisationer har ett grundläggande intresse av och förmåga att
bidra till en positiv utveckling för människor i vårt land. Vi har ett
engagemang och en verksamhet för att skapa delaktighet, för att skapa tillit
mellan människor1. De konkreta insatserna för att uppnå detta kan ta sig
många former.
Den ideella föreningen är den dominerande associationsformen i den svenska
idéburna sektorn. Den ideella föreningen har några centrala karaktäristika:
-
Föreningen utgörs av sina medlemmar och de beslut som dessa har
fattat.
I föreningen är det medlemmarna som formulerar idén, som
formulerar vad och hur föreningen skall arbeta.
Föreningen kan inte köpas och säljas som man kan göra med bolag.
Drivkraften och existensberättigandet i föreningen är att beskriva och
arbeta för en idé.
Föreningen äger alltså sin egen verksamhet. Alla regler, procedurer eller
förhållanden i övrigt som hotar detta hotar också föreningens oberoende. Det
är utifrån detta perspektiv som vi har granskat de samverkansformer mellan
offentliga organisationer och idéburna organisationer som finns att tillgå. Vi
kan se två huvudsakliga modeller för samverkan;
1. normerade bidrag och
2. upphandlade tjänster (mer om dessa modeller nedan).
Det normerade bidragssystemet (normalt kallat föreningsbidrag) svarar mot
behovet att det skall finnas idéburna organisationer i vårt samhälle. Bidragen
utgår för att försvara existensen av organisationerna, för att vi gemensamt och
demokratiskt i vårt samhälle gör bedömningen att denna existens är av godo
för oss alla2.
När det offentliga upphandlar tjänster, vilket ska göras antingen enligt lagen
om offentlig upphandling eller lagen om valfrihetssystem, ägs verksamheten
formellt av den upphandlande myndigheten. Här uppstår en krock mellan två
styrningsprinciper. Å ena sidan föreningens rätt att styra sig själv och att äga
1
Det finns naturligtvis avvikelser från denna huvudsakliga norm och varje organisation måste
bedömas på sina egna meriter, men sett som sektor i samhället gäller normen.
2
En princip som gällt under många decennier och som fått förnyat stöd i och med riksdagsbeslutet
om ”En politik för det civila samhället” 2010.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
sin egen verksamhet, å andra sidan det offentligas plikt att vårda konkurrens
och därigenom tillse att skattepengarna används på ett effektivt sätt.
Alltså bidragen för föreningarnas existens och upphandlingen för marknad
och tjänster. Finns det inget däremellan?
Vi har funnit att det saknas en samverkansmodell som kombinerar nödvändiga
resurser och handlingskraft med föreningarnas rätt till oberoende.
Vi menar alltså att om vi i Sverige huvudsakligen finansierar föreningar via
upphandling är risken stor att föreningarna i realiteten förlorar ägarskapet till
sin verksamhet samt att det etableras en ”omvänd samtalsordning”3 där
föreningarna steg för steg stöps om till underleverantörer.
Detta är en utveckling som vi som organisationer inte kan acceptera och som
samtliga riksdagspartier och Sveriges kommuner och landsting har formulerat
som oönskad i den nationella överenskommelsen inom det sociala området.
För att skapa grunden för en utveckling där både idéburna organisationer och
offentliga aktörer kan få ut maximalt värde per satsad skattekrona och där de
idéburna organisationernas bidrag till demokratin ges utrymme föreslår vi i
detta papper en ny modell; det idéburna – offentliga partnerskapet.
Vi avser med detta papper att:
- visa att det finns politiskt stöd för modellen
Idéburet – Offentligt partnerskap
- visa att det finns juridiskt stöd för detta sätt att
agera
- stimulera kommuner, landsting, regioner och
stat att prova modellen
- stimulera idéburna organisationer att i
samverkan med det offentliga prova ut de
praktiska formerna i modellen
3
Begrepp myntat av forskaren Filip Wijkström som innebär att det sker en omkastning av
samtalsordningen mellan myndigheter och föreningsliv. Där föreningarna tidigare var de som lyfte
problem och utmaningar, tog initiativ till samhällsförändring, tar nu myndigheterna istället
initiativet.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Den nationella överenskommelsen på det sociala området
Att hitta fungerande former samverkan för offentliga aktörer; staten, regioner,
landsting och kommuner och för idéburna organisationeri har varit målet för
överläggningarna under 2007-2008 som ledde fram till den nationella
överenskommelsen inom det sociala området.
Den ena sidan av samverkan handlar om organisationernas demokratiroll där
överenskommelsen erkänner en unik roll för idéburna organisationer som både
innefattar samverkan och rätt att vara samhällskritisk.
Den andra sidan av samverkan handlar om de mer praktiska frågorna då
organisationer påtar sig uppgifter av olika slag och under vilka betingelser detta bör
ske.
Överenskommelsen skrevs under av regeringen, Sveriges kommuner och landsting
under hösten 2008 och har undertecknats av dryga femtio riksorganisationer fram till
dags dato. Nu pågår samtal runt om i landet för att ta fram regionala och lokala
överenskommelser.
Ett värde som lyftes fram i den nationella överenskommelsen var att det är bra för
samhället och dess innevånare om det kan finnas en mångfald av aktörer inom det
sociala området, samt att idéburna organisationer kan vara en viktig kategori bland
dessa.
Nuvarande samverkansmodeller
När en kommun eller någon annan offentlig organisation och en idéburen
organisation skall samverka och det skall förekomma penningströmmar dem emellan
finns idag i princip två huvudsakliga former:
Kommun
Kommun
Normerade bidrag
Upphandling
Idéburna org.
Idéburna org.
Figur 1: Befintligt system
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
De normerade bidragen4 finns i huvudsak till för att främja föreningarna generellt.
Det handlar om bidrag som ges ut för att föreningarna finns. Flera undersökningar
visar att denna typ av bidrag har ifrågasatts både teoretiskt och i praktiken under
senare år. Allt fler bidrag har kommit att ifrågasättas, villkoras, i realiteten formats
om till projektbidrag. I och med riksdagens beslut om propositionen ”En politik för
det civila samhället” har en ny politisk signal skickats ut: utrymmet för
organisationsbidrag, dvs bidrag som ges ut för att säkerställa organisationernas
existens, skall utökas som andel av hela bidragsgivningen.
De kommersiella kontrakten som skall slutas i enlighet med lagen om offentlig
upphandling eller lagen om valfrihet, är just kommersiella kontrakt. Kommunen
betalar för att få en vara eller tjänst till en viss kvalitet och skall genom öppen
upphandling vårda konkurrensen på en marknad.
Detta är inte en skrift som handlar om den offentliga upphandlingens praxis och hur
den försvårar för mindre aktörer att delta. Dessa praktiska problem finns och måste
hanteras. Denna skrift handlar istället om en strategisk fråga, en fråga om hur vårt
samhälle skall fungera.
Vi vill med samverkansmodellen Idéburet - Offentligt partnerskap skapa en tredje
väg, mitt emellan normerade bidrag och upphandling. Poängen med denna
mellanform är att den syftar till att öka sannolikheten att uppnå politiskt fattade
beslut och att den utgår från tanken att idéburna organisationer i sin identitet har ett
allmänintresse som gör att de är benägna att bidra till samhällsutveckling samt att de
arbetar i former som ökar människors möjlighet till delaktighet.
Det är för oss idéburna organisationer centralt att kunna bidra till
samhällsutvecklingen på ett mer konkret sätt än vad de normerade bidragen normalt
ger utrymme för. Och vi vill att det skall finnas en etablerad samverkansform för
detta som inte bygger på marknadsmekanismer och kommersiella kontrakt.
Det finns förstås verksamheter där kommersiella kontrakt kan vara att föredra och
där idéburna organisationer, med full medvetenhet, går in i öppen konkurrens med
andra aktörer. Det finns dessutom grund för att säga att det är möjligt att rikta
upphandlingar mot aktörer inom det civila samhället. Detta utrymme behandlas inte i
denna skrift men kommer att belysas på annat sätt.
4
Läs mer om detta system via skriften ”Föreningspolitik och föreningsstöd” utgiven av Sveriges
Kommuner och Landsting 2004. Den finns att ladda ner via
http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc36135_1.pdf
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Idéburet - Offentligt partnerskap
Vi menar alltså att det också finns ett juridiskt utrymme och ideologisk grund för en
mellanform, mellan de normerade föreningsbidragen och de kommersiella
kontrakten.
Kommun
Kommun
Kommun
Normerade bidrag
Idéburet-Offentligt
partnerskap
Upphandling
Idéburna org.
Idéburna org.
Idéburna org.
Figur 2: Ett möjligt scenario nu och framåt
Ett idéburet – offentligt partnerskap kan ingås när:







Idéburet-Offentligt
partnerskap
Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen
Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där
de idéburna organisationerna särskilt nämns.
Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget
Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda
Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra
insatser)
Verksamheten inte detaljregleras från kommunen
Verksamheten avses att drivas under längre tid
Ett ideburet – offentligt partnerskap bör ingås när:
 Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället
Partnerskapet ingås genom att parterna kommer överens om vilken verksamhet som
ska bedrivas av den idéburna organisationen, med vilka mål och inom vilka ramar
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
samt att kommunen lämnar ett ekonomiskt stöd till driften. Denna
överenskommelse bör nedtecknas i ett kontrakt.
Finns det juridiskt stöd för denna samverkansmodell?
Vi kan visa att det finns stöd för denna form av samverkan via olika politiska och
juridiska beslut. Vi har genomfört samtal med ett antal svenska jurister samt med
jurister på EU-kommissionen som är experter på dessa frågor för att så långt möjligt
klarlägga läget.
Den avgörande juridiska frågan är om den verksamhet som den idéburna
organisationen utför är en ”ekonomisk tjänst av allmänt intresse”ii eller en ”icke
ekonomisk tjänst av allmänt intresse”. Och detta avgörande vilar i hög utsträckning
på den nationella myndighet, t.ex. en kommun, som agerar i ett visst fall. EUkommissionens jurister uttrycker det som att direktiven är medvetet glest skrivna för
att möjliggöra nationella variationeriii.
När det skall avgöras om en aktivitet är att anse som ekonomisk eller inte är svensk
tradition och hävdvunna metoder för att skapa lokal utveckling, delaktighet och
social sammanhållning centrala. Svensk tradition och hävdvunna metoder var det
grundläggande argumentet för några år sedan till varför hälso- och sjukvård och vissa
sociala tjänster kunde undantas från tjänstedirektivet, och det skall hävdas också i
detta sammanhang.
Sverige har en stor och bred rörelse av idéburna organisationer vars verksamhet ger
oerhört många människor möjlighet till delaktighet och sociala sammanhang. De
undersökningar som görs visar att halva den vuxna befolkningen är involverad som
frivilliga i olika sammanhang.
Om en idéburen organisation kan visa att den självständigt har startat en verksamhet
och att organisationen tydligt kan dokumentera hur verksamheten är kopplad till
organisationens idé och värdegrund, kan myndigheten välja att ge bidrag till den
idéburna verksamheten för denna aktivitet istället för att finansiera verksamheten via
t.ex. upphandling. Detta anses tillåtet då det inte finns en ”marknad” och
myndigheten inte söker utförare av en viss tjänst.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Frågeställning 1: Är den verksamhet som den idéburna organisationen utför
av ”allmänt ekonomiskt intresse” eller är den ett exempel på ”ickeekonomiska
tjänster av allmänt intresse”?
Icke-ekonomisk tjänst av allmänt
intresse
Om verksamheten är en icke ekonomisk
tjänst av allmänt intresse omfattas den
inte av några särskilda EG-rättsliga
bestämmelser och omfattas inte heller av
fördragens bestämmelser i fråga om den
inre marknaden och konkurrens.
EU:s regler om statsstöd, upphandling
och marknads- och konkurrensregler ska
inte tillämpas.
Ekonomisk tjänst av allmänt intresse
Tillhandahållande och organisation av
dessa tjänster lyder under EG-fördragets
(nu Lissabonfördragets) bestämmelser
om den inre marknaden och konkurrens,
eftersom verksamheten är av ekonomisk
art.iv
Argumentet är definitionen av tjänster
och tolkningen av ”socialskydd” och att
det inte finns någon naturlig marknad.
Frågeställning 2: Om myndigheten (t.ex. en kommun) bedömer att den
idéburna organisationens verksamhet är ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”,
hur ska dessa finansieras? Gäller reglerna för statsstöd eller upphandling?
Icke-ekonomisk tjänst av allmänt
intresse
Inte aktuell för frågeställning 2.
Ekonomisk tjänst av allmänt intresse
EU-kommissionen har till uppgift att
skydda den inre marknaden. Tanken är
att det som kan konkurrensutsättas ska
konkurrensutsättas.
Det vill säga att ge statsstöd till en aktör
utan att det öppet anmälts till
kommissionen och lagts ut till alla som
skulle kunna vara intresserade är
oförenligt med EU:s grundläggande
principer om bl.a. likabehandling, icke-
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
diskriminering och transparens.
För att kunna förstå EU:s regelverk för
statsstöd i relation till tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse är framförallt tre
grundläggande begrepp och dokument
centrala. Dessa är EU:s statsstödsregler
(både artiklarna i Lissabonfördraget och
kommissionens beslut om tillämpning)
med dess s.k. ”Act of Entrustment”
samt den s.k. ”Altmarkdomen”.
För att först försöka förstå om man
omfattas av statstödsreglerna måste man
gå till Lissabonfördraget, artiklarna 106,
107, 108 och 109 (tidigare 86, 87, 88 och
89) som reglerar statsstöd.v
I artikel 106(2) beskrivs den s.k. ”Act of
Entrustment”. I ett beslut från
kommissionen 2005** definierades hur
innehållet i denna skulle tillämpas.vi
Detta är kopplat till ett viktigt domslut,
den s.k. Altmarkdomen som är ett av de
viktigaste domsluten kring statsstöd
(Altmark Trans [Mål C-280/00]).
Altmarkdomen fastställde detaljerade –
om än kontroversiella - kriteriervii som
skall uppfyllas för att de ersättningar
som betalats för utförandet av
allmännyttiga uppgifter inte skall anses
utgöra statligt stöd, vilket innebär att
stödet som sådant är förenligt med den
inre marknaden. Om kriterierna inte
uppfylls betraktas stödet som statligt
stöd.
Dessa kriterier är alltså de villkor som
skall uppfyllas för att stödet inte skall
anses utgöra statligt stöd. Om villkoren
ovan inte uppfylls, är det fråga om
statsstöd och då gäller artiklarna 107 och
108 i Lissabonfördraget, dvs. att man
löpande ska se över hur statsstöd eller
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
bidrag lämnas ut.
Kommissionen har insett att det finns
svårigheter för både myndigheter och
andra aktörer att veta hur man ska
tillämpa statsstödsreglerna.viii
I flera av dessa artiklar och dokument
nämns det “det allmännyttiga politiska
målet i programmet” samt myndigheten
och medlemsstatens rätt att själv
formulera uppdrag och välja hur dessa
ska utföras. Om projektet är ett uttryck
för ett tydligt politiskt mål (ska
egentligen inte vara tjänsteköp) så är ett
bidrag enligt nationell nivå godkänt.
Tänk på hur detta formuleras som del av
projektet för att undvika begrepp som
”tjänsteköp” och ”tjänsteleveranser”.
Kommissionen har dessutom reglerat
frågor kring statsstöd i en bilaga till det
inre marknadspaketet 2007.ix
Innebörden är att det underlag som
behövs för att en tjänsteutförare ska vara
anförtrodd att utföra uppdraget är att
det måste finnas ett beslut eller
lagstiftning för att utföra denna
allmännyttiga tjänst.
Detta finns oftast i den nationella
lagstiftningen. Här har kommissionen
inga speciella regler så ett politiskt
beslutsunderlag på kommunal nivå ska
räcka vilket kan kopplas till det politiska
målet.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Utrymme för tolkning och lokala beslut
Vad gäller bidragsfinansiering har ett medlemsland ett stort utrymme att använda
denna form. Lissbonfördraget ger medlemsstaterna ett stort utrymme att definiera
detta själv som bl.a. nämns i “Protokoll för tjänster av allmänt intresse”.
Man måste också skilja på om det är statsstöd eller inte då det inbegriper
anmälningsplikt av statsstödet till kommissionen eller inte. Två fall kan utskiljas:
1) myndigheten är undantagen anmälningsplikten till kommissionen om:
 Man möter samtliga Altmarkriterier
 Är under tröskelvärdena på €200.000 över tre år (i mening av artikel 107(1))
 Om tjänsten bedöms vara en ickeekonomisk tjänst av allmänt intresse
 Eller om den är förenligt med undantag i Lissabonfördraget artikel 87(2) och
är stöd av social karaktär
2) myndigheten måste anmäla till kommissionen i de andra fallen
Värt att notera då man faktiskt har en anmälningsplikt måste myndigheten följa
statsstödsreglerna och se till att det förekommer någon form av ”Act of
Entrustment” där uppdragstagaren är anförtrodd uppdraget som är beskrivet ovan
för att kunna ge statsstöd.
Enligt kommissionen kan det finnas en möjlighet att ge exklusivitet till ”non-profit
service providers” om det i nationell lagstiftning som reglerar en specifik aktivitet där
man i specifika situationer begränsar utförarna till non-profitaktörer. Här måste den
nationella lagen speciellt uttrycka detta och den måste stämmas av mot
Lissabonfördraget.
Vi anser att socialtjänstlagens skrivningar i kapitel 5 där det anges att kommunens
socialnämnd skall samverka med bland andra organisationer kan vara ett exempel på
Act of entrustment.
”Socialnämnden skall i frågor som rör barn, äldre,
funktionshindrade som far illa eller riskerar att fara illa samverka
med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs”.(SoL,
kap 5, § 1a, vår understrykning)
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Finns det politiskt stöd för denna samverkansmodell?
Europeiska Unionen används ofta som en slags ursäkt för att hävda att marknadens
frihet måste gälla, att konkurrens och marknadsmekanismen alltid är det korrekta
sättet att agera.
Man hänvisar då ofta till direktiv om upphandling, till fördragens skrivningar om de
fyra friheterna. Det är viktigt att då minnas att Europeiska Unionen skapades på
1950-talet för att säkra freden på en kontinent som i krig hade skövlats två gånger på
kort tid. Handeln och marknaden användes som metod för att skapa ömsesidigt
beroende för att säkra fred och mänskliga rättigheter.
Fred och mänskliga rättigheter är fortfarande centrala mål. Och handel är fortfarande
en viktig metod för utveckling och ömsesidigt beroende. Men det betyder inte att
handel och marknad är den enda metoden. Handel och marknad får inte gå från att
vara en metod till att vara ett mål i sig. Europeiska Unionen måste i grunden handla
om solidaritet mellan människor, mellan länder.
Detta får ett starkt stöd i den nya planen EU2020 där man som en av tre generella
prioriteringar har lyft fram ”inkluderande tillväxt”5. All tillväxt sker inte på
marknaden.
En annan självklar utgångspunkt för att svara på frågan i rubriken är
överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting och de
socialt inriktade idéburna organisationerna.
Överenskommelsens gemensamma vision och principer stöds förutom av regeringen
också av Socialdemokratiska arbetarpartiet, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet
vilket har bekräftats både i skrift och muntligt i riksdagen.
Överenskommelsen anger tydligt behovet av att undanröja hinder för en mångfald av
aktörer inom välfärdsområdet. Överenskommelsen anger också som ett viktigt mål
att organisationernas särart skall kunna bevaras och utvecklas.
De konkreta former för samverkan som finns är en av de viktigaste faktorerna för att
förklara oberoende eller brist därpå. Den stora mängden inlägg om
upphandlingsfrågor både muntliga och skriftliga under processen som ledde fram till
överenskommelsen, är talande. Dessa handlar inte enbart eller kanske ens främst om
regelproblem. De handlar istället om den krock mellan styrningsprinciper som vi har
påtalat i detta papper. De handlar om den strategiska fråga som detta papper också
tar upp.
5
Inclusive growth: fostering a high-employment economy delivering social and territorial
cohesion.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Mångfald av aktörer handlar när det gäller idéburna organisationer inte främst om
mångfald på marknaden, utan om mångfald av aktörer i samhället. Samhället är som
bekant både större än staten och större än marknaden.
Vi emotser därför stöd för denna form av samverkan från samtliga partier som
skrivit under överenskommelsen, då vi anser att den på alla punkter bidrar till att
ytterligare undanröja hinder för mångfald i vårt samhälle.
Vänliga hälsningar
Göran Pettersson
Generalsekreterare
Tfn: +46 (0)8 6510722, Mobil: +46 70-996 54 25
E-post: [email protected]
Detta papper är framtaget i en arbetsgrupp 6 som Forum upprättade under våren 2010. Forum tar
dock ansvar för papperet i dess helhet.
6
Ariane Rodert (Forum Bryssel), Magdalena Giertz (jurist, Uppsala Universitet), David Sundén
(Västerås stadsmission, Forums styrelse), Jonas Thorén (jurist, tidigare Socialstyrelsen), Lars
Bryntesson (kommunalråd Värmdö Kommun), Ludvig Sandberg (Forum)
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Slutkommentarer och fördjupning
i
Idéburen organisation
Ett samlingsbegrepp som kommit att användas alltmer i samband med att den nationella
överenskommelsen inom det sociala området etablerades. Utvecklingen av begreppet hänger
samman med utvecklingen av den nationella politiken på området. Sedan 2001 har det funnits det
ett politikområde som hette ”folkrörelsepolitik”. Avgränsningen av det politikområdet var att det
främst handlade om ideella organisationer och främst dem som hade en folkrörelsekaraktär.
Den 18:e mars 2010 fattade riksdagen beslut om att bredda politikområdet att omfatta fler
frågetyper. Det var ett resultat av den dialog som hade förts i samband med samtalen om en
överenskommelse på det sociala området. Kooperativa verksamheter menade att de inte var ideell
verksamhet men att de ändå hörde hemma i samma politikområde som de ideella organisationerna.
Behovet av att finna ett politikområde som reflekterar att de organisationer som finns inom det
civila samhället inte alltid ser ut och verkar som de traditionella folkrörelserna blev tydligt. Frågor
om näringsverksamhet, upphandling hade också sin plats. Parallellt med detta fanns ett behov av
att hitta ett begrepp för att beteckna de organisationer som politikområdet handlar om. Efter
omfattande samtal bland organisationerna blev man överens om att det som i grunden förenar dem
och är unikt för dem är att den fundamentala drivkraften för dem är att de har främjandet av en idé
som existensberättigande.
Detta till skillnad från näringslivets organisationer som fundamentalt drivs av att ge avkastning på
insatt kapital. Och till skillnad från de offentliga organisationerna vars grunduppgift kan sägas
vara att, baserat på våldsmonopolet, upprätta säkerhet och social rättvisa.
Detta betyder inte att individerna som verkar inom näringslivet och inom det offentliga är fria från
ideal och värderingar. Om det vore sant skulle deras respektive verksamheter inte fungera.
Att se de idéburna organisationerna som något fundamentalt annat än näringslivet är en
förutsättning för det idéburna-offentliga partnerskapet.
Idéburna organisationer karaktäriseras av att de:
…grundas kring ett värde, en idé
…gynnar allmän eller medlemsintresset
…inte syftar till ekonomisk vinst
…inte är en del av stat/kommuner
ii
Allmänna tjänster
Sättet på vilket tjänsterna tillhandahålls är i ständig utveckling som ett svar på den ekonomiska,
sociala och institutionella utvecklingen som tar sig uttryck i efterfrågan från konsumenterna,
tekniska förändringar, modernisering av den offentliga förvaltningen och delegation av uppgifter
till lokala instanser. För att kunna bedöma detta använder EG-domstolen en rad kriterier som avser
hur organet i fråga arbetar, t.ex. huruvida det finns en marknad för tjänsterna, statliga befogenheter
eller skyldigheter till solidaritet.
I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ingriper EU bara om unionen är
behörig enligt fördraget och i den mån som krävs. Europeiska unionen respekterar denna mångfald
och de nationella, regionala och lokala myndigheternas roll när det gäller uppgiften att säkra
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
medborgarnas välfärd, främja den sociala sammanhållningen och garantera de demokratiska
valmöjligheterna bland annat i fråga om tjänsternas kvalitetsnivå
Om man bedömer att det är en tjänst man utför och att det finns en marknad så handlar det, enligt
EU:s regelverk, om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessa regleras i artiklarna 14 och 106
samt ”protokoll om tjänster i allmänt intresse” i Lissabonfördraget. Dessa ska därför enligt EUfördragen konkurrensutsättas på den inre marknaden och finansieras genom bidrag där
statsstödsreglerna reglerar, eller genom upphandling (där EU:s upphandlingsdirektiv och den
svenska tolkning av dessa i form av LOU reglerar).
iii
I protokollet för allmännyttiga tjänster i Lissabonfördraget nämns tydligt följande punkt som
dessutom tolkas i meddelandet (KOM(2007) 725), på följande sätt: ”De nationella, regionala och
lokala myndigheternas avgörande roll och stora utrymme för fri bedömning när det gäller att
tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som i största möjliga
mån tillgodoser användarnas behov. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bör vara reaktiva och
tillhandahållas så nära medborgarna och företagen som möjligt. EU:s åtgärder bör ta hänsyn till
subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får själva
fastställa vad de anser utgör tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och har ett brett
handlingsutrymme när det gäller beslut om hur tjänsterna ska organiseras, regleras och finansieras,
inom ramarna för EG-rätten och inom rimlig felmarginal. Konkurrensrätten och bestämmelserna
om inre marknaden är inte tillämpliga på tjänster som inte är av ekonomisk natur.”
Kommissionens meddelande KOM(2007) 725 ”Med anknytning till meddelandet En inre marknad
för framtidens Europa - Tjänster av allmänt intresse, däribland sociala tjänster av allmänt intresse
– ett nytt europeiskt åtagande”:http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2007:0725:FIN:SV:PDF
iv
Tjänster som tillhandahålls av stora nätverksindustrier med tydlig europeisk karaktär, t.ex. inom
telekommunikation, elektricitet, gas, transport eller posttjänster, regleras av särskilda
sektorsbestämmelser i EG-rätten. Vissa aspekter på public servicesändningar omfattas också av
särskild EG-lagstiftning, t.ex. direktivet om television utan gränser. Övriga tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse, till exempel avfallshantering, vattenförsörjning eller avloppsrening omfattas
inte av något övergripande regelverk på gemenskapsnivå. Särskilda EG-rättsliga bestämmelser om
t.ex. offentlig upphandling, miljöskydd och konsumentskydd är dock tillämpliga på vissa aspekter
av deras arbete. Ett antal tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattas dessutom av den
rättsliga ram som infördes genom tjänstedirektivet.
v
Lissabonfördraget och regler om statsstöd
Artikel 106
1. Medlemsstaterna skall beträffande offentliga företag och företag som de beviljar särskilda eller
exklusiva rättigheter inte vidta och inte heller bibehålla någon åtgärd som strider mot reglerna i
fördragen, i synnerhet reglerna i artiklarna 18 samt 101-109.
2. Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har
karaktären av fiskala monopol ska vara underkastade reglerna i fördragen, särskilt
konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar
att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i
en omfattning som strider mot unionens intresse.
3. Kommissionen skall säkerställa att bestämmelserna i denna artikel tillämpas och, när det är
nödvändigt, utfärda lämpliga direktiv eller beslut vad avser medlemsstaterna.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Artikel 107
1. Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av
statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen
genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i
den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.
2. Förenligt med den gemensamma marknaden är
a) stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan
diskriminering med avseende på varornas ursprung,
b) stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser,
c) stöd som ges till näringslivet i vissa av de områden i Förbundsrepubliken Tyskland som
påverkats genom Tysklands delning i den utsträckning stödet är nödvändigt för att uppväga de
ekonomiska nackdelar som uppkommit genom denna delning. Fem år efter ikraftträdandet av
Lissabonfördraget får rådet på förslag av kommissionen anta ett beslut om upphävandet av denna
punkt.
3. Som förenligt med den gemensamma marknaden kan anses
a) stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt
låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning, och i de regioner som avses i artikel 349,
med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation,
b) stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för
att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi,
c) stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte
påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset,
d) stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren
och konkurrensen inom unionen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset,
e) stöd av annat slag i enlighet med vad rådet på förslag från kommissionen kan komma att
bestämma genom beslut.
Artikel 108
1. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram
som förekommer i dessa stater. Den skall till medlemsstaterna lämna förslag till lämpliga åtgärder
som krävs med hänsyn till den pågående utvecklingen eller den inre marknadens funktion.
2. Om kommissionen, efter att ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, finner att stöd som
lämnas av en stat eller med statliga medel inte är förenligt med den inre marknaden enligt artikel
107, eller att sådant stöd missbrukas, skall den besluta om att staten i fråga skall upphäva eller
ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist som kommissionen fastställer. Om staten i fråga inte
rättar sig efter detta beslut inom föreskriven tid får kommissionen eller andra berörda stater, med
avvikelse från artiklarna 258 och 259, hänskjuta ärendet direkt till Europeiska unionens domstol.
På begäran av en medlemsstat kan rådet enhälligt besluta att stöd som denna stat lämnar eller avser
att lämna skall anses vara förenligt med den gemensamma marknaden, med avvikelse från
bestämmelserna i artikel 107 eller de förordningar som avses i artikel 109, om ett sådant beslut är
motiverat på grund av exceptionella omständigheter. Om kommissionen beträffande ett sådant
stöd redan har inlett det förfarande som avses i första stycket av denna punkt, skall kommissionen
– i sådana fall där staten har lämnat in en begäran till rådet – skjuta upp förfarandet till dess rådet
har tagit ställning till statens begäran. Om rådet inte har tagit ställning till nämnda begäran inom
tre månader efter det att den inlämnats, skall kommissionen fatta beslut i ärendet.
3. Kommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller
ändra stödåtgärder. Om den anser att någon sådan plan inte är förenlig med den inre marknaden
enligt artikel 107, skall den utan dröjsmål inleda det förfarande som anges i punkt 2.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt
beslut.
4. Kommissionen får anta förordningar avseende de kategorier av statligt stöd som rådet i enlighet
med artikel 109 har fastställt som möjliga att undanta från förfarandet i punkt 3 i den här artikeln.
Artikel 109
Rådet får på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet anta de förordningar
som behövs för tillämpningen av artiklarna 107 och 108 och får särskilt fastställa villkoren för
tillämningen av artikel 108.3 och vilka slag av stödåtgärder som ska vara undantagna detta
förfarande.
vi
Artikel 86.2
Kommissionens beslut av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EGfördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa
företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse[delgivet med nr K(2005) 2673] (2005/842/EG)**
Enligt artikel 86.2 är det dock tillåtet att göra undantag från reglerna i fördraget under
förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. För det första skall det finnas en officiell handling
genom vilken staten ger ett företag ansvaret för utförandet av vissa uppgifter. För det andra
skall de uppgifter som företaget anförtros avse en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. För det
tredje skall undantaget vara nödvändigt för att de anförtrodda uppgifterna skall kunna utföras
och det skall vara proportionerligt i förhållande till detta syfte (nedan kallat
"nödvändighetskravet"). Slutligen får utvecklingen av handeln inte påverkas i en omfattning
som strider mot gemenskapens intresse.
Kommissionens beslut av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EGfördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag
som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse[delgivet med nr
K(2005) 2673] (2005/842/EG): http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:312:0067:0073:SV:PDF
vii
Altmarkkriterierna
är i korthet följande:
(i) Verksamheten skall klassificeras som tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse och företagets uppgifter och skyldigheter skall vara klart definierade.
(ii) Kriterierna för beräkningen av ersättningen för de allmännyttiga tjänsterna skall vara
objektiva, öppna för insyn och fastställda i förväg.
(iii) Ersättningen får inte överstiga nettokostnaderna för att tillhandahålla tjänsten plus en rimlig
vinst (dvs. överkompensation får inte förekomma).
(iv) Ersättningen skall antingen fastställas genom ett offentligt upphandlingsförfarande eller, om
något sådant inte ägt rum, skall det företag som tillhandahåller de allmännyttiga tjänsterna ersättas
på grundval av de kostnader som ett genomsnittligt och välskött företag skulle ha.
viii
Meddelande från EU-Kommissionen, KOM(2007) 725*,
I synnerhet lokala myndigheter och små tjänsteleverantörer kan sakna kunskap och information
om EG-rättsliga bestämmelser, vilket kan leda till missförstånd eller felaktig tillämpning av
bestämmelserna i praktiken. Offentliga myndigheter och tjänsteleverantörer i den sociala sektorn
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
är ofta mindre medvetna än aktörer i andra sektorer om de särskilda bestämmelser i artikel 86.2
som nämndes ovan. Tillämpningen av artikel 86.2 kräver att medlemsstaterna följer vissa
grundläggande krav som utvecklats i rättspraxis av EG-domstolen och beskrivits av
kommissionen, bland annat i de bestämmelser om statligt stöd som antogs efter domen i
Altmarkmålet, som i praktiken innebar att en rad lokala tjänster inte behöver anmälas. Bland
kraven är att den behöriga offentliga myndigheten ska ha givit tjänsteleverantören ett tydligt
uppdrag att tillhandahålla tjänsten. Det är därför viktigt att medlemsstaterna ser till att man faktiskt
antar en uppdragsbeskrivning för alla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, däribland
tillhandahållande av sociala tjänster, för att ge lämplig rättssäkerhet och insyn för medborgarna.
ix
“Frequently asked questions in relation with Commission Decision of 28 November 2005
on the application of article 86(2) of the EC Treaty to State aid in the form of public service
compensation granted to certain undertakings entrusted with the operation of services of general
economic interest, and of the Community Framework for State aid in the form of public service
compensation”,
SEC (2007)1515*** som publicerades 2007 och som tar upp följande intressanta aspekteter tyvärr
endast tillgängligt på engelska, franska och tyska):
Question 5.1 What is the purpose of an”act of entrustment”?
An act of entrustment is necessary in order to set out the organisation of a public service mission.
It is the official act which entrusts the company to carry out the SGEI (tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse), spells out the mission of general interest of the undertaking concerned, as
well as the scope and the general conditions for the functioning of the SGEI/SSGI (tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse/sociala tjänster av allmänt intresse) A public service assignment is
necessary in order to define the obligations of the undertaking and of the State. In the absence of
such an official act, the specific task of the undertaking is unknown and a fair compensation
cannot be determined.
Utdrag ur Question 5.2 What types of acts of entrustments are considered to be adequate in
the meaning of the Decision (Kommissionens beslut av den 28 november 2005 om tillämpningen
av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som
beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse[delgivet med nr K(2005) 2673] (2005/842/EG))
The Decision only requires that the act of entrustment be one or more official acts carrying legal
force in national law.
Examples of acts of entrustment:
-Concession contract and tender documents
-Ministerial program contracts
-Ministerial instructions
-Laws and Acts
-Yearly or pluriannual performance contracts
-Legislative decrees and any kind of regulatory and municipality acts and decisions.
Questions 2.11 What if an activity is economic and affects trade between Member States?
If an activity is economic and affects trade between Member States, competition rules apply to it.
This however does not mean that public authorities have to ensure that a multiplicity of service
providers is present in the market. Moreover, this does not mean that public authorities have an
obligation to privatize entities providing SGEI/SSGI (tjänster av allmänt eknomiskt
intresse/sociala tjänster av allmänt intresse) or abolish special or exclusive rights already granted
to service providers, which are necessary and proportionate for the performance of the SGEI/SSGI
concerned.
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt
Question 2.12 What is a public authority allocates a compensation for a service of general
interest which is considered economic?
A public service compensation provided by a public authority to a service provider may constitute
State aid if the criteria established by the Court of Justice in its Altmark ruling are not cumulative
met. Nevertheless, the fact that a public service compensation constitutes of State aid does not per
se mean that it is not allowed, since that compensation may be compatible with the treaty.
***Frequently asked questions in relation with Commission Decision of 28 November 2005 on
the application of article 86(2) of the EC Treaty to State aid in the form of public service
compensation granted to certain undertakings entrusted with the operation of services of general
economic interest, and of the Community Framework for State aid in the form of public service
compensation”, SEC (2007)1515***
http://ec.europa.eu/services_general_interest/docs/sec_2007_1516_en.pdf
___________________________________________________________________________________________________________________
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, Hantverkargatan 3 F, 112 21 Stockholm Tfn: +46 (0) 8-651 07 21, alt. +46 (0) 8-651 07 24
Fax: +46 (0) 8-652 51 14 E-post: [email protected] Hemsida: www.socialforum.se Postgiro: 34 83 70-8
Bankgiro: 5884-6858 Organisationsnummer: 802018-0488 Ordförande: Anna Carlstedt