T
ORSDAGSBLADET
HSO-INFORMATION FRÅN OSS!
NR 86, V.19, 2016. (Årgång 5)
Innehåll
Redaktören har ordet
Nyhetsbrev från Handikappförbunden
”Tillgängligare webb i Europa”
Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg 19 maj
”Funktionsnedsättningar syns inte i statistiken”
Första hjälpare synliggör glömd patientgrupp
Välkommen till utbildning ”Första hjälpen psykisk hälsa – äldre”
Rapport från föreningen Hjärnkolls årsmöte
Stroke-dagen
Regionförbundet och FUB län inbjuder till inspirationsdag
TÄNKVÄRT
~1~
2
3
7
8
10
11
14
17
18
19
20
Redaktören har ordet!
Veckans Torsdagsblad innehåller framförallt information från Handikappförbunden, med nyhetsbrev, skrivelser och artiklar.
Vi har även med information om regionsförbundet och FUB läns inspirationsdag
om delaktighet, en rapport från föreningen Hjärnkolls årsmöte samt information
kring kurser i ”Första hjälpen psykisk hälsa”, bland annat.
Tisdagen den 24 maj klockan 14.00 - 17.00 har vi öppet hus på HSOs kansli,
Kungsgatan 64 och Kungsgatan 62 (5 trappor upp) i Uppsala. I skrivande stund är
ca 35 olika föreningar och organisationer anmälda för att delta, och vi hoppas att
många utav våra medlemmar tar tillfället i akt att komma hit och ta del av den
information och de aktiviteter som erbjuds!
Vi vill även påminna om att måndag den 16 maj, så är Uppsala kansli stängt mellan
kl 9.00-14.00, då vi har en gemensam städdag.
Bästa hälsningar,
Nahal Ghanbari
HSO Uppsala län
~2~
Nyhetsbrev från Handikappförbunden maj 2016
Nyhet • Maj 11, 2016 08:39 CEST
Hej!
Det här är Handikappförbundens första nyhetsbrev i år. Nyhetsbreven skickas både
internt och externt och tar upp aktuella händelser och frågor vi arbetar med.
Styrelsemöten
Handikappförbunden ska byta namn
Rapport Funktionshinderdelegationen
Remissyttranden
Skrivelser
Handikappförbunden i media
Seminarier om ett tillgängligt Europa
Seminarium om en oberoende institution för mänskliga rättigheter
Universellt utformade arbetsplatser
Handikappförbunden i Almedalen
Styrelsemöten 2016
Styrelsemöte 25 januari
På mötet fastställdes bland annat Handikappförbundens Verksamhetsplan för 2016 och
budget för 2016. Beslut togs också om det fortsatta arbetet med Handikappförbundens
namnbyte.
Styrelsemöte den 4 april
Mötet inleddes med besök av Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör och Karin
Flyckt samordningsansvarig för funktionshindersfrågor. Bland annat diskuterades
Socialstyrelsens faktiska verksamhet, samarbetet med Handikappförbunden, brister inom
habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, välfärdsteknologi och samverkan med andra
myndigheter.
Under styrelsemötet fastställdes bland annat Verksamhetsberättelse för 2015.
Handikappförbundens namnbyte - Avstamp 2017
På vår kongress i maj 2015, beslutades att Handikappförbunden ska byta namn. En
arbetsgrupp utsågs och arbetar nu med detta. Namnbytet är en av tre viktiga händelser som
~3~
Handikappförbunden står inför de två närmaste åren; vi ska också flytta vårt kansli och fira
att vi fyller 75 år. Tillsammans kommer dessa händelser att innebära både insatser och
engagemang från organisationen. Vi har valt att kalla detta för Avstamp 2017.
Under våren 2016 har vi i samarbete med kommunikationsbyrån JKL genomfört en intern
enkätundersökning för att få en bild av hur våra medlemsförbund och samarbetsorganen i
länen ser på Handikappförbundens arbete och på ett namnbyte. En omvärlds- och
medieanalys har också genomförts. Resultaten presenterades på en workshop vid ett
ordförandemöte i mars.
Sammanfattningsvis visade analyserna att Handikappförbunden är en viktig samhällsaktör,
att vi är en organisation som lyfter våra medlemsförbunds gemensamma perspektiv och
bevakar mänskliga rättigheter, men att vi ytterligare kan stärka vår röst i vissa frågor,
exempelvis på systemnivå.
Vi har nu ett namnförslag som är ute på remiss och hur vi går vidare kommer att beslutas på
styrelsemötet i juni.
Regeringens funktionshinderdelegation den 12 februari
Funktionshinderrörelsen representerades av Handikappförbunden, Lika Unika och Nätverket
Unga för Tillgänglighet, NUFT. Från regeringen var arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
samt ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson med på mötet.
Frågor som avhandlades var arbetsmarknadsåtgärder och den kommande
forskningspropositionen.
Ylva Johansson berättade om regeringens uppdrag till 180 myndigheter att ställa
praktikplatser till förfogande till Arbetsförmedlingen och ta emot arbetssökande personer med
funktionsnedsättning från Arbetsförmedlingen för praktik.
Helene Hellmark Knutsson berättade om Sveriges forskningspolitik och menade att
regeringen verkar för att bredda rekryteringen till högskolor och universitet så att fler får
möjlighet att genomgå en högre utbildning. Ministern sa vidare att det inte är ett primärt
forskningspolitiskt syfte att skapa särskilda forskningssatsningar för alla enskilda
behovsområden. Istället överlämnas åt forskningsfinansiärer, universitet och högskolor samt
enskilda forskargrupper att avgöra när och hur funktionshindersperspektivet bör integreras
och när brukarmedverkan ger ett mervärde till ett forskningsprojekt.
Handikappförbunden har i efterhand överlämnat en skrivelse (se nedan under
skrivelser) med inspel till forskningspropositionen där vi bland annat efterlyser ett ökat
funktionshindersperspektiv i all forskning och ett ökat stöd till forskning som syftar till att
stärka Sveriges möjligheter att nå målen i FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
Remissyttranden
I år har Handikappförbunden hittills svarat på 16 remisser. Bland annat har vi svarat på
följande remisser:
~4~
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning, regler och administrativa åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och
tjänster.
Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning
Betänkandet Mer tid för kunskap
Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning - om handikappersättning
och vårdbidrag
Skrivelser
Handikappförbunden har också skickat en rad skrivelser till regering och riksdag sedan
årsskiftet.
Bland annat skrev vi i mars tillsammans med sju andra organisationer (FN-förbundet, Lika
Unika, MR-fonden, RFSU, Raoul Wallenberg Institutet, Civil Right Defenders samt RFSL) en
skrivelse till Konstitutionsutskottet där vi ställde vår sakkunskap och expertis till riksdagens
förfogande inför arbetet med en oberoende MR-institution i Sverige.
I februari skickade vi ett brev till statsrådet Hellmark Knutsson med synpunkter inför den
kommande forskningspropositionen.
I början av året skickade vi ett brev till regeringen där vi starkt ifrågasatte regeringen
regleringsbrev till Försäkringskassan om ökningen av assistansförbunden.
Handikappförbunden i media
Mellan januari och april har vi publicerat debattartiklar och pressmeddelanden i en rad frågor.
Bland annat har vi skrivit flera artiklar om den kommande forskningspropositionen och i slutet
av februari debatterade vi med barn- omsorg- och äldreminister Åsa Regnér i Svenska
Dagbladet om bristen på ett nyanserat perspektiv i diskussionerna om personlig assistans. I
februari skrev vi också en spännande debattartikel om universell utformning tillsammans
med Bodil Jönsson, professor emerita samt Per-Olof Hedvall, ämnesföreträdare Certec.
Här är ett axplock från vårens pressutspel från Handikappförbunden:
2016-04-21 Ett samhälle för alla kräver tvärvetenskaplig forskning
2016-04-07 Regeringens migrationspolitik är diskriminerande
2016-03-22 Barnperspektivet måste med i funktionshinderspolitiken
2016-03-21 Bra förslag - men problem med aktivitetsersättning kvarstår
2016-03-02 ”Vi hoppas regeringen vågar värna lagens syfte”
2016-02-29 Regeringen sätter sig över lagen
2016-02-12 ”Sluta tillgängliggör samhället”
2016-01-19 Målen i Agenda 2030 kräver förändringar i hur vår demokrati fungerar
~5~
Seminarier om ett tillgängligt Europa
Den 22 april var Handikappförbunden medarrangör till två spännande seminarier om
förslaget till en europeisk tillgänglighetslag!
Det första seminariet genomfördes i samarbete med Swedish Standards Institute, SIS och
det andra i samarbete med EU-kommissionen i Sverige.
Här hittar du presentationerna från seminariet "Standarder för ett tillgängligt Europa"
Här hittar du en teckentolkad och textad webbsändning från Europahuset "Presentation och
paneldebatt om den europeiska tillgänglighetslagen"
Seminarium om en oberoende MR-institution
I mars anordnade Handikappförbunden tillsammans med sju andra organisationer (FNförbundet, Lika Unika, MR-fonden, RFSU, Raoul Wallenberg Institutet, Civil Right Defenders
samt RFSL) ett seminarium i riksdagen där viktiga frågeställningar lyftes inför riksdagens
beredning av frågan om att inrätta en oberoende institution för mänskliga rättigheter.
Under hösten 2015 bildades ett informellt nätverk för en oberoende MR-institution. Syftet är
att gemensamt driva ett påverkansarbete med budskapet att Sverige behöver en oberoende
MR-institution under riksdagen.
I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige
ratificerat står det tydligt att Sverige har ett åtagande att instifta en sådan (artikel 33).
På seminariet belystes frågor om hur en svensk oberoende MR-institution bör organiseras
och vilka för- och nackdelar som finns med olika lösningar?
Universellt utformade arbetsplatser
Akademikerförbundet SSR, Handikappförbunden och Vasakronan har inlett ett samarbete
med målsättningen att bidra till utvecklingen av universellt utformade arbetsplatser. Genom
vårt samarbete vill vi tillsammans med andra aktörer ta konkreta steg för en omställning mot
ett mer hållbart arbetsliv som blir bättre på att tillvarata de mänskliga resurser som finns.
Läs mer om samarbetet för universellt utformade arbetsplatser
Handikappförbunden i Almedalen 3-10 juli
Vi kommer som vanligt att vara med under veckan och anordna spännande seminarier och
politikerutfrågningar i vårt tält i Visby hamn. I år har vi tema Universell utformning och LSS
och vi kommer att närma oss dessa två spännande frågor från olika perspektiv och med
medverkande från politik, myndigheter forskning och näringslivet under veckan. Inför
Almedalsveckan har vi med en bilaga med temat universell utformning i tidningen Dagens
Samhälle.
Vårt fullständiga program kommer att finnas i Almedalsguiden
~6~
Tillgängligare webb i hela Europa
Pressmeddelande • Maj 04, 2016 13:50 CEST
Handikappförbunden tar med glädje emot nyheten att man igår äntligen kommit fram
till en överenskommelse i Europaparlamentet kring ett direktiv, som kommer att göra
offentliga webbplatser och mobilappar mer tillgängliga.
”Handikappförbunden har arbetat hårt för att få bort undantagen i direktivet och nu har flera,
om än inte alla tagits bort. ”, säger Stig Nyman, ordförande i Handikappförbunden.
Syftet med det europeiska webbdirektivet är att göra den offentliga sektorns webbplatser och
mobila applikationer tillgängliga för fler människor, exempelvis för personer med olika typer
av funktionsnedsättningar.
Direktivet ställer krav på medlemsstaterna att offentliga webbplatser och mobila applikationer
uppfyller europeiska standarder för tillgänglighet, exempelvis riktlinjer för beskrivningar av
innehåll som inte är text, och på att skapa innehåll som bättre kan presenteras. Direktivet
anger minimivillkor, men medlemsländerna kan tillämpa ytterligare krav för webbplatser och
mobilappar inom offentlig sektor.
Direktivet förväntas också stimulera marknaden för tillgänglighetsrelaterade produkter och
tjänster inom EU.
”Nu ser vi fram emot att direktivet träder i kraft. Universellt utformade digitala produkter och
tjänster kommer att göra det lättare för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar
eller åldersrelaterade begränsningar, att delta i samhällslivet.”, säger Stig Nyman.
Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 39 funktionshinderförbund som tillsammans
representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla och vårt intressepolitiska
arbete grundar sig på mänskliga rättigheter.
~7~
Funktionshinderkonventionen
och juridik som verktyg 19 maj
Tid 2016-05-19 klockan 10:00 - 15:00
Plats I Åttiotvåan, S:t Göransgatan 82 A, Stockholm
Ansvarig Projektet Från snack till verkstad – Handikappförbunden i samarbete med
projektet Lagen som verktyg – Independent Living Institute
Länk Till anmälan
Vilka juridiska strategier ska funktionshinderrörelsen använda för att FN-konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning och olika lagar ska leda till förändring i
samhället? Vilka erfarenheter har olika aktörer av att använda lagstiftning som verktyg? Hur
ska pågående projekt arbeta för att ord ska bli verklighet?
En konferens för dig som vill förändra!
Målgrupp: funktionshinderrörelsen, diskrimineringsbyråer, MR-jurister
Kostnad: Ingen kostnad men vi uppskattar om du anmäler förhinder i god tid eftersom
lunch ingår.
Medverkande
Annika Jyrwall Åkerberg – Jurist, Civil Rights Defender
Stellan Gärde, Jurist, Apply Human Rights
Rami Al-Khamisi, Juriststudent och författare till rapporten Rörelsejurister
Paul Lappalainen – Jurist och projektledare Lagen som verktyg
Lars Lindberg, Projektledare, Handikappförbunden
Andrea Bondesson – Jurist, Handikappförbunden
Program:
9.30 Registrering
10.00 Välkomnande och introduktion
Lars Lindberg, projektledare
10.20 Vägen mot en samhällsförändrande juridik
Rami Al-Khamisi, författare till rapporten Rörelsejurister
11.00 Paus
11.10 Mänskliga rättigheter och svensk juridik
Annika Jyrwall Åkerberg, jurist och författare, Civil Rights Defender
~8~
11.45 Lättare lunch
12.45 Strategier och erfarenheter av att stärka individens rättigheter
Stellan Gärde, jurist, författare och ordförande i Apply Human Rights
13.30 Att förändra med juridik- presentation av två projekt
Lagen som verktyg för samhällsförändring
Paul Lappalainen, projektledare
Hur kan FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till ett
juridiskt instrument?
Lars Lindberg, projektledare och Andrea Bondesson, jurist
14.30 Summering och diskussion
15.00 Avslutning
Bakgrund
Handikappförbunden bedriver med stöd av Arvsfonden ett projekt – Från snack till verkstad
- om att stärka FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättnings
ställning i Sverige och för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt den. En del av
projektet består i att stödja medlemsförbunden att driva fall i domstol för att försöka få
domstolarna att tolka svensk lagstiftning normkonformt. Med det menas att en myndighet
eller domstol tolkar svensk rätt på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Projektet
samarbetar med projektet Lagen som verktyg som drivs av Independent Living Institute (ILI)
som syftar till att försvara personer med funktionsnedsättning mot diskriminering bland
annat genom rådgivning och förmedling av utomstående jurister. Projektet ska även öka
samla, fördjupa och sprida juridisk expertis om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
~9~
Funktionsnedsättningar syns
inte i statistiken
Sjukvård. Det finns ett stort behov av statistik kring hur personer med
funktionsnedsättningar upplever hälso- och sjukvården. Bristen på relevant fakta är
troligen ett skäl till varför perspektivet funktionsnedsättningar helt saknas i
utredningen om jämlik hälsa.
Publicerad: 9 maj 2016 kl 12:04
Vi kan tala hur mycket vi vill om jämlik hälsa och patientcentrerad vård, men om vi saknar relevanta
kunskaper om hur vården verkligen fungerar, blir orden bara just ord. Detta är särskilt tydligt när det
gäller personer med funktionsnedsättning.
Vi vet att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Vi vet också att
dödligheten i vissa sjukdomar är mycket högre för personer med vissa funktionsnedsättningar än för
befolkningen i övrigt. Men i övrigt vet vi väldigt lite.
Det saknas statistik om personer med funktionsnedsättningar och det gäller inte bara inom vården.
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gett Sverige skarp kritik för
detta. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med data för att kunna bedöma om vi uppfyller konventionen.
Ett återkommande argument hos dem som utför statistiska undersökningar är att urvalet är för litet.
Det är också en utmaning att hitta de personer som har funktionsnedsättning, eftersom det saknas
register. Man måste skicka enkäter till ett stort antal personer, innan man fått ihop ett tillräckligt antal
respondenter som har en funktionsnedsättning. Delar man dessutom upp dem i olika typer av
funktionsnedsättning – vilket man måste för att resultatet ska bli intressant – behövs ett riktigt stort
underlag.
Inom hälso- och sjukvården finns egentligen bara en enkät som vänder sig till en så stor population,
och det är den nationella patientenkäten. Den vänder sig till över 100 000 personer och hanterar
frågor som bemötande och om informationen man fått varit tillräcklig.
Det skulle vara av stort intresse att få veta hur personer med funktionsnedsättning upplever
bemötandet inom vården. Det skulle också vara intressant att få veta om informationen inom vården
ges på ett sätt så att alla förstår, också personer med kognitiva svårigheter, hörsel eller
synnedsättning, eller om det är så att den inte är tillgänglig för alla.
Först när vi har fakta på bordet kan vi börja tala om jämlik hälsa och patientcentrerad vård på allvar.
Sveriges landsting och regioner har nu möjlighet att skaffa sig ett riktigt bra underlag inför den
kommande funktionshinderpolitiska strategiperioden som påbörjas 2017. Vi behöver en nationell
patientenkät på temat funktionsnedsättning.
Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden
~ 10 ~
Första hjälpare synliggör glömd patientgrupp
Äldre med psykisk ohälsa har länge varit en osynlig grupp. Men saker börjar hända.
"Första hjälpen till psykisk hälsa hos äldre" är en världsunik utbildning som visat sig
göra skillnad. I Uppsala satsar äldreförvaltningen just nu på att utbilda hundratals
första hjälpare.
Text: Gudrun Hjorth
Uppsala kommun var en av de första att nappa när Karolinska Institutet hösten 2013
lanserade metoden "Första hjälpen till psykisk hälsa hos äldre". Jenny Söderlund,
verksamhetsutvecklare på äldreförvaltningen, var en av sex personer som fick gå
utbildningen till instruktör på KI, för att sedan börja utbilda första hjälpare lokalt.
Nu driver hon projektet i Uppsala där målet är att utbilda hundratals första hjälpare fram till
2018. Hittills har 200 personer gått utbildningen, som är på två heldagar. Bland dem främst
biståndshandläggare och personal inom hemtjänst och på särskilda boenden.
Självmord vanligt
Syftet är att personal som möter de äldre i vardagen ska lära sig se tecken på olika former av
psykisk ohälsa och även få handlingsplaner för hur de ska agera så att den äldre får adekvat
hjälp i tid.
– Det är faktiskt så att den här gruppen är bortglömd. När jag är ute och föreläser tar jag
alltid upp att män 85+ har störst andel självmord. Det är en nyhet för många, berättar Jenny
Söderlund.
Personer över 65 år löper nästan dubbelt så stor risk som yngre att drabbas av depression,
vilket i sin tur är den största riskfaktorn för självmord. Ångesttillstånd är vanliga hos äldre,
och till det kommer att gruppen äldre kvinnor med missbruk ökar kraftigt. Dessutom ökar nu
gruppen äldre flyktingar med posttraumatiskt stressyndrom.
Men den psykiatriska hjälpen till äldre har länge varit eftersatt. Enligt Jenny Söderlund är ett
skäl den förrädiska 65-årsgränsen, när man plötsligt hör till äldreomsorgen. Till detta kommer
den spridda uppfattningen, även bland äldre och deras anhöriga, att nedstämdhet är en
naturlig del av åldrandet.
– Men det är inte naturligt att vara nedstämd en längre tid eller ha konstant ångest. Dessa
tillstånd kan botas, oavsett ålder, säger Jenny Söderlund och påpekar att boten inte behöver
vara mediciner, utan att äldre är lika hjälpta av psykoterapi som yngre.
Attityderna förbättras
En utvärdering gjord av Lunds universitet 2014 visade att personer som gått Första hjälpenkursen med inriktning äldre fått signifikant förbättrad kunskap om och attityd till äldre med
psykisk ohälsa och var mer benägna att ta kontakt och ge stöd.
De goda resultaten fick Uppsala äldrenämnd att 2015 anslå 5 miljoner kronor av
prestationsmedel för att intensifiera arbetet med Första hjälpen-kurser till och med 2017.
Pengarna har bland annat gått till att låta ytterligare tolv personer gå instruktörsutbildningen,
som kostar 19 500 kronor per person. För att få utbildningen ska man ha pedagogisk förmåga
och sakkunskap inom psykiatri, samt åta sig att ge fyra första hjälpen-kurser per år utan
betalning, i par med en annan instruktör.
Har räddat liv
Första hjälpen-kursen är kostnadsfri och ges i grupper om 20 personer. Under de två
kursdagarna får deltagarna lära sig om riskfaktorer och symtom på exempelvis depression,
~ 11 ~
ångest och missbruk och de får en manual för hur de ska agera, likt LABC vid somatiska
kristillstånd.
– Det är väldigt konkret, med övningar och diskussioner. Till exempel pratar vi om vad man
ska tänka på i sitt kroppsspråk för att inte verka hotfull eller avståndstagande och hur man
lyssnar öppet och fördomsfritt, berättar Jenny Söderlund.
Genom att exempelvis hemtjänstpersonal som möter äldre i vardagen blir medvetna om att
somatisk sjukdom, ensamhet och relationsstörningar är stora riskfaktorer för depression kan
de bli mera vaksamma när någon förlorat sin make/maka, eller kommer hem från sjukhuset
efter en stroke.
Satsningen har redan räddat liv. Jenny Söderlund berättar om en biståndshandläggare som
efter att ha gått kursen såg suicidtecken hos en man och larmade sjuksköterska på
vårdcentralen.
– Tack vare att biståndshandläggaren hade gått kursen vågade hon stå på sig om att
mannen måste få hjälp samma dag. När vårdpersonal kom hem till mannen var han berusad
och hade gjort en snara.
Han körde ut dem ur lägenheten, men de skrev ett vårdintyg och han kunde hämtas in.
Efteråt kontaktade mannen biståndshandläggaren och tackade för att hon hade räddat hans
liv.
Gränsöverskridande
Jenny Söderlunds strävan är att kunskapen ska nå ut brett. De tolv instruktörerna som idag
ger kurser kommer från både kommunen, landstinget, regionförbundet och anhörigcentrum.
– En viktig hörnsten i det här är gränsöverskridandet. Dels att kropp och själ hör ihop, dels
att vi jobbar över de organisatoriska gränserna.
När hon sätter samman grupperna till första hjälpen-kurserna försöker hon på samma sätt få
en blandning av deltagare. Alla är välkomna, oavsett huvudman och driftsform.
– Fokus framöver kommer att vara hemtjänstpersonal. De som står på tröskeln hemma hos
de äldre. Tanken är att sprida första hjälparna som ett slags brandvarnare ute i samhället,
säger Jenny Söderlund.
Nytt sätt att se på äldre
Vid sidan av själva kurserna organiserar hon nätverk, för både instruktörer och första hjälpare.
Första hjälparna har alltid en återträff efter ett halvår. Både där och i kursutvärderingen får de
ange områden där de önskar mer kunskap. Jenny Söderlund försöker sedan ordna seminarier
utifrån önskemålen. Varje höst bjuder hon in till en större konferens, där man får fylla på med
kunskap. Allt är gratis.
– Hela idén är att alla ska ha möjlighet att gå. Men vi betalar inte vikariekostnaden.
Jenny Söderlund, som tidigare drivit flera andra förbättringsprojekt i kommunen, är övertygad
om att Första hjälpen-kunskapen är ett vinnande koncept. Hon är glad att dåvarande
avdelningschefen inom kontoret för hälsa, vård och omsorg i Uppsala kommun, Carina Kulin,
vågade initiera satsningen, trots att metoden var ny och oprövad 2013. Förhoppningen är att
metoden och den ökade förståelsen för äldre som mår psykiskt dåligt ska sprida sig som
ringar på vattnet.
– Min vision och mitt uppdrag är att det här ska leva vidare även när projektet tagit slut
2018, säger Jenny Söderlund.
Fakta/Första hjälpen till psykisk hälsa hos äldre
-
Metoden "Första hjälpen till psykisk hälsa" skapades i Australien, då med inriktning mot
vuxna och ungdomar.
-
Inriktningen mot äldre har utvecklats av NASP (Nationellt centrum för suicidforskning
och prevention av psykisk ohälsa) vid Karolinska Institutet, som en del i regeringens
och SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre.
-
Karolinska Institutet utbildar första hjälpen-instruktörer som sedan kan ge första
~ 12 ~
hjälpen-kurser lokalt. Instruktörskursen är fem dagar.
-
Första hjälpen-kursen är två heldagar. Här lär sig deltagarna om riskfaktorer och
symtom på depression, demens-, ångest- och psykossjukdomar samt
substansrelaterade tillstånd hos äldre. De lär sig också handlingsplanen BLEUS: 1.
Bedöm situationen, ta kontakt. 2. Lyssna öppet och fördomsfritt. 3. Erbjud stöd och
information. 4. Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. 5. Stöd personen
att söka andra hjälpresurser.
-
En utvärdering från Lunds universitet har visat att deltagarna sex månader efter
kursen har signifikant ökad kunskap om psykisk ohälsa hos äldre, signifikant bättre
beredskap att hjälpa en person i kristillstånd, signifikant ökat hjälpbeteende och
signifikant mer positiva attityder till personer med psykisk ohälsa.
-
På SKL:s hemsida finns mer information, bland annat en film med Susanne Rolfner
Suvanto, projektledare för SKL:s regeringsuppdrag om äldres psykiska hälsa, och
Lunds universitets utvärdering av Första hjälpen-kursen.
~ 13 ~
VÄLKOMMEN
till utbildningen
Första hjälpen psykisk hälsa - äldre
Ett utbildningsprogram som lär dig hur du bäst tar kontakt
och inleder Första hjälpen till psykisk hälsa. (mhfa.se)
Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett område som under lång tid varit eftersatt. Behoven är
stora och fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression.
Utbildningen syftar till att öka medvetenheten kring äldres psykiska hälsa. Den sätter fokus på
varningssignaler, bemötande och hur man som medmänniska kan närma sig och ge råd och stöd till en
person med psykisk ohälsa. Dessutom ger utbildningen en kompetenshöjning och minskar därmed de
fördomar och tabun som finns inom området.
Utbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa - äldre är utformad av Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) i samarbete med Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) och genomförs av utbildade instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa - äldre.
Tid och plats:
Datum: 27 maj 2016
Klockan: kl 9.00 - 17.00
Plats: Stationsgatan 12, vån 4, lokal Aspen.
Datum: 1 juni 2016
Klockan: kl 9.00 - 17.00
Plats: Stationsgatan 12, vån 4, lokal Aspen.
Kontakt:
Jenny Söderlund, MHFA-instruktör
Äldreförvaltningen
[email protected]
12-15 procent över 65 år är drabbade av en depressionssjukdom. Motsvarande för hela befolkningen är 410 procent.
Det finns en förhöjd risk för suicid, framförallt bland män över 85 år.
Äldre använder psykofarmaka i högre utsträckning än andra.
Det finns effektiva metoder att behandla psykisk ohälsa hos äldre likväl som hos yngre.
~ 14 ~
Program:
09.00 - 12.15 Del 1
Psykisk hälsa/ohälsa hos äldre
– Psykiska hälsoproblem hos äldre
– Psykiska sjukdomar som är vanliga hos äldre
– Åldrandet hos äldre
– Hjärnans utveckling hos äldre
– Olika behandlingsmetoder för psykisk sjukdom
– Återhämtning/tillfrisknande
Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre
– Varför behövs Första hjälpen till psykisk hälsa?
– Handlingsplan för Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre
12.15 -13.15 Lunch (på egen hand)
13.15 -17.00 Del 2
Depression
– Tecken, symtom och riskfaktorer
– Behandlingsmetoder
Demenssjukdomar
– Kortfattad inledning av demenssjukdomar
Första hjälpens handlingsplan vid depression för äldre
– Första hjälpen, steg 1-5 vid depression
– Kristillstånd, Första hjälpen vid självmordsbeteende
– Kristillstånd, Första hjälpen vid matproblem, undernäring, och sömnsvårigheter
Program:
09.00 - 12.15 Del 3
Ångestsjukdomar hos äldre
– Tecken, symtom och riskfaktorer
– Behandlingsmetoder
Första hjälpens handlingsplan vid ångestsjukdom för äldre
– Första hjälpen, steg 1-5 vid ångestsjukdom
– Kristillstånd, Första hjälpen vid panikattack och traumatiska händelser
Demenssjukdomar
– Tecken, symtom och riskfaktorer
– Olika demenssjukdomar
– Behandling, vård och omsorg
~ 15 ~
Konfusion (delirium)
12.15 -13.15 Lunch (på egen hand)
13.15 -17.00 Del 4
Psykossjukdomar hos äldre
– Tecken, symtom och riskfaktorer
– Behandlingsmetoder
Första hjälpens handlingsplan vid psykossjukdom för äldre
– Första hjälpen, steg 1-5 vid psykossjukdom
– Kristillstånd, Första hjälpen vid aggressivt beteende
Substansrelaterade tillstånd
– Tecken, symtom, riskfaktorer, behandlingsmetoder
Första hjälpens handlingsplan vid substansrelaterade tillstånd
– Kristillstånd, Första hjälpen vid berusningstillstånd - Kristillstånd,
Första hjälpen vid medicinskt nödläge
Kaffe med tilltugg kommer att serveras ca kl 10.30 och kl 14.30
~ 16 ~
På Föreningen Hjärnkoll Uppsala läns årsmöte den 26 april 2016, var det god uppslutning då
närmare 30 personer närvarade. Efter soppa och smörgås inleddes mötet med en
presentation av Anja Kivimäki, om skolan som arena. Ett projekt som ämnar använda skolan
som arena för förbättrad psykisk hälsa.
Den nyvalda styrelsen består av:
Ordförande: Elisabet Alphonce
Ordinarie ledamöter: Rolf Sundvall (2år), Caroline Kronke (2 år), Ylva Augustinsson (2 år),
Mikael Sandquist (1 år), Bengt Olssen (1 år) och David Franke (1 år)
Ersättare, samtliga på 1 år: Gunilla Andersson, Barbro Malmström och Arto Kojo
Revisorer: Johan Strömquist, Lars Johansson, samt en extern godkänd/auktoriserad revisor.
Valberedning: Jessica Axberg, Pia Röjdeby och Linda Sundell
Under 2016 satsar Föreningen Hjärnkoll på följande:
Att förbättra attityden gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk
funktionsnedsättning. Detta genom föreläsningsverksamhet av attitydambassadörer,
främst riktad till vårdpersonal inom kommun och landsting, samt arbetsgivare,
arbetsförmedling och försäkringskassa.
Att genom manifestationer och talartillfällen uppmärksamma psykisk ohälsa och på
så sätt förbättra attityden hos allmänheten. Det sker en manifestation 5/5 i
anslutning till Riksförbundet Hjärnkolls kampanjdag, samt vid
världsmentalhälsodagen 10/10. Det planeras även för olika lokala kampanjer, som
Galenfestivalen och Psykiatriveckan, samt för att kunna delta i kampanjdagar med
andra organisationer.
Att säkerställa uppföljning och information tillgänglig för allmänheten. Detta genom
att medverka i framtagandet av utredningar och rapporter, ha bra information
tillgänglig i press och media, samt genom hemsidan med blogg, nyhetsbrev och
föreläsarkatalog.
Hanna Johansson
Frisk & Fri, Uppsala
~ 17 ~
Stroke-dagen
På bilden från vänster till höger: Hans Öqvist, Silvia Pardo, Sandra Thörn och Finn
Hedman). Med var också Maria Sundström, som saknas på bilden.
Den 10 maj var det internationella stroke-dagen. Det uppmärksammade vi i stroke
länsföreningen Uppsala genom att åka till Gränby centrum och informera om detta!
~ 18 ~
inbjuder i samarbete med FUB i Uppsala län och FUB riks projekt ”Med delaktighet
i sikte” till:
INSPIRATIONSDAG OM DELAKTIGHET
"MITT LIV – JAG BESTÄMMER”
Alla människor är lika mycket värda.
Människovärdet är alltid det samma.
Det ändras inte av vad vi kan, vad vi äger,
hur vi ser ut, var vi kommer ifrån, eller något annat.
Alla vill leva sitt liv.
Vi kan behöva stöd för att vara delaktiga.
Kommunen ansvarar för att du ska få stöd.
De som ger dig stöd ska lyssna på dig.
De ska hjälpa dig att få det som du vill.
Det är din vilja som gäller.
Det är du som vet hur du vill ha det.
Den här dagen möts vi och samtalar med varandra.
Hur vet du när någon lyssnar på dig?
Tid:
25 maj klockan 9-12
Plats:
Missionskyrkan, Linnéstugan
St Olofsgatan 40, Uppsala
Målgrupp:
Brukare, personal och chefer inom LSS verksamheter
Anmälan/Kontakt:
[email protected], 0727-415 425
Senast 16 maj 2016
Välkommen!
~ 19 ~
TÄNKVÄRT
”Livet är fullt av stora saker för
dem som vet att umgås förtroget
med små saker."
Sigrid Undset, Norsk författare 1882- 1949
Redaktör: Nahal Ghanbari, [email protected]
Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, [email protected], 018 – 560 911, 072-532 4522
~ 20 ~
