Diabetes - Om BarnBladet

BarnBladet
Nr 5 • Volym X L I
Tema:
Diabetes
oktober 2016
Innehåll Barnbladet # 5.16
Ledare............................................................................................................................................................. 4
tema: diabe tes
Ketoacidos – en allvarlig komplikation både vid nyinsjuknad och känd diabetes................................ 6
Att kolhydraträkna i vardagen..................................................................................................................... 8
Diabetesmottagningen för barn och unga på Hudiksvalls sjukhus........................................................12
Kost till barn och unga med diabetes typ 1..............................................................................................16
Socker – vårt största hälsohot för en ung generation..............................................................................18
ak tuell forsk are
Avhandling: Den initiala utbildningsprocessen när ett barn insjuknar i diabetes typ 1.......................22
gästskribenten
Gabriel Wikström, sjukvårdsminister: ”Vi behöver bli bättre på att tänka efter före” ........................24
Lars Gelander, en versamhetschef blickar framåt: ”Ett hål att fylla med excellent sjukvård”.............26
stipendierapport
Gunilla Larsson: Barnonkologiskt möte i Reykjavik..................................................................................30
Medlemssidor ..............................................................................................................................................32
24
16
6
18
nr 5 oktober 2016
barnbladet
3
ledare
ordförande
Bästa kollegor
V
älkomna till en färgsprakande höst med Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor. Först och främst
vill jag önska våra nya medlemmar
varmt välkomna och flera av er
är blivande barnsjuksköterskor som erbjudits
gratis medlemskap i egenskap av studenter
på specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.
Jag hoppas att ni, liksom alla ni som varit våra
medlemmar under en längre tid, finner det
intressant att ta del av Barnbladet. Sedan vill
jag slå ett slag för hösten, passa på och njut av
det varma vädret vi fortfarande har till skänks.
Själv njuter jag i form av att bada i havet efter
arbetsdagens slut och hoppas kunna göra detta
ännu ett tag.
Annars kanske det inte är så många saker
att njuta av på jobbet, förutom alla möten med
barn, ungdomar och deras familjer. Det tycks
som att barnsjukvårdens, liksom barnhälsovårdens och elevhälsans mantra har blivit att spara
resurser istället för att bygga upp och utveckla
verksamheter. Vår gästskribent i detta nummer
av Barnbladet är Sveriges folkhälso-, sjukvårdsoch idrottsminister och han skriver en intressant
artikel om att ”Vi behöver bli bättre på att tänka
efter före”. Så klokt tänkt men hur praktiseras
detta i praktiken? Sveriges nuvarande regering
arbetar enligt Gabriel Wikström med att minska
hälsoklyftorna i vårt samhälle. Nyckeln till detta
är tidiga insatser av hälsofrämjande arbete och
Wikström anger en rad exempel på områden
4
barnbladet
nr 5 oktober 2016
som regeringen har
satsat pengar på
senaste tiden. Barn
och
ungdomars
psykiska hälsa prioriteras genom att
ungdomsmottagningarna och elevhälsan förstärkts
och arbetet för en
jämlik hälsa skall fortskrida.
Hur har detta blivit synligt på din arbetsplats? Vilka resursstärkande åtgärder har gjorts
för barn, ungdomar och deras familjer? Hur har
den verksamhet där du arbetar som sjuksköterska uppmärksammat att tänka efter före och
inte enbart reagera när problemen visar sig?
Som sjuksköterskor reflekterar vi daglig dags
över det arbete vi utför. Vi gör ständigt olika val
och dessa val får konsekvenser, både för oss
själva, men framförallt för dem vars förtroende
och tillit vi är måna om i vårt arbete, dvs barn,
ungdomar och deras familjer. Vårt arbete grundar sig på relation med den vi möter och relationen måste vara en trovärdig sådan.
Det jag vill skicka med dig som läsare är att
ta en stund för dig själv och reflektera över de
val du behöver göra i din dagliga verksamhet
och vilka konsekvenser det får för det hälsofrämjande arbete och jämlika vård du ska arbeta
för.
En fortsatt fin höst
Helena Wigert
tema
diabetes
Forskning pågår
Ketoacidos – en allvarlig komplikation
både vid nyinsjuknad och känd diabetes
Hur kan vi minska risken?
Molekyl av peptidhormonet insulin
I en pågående nationell studie av barn och ungdomar med diabetes undersöks riskfaktorer
för ketoacidos vid nyinsjuknande samt vid känd diabetes, inkluderande behandling med
insulininjektioner jämfört med insulinpumpar. Studien omfattar alla patienter upp till arton
år som inkommer med diabetisk ketoacidos och pågår till och med januari 2017.
I
Sverige har c:a 7200 barn och ungdomar insulinbehandlad
diabetes, och drygt 800 insjuknar per år. Insjuknandet är vanligen typiskt med ökad törst och ökade urinmängder under
2–3 veckors tid. Nattenures, viktnedgång (som kanske inte uppfattas förrän barnet gått upp i vikt igen efter insulinbehandling).
Ökad trötthet är också typiskt symptom. Om barnet inte får behandling finns det risk för att det utvecklar ketoacidos. Bristande
kunskap om diabetesrelaterade symptom bland både lekmän och
vårdgivare kan påverka risken för ketoacidos, framförallt via fördröjd handläggning. Detta har visats vara fallet i tidigare studier.
Ett barn med förhöjt blodglukos eller glukos i urinen måste
därför remitteras till barnklinik för bedömning/behandling samma dag. Handläggningen skiljer sig därvid tydligt från vuxenvärlden som domineras av typ 2-diabetes, och där man utreder med
fasteglukos och OGTT (oral glukostoleranstest) innan behandJohan Henrik Wersäll
Doktorand med projektet:
”Risk factors for Ketoacidos in Pediatric Diabetes;
epidemiology and prevention”.
Specialistläkare vid Avdelning för Anestesi och
Intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
6
barnbladet
nr 5 oktober 2016
ling sätts in. Doctor’s delay är vanligt vid insjuknandet hos barn
och ungdomar, där adekvat behandling fördröjs när man ger en
tid för utredning, kanske efter en vecka, istället för en akutremiss
till närmaste barnklinik. Det är tyvärr inte ovanligt att barnet då
kommer in med ketoacidos efter några dagar.
Ketoacidos - symptom och diagnos
Vanliga symptom vid ketoacidos är magsmärtor, illamående och
kräkningar, dehydrering med torra slemhinnor och uttalad viktnedgång, snabb och djup andning (Kussmaulandning) eller medvetandepåverkan och koma. Symptomen på ketoacidos kan felaktigt tolkas som gastroenterit utan diarré, appendicit, pneumoni,
astma, urinvägsinfektion, genital infektion (svampinfektion vid
högt blodsocker) eller lungemboli. Det räcker med ett blodsockerprov för att fånga diagnosen, och man bör därför alltid mäta
Ragnar Hanås
Huvudhandledare
Docent vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Universtitet och överläkare vid Barn- och
Ungdomskliniken
NU-sjukvården, Uddevalla
tema
blodsocker om barnet har något av ovanstående symptom, exempelvis kräkningar utan diarré.
Barn och ungdomar med redan diagnosticerad diabetes kan
utveckla ketoacidos pga missade insulindoser, problem med insulintillförsel via pump eller ökat insulinbehov, exempelvis vid akut
infektion där man inte höjt doserna tillräckligt. Ketoner produceras vid insulinbrist, och tillgång till blodketonmätning för hemmabruk har visat sig minska antalet vårdtillfällen och akutbesök.
Alla akutmottagningar, både i primärvården och på sjukhusen,
måste därför kunna mäta blodketoner, vilket enklast sker med en
patientmätare som ger svar inom någon minut.
diabetes
eller kommer ur läge, vilket snabbt (inom ett par timmar) kan ge
upphov till ketonkroppsbildning och i förlängningen ketoacidos.
Vid pennbehandling injiceras istället långverkande insulin som
basaldos och därigenom kommer insulindepåerna att kvarstanna
längre tid. Pumpanvändningen bland barn och ungdomar ökar
fortsatt i Sverige (7,5 % år 1999, 57 % år 2015). Användningen
av insulinpumpar skiljer sig relativt mycket mellan olika kliniker,
från Norrköping där endast 15 % av barn med diabetes använder
insulinpump till Sollefteå där 85 % har pump (data från SWEDIABKIDS).
Ny nationell studie
Insulinpump reducerar risk för hypoglykemi
Fler och fler använder insulinpump, och idag behandlas drygt
hälften av alla barn och ungdomar mellan 0 – 18 års ålder med
insulinpump. Insulinet levereras från pumpen via en slang till en
plast- eller stålnål som införs i underhuden och byts varannan till
var tredje dag. En basal, kontinuerlig infusionsdos förprogrammeras och kan varieras i hastighet under dygnets timmar utifrån
det individuella behovet, och utöver detta ges bolusdoser manuellt vid måltider eller om blodsockret är för högt.
Risken för hypoglykemi har visats minska vid pumpbehandling jämfört med traditionell pennbehandling, men däremot
har risken för ketoacidos visats öka. Sannolikt beror detta på att
endast direktverkande insuliner med kort halveringstid används
i pumpen och att insulindepåerna därför snabbt töms om tillförseln upphör, exempelvis om plastnålen i underhuden knickas
Just nu pågår en nationell studie om diabetisk ketoacidos hos
barn och ungdomar som stöds av Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes. Pumpbehandling jämförs
i denna studie med traditionell pennbehandling avseende risken
för ketoacidos, och om dessa fall av ketoacidos skiljer sig i svårighetsgrad vid jämförelse mellan pump och penna. Vidare studeras om de barn och ungdomar som insjuknar i nyupptäckt diabetes och läggs in för diabetisk ketoacidos varit i kontakt med
sjukvården veckorna innan inläggningstillfället för diabetsrelaterade symptom, och om och när de i så fall remitterats vidare för
akut handläggning.
Studien, som startade den 1 februari 2015 och pågår fram
till den 31 januari 2017, innefattar landets samtliga barnkliniker.
Resultaten kommer att publiceras i en internationell vetenskaplig tidskrift.
*
MAM Manual Breast Pump
Enkel, bekväm och individuellt anpassningsbar
ROTERBAR TRATT
Kan vinklas och roteras 360°, vilket gör det möjligt att
pumpa ur alla mjölkgångar så att risken för mjölkstockning minskar. De inbyggda kuddarna ger en bekväm
känsla och gör att tratten fäster bättre på bröstet.
REGLERBAR PUMPSTYRKA
Enkelt att ställa in styrkan på pumpen
från svag till kraftig, vilket gör det lättare
att hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
ENDAST 4 DELAR
1
2
PUMPHANDTAG
3
Ergonomiskt handtag som säkerställer ett fast och tryggt grepp.
4
Beställ ett kostnadsfritt visningsexemplar av en bröstpump på
[email protected]
Har du frågor är du alltid
välkommen att ringa vår
sjuksköterska Evelina Rosén
på telefon 08-545 180 70.
BPA
BPS
free
MAM
bloggen
MAM Manual Breast Pump finns att köpa hos Apoteket AB, Kronans Apotek, Lloyds Apotek, hos utvalda Apoteksgruppen och i utvalda babyfackhandelsbutiker
tema
diabetes
Barn och ungdomar med typ1 diabetes
Att kolhydraträkna i vardagen
– föräldrar och barns erfarenheter
presenterad i aktuell studie
Att räkna kolhydrater för att dosera insulin har under de senaste åren etablerat sig
som den metod som lärs ut till föräldrar och barn på många av landets diabetesmottagningar. Genom att mäta, väga eller uppskatta kolhydrater kan föräldrar eller
barn själva ge en insulindos som motsvarar kolhydratinnehållet i en måltid.
S
om en del av sin utbildning till specialistsjuksköterskor
med inriktning barn & ungdom har Viktor Bengtsson
och Erica Skåål skrivit en magisteruppsats med syftet att
beskriva föräldrars och barns erfarenheter av att använda metoden kolhydraträkning i vardagen för att dosera insulin vid typ
1-diabetes hos barn.
Sambandet mellan kolhydrater, insulin och blodsocker har
varit känt sedan typ 1-diabetes först beskrevs som sjukdom, och
olika metoder för att utifrån kolhydratinnehåll dosera insulin har
använts av patienter länge. Trots denna kunskap har den vetenskapliga grunden för kolhydraträkning som metod varit knapp.
Den tidigare forskning som finns har främst studerat effekten av
kolhydraträkning och de flesta studier har riktat in sig på vuxna
Viktor Bengtsson
Avd. 324/325 Barnmedicin
Drottning Silvias Barn- &
Ungdomssjukhus
Göteborg
[email protected]
8
barnbladet
nr 5 oktober 2016
personer med diabetes och mätt variabler som HbA1c, BMI och
total insulinmängd. Därför finns det ett behov av att också studera
föräldrars och barns erfarenheter av att använda kolhydraträkning
i vardagen.
Nio intervjuer genomfördes med totalt femton föräldrar och
barn. Urvalet styrdes för att få familjer med barn i tre bestämda
åldersintervaller, i åldrarna 0-6 år, 7-12 år och 13-18 år då erfarenheter i de olika åldersgrupperna kan skilja sig, inte minst
beroende på hur delaktiga barnen själva är. Intervjuerna hölls
med en eller båda föräldrarna. Ungdomar i gruppen 13-18 år
deltog eftersom de många gånger är helt självständiga i kolhydraträkning och insulindosering, och kan på så sätt bidra med
sina erfarenheter.
Erica Skåål
Avd. 326/327 Barnkirurgi
Drottning Silvias Barn- &
Ungdomssjukhus
Göteborg
[email protected]
tema
diabetes
När föräldrar själva ska lära ut egenvårdsinsatser som ska utföras av
t ex förskolepersonal eller andra anhöriga kan det praktiska momentet med att räkna
kolhydrater och dosera insulin vara en bra utgångspunk
Resultatet från intervjuerna visade på erfarenheter av kolhydraträkning formulerade i kategorierna: ett praktiskt verktyg, en
grund för lärande och ett ständigt närvarande ansvar.
som fördelaktigt medan nya miljöer och obekanta livsmedel beskrivs som försvårande omständigheter.
En grund för lärande
Ett praktiskt verktyg
Föräldrar och ungdomar beskrev kolhydraträkning som en välfungerande metod för att dosera insulin till en måltid. Oavsett om
man lärt sig kolhydraträkning i samband med debut eller senare
beskrivs kolhydraträkning vara till en början svår att sätta sig in i,
men kunde efter hand utvecklas till en självklar och välfungerande del i behandlingen.
Att ha tillgång till redskap som underlättar kolhydraträkningen, som mobilapplikationer eller förenklade listor och lathundar, spelar stor roll för hur välfungerande metoden beskrivs vara.
Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat att
kolhydraträkning genomförs på ett snabbare och mer
exakt sätt med enkla redskap. Omständigheter och omgivningen spelar roll för hur momentet att räkna kolhydrater fungerar. Att ha lugn och ro med hjälpmedel nära till hands beskrivs
Kolhydraträkning beskrevs ge en ökad kunskap och förståelse för
sambandet mellan kost och insulin. Att kolhydraträkna i rutinmässiga vardagssituationer såväl som i mer oplanerade måltidssituationer ökar färdigheten i det praktiska momentet. Det beskrevs skapa en känsla av kontroll vilket gör att föräldrar och barn
kände sig mer flexibla i relation till måltider. De var mer benägna att söka information om obekanta livsmedel och bättre på att
uppskatta kolhydratinnehåll när de ej har listor eller innehållsförteckning att tillgå.
När föräldrar själva ska lära ut egenvårdsinsatser som ska utföras av t ex förskolepersonal eller andra anhöriga kan det praktiska
momentet med att räkna kolhydrater och dosera insulin vara en
bra utgångspunkt.Även här underlättas momentet av enkla hjälpmedel som lathundar eller mobilapplikationer.
8
Tiden
läker
alla sår?
Fast vill man inte
vänta finns nu ®
sårläkande ZALVE
För utvärtes bruk. Behandlingstiden
bör inte överstiga 2-3 veckor. Läs
bipacksedeln före användning.
www.zalve.se
nr 5 oktober 2016
barnbladet
9
tema
diabetes
8
Ett ständigt närvarande ansvar
Många föräldrar, främst till de yngre barnen, beskrev att de ofta blev kontaktade av barnet eller stödpersonal i skola/förskola
i samband med måltider då det kunde uppstå frågor om kolhydraträkning eller insulindosering. För de barn som hade en fungerande stödfunktion i förskola/skola beskrev föräldrarna att detta ansvar avlastades och var trygga i situationen. Andra föräldrar
önskade att få en kort avstämning via exempelvis SMS då barnen
var i skolan eller hemma hos kompisar.
Sammanfattningsvis beskrevs kolhydraträkning vara en metod
för att beräkna insulindosering som bidrar till en känsla av kontroll. Som vårdpersonal inom diabetesvården kan man utifrån det
praktiska moment som kolhydraträkning utgör stärka barns eller
föräldrars egenvårdshandlingar och bidra till känslan av kontroll.
Det ständigt närvarande ansvar som kolhydraträkning och momentet att dosera insulin innebär för föräldrar, ger en ökad känsla
av kontroll. Detta är viktigt att vara medveten om då kontroll
också kan bidra till en redan känd risk för utbrändhet.
Resultatet från den genomförda studien visar att vårdteamet
runt barn med diabetes kan erbjuda kolhydraträkning som ett
praktiskt redskap och sedan följa upp med kunskap och identifiera resurser och situationer där extra stöd kan behövas. Viktor
och Erica menar att man då har goda förutsättningar att erbjuda
en empowermentbaserad vård som stärker barnet och föräldrar-
nas egenvårdsförmåga.
Barnen i den aktuella studien använde alla insulinpump och
någon form av kontinuerlig subkutan sockermätning. Genomgående var att föräldrarna beskrev metoden som svår att greppa
och förstå till en början, men efterhand blev kolhydraträkning
det självklara sättet att dosera insulin till en måltid. Det är tidigare känt att kolhydraträkning underlättas av tekniska hjälpmedel
som insulinpump men vidare forskning behövs på erfarenheterna
hos barn och föräldrar som inte använder insulinpump. Vidare
behövs också forskning om hur man med kolhydraträkning kan
stärka egenvården även för barn och föräldrar som inte lyckats
behärska metoden då den lärs ut i samband med sjukdomsdebut.
När vi möter dessa barn och familjer inom vården är det viktigt att vi initialt ger grunderna för att de ska behärska momentet
att kolhydraträkna för att dosera insulin. Att vi ger eller tipsar om
de hjälpmedel som de kan behöva för att utföra momenten.
Under perioden som familjen vänjer sig vid att använda metoden är det viktigt att vi är närvarande i situationen och svarar på de frågor som dyker upp när familjen resonerar om såväl
praktiska detaljer, som om diabetessjukdomen i stort. När sedan
barnet och föräldrarna kommer åter för uppföljande besök kan
vi ta till vara på den lärande funktion som kolhydraträkning visat
sig ha och utifrån praktiska situationer vidare stärka familjernas
egenvårdshandlingar.
*
Behandling med allergiantikroppar bromsade diabetes
B
ehandling med allergiantikroppar
skulle kunna fördröja utveckling av
typ 1-diabetes. Det visar försök på
möss vid Umeå universitet. – Vår upptäckt
pekar på att allergiantikroppar spelar en
roll inte bara vid allergier utan eventuellt också när det gäller utvecklingen
av typ 1-diabetes, säger forskaren Radha
Thyagarajan.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som drabbar en på 2500 individer i
Sverige. Sjukdomen orsakas av att kroppens egna immunceller attackerar insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln.
Eftersom det är svårt att studera sjukdomsutveckling i människor använder
forskare ofta NOD-möss som djurmodell.
NOD-möss utvecklar sjukdomen på ett
sätt som liknar människor, vilket gör det
möjligt för forskare att se hur immunförsvaret svarar på exempelvis behandling
med anti-IgE antikroppar.
NOD-möss (Non-obese diabetic) som
utvecklar diabetes har mycket högre
mängder av allergiantikropparna IgE på
10
barnbladet
nr 5 oktober 2016
sina B-celler, samt mer av andra antikroppstyper efter vaccination. Radha Thyagarajans
doktorsavhandling vid Umeå universitet visar
att unga NOD-möss som behandlats med
antikroppar som motverkar IgE hade en
mindre andel insjuknande i diabetes och en
fördröjning av sjukdomsutvecklingen.
Antikroppar kan spela roll vid diabetes
Efter att pre-diabetiska NOD-möss behandlats med anti-IgE antikroppar kunde Radha
Thyagarajan, doktorand vid Institutionen
för klinisk mikrobiologi, se en fördröjning
i utvecklingen av diabetes hos mössen. I
avhandlingen beskrivs också andra faktorer
som bidrar till utvecklingen av diabetes,
inklusive förändringar av molekyler på B cellernas yta, vilket gör att cellerna producerar
överskottsmängder av antikroppar.
–Hos människor finns IgE vanligtvis
bland allergiker men tidigare forskning har
visat att förhöjda nivåer av antikropparna hos
personer med autoimmuna sjukdomar också
är kopplat till en sämre sjukdomsprognos,
säger Radha Thyagarajan.
–Att kunna förstå de defekter i immun-
försvaret som bidrar till utvecklingen
av typ 1-diabetes är ett viktigt steg i
utvecklingen mot att hitta ett botemedel
mot sjukdomen. Vår upptäckt pekar på
att IgE spelar en roll inte bara vid allergier utan eventuellt också när det gäller
utvecklingen av typ 1-diabetes.
Typ 1-diabetes är en autoimmun
sjukdom som drabbar en på 2 500 individer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att
kroppens egna immunceller attackerar
insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Eftersom det är svårt att
studera sjukdomsutveckling i människor
använder forskare ofta NOD-möss som
djurmodell. NOD-möss utvecklar sjukdomen på ett sätt som liknar människor,
vilket gör det möjligt för forskare att se
hur immunförsvaret svarar på exempelvis behandling med anti-IgE antikroppar.
Avhandlingen: Anomalies in humoral
immunity in the NOD mouse: contribution
to the progression of type 1 diabetes.
Källa: Umeå Universitet *
tema
diabetes
Min arbetsplats:
Diabetesmottagningen
på Hudiksvalls sjukhus
Malte mäter sitt blodsocker genom att
scanna av en liten sensorplatta fäst under
armen. Både Malte och hans mamma är
glada över att slippa stick i fingret.
På diabetesmottagningen för barn och unga på Hudiksvalls sjukhus arbetar Helena Johansson,
Lena Kalander och Magnus Linde, alla tre specialistsjuksköterskor inom barn- och ungdomsmedicin. Magnus är senast anställd och går nu dubbelt med Lena för att lära sig så mycket som
möjligt innan hon slutar senare i höst. Totalt är deras tjänst på 150 %.
I
Sverige insjuknar nästan 900 barn och unga varje år i in-
cidosen påverkar vätskebalansen och är ett mycket allvarligt tillstånd. Vanligast sker denna provtagning, om det är en vardag, på
barn- och ungdomsmottagningen och vården sker sedan på slutenvårdsavdelning. Det finns behandlingsprogram och rutiner för
ketoacidos respektive icke ketoacidos. Skulle det röra sig om en
ketoacidos är det intravenös behandling med uppvätskning och
insulindropp. Har barnet diabetes men inte en ketoacidos, så blir
behandlingen i stället subcutan med sprutor. Alla får lära sig kolhydraträkning. I ett tidigt skede får familjen och barnet/ungdomen träffa diabetessjuksköterska, diabetesläkare och dietist. De
blir även introducerade för kuratorn.
Vad är det första som sker med det barn eller den ungdom
som kommer till sjukhuset och man misstänker diabetes?
Det första som sker är en provtagning för att utesluta alternativt
konstatera om tillståndet har lett till en ketoacidos som är orsakat
av svår insulinbrist som leder till en försurning i kroppen. Ketoa-
Hur länge får man vara kvar på sjukhuset efter en konstaterad diabetes och hur ser planeringen ut efter utskrivning?
Vårdtiden blir allt kortare. Nu är den mellan fyra dagar och upp
till en vecka. Denna korta vårdtid är möjlig tack vare att familjen
har fått introduktion i kolhydraträkning, fått lära sig känna igen
och hantera en ”känning” och tränat stickteknik. Det är viktigt
för familjen att få komma hem, hitta rutiner och landa i sin nya
vardag. Relativt snart efter en utskrivning bokas familjen för dagsjukvård hos diabetesteamet.Vi försöker alltid boka patienterna så
att de får träffa alla de behöver vid ett och samma tillfälle. Det be-
sulinberoende diabetes, typ I. I Hälsingland insjuknar cirka
12-20 st/år. Dessa barn och unga har som regel varit på en
hälsocentral där de har sökt för ökad urinproduktion, ökad törst
och trötthet. När en misstänkt diabetes upptäcks på en hälsocentral sänds en akutremiss till barn- och ungdomsmottagningen på
Hudiksvalls sjukhus. Ibland händer det även att barnen kommer
in via akutmottagningen.
Hälsingland är stort och så även upptagningsområdet. Det
finns barn, unga och bland annat ett asylboende, som ligger ungefär 140 km från sjukhuset, enkel väg.
Charlotte Pålsson
Barnbladet
12
barnbladet
nr 5 oktober 2016
Portabel Enteral Nutritionspump
Träffa Compat Ella®
• Enkelattanvända
• Färgskärmmedlättolkade
symboler
• Enkelattrengöraunder
rinnandevatten
• +/-5%flödesnoggrannhet
• 5-årsserviceintervall
Barnsjuksköterskorna Magnus Linde, Lena
Kalander och Helena Johansson.
• Interaktivtträningscenter:
www.trainingcentre.compatella.com
tyder att de har möjlighet att prata med både oss diabetessjuksköterskor, läkare och dietist. Förskola, alternativt skola, och assistenter bjuds in för utbildning ganska snart efter
ett barns insjuknande. Allt för att barnet ska kunna återgå
till det ”vanliga livet” så snart som möjligt.
Efter utskrivning, som sker när familjen och barnet/den
unge känner sig redo, sker fortlöpande utbildning på diabetesmottagningen. Det är täta kontakter den första månaden,
allt efter det behov som finns. Information till förskola/skola sker också den första tiden efter insjuknandet. Efter den
första månaden rullar det på med besök ungefär var tredje
månad. Ibland oftare. Vid besöken kontrolleras Hba1c, ett
värde som speglar hur blodsockret har varit i genomsnitt
under sex till åtta vecor och kan ses som en kontroll på hur
bra behandlingen fungerar.
Barn och unga som har diabetes gör även ett årsbesök som är ett mera hälsoinriktat i enlighet med nationella
barndiabetesprogramet. Då tas årsprover med vilka man
kontrollerar njurarnas funktion, ämnesomsättning, blodfetter, sköldkörtelstatus liksom glutenkänslighet. Många
tror att barn med diabetes är vana vid sprutor men det är
faktiskt inte ovanligt att de har stickrädsla. Sedan cirka fyra
år tillbaka använder vi lustgas vid årsprovtagningarna på de
som önskar och detta är verkligen uppskattat.
Att det tas prov för ämnesomsättning och blodfetter
är lätt att förstå men varför kontrolleras sköldkörtel
8
och gluten?
Här är Compat Ella®
PUMPEN FÖR ENKLARE SONDMATNING.
tema
diabetes
8
Barn med diabetes löper ökad risk för att insjukna en glutenintolerans och sjukdomar relaterade till sköldkörteln.
Förutom årsbesöken, är det några fler planerade träffar inbokade för barnet och familjen om de för övrigt mår bra i
sin sjukdom?
När barnet är ca tio år skickas remiss till ögonkliniken för ögonbottenfoto som sedan följs regelbundet. Varje sommar erbjuds
barn mellan 10-13 år att delta i ett sommarläger. Lägret leds av
unga vuxna som även de har diabetes.Vi diabetessjuksköterskor
är med som medicinskt ansvariga.
Diabetesskolan är tre dagar varje år och då bjuds samtliga
diabetesbarn från förskoleåldern upp till mellanstadiet in. Under
dessa dagar får barnen träffa andra barn med diabetes i samma
ålder, och under tiden som barnen är med varandra och diabetessjuksköterskorna, så träffar föräldrarna kuratorn. Detta är mycket
populärt bland både barn och vuxna.
Tekniken utvecklas inom alla områden. Hur är det med ”diabetesprodukter”?
Det är precis som inom alla områden, tekniken går framåt i en
rasande takt. Insulinbehandlingarna går mer och mer från pennor till pumpar och möjligheten att mäta sitt blodsocker sker idag
inte enbart genom att ta prov från fingret flera gånger om dagen. Insulinpumparna har till exempel kompletterats med kontinuerlig mätning av glukos. Dessa kallas för CGM vilket betyder Continuous Glucose Monitoring och FGM som är Flash glucose
monitoring. Vissa av de moderna pumparna kan via dessa system
även förutspå låga glukosvärden och stänga av insulintillförseln
automatiskt och sedan när blodsockervärdet vänder och går upp
igen, slå på tillförseln. Det kommer nya system och appar hela tiden vilket gör att vi måste vara uppdaterade och lägga ner ganska
mycket tid på att lära oss allt nytt.Vilket system passar bäst för familjen och deras livssituation är ett ständigt pågående arbete. Hur
det än är med tekniken så är det för de allra flesta en mycket stor
lättnad över att de inte behöver sticka sig själva, eller sticka sina
barn, i fingrarna, så ofta.
Fakta kolhydraträkning
För att ta hand om kolhydraterna i en måltid behöver kroppen
insulin – ju större mängd kolhydrater, desto mer insulin.
Om du har en uppfattning om hur mycket kolhydrater olika
måltider innehåller, så kan du få en bättre balans mellan kolhydrater och insulin. Med hjälp av Näringstabell i bildform kan du
träna dig på att uppskatta kolhydratmängder i livsmedel och i
olika typer av måltider – skräddarsytt efter dina matvanor – så att
du kan anpassa direktverkande insulin efter dina behov. Du kan
hjälpa kroppen att hålla en jämnare blodsockerkurva genom att
fördela kolhydraterna jämnt över dagen. Enklaste sättet att göra
det, är att ha en jämn fördelning av måltider. En bra måltidsordning kan vara: frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål.
Mängd insulin
Hur mycket insulin som krävs för en given mängd kolhydrater är
olika för olika individer. Ditt diabetesteam hjälper dig att ta fram
14
barnbladet
nr 5 oktober 2016
Helena Johansson visar HbA1c-tavlan de gjort med hjälp av duploklossar. Tanken med denna är att pedagogiskt visa hur barnen i
Hälsinglands HbA1c värde ligger. Barnet/ungdomen får själv flytta
sin kloss vid varje besök och de brukar tycka det känns skönt att de
inte är ensamma om sitt eventuellt höga värde.
Diabeteskost, existerar det?
Nä, det var länge sedan. Idag rekommenderas, enligt livsmedelsverket, alla barn och unga med diabetes samma kost som friska.
Det viktiga med diabetes är regelbundenheten när det kommer
till mat. Utan en regelbundenhet i födointaget blir insulinbehandlingen svårare och detta kan leda till komplikationer, fram
för allt längre fram i livet. Det är givetvis bra med en kost som
inte innehåller så mycket snabba kolhydrater, då det kan orsaka
onödigt svängande blodsockervärden. Den moderna kolhydraträkningen är relativt ny i Sverige och vi lär ut den till alla våra patienter med diabetes.Vi upplever att det är lite svårare att få med
barn och föräldrar ”på banan” om de inte från början av sin sjukdom blivit introducerade till kolhydraträkning.
Hur ser det ut framöver, något nytt på gång inom diabetesvården för barn och unga?
Framöver kommer sensorer som placeras under huden. Dessa
kommer kunna mäta glukos under en period av tre månader. Sensorerna är just nu under utprovning på vuxna och är i dagsläget ej
godkända för att användas på barn och unga under arton år. *
din personliga kolhydratkvot. Din kolhydratkvot är den mängd
måltidsinsulin som just du behöver för att ta hand om en viss
mängd kolhydrater (räknat i gram.)
Exempel
Om din kolhydratkvot är 1:10, betyder det att du behöver 1 enhet
insulin för att ta hand om 10 gram kolhydrater i en måltid.
10 gram kolhydrater finns i en halv banan. För att ta hand om
kolhydraterna i en halv banan behöver du alltså tillföra 1 enhet
insulin. För hela bananen krävs det förstås dubbelt så mycket
insulin, alltså 2 enheter.
tema
diabetes
Dietisten ger råd
Kost till barn och unga med diabetes typ 1
K
ostrekommendationerna till barn och ungdomar
med diabetes följer de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och de riktlinjer som är angivna i vårdprogram för barn- och ungdomsdiabetes samt Clinical Practice
Consensus Guidelines (ISPAD). Enligt NNR är kostens helhet
viktigare för hälsan än intaget av enskilda näringsämnen. Det
framgår även att vissa kostmönster och livsmedelsgrupper kan
förhindra kostrelaterade sjukdomar. Fokus sätts på kvaliteten
och ursprungskällan till kolhydrater och fett. Hälsosamma kostmönster kännetecknas enligt NNR av rikligt intag av grönsaker/
baljväxter, frukt/bär, fisk/skaldjur, nötter/fröer, fiber/fullkorn,
omättade fetter och lågt intag av sockerrika livsmedel/drycker.
En kost där totalintaget av näringsämnena utgörs av 45-60 E%
från kolhydrater, 25-40 E% från fett samt 10-20 E% från protein
kan vara bra för att uppnå en bra hälsa enligt NNR.
Socialstyrelsens vägledning ”Kost vid diabetes” och de re-
Caroline Lindblom
Leg dietist
Barnspecialistmottagningen
Verksamhetsområde Barnmedicin SUS Malmö
16
barnbladet
nr 5 oktober 2016
kommendationer som kommer från Diabetes and Nutrition Study
Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes
(EASD) gäller framför allt för vuxna, men kan också vara aktuella
för t ex tonåringar.
Mål
Målet med nutritionsbehandlingen är att kostintaget, insulinnivåerna och energiförbrukningen ska balansera varandra så att ett
bra blodsocker uppnås. Enligt vårdprogrammet för barn- och
ungdomsdiabetes bör kostintaget:
•vara anpassat efter patienten och familjens vanor
•ge tillräckligt med energi och näringsämnen för tillväxt
och utveckling
•vara regelbundet i mattider och matvanor
•bidra till att fördröja uppkomst/utveckling av diabetesblodkärlsskador
•motverka utveckling av övervikt
Blodsockermålet är 4-6 mmol före en måltid, efter måltiden kan
blodsocker upp till 8 mmol vara acceptabelt. Hur blodsockerkurvan utvecklas efter måltid har också stor betydelse och påverkas
av matens sammansättning. En svängande blodsockerkurva bör
tema
undvikas och därför eftersträvas konsumtion av livsmedel som
höjer blodsocker medelsnabbt eller långsamt. Exempel på långsamma livsmedel är t ex bröd med hela korn, pasta, bönor och linser. Livsmedel som klassificeras som medelsnabba är t ex knäckebröd, kokt potatis och parboiled ris.
Kolhydraträkning
Enligt ISPAD är det nödvändigt att ha en metod för att uppskatta kolhydraterna i maten. Många barn och ungdomar använder
sig idag utav kolhydraträkning och på många barnkliniker börjar
kolhydraträkning redan på sjukhuset från första eller andra dagen
när man har fått diabetes.
Kolhydraträkning går ut på att räkna ihop måltidens innehåll
av kolhydrater i gram. Med hjälp av en s k kolhydratkvot (hur
många gram kolhydrater som 1 enhet tar hand om) räknas sedan
insulindosen ut. Det ger en större flexibilitet att variera intaget av
kolhydrater från dag till dag, utan att få ett svängande blodsocker.
Det skapar också medvetenhet om att måltidsdosen beror på hur
stor mängd kolhydrater som konsumeras. Barnen och ungdomarna lär sig dessutom vilken mat som innehåller kolhydrater på ett
pedagogiskt sätt. Kolhydraträkningen bidrar vidare till att barnet
blir mer självständigt och kan t ex äta hemma hos vänner.
Numera finns appar som kan användas som hjälpmedel, ett
Fri från
tillsatser!
diabetes
exempel på en sådan app är ”Diabetes og kulhydrattælling” från
danska diabetesföreningen. Kolhydraträkning säger ingenting om
livsmedlet är hälsosamt utan familjen behöver kunskap för att lära
sig göra hälsosamma livsmedelsval som ger bra hälsa på lång sikt.
Blodsockermålen har på senare år sänkts till lägre nivåer, därför
är det viktigare idag att ta insulin till allt man äter och att ta rätt
mängd insulin till det man äter. Höga krav ställs på familjerna och
barnet/ungdomen med diabetes som själva ska dosera insulin till
maten. Det kräver stor kunskap om sjukdomen, insulinet och
kosten. Kostbehandlingen vid diabetes hos barn och ungdomar
har blivit mer individualiserad, därför kan kostråden se olika ut
till olika barn/ungdomar.
Man kan äta all mat när man har diabetes men man måste
också tänka på att trots att det kortsiktigt går att räkna kolhydrater
i olika livsmedel så är det viktigt med hälsosamma livsmedelsval
på lång sikt.
Referenser:
1.http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/
FULLTEXT01.pdf
2. Pediatric Diabetes 2014: 15(Suppl. 20): 135–153
3.http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf
*
Naturligt för
alla näsor
Renässans innehåller naturlig saltlösning och har utvecklats i nära
samarbete med läkare och annan medicinsk expertis. Renässans
förebygger och lindrar nästäppa, utan biverkningar. Renässans
kan användas varje dag, året runt, utan att vara vanebildande.
Säkert och skonsamt för hela familjen – stora som små.
Läs mer på www.renassans.nu
tema
diabetes
Socker – vårt största hälsohot för en ung generation
I september inledde Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS) och
Storstockholms Diabetesförening (SSDF), en kampanj för att reducera
den alltför höga sockerkonsumtionen i Sverige, inte minst bland barn.
Man har ställt sig bakom WHO:s riktlinjer från 2015 om att minska
sockerintaget till 10 % av den dagliga konsumtionen, eller ännu hellre
– till 5 %.
I
kampanjarbetet har de båda organisationerna tagit fram
”En liten broschyr om socker”, en informationsrik och angelägen skrift som faktagranskats av professorerna Kerstin
Brismar och Martin Ingvar. Medverkat har också vetenskapsjournalisten Anne Fernholm som i september höll ett föredrag
om socker och dess skadeverkningar då broschyren presenterades. (I slutet av artikeln anges hemsidesadress för åtkomst av broschyren. )
– Det finns inget husdjur i världen som vi skulle kunna tänka
oss ge den mat som vi faktiskt ger våra barn, inleder Anne Fern-
Magnus Forslin
Barnbladet
[email protected]
18
barnbladet
nr 5 oktober 2016
holm lätt provokativt. Det spelar ingen roll om det är fråga om en
kött-, växt- eller allätare. Inget djur skulle tåla fredagsmys, lördagsgodis, bullar och kakor var och varannan söndag, sockrade flingor
och sötad yoghurt varje frukost. För att inte tala om de dolda
sockerfällorna som många skenbart hälsosamma mellanmål utgör.
Svenska barn i nioårsåldern äter ungefär 300g sötad mat varje
dag – lite mer på helgerna, lite mindre i veckorna. Det motsvarar
ungefär 90g rent socker per dag, eller med andra ord: 30 sockerbitar.
Ann Fernholm berättar vidare om en hypotes som börjar få
ett allt större fäste inom forskarvärlden om varför just det tillsatta
sockret skadar kroppen och ger upphov till diabetes. Det finns
i förklaringsmodellen fler aspekter än enbart energitäthet och
tomma kalorier.
– Sackaros, det vita sockret, består av sockerarterna glukos och
fruktos. Glukos finns även som stärkelse i pasta och potatis, men
tema
diabetes
Socker skadar inte kroppen på en vecka – det tar ett tag.
det är fruktosen som forskarna nu misstänker gör en så stor skada.
”Men fruktos?”, invänder kanske vän av ordning. Skall man
varna för frukt? Nej, det skall man naturligtvis inte göra - tvärtom.
Om man äter en påse Gott & Blandat (minsta storleken) så får
man i sig samma mängd fruktos som om man äter 6 äpplen.
Ungdomar kan äta en påse Gott & Blandat på 5 minuter. 6 äpplen
tar det i allmänhet ett par dagar att konsumera. När man får i sig
fruktos genom konsumtion av läsk, saft, godis, etc, så får man i sig
en mycket större dos på en mycket kortare tid, än när man får i
sig det via frukt.
– Om man skulle lyckas klämma 6 äpplen på fem minuter, då
tillgodogör man sig även fibrer som gör att man blir mätt, liksom
antioxidanter och vitaminer, dvs viktiga smörjmedel i kroppens
biokemiska maskineri, och som behövs för att ta hand om den
energi vi äter.
Äter barnet en påse Gott & Blandat får det i sig 1/3 av det
dagliga energibehovet (553 kcal), men då utan vitaminer eller
andra näringsämnen. Detta är ett stort problem med sockerrika
livsmedel – de blir så näringsfattiga.
Det finns också en fundamental skillnad mellan kroppens hantering av glukos å ena sidan och fruktos å andra. Glukos är en effektiv energikälla för kroppens alla celler, och används med fördel
av muskler och hjärna. Fruktos är däremot ingen bra energikälla
för våra celler.
– När tarmarnas mucosa absorberar fruktosen transporteras
den rakt in i levern; det organ som tar upp nästan all fruktos vi
får i oss. Levern omvandlar den sedan till energi. Antigen genom
att göra om den till glukos (vilket kan ske efter en intensiv fysisk
aktivitet, t ex om man varit ute och sprungit en mil och inte ätit
på ett tag), eller till fett.
Om man äter påsen gelégodis ovanpå portionen pasta, och
heller inte varit fysiskt aktiv på ett tag, dvs det finns ett överskott av glukos i kroppen, då börjar levern istället att bilda fett av
fruktosen. Ett överskott av energi med mycket fruktos startar en
ektopisk fettbildning – fett sprängs in i levern, och musklerna blir
förfettade med konsekvens att insulinsvaret försämras och ämnesomsättningen rubbas. På sikt leder det till ett metabolt syndrom.
I en dansk studie har man sett att barn har sämre blodfetter på
måndagen när de varit hemma över helgen, än de har på fredagen
när de gått i skolan en hel vecka och levt ett vardagsliv, vilket
stämmer till eftertanke kring kost och aktivitet hemma.
Tidigare var fettlever något man främst förknippade med
alkoholism, men nu visar undersökningar att fler än ett av tio
amerikanska barn har misstänkt fettlever. Nyligen genomförda
europiska studier visar samma sak: 1 av 10 ungdomar har utvecklat fettlever innan de ens har fyllt 18 år.
8
1895 skrev Alive Tegnér ”En sockerbagare här bor i staden”. På 1800-talet
började bönderna odla sockerbetor,
varmet priset på socker sjönk dramatiskt. Alla, även fattigare människor,
fick råd att safta, sylta, baka kakor
och köpa karameller till barnen.
nr 5 oktober 2016
barnbladet
19
tema
diabetes
8– Fettlever är en orsak till typ-2 diabetes, fortsätter Ann Fernholm. Den som har fettlever som ung riskerar allvarligt att förkorta sitt liv. När lever och muskler förfettas, börjar – enligt den
hypotes som nu vuxit fram – dessa organ reagera sämre på det
blodsockersänkande hormonet insulin.
Insulinresistensen får som konsekvens vid konsumtion av stärkelse – pasta, ris och potatis – att kroppen inte kan ta hand om
den glukos som kommer ut i blodet, varmed sockervärdet stiger.
Det känner bukspottskörteln av som börjar producera ännu mer
insulin för att få ned nivåerna. En ytterligare aspekt är att insulin
är ett hormon som i sig gör att vi lagrar på oss fett. Det också i det
här läget som det börjar bli mycket svårt att hålla vikten.
– Enligt detta sätt att se är alltså fetma inte en orsak till sjukdom,
utan ett symptom på att man har ämnesomsättningsrubbningen
det metabola syndromet. Ett metabolt syndrom kan man ha även
som normalviktig. 20 % av alla människor med typ 2-diabetes
har ett normalt BMI.
Lågintensiv inflammation
– Jag var på besök hos Robert H. Lustig, barnendokrinolog vid
UCSF (University of California, San Francisco), en av de stora
sockerbekämparna i USA, berättar Ann Fernholm vidare. När
han behandlar sina barnpatienter har han nolltolerans mot socker. Nyligen genomförde Lustig och hans forskargrupp en dubbelblind studie där de bytte ut socker mot stärkelse i livsmedlen
för en grupp barn, medan en kontrollgrupp åt som tidigare. Antalet kalorier i maten var lika stor för båda grupperna men man
sänkte mängden fruktos dramatiskt i studiegruppen. På bara tio
dagar kunde forskarna se en kraftig förbättring av blodfetterna.
Den insulinresistens som en del barn utvecklat blev också bättre.
Så skall man komma åt problemet och få överviktiga barn att gå ned
i vikt, måste sockret bort från kosten.
Ett annat problem som uppstår vid en störd ämnesomsättning,
är att man även får rubbade hungerkänslor, vilket leder till att man
överäter; det i sin tur ger upphov till en ond spiral av ökad hunger
och ökat blodsocker och ökade insulinnivåer.
Högt blodsocker och höga insulinnivåer i blodet ger även
upphov till en lågintensiv inflammation i kroppen. Det är en
varningsklocka att ta på allvar för inflammationen kan knytas till
de flesta av våra stora folksjukdomar.
Insulin är också en tillväxtfaktor, och insulinresistens kan
kopplas samman med de vanligaste cancersjukdomarna (prostata-, tjocktarms- och bröstcancer).
Det är sedan länge känt att typ 2-diabetes påverkar en rad
organ som ögon och njurar, men nu ser man också ett starkt
samband med vår mentala hälsa. Demens och psykisk ohälsa kan
kan knytas till nämnda inflammation, och nya rapporter visar bl.a
att mödrar med bukfetma och graviditetsdiabetes, löper en högre
risk att föda barn med autism.
En söt historia
I en annan dansk studie gav man en grupp överviktiga en liter
Coca-Cola att dricka varje dag under 6 månader, en annan grupp
20
barnbladet
nr 5 oktober 2016
fick 1 liter mellanmjölk, ännu en fick motsvarande mängd light
läsk och en kontrollgrupp fick vatten. De som drack Coca-Cola
ökade mängden fett i levern med 140 %. De som drack mellanmjölk gick visserligen upp i vikt något, men fick inte det farliga fettet insprängt i levern. Lightläsk och vatten gav ingen effekt
alls på levern. Endast Coca-cola gav upphov till ökad bukfetma.
– Idag fetmaopererar vi barn. Endast 18 år gamla är de så
överviktiga att man kliniskt gör bedömningen att det är farligt att
fortsätta livet så. Det är dags att vuxenvärlden reagerar. Den här
sockerkonsumtionen som barn har idag är utifrån ett historiskt
perspektiv helt unikt.Vi har aldrig ätit så här tidigare.År 1860, två
decennier innan bröderna Cloetta började tillverka choklad, så
konsumerade vi ungefär 4 kg socker per person och år i Sverige.
1895 kom Alice Tegnérs sockerbagare till staden. På 1930-talet
marknadsfördes socker som ”vårt allra billigaste födoämne” – ju
mer socker vi hade på gröten, desto billigare blev energin. 1960
konsumerar vi ca 43 kg socker per person och år. På mindre än
100 år tiofaldigar vi alltså vår sockerkonsumtion. Det är sedan vi
började odla spannmål den största kostomställningen i mänsklighetens historia. Och det är de som växte upp på 30-talet som idag
sitter på våra äldreboenden med diabetes.
Det dolda sockret
I debatten hävdar industrin ofta att vi inte enligt befintlig statistik från Jordbruksverket har ökat vår sockerförbrukning i Sverige sedan 40-talet, och sockret har oförtjänt fått skulden till fetmaepidemin. Problemet är att statistiken följer sockerindustrin
och tittar enbart på socker från betor och sockerrör, men idag får
vi socker också från stärkelse. Det mesta sockret finns inte med
i den statistiken.
– Tittar man på smågodiset i den lokala butiken är det glukossirap och glukosfruktossirap som kommer från stärkelse som är
första ingrediens.
Det finns många sätt att gå runt den faktiska sockerredovisningen. Livsmedelsindustrin sötar t ex maten med juicekoncentrat, då kan det stå ”osockrat” eller ”utan tillsatt socker” på förpackningen, men ändå har man lyckat göra livsmedlet sötare, och
ökat mängden tomma kalorier.
WHO har emellertid börjat räkna detta som ”fritt socker”,
och menar att dessa juicekoncentrat skall bort ur kosten, framför
allt från spädbarnsmat i vilken det är vanligt att det finns tillfört
koncentrerad juice från äpplen, päron eller druvor. Föräldrar får
rådet att köpa dessa produkter med argumentet att de innehåller
viktiga näringsämnen som järn och vitaminer.
En viktig åtgärd för att komma åt detta stora hälsoproblem
bland barn är alltså att öka kunskapen om socker: Hur hanterar
kroppen socker? Vilka är de dolda sockerfällorna? Och Hur kan man
justera konsumtionsmönster och fysiska aktiviteter, så att vi skapar förutsättningar för en frisk ung generation?
Skriften En liten broschyr om socker vill ge ett litet bidrag i det
här upplysningsarbetet, och finns att hämta från http://ssdf.nu/
sites/all/files/media/documents/ssdf_broschyrer/sockerbroschyr_ssdf_och_dios_lopande_2016_sept.pdf
*
boktipset
Första hjälpen vid matbordet
makaroner? Hur gör man för att midTitel: Första hjälpen vid matbordet:
dagen inte ska bli till ett bråk? Tänk om
– om barns matkrångel, näringsbe-
mitt barn får näringsbrist?
hov och smakfavoriter
I Första hjälpen vid matbordet utgår
Författare: Dietist Sara Ask
författaren dietist Sara Ask från barnets
Pris: 185 KR
perspektiv: Här behandlas de medfödda
Illustratör: Katy Kimbell
smakpreferenserna, den inbyggda skep-
ISBN: 9789170379192 Förlag:
sisen mot viss mat och de olikheter som
Förlag: Ordfront Förlag
finns mellan barn, från de första smak-
Utgiven: September 2016
portionerna vidare genom de viktiga
Antal sidor: 173 Vikt: 478 gram
förskoleåren. Här finns tips på förhållningssätt för att inte måltiden ska bli
tiskt krävs, eller hur lätt det är att
Har du en grönsaksvägrande tvåår-
en kamp, idéer om hur middagen kan
få i sig tillräckligt med vitaminer?
ing? En trotsig treåring? Eller kanske
serveras för att så många som möjligt
Med mer förståelse för vem du har
en bebis som precis ska börja lära
ska vilja äta sig mätta på den, och en
vid matbordet och vad hen verkli-
sig äta? Att laga mat till barn kan
genomgång av de viktigaste näringsäm-
gen behöver kan det vara lättare att
vara både stressande och tålamods-
nena, översatta i mat.
behålla lugnet och låta matresan få
prövande. Varför vill barnet bara äta
Visste du hur lite protein som fak-
ta sin tid.
*
Akut förgiftning
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de utforskar
sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig de flesta
läkemedel, svamp- och växtgifter och kan motverka att de
giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol ska ges så snabbt
som möjligt, helst inom 15 minuter. Därför bör det alltid
finnas hemma. Kolsuspension är en färdigblandad lösning
och säljs som receptfritt läkemedel på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
[email protected]
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Kolsuspension
2016-188
Aktivt kol 150 mg/ml
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta
förgiftningar och förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap
och ej heller om det är aktuellt att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska
100 ml. OTC. För mer produktinformation och prisuppgifter se FASS.se.
Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2015-03-06.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 •nr
[email protected]
5 oktober 2016• www.abigo.se
barnbladet
21
aktuell forskare
Avhandling
Den initiala utbildningsprocessen när ett barn insjuknar i
diabetes typ 1 och sjukdomens inverkan på barn och föräldrar
de två första åren efter barnets diagnos
A
tt leva med diabetes är en ständigt pågående utbild-
Utbildningsprocessen för barnet och föräldrarna startas upp av
diabetesteamet direkt efter barnets diagnos för att nå målet egenvård. I Sverige har det inneburit en till två veckors sjukhusvård
i samband med insjuknandet, men under de senaste åren har
vårdtiden förkortats avsevärt och i dag är det vanligt med en kort
sjukhusvistelse alternativt dagliga besök på sjukhuset för att träffa
diabetesteamet för utbildning och uppföljning.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa den
inledande utbildningsprocessen när ett barn insjuknar i diabetes
typ 1 utifrån både diabetesteamets och föräldrarnas perspektiv
samt att beskriva hur sjukdomen påverkar barn och föräldrars
välbefinnande över en två-årsperiod. Ett ytterligare syfte var att
undersöka föräldrars tillfredställelse med barnets vård ett respektive två år efter barnets diagnos.
I den första delstudien genomfördes fokusgruppsintervjuer
med diabetesteam vid tre olika barn- och ungdomskliniker i
södra Sverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ
innehållsanalys. Diabetesteamen beskrev att deras övergripande
Lisbeth Jönsson
mål för att nå egenvård var att lära barnet och familjen att mäta
Barnsjuksköterska, PhD
Inriktningsansvarig för specutb, Hälso- och sjukvård blodsocker, administrera insulin och hur mat och olika aktiviteter
för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård
påverkar barnets välbefinnande utifrån varje barns och familjs
Institutionen för Hälsovetenskaper
unika situation. För att nå detta mål utgår teamet från en checkLunds universitet
lista som fokuserar på aktuella områden, t ex på vilket vis och hur
[email protected]
ningsprocess. I min avhandling, ”Children with Type 1 diabetes – the initial education process and the impact on children an their parents over the first two years” har jag försökt belysa
den initiala utbildningsprocessen i samband med insjuknandet
både ur familjens och diabetes teamets perspektiv samt sjukdomens inverkan på barnet och deras föräldrar de två första åren efter insjuknandet.
Diabetes typ 1 är en av de vanligaste endokrina och metabola
sjukdomarna i barndomen. I Skandinavien har ca 94 000 barn
diagnosen och år 2020 förespås det finnas cirka 160 000 barn
med diabetes typ 1. I Sverige insjuknar 650-700 barn under 15
år varje år. Målen med behandlingen av barn och ungdomar
med diabetes typ 1 är: optimal hälsa, socialt välbefinnande och
en god livskvalitet, vilket betonar vikten av åldersanpassad utbildning och av att inkludera familjen och skolan i processen.
22
barnbladet
nr 5 oktober 2016
aktuell forskare
”I call it the snowflake disease, because not only is it different
in every child, it’s different every single day, minute by minute”
Citat från Smaldone and Ritholz, 2011. s 91
ofta blodsockret bör mätas och injektionsteknik. Innan utskrivning från sjukhuset utvärderas familjens kunskaper och behov av
ytterligare kunskap. Familjen får också information om hur de
kan nå diabetesteamet för frågor efter utskrivning.
För att få kunskap om hur föräldrar upplever utbildningsprocessen i samband med att deras barn får diagnosen diabetes typ 1
intervjuades 18 föräldrar individuellt, 10 mödrar och åtta fäder,
tre till sex månader efter barnets diagnos. Föräldrarnas berättelser
analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån de begrepp
som beskrivs i ”The Logic of Care”, en teoretisk referensram som
fokuserar samarbetet mellan patient och vårdpersonal. Den första tiden efter barnets diagnos upplevde föräldrarna som mycket
intensiv då familjen skulle ta in en mängd kunskap rörande sjukdomen, både teoretisk och praktisk samtidigt som de var i chock
och kände sorg över att deras barn hade fått en kronisk sjukdom.
Föräldrarna upplevde att
de fått ett gott bemötande
och en god vård under
barnets sjukhusvistelse. De
kände också en trygghet i
att diabetesteamet hade stor
kunskap och erfarenhet av
att ta hand om barn med
diabetes och deras familjer.
Vidare uppskattade föräldrarna att utbildningen anpassades efter familjens individuella förutsättningar.
Checklistan som användes
för att säkerställa teoretiska
och praktiska områden
upplevdes inte alltid sammanfalla med den förståelse föräldrarna hade för tillfället. Föräldrarna var inte riktigt förberedda på hur de skulle förhålla sig
till barnets sjukdom i förhållande till familjens dagliga liv utan tog
de rutiner som de lärt sig på sjukhuset med hem.
För att undersöka hur barn (5-18 år) och föräldrars välbefinnande påverkas under de två första åren efter barnets diagnos
besvarade 69 barn och deras föräldrar frågeformulär om hur
de upplevde sin och familjens välbefinnande. Föräldrarna besvarade även ett frågeformulär angående sin tillfredställelse med
barnets vård i samband med diagnos samt ett respektive två år
efter barnets diagnos. Resultatet visade att mödrar upplevde en
lägre hälsorelaterad livskvalité än fäder i samband med barnets
diagnos och ett år efter insjuknandet, dock framkom det att bådas livskvalité förbättrades under det första året.Vidare upplevde
mödrarna mer oro och känslomässiga problem i samband med
sjukdomens debut än fäderna och dessa problem kvarstod hos
mödrarna efter ett år. Mödrarna hade också problem med att
prata med andra om sitt barns sjukdom.Vad det gällde familjens
dagliga aktiviteter upplevde båda föräldrarna att familjen påverkats, dock upplevde mödrarna jämfört med fäderna att familjen
hade påverkats i högre grad.
Barn i den yngre åldersgruppen, 5-7 år och deras föräldrar
upplevde mer oro efter ett år relaterat till diabetesspecifika frågor
jämfört med barn i de äldre åldersgrupperna (8-12 år och 13-18
år) och deras föräldrar.
Barn i åldersgruppen 8-12 år upplevde en sämre hälsorelaterad livskvalité än vad deras fäder beskrev. I de två äldre åldersgrupperna upplevde barnen att de hade en högre grad av
följsamhet till behandlingen än vad deras mödrar upplevde. Föräldrarna var nöjda med barnets vård både vid insjuknandet och
efter ett respektive två år. Mödrarna upplevde dock efter både ett
och två år att de i mindre grad hade fått sina känslomässiga behov
tillfredsställda. Två år efter
barnets diagnos var mödrarna fortfarande signifikant mer oroliga och mer
känslomässigt påverkade än
fäderna. När barns (8-18
år) upplevelse av familjens
stöd sattes i relation till deras HbA1c-värde framkom
inget samband mellan barnets HbA1c-värde och om
de upplevde familjens stöd
som omtänksamt och vägledande eller mer kontrollerande.
Sammanf attningsvis
framkom det att mödrarna
är mer känslomässigt påverkade de två första åren efter barnets
diagnos än fäderna.Vidare visade resultaten att de yngsta barnen
(5-7 år) och deras föräldrar känner mer oro kring frågor som
handlar om barnets sjukdom och behandling ett år efter barnets
diagnos jämfört med äldre barn och deras föräldrar. Det framkom inte något samband mellan barnens (över 8 år) upplevelse
av familjens stöd och deras HbA1c-värde efter två år.Vad gäller
utbildningsprocessen är det viktigt att anpassa den initiala utbildningen efter barnets diagnos utifrån varje familjs individuella
behov genom att tydligare kombinera familjens behov med den
checklista som används av diabetes teamet.
* * *
Avhandling: Jönsson, L. (2014). Children with Type 1 diabetes – the
initial education process and the impact on children and their parents over
the first two years. Doktorsavhandling, Lunds universitet, Institutionen för Hälsovetenskaper.
*
nr 5 oktober 2016
barnbladet
23
gästskribenten
”Vi behöver bli
bättre på att
tänka efter –
före”
Sverige har stora hälsoutmaningar. Vi ser hur utvecklingen i hälsa på många sätt
går åt rätt håll – på det stora hela är vi friskare och lever längre än vad vi någonsin har gjort. Men vi ser också hur hälsoklyftorna växer. Idag skiljer det närmar sex
år i medellivslängd mellan högutbildade och lågutbildade, och som om det inte
vore nog har klyftan ökat sedan början av 2000-talet.
M
änniskors hälsa påverkas av en rad faktorer. Några delar, så som arv, kön och ålder, går inte att påverka. Men den stora majoriteten av alla de faktorer som
påverkar vår hälsa är sådant vi rår över. Det kan handla om, för
många, självklara faktorer så som matvanor, fysisk aktivitet eller
alkohol- och tobakskonsumtion. Men vi vet också att mer övergripande faktorer som utbildningsnivå, boendemiljö eller delaktighet och inflytande i samhället har stor påverkan på människors
hälsa. Hälsan påverkas helt enkelt av allt från individens egna val
och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och
demokratiska rättigheter i samhället.
Foto: Kristian Pohl/
Regeringskansliet
Gabriel Wikström
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister
24
barnbladet
nr 5 oktober 2016
Regeringen har satt upp målet om att sluta de påverkbara
hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett högt uppsatt mål,
och vägen dit kommer inte att bli enkel. Men det är också en av
de viktigaste målsättningarna vi har.
Eftersom hälsan påverkas av många olika faktorer så vet vi
att arbetet med att sluta hälsoklyftorna kommer att behöva vara
brett. Det kommer att behöva omfatta en rad olika politikområden. Folkhälso- och hälso- och sjukvårdspolitiken har givetvis ett
grundläggande ansvar, och flera av lösningarna hittar vi där. Men
vi kommer också behöva titta bredare än så. Därför har vi tillsatt
en kommission för jämlik hälsa. Kommissionens uppdrag är att
lägga fram förslag som på kort, medellång och lång sikt kan bidra
till att sluta hälsoklyftorna.
Vi vet också att vi behöver sätta in insatserna tidigt. Tidiga
insatser och hälsofrämjande arbete är en nyckelfaktor för att vi
ska klara de framtida hälsoutmaningarna och sluta hälsoklyftorna.
Detta är också ledstjärnan för en rad av de reformer vi nu arbetar
med på folkhälsoområdet.
gästskribenten
Vi har sett att det finns många luckor i dagens system. Många – inte minst barn och unga –
går för länge utan att få hjälp vilket gör att när de väl söker hjälp behöver de mer
avancerade insatser än vad de hade behövt om samhället hade kunnat hjälpa dem tidigare.
Vi har saknat tillräckligt bra första-linjen-insatser.
Ett av de områden som vi nu arbetar aktivt med är psykisk
hälsa. För samtidigt som utvecklingen på hälsområdet på många
sätt har gått åt rätt håll, har utvecklingen av den psykiska hälsan
gått i motsatt riktning. Och detta gäller inte minst för barn och
unga. Det är något som vi tar på största allvar. Under 2015 genomförde vi därför en översyn av statens insatser på området psykisk hälsa.Vi har sett att det finns många luckor i dagens system.
Många – inte minst barn och unga – går för länge utan att få hjälp
vilket gör att när de väl söker hjälp behöver de mer avancerade
insatser än vad de hade behövt om samhället hade kunnat hjälpa
dem tidigare.Vi har saknat tillräckligt bra första-linjen-insatser.
I förra årets höstbudget satsade vi 280 miljoner kronor i nya
pengar på barn och ungas psykiska hälsa där pengarna ska gå till
bland annat ungdomsmottagningar och nya initiativ. Det är en
satsning som löper över de kommande tre åren. Dessutom försöker vi använda de nästan 900 miljoner kronor per år som staten
redan satsar på arbetet mot psykisk ohälsa och för psykiatri på ett
bättre sätt. Därutöver stärker vi elevhälsan, för att den bland annat ska kunna möta barn och unga som behöver hjälp och stöd
på ett bättre.
Ett annat område som jag ser som prioriterat är tandhälsan.
Genom att grundlägga en bra tandhälsa i unga år kan vi på sikt
minska skillnaderna i tandhälsa, och därmed hälsoklyftorna i befolkningen. För att uppnå god tandhälsa i vuxen ålder är det viktigt att unga etablerar ett stabilt besöksmönster hos tandvården.
Idag studerar många längre upp i åldrarna och kan därmed ha
svårt att ekonomiskt prioritera tandvård. Många unga lever också
i en ekonomiskt utsatt situation och kan då tvingas välja bort att
gå till tandläkaren.Vi kommer därför att utöka den kostnadsfria
tandvården för unga och höja åldersgränsen från 18 till 21.Tandhälsan har varit allt för lågt politiskt prioriterad under många år,
men den är viktig del av hälsan som helhet. Med den här förändringen, tillsammans med en satsning på äldres tandvård som vi
presenterade i budgetpropositionen i september, tar vi ett viktigt
steg mot att skapa förutsättningar för en bättre tandhälsa för fler.
För att förebygga hål i tänderna såväl som ohälsa i stort är också
matvanor en viktig del. Övervikt och fetma ökar.WHO pekar på
att nästan var fjärde svensk kommer att lida av fetma om femton
år om vi inte lyckas vända utvecklingen.Vi har därför gett Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram
underlag till insatser för minskad ohälsa relaterad till övervikt och
fysisk inaktivitet. Och här har flera delar av samhället en viktig
roll.Vi har allt för länge lämnat ansvaret till den enskilda individen. Men för att vända utveckling som kommer det att krävas ett
brett och ambitiöst arbete i alla delar av samhället. Det kan också
behövas nya verktyg, metoder och kanske även lagstiftning.
Ett sista område som jag vill nämna, och som är högt prioriterat för mig som folkhälsominister, är rökningen. Även om vi
under de senaste åren har kunnat se en positiv utveckling vad
gäller rökning så finns det mycket kvar att göra. Rökning är den
enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig
död. Den dödar årligen 12 000 människor i Sverige, skadar hundratusentals och kostar samhället minst 30 miljarder per år. I grunden handlar det om att hindra barn och unga ifrån att börja röka.
Regeringen gav därför en utredning i uppdrag att se över olika
åtgärder för att minska rökningen. Det har bland annat sett över
hur man kan införa fler rökfria miljöer och exponeringsförbud i
butik.Vi håller just nu på att analysera förslagen och kommer att
återkomma om hur vi ska gå vidare.
Arbetet för en jämlik hälsa handlar i grunden om att alla
människor ska ha lika möjligheter till en god hälsa. De här sex
åren i förväntad medellivslängd vi pratar om, det är inte bara
statistik på ett papper. Det handlar om sex förlorade jular med
nära och kära, sex förlorade somrar, helt enkelt sex förlorade år
av rätten att finnas till. Det är oacceptabelt.
Men det förebyggande hälsoarbetet är också viktigt för hälsooch sjukvården som helhet. Egentligen vet vi att det är bättre
att göra investeringarna tidigt än att vänta tills de har genererat
enorma kostnader.Ta cancervården som exempel. Antalet personer som drabbas av cancer ökar snabbt. Prognoser visar att över
100 000 personer kommer att insjukna år 2040 och dubbelt så
många som i dag kommer att leva med en cancerdiagnos. 2014
var det första året som över 60 000 människor i Sverige fick en
cancerdiagnos.
Det säger sig självt, att med en sådan utveckling kommer samhällets kostnader för cancer att öka dramatiskt. Idag uppgår samhällets kostnader för cancer till ungefär 36 miljarder kronor. Om
utvecklingen blir som förväntat skulle samhällskostnaderna 2040
vara 70 miljarder kronor. Det handlar alltså om en fördubbling.
Samtidigt vet vi att en tredjedel av all cancer kan förebyggas
genom hälsosamma levnadsvanor. Till exempel genom att inte
röka, undvika allt för mycket sol eller dricka måttligt mycket
alkohol. Ändå blir många politiska förslag på folkhälsoområdet
- som handlar om att försvåra rökning eller göra det enklare att
röra på sig och äta hälsosamt – ofta debatterade. Man tycker inte
att det är samhällets uppgift att bry sig om hur människor lever.
Vikten av det preventiva arbetet förringas.
Jag tror att vi behöver bli bättre på att tänka efter före, och inte
bara reagera när problemen redan har uppstått. En aktiv folkhälsopolitik med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i
fokus kommer inte ensamt att sluta hälsoklyftorna. Det kommer
inte heller att lösa alla de stora utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Men det är en viktig del av en helhet. I grund
och botten behövs det en aktiv politik som tar ett helhetsgrepp
kring alla människors rätt till en god hälsa. Det behövs en politik
för en jämlik hälsa.
*
nr 5 oktober 2016
barnbladet
25
En versamhetschef blickar framåt
Ett hål att fylla med excellent sjukvård
Många vackra ord har passerat förbi när man talat om att utveckla sjukvård. God vård, i rätt tid, på ett
effektivt sätt som är säker för de vi vårdar. Men många andra termer smakar mera surt på tungan: DRG,
balanserade styrkort, vårdplatsmätning. Under lång tid var dessutom ekonomi i balans det viktigaste målet
inom VGR, inte att utföra sjukvård. Kanske inte konstigt att delar av vården nu känns förfallna, men jag är
övertygad om att vi nu har chansen att reparera och bygga upp. Därför satsar jag som ny verksamhetschef
på att säkra vården, och utgår från de barn och unga som behöver oss, på att verka för att alla ska drömma
om att få arbeta med oss, för barnen, genom att bli en fantastisk arbetsplats.
F
ör mig är det väldigt glädjande att trenden sedan några år
är att säkra en vård som verkligen ser de vi är till för: invånarna, de som behöver vård. Patientlagen har ett fantastiskt
värderingsmässigt utgångsläge som gör gällande att det är människan som äger sitt vårdbehov. Att vi ska ge service i form av
vård. Att vi ska vara transparenta och visa upp hur vi utför vården
och de resultat vi får.Att den människa som behöver våra tjänster
också ska vara fullt delaktig och informerad och dessutom kunna läsa vad vi kom överens om i sin journal i lugn och ro hemma. Fantastiskt! Att gå från en vård, som för några år sedan faktiskt karaktäriserades av den ovärdiga, outtalade, värdegrunden
”du har alltid kommit fel” (”Ring först”, ”Du måste ha remiss”),
till ett läge där vi ser, hör och respekterar personen som behöver våra tjänster. Nu och framåt ska man ”alltid ha kommit rätt”.
Lars Gelander
Verksamhetschef, Med Dr.
Barnmedicin
Drottning Silivias Barn- och Ungdomssjukhus
[email protected]
26
barnbladet
nr 5 oktober 2016
Men barnen då? Ja, patientlagen är ju tydlig. När vi möter
barn, ska mötet anpassas till barnets förmåga för att säkra största
möjliga delaktighet. Det kan inte alla utföra, men vi som arbetar
inom barnsjukvård försöker, prövar och har intresse av att barnet
ska förstå. Även när förståelsen ännu inte fått möjligheten att använda det verbala språket. Bilder, musik, miljö och kroppsspråk.
Överföra trygghet via föräldrarna. Allt det där som barnsjuksköterskan är suverän på. Bearbeta intryck via lekterapi. Det finns
en sak till som är så viktig och som just nu är min mission, den
personliga relationen. Det som vi inom vården kallar kontinuitet.
Visionen om den excellenta hälso- och sjukvården
Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus är navet i att säkra det som VGR genom sektorsrådet i barnsjukvård kallat visionen om den excellenta hälso- och sjukvården för barn och
unga. Jag har haft den fantastiska möjligheten att starta och bygga
upp en annan nödvändig struktur tidigare, specialistcentrum för
barn och unga, i Angereds Närsjukhus och Gamlestaden. Dessa
strukturer hänger tätt ihop, eftersom vården inte kan bli fantastisk, excellent, utan att båda fungerar. Ett specialistcentrum behö-
Kärnan är teamet. Och barnet. Som båda behöver
kontinuitet. Sättet att göra det på är att tillsammans
analysera hur vården av barnet borde se ut.
ver finnas i geografisk närhet till där barnet bor. De måste innehålla kompetens inom barn-medicin, -psykiatri och habilitering
som verkar i gemensamma, sammanhållna team tillsammans med
kommunens resurser och med primärvården. De barn som har
komplexa behov måste få dem utförda i sin närmiljö, så att barnomsorg, skola, föräldraskap och själva livet fungerar.
Men en del av dessa barn har så komplexa behov att de också
behöver den mest avancerade sjukvården. Då behövs ett Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus som kan erbjuda barnet
att få träffa sitt team på sjukhuset. Särskilt om barnet är multiorgansjukt. Oberoende av var på sjukhuset barnet råkar befinna
sig, i öppen eller sluten vård, inom dagsjukvård eller kanske inom
den avancerade sjukhusanknutna hemsjukvård, vi måste bygga
upp i VGR.
Så hur vill jag lösa det? Hittills har den samlande faktorn för
hur vården byggts upp inom sjukhus varit själva huset. Inte barnet. Medarbetarna har haft en vårdavdelning eller mottagning
som sin samlande struktur. PM, riktlinjer, utveckling har ofta utgått från detta fysiska rum och de insatser som sker med barnet i
detta fysiska rum. Redan 2005 tog socialstyrelsen fram en författning som sa att vi som leder vården är skyldiga att säkra helheten i
hur vården utförs, även över våra strukturella gränser.Vi ska alltså
analysera hur vården genomförs, vem som ansvarar för att utföra
ett vårdmoment, hur det ska gå till, vilken personal som ska utföra
det och var det ska ske. Vi ska dessutom göra detta tillsammans
med andra vårdresurser så att vi säkrar att ingen invånare någonsin
faller mellan stolarna, utan att vi faktiskt tillsammans kan garantera att alla får rätt vård i rätt tid med rätt kvalitet. Det betyder
bl a att vi aldrig får avvisa en remiss utan att vi alltid ska utföra
en vårdplanering så att vården kan ske på den vårdnivå närmast
hemmet som har tillräcklig kompetens. Därför kan framtidens
remissbedömning inte utföras av bara läkare.
Sedan flera år har man också satt fokus på att vården ska skapa största möjliga värde för invånaren. Ge en bättre livskvalitet.
Skapa en positiv upplevelse vid vårdkontakten. Göra nytta utifrån
det som den enskilda människan värderar i livet just då. I raden av
att man nu återupptäcker viktiga delar i vården som tappats bort
under den ekonomistiska eran finns just det, att det faktiskt spelar
en avgörande roll även i vårdmötet, att relationen fungerar. För
de som behöver upprepade vårdkontakter är därför kontinuiteten
den avgörande nyckeln till god kvalitet. Det visar sig t o m att
kontinuitet sparar pengar!
Gamla sanningar behöver skrotas
Så tillbaka till det fina universitetssjukhuset. Det som nu byggs till
med fin ny slutenvård som ska öppna 2020. Ett hål som ska fyllas.
Den mest kritiska frågan är hur du som är barnsjuksköterska ska
ha som högsta dröm att få jobba för barnen inom Drottning Sil-
vias Barn- och Ungdomssjukhus. Jag har pågående dialoger med
medarbetare för att få reda på vad som är viktigt för att man ska
vilja jobba här. Jag hör från många att det inte finns något roligare ställe att arbeta på. Men jag hör också att vi måste garantera att
man kan gå hem när man ska sluta och att jag som arbetsgivare
måste kunna garantera att man nästan aldrig övertalas eller beordras till att ta extra pass. Det kräver rätt bemanning med tillräcklig
marginal för att klara att några medarbetare plötsligt blir sjuka.Att
arbeta treskift och varannan helg är också uteslutet framåt; därför
skapar vi nu fler och fler tjänster som ger möjlighet att kombinera jobbet med livet, familjen, barnen. Livet har ju dessutom olika faser. Man ska kunna trivas på jobbet och klara att kombinera
även när livet är tufft. När man kanske måste ta hand om gamla
föräldrar eller när man själv inte har samma kraft i kroppen längre. Så massor med tjänster kommer till i allt högre takt som säkrar upp karriärutveckling till sådana positioner, och vi försöker
också få acceptans för nya arbetstidsmodeller.
Sjuksköterskorna jag talat med vill också arbeta tillsammans i
ett gäng som känner varandra. De vill ha chansen att bli duktiga
och känna trygghet i att kunna specialisera omvårdnadskompetensen för att möta barn som behöver komplexa vårdinsatser, t
ex neurologiskt sjuka barn, barn som har diabetes, tarm- eller
leversjuka barn liksom barn som transplanterats. Inte kastas in
på den schemarad som just nu är vakant. De önskar också högre
kontinuitet när det gäller vilka läkare de arbetar tillsammans med.
Man delar missnöje med läkarna över deras korta placeringar.
Att då åstadkomma en sammanhållen vård, där medarbetarna
kan bli experter på den vård barnet behöver, där man arbetar ihop
med sitt team och samtidigt driver utveckling så att denna vård
blir den bästa som kan utföras i världen och om dessutom ger
största möjliga kontinuitet i vårdkontakterna för barn och vårdnadshavare, är det möjligt? Jag tror absolut det, och vägen behöver
inte vara lika lång som den förra meningen blev…
Men de kräver att vi skrotar en del gamla sanningar, såsom att
lokalen är vår viktigaste sammanhållande struktur. För barnet är
det förstås avgörande att få slutenvård när det är kritiskt, eller livshotande sjukt. När barnet inte längre är det, är det lika kritiskt att
barnet tvingas vara så lite tid som möjligt på sjukhus. Lika viktigt
är att samma team av läkare, sjuksköterskor och annan personal
står för den avgörande vårdrelationen även när barnet behöver
dagsjukvård, mottagningsbesök eller kanske också i avancerad
hemsjukvård. Det finns ju Skype! Kan jag mäta min egen puls
kontinuerligt hela dygnet via min klocka, nog kan vi övervaka
hur barnet mår i hemmet, eller? Så det behövs ett team som arbetar tillsammans inom ett vårdområde. Ibland inom slutenvård.
Ibland inom dagsjukvård. Ibland på mottagning. Strukturerat och
planerat. Utgående från barnets behov. Ihop!
8
nr 5 oktober 2016
barnbladet
27
8
Jag vägrar kalla barnet en sammanhållande struktur. Barnet
är en person och vi behöver rigga vården efter person; personcentrerat. Inte efter lokala eller organisatoriska stuprör. När vi
utgår från barnet, måste vi göra det tillsammans, och säkra att
medarbetarna blir helt delaktiga.Vi som medarbetare är ju också
personer och om vi ska kunna fungera på toppen av vår personliga potential när vi ska utföra vård, måste vi känna oss trygga,
vara utvilade, få påfyllning av kompetens och få chans att bygga
relationer med vårt team och med de barn och föräldrar vi behöver vårda.Vi måste också vara i balans med de krav som livet
utanför jobbet ställer.
Teamet är kärnan
Slutenvården är en av samhällets största utmaningar idag. Säkert
har du hört att Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus
under sommaren hade och fortfarande har de lägsta antalet vårdplatser någonsin.Vi kan just nu helt enkelt inte utföra uppdraget
att vårda de barn som behöver oss. Konkret är orsaken att vi inte
lyckas behålla sjuksköterskor inom slutenvård. Särskilt svårt är det
att behålla er som är specialister, barnsjuksköterskor. Bakåt finns
många orsaker till att medarbetare slutat. Ibland skulle jag önska att jag kunnat ringa de som slutat och be om ursäkt. Hade jag
haft mandat skulle jag lovat guld och gröna skogar för att övertala
er att komma tillbaka. Men jag kan också se att detta är ett generellt samhällsproblem. Precis som skolan som rasar, så är det tydligt att välfärden som helhet är på väg att kollapsa.Visst ska barn
bara vårdas på sjukhus när inga andra möjligheter står till buds,
men skulle Göteborgarna komma till en stängd akut och stängd
slutenvård då har vi ett samhälle som kollapsat.
Så allt jag gör som verksamhetschef, utgår från det mest sjuka
barnets behov. Att säkra en så attraktiv arbetsplats att du som
barnsjuksköterska vill jobba kvar eller komma tillbaka hit, men
det måste ske på ett sätt som gör att vi kan bedriva slutenvård
också. Annars finns vi inte! Det är ju inte ett problem vi är ensamma om. Jag märker att det finns risk att även annan kritisk
slutenvård försvinner just nu. Då kommer människor, barn, att
dö och skadas helt i onödan. Så tillsammans behöver vi säkra att
avancerad slutenvård för barn och unga finns! Jag lovar att göra
min del.
Som läsaren kanske märkt vägrar jag också kalla någon patient. För mig innebär begreppet patient en underordning, att
(ödmjukt?) få ta emot vård av de som har makten att ge den.Vi
är alla människor.Vi befinner oss i olika roller beroende på vad
livet sätter oss i för situationer. Jag vet att du som valt att bli barnsjuksköterska har en fantastisk förmåga att känna det som barnet
känner. Att uppleva det som föräldern står mitt i. Det är det som
gör dig så fantastiskt. Det är därför barnen behöver dig så enormt.
Inte bara de dagar barnet kanske är inlagd utan också när barnet
behöver dagsjukvård, eller kanske ett hembesök i avancerad vård.
Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus måste ta rollen
som det bästa sjukhuset för barn som behöver den mest avancerade vården. Det kräver de bästa medarbetarna. Då måste vi vara
28
barnbladet
nr 5 oktober 2016
den mest attraktiva arbetsgivaren som erbjuder det mest spännande jobbet med den största möjligheten att utvecklas i yrket. Den
starka innovativa kraft som ligger i att arbeta i en sammanhållen
grupp med många ingående kompetenser, riktiga team, behöver
utgöra kittet. Riktiga team kräver att vi river de interna hierarkierna. Att man kan arbeta tillsammans utgående från sina specifika yrkeskompetenser och fördela vårdinsatserna efter vilken
kompetens som behövs. Att man bygger gemensam respekt för
varandra och varandras kompetens. Man kan visserligen, såsom
inom flyget, träna exakt vad man ska utföra i varje moment. Det
fungerar perfekt i ett akutrum eller i en operationssal. Ska man
möta komplexiteten hos ett barn, med vårdnadshavare och nätverk i deras sociala kontext och i sammanhanget stödja att hantera
en komplex sjukdom, då krävs att teamet delar värdegrund och
har förtroende för varandra.
Det måste gå att arbeta tillsammans utan att alltid befinna sig
i samma lokal. Ett team kan ta ansvar för de barn som behöver
teamets kompetens inom slutenvård. Det kan fortsätta ta ansvar
även när barnet behöver insatserna i andra vårdformer. Kärnan
är teamet. Och barnet. Som båda behöver kontinuitet. Sättet att
göra det på är att tillsammans analysera hur vården av barnet
borde se ut. Vilka ska träffa barnen och när? Hur säkrar vi att man
kommer ihåg och hinner göra det man borde? Var är det bäst att träffa
barnet? Vem koordinerar insatserna? Hur ska vi knyta bandet till den
sjukvård som måste utföras nära där barnet bor? Hur stödjer vi den vården att klara jobbet? Hur syr vi ihop de vårdkontakter som behöver ske
hos oss, så att barnet slipper många resor med lång väntan och kanske i
värsta fall att smittas hos oss? Hur vet vi om vi blir bättre, och ständigt
förbättras? Vem gör det där administrativa, så att vi hinner vårda men
ändå klarar att följa resultat?
Allt det här hoppas jag att barnsjuksköterskor vill vara med att
utveckla. Därför försöker jag inrätta utvecklingstjänster som utgår
från barnet. Som ger barnsjuksköterskan uppdraget att leda processen för hur barnet ska vårdas med största möjliga kontinuitet
och kvalitet. Som ger basen för att vi ska kunna starta mer forskning som drivs av sjuksköterskor, genom avsatt FoU tid, men där
det kliniska arbetet följer barnens vårdförlopp.
Det handlar om att se hur vården ser ut nu. Att involvera barn
och föräldrar i att få återkoppling på vad som är viktigast för
dem och vad vi skulle kunna förändra. Att arbeta i utvecklingsteam med den läkare som är medicinskt ansvarig för den aktuella
vårdprocessen. Det handlar också om att få chansen att inspireras
och utveckla ny kunskap genom att delta i utbildning och konferenser för att lära mer om vad andra gör. Inte minst handlar det
om att leda utvecklingen av hur vårdteamet behöver ser ut för
att säkra både det vårdbehov som barn och familjer beskriver att
de behöver, men också att säkra att de kompetenser som behöver
ingå i teamet verkligen kan arbeta tillsammans på ett sådant sätt
att man träffar sina arbetskamrater på jobbet. Även om man inte
alltid gör det i samma rum som i förra veckan.
För det är ju för de sjuka barnen vi finns. Inte för rummen,
eller korridoren, eller huset...
*
stipendierapport
stipendierapport
Barnonkologiskt möte i Reykjavik
27 maj- 31 maj
V
id årets möte på Island och var över 370 läkare och
sjuksköterskor anmälda och temat var Etik, Sena effekter och smärtlindring. Allt med grund inom barnonkologi.
Att få chansen att ta del av kongressen gav mig som ansvarig för de barnonkologiska barnen i Hälsingland förnyad och
ny kunskap samt möjlighet att ta del av den senaste forskningen
inom området.
Möjligheten att träffa sjuksköterskor med liknande arbetsuppgifter i alla de nordiska länderna skapar samhörighet och stärker
yrkesrollen. Kongressen innehöll många intressanta och hoppingivande presentationer. Flera av föreläsningarna var gemensamm
och en del andra var uppdelade efter yrkeskategori.
Marianne Jarfelt, överläkare vid Drottning Silvias Barn- och
Ungdomssjukhus och ordförande i SALUB (Svenska Arbetsgruppen för LångtidsUppföljning efter Barncancer), berättade om arbetet bakom att bygga upp sen-effekts-mottagningen i Göteborg
och hur de jobbar idag med sena effekter efter genomgången
Gunilla Larsson
Barnsjuksköterska
Barn- och ungdomsmottagningen Hudiksvall
30
barnbladet
nr 5 oktober 2016
barncancersjukdom. Hittills har närmare 300 patienter fått hjälp
vid denna mottagning.
Stefan J. Friedrichsdorf, MD, FAAP Associate Professor of Pediatrics University of Minnesota, föreläste om avancerad smärtlindring för barn- och ungdomar med hematologiska och onkologiska sjukdomar som har kronisk eller akut smärta. Han berättade
även om hur de arbetade med palliativ behandling för dessa barn.
”Lev så länge som möjligt och så bra som möjligt” var ett ledord
i behandlingen.
Fakta: NOBOS/Nordic Society of Pediatric Oncology
Nurses är en organisation för oss sjuksköterskor inom
barnonkologi i de nordiska länderna. Denna organisation samordnar och utvecklar kunskap i klinisk
omvårdnad för barn med onkologiska sjukdomar.
NOPHO (Nordic Society of paediatric haematology and
oncology) är motsvarande organisation för läkarna.
DIMEXANOL
• Behandlar akut diarré hos barn i alla
åldrar, till och med de allra minsta
• Säljs på apotek
NOPHO och NOBOS övergripande syfte är att ytterligare stärka banden och samarbetet samt öka- och
utbyta kunskap inom barnonkologi. En annan viktig
del är att stärka samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor inom barnonkologin i Norden.
På årets möte välkomnades Litauen som nytt medlemsland och det är även där som nästa gemensamma
möte NOPHO/NOBOS ska hållas 2018.
STOPPAR
DIARRÉ
n
ebalanse
k
s
t
ä
v
r
e
Återställ
Det fanns mycket som gav inspiration och att höra hur
Faith Gibson, Professor of Child Health and
Cancer Care vid Great
Ormond Street Hospital, presenterade sin
forskning gav mersmak att läsa mer. Hon har över tjugofem års erfarenhet av att
arbeta med barnonkologi vilket omfattas av kliniskt arbete,
utbildning och forskning.
Dessutom presenterades abstract från fjorton olika forskningsprojekt i Norden på sjuksköterskeföreläsningarna. För
att nämna några så kan jag tipsa om dessa arbeten:
How do Children experiens the needle insertion into venous port
access(VAP) av Steinunn Egeland, Norge.
Losing a child to cancer- a study of parents´grief and an internetbased insomnia treatment av Lilian Pohlkamp, Sverige.
Therapeutic photograpyhy thechniques used in a work counseling
group av Eila Huotari, Finland.
Smart tablets as distraction av Björk Bragadóttir, intensive
care department, Landspitali university hospital, Iceland.
För mig har konferensen gett nya kunskaper om den senaste omvårdnadsforskningen och även inspiration i mitt
dagliga arbete.
Jag vill även rikta ett stort tack till Cancerfonden samt
Barncancerfonden som gjorde det möjligt för mig att delta
genom utdelade stipendier. Cancerfonden stod för kongressavgift samt boende och Barncancerfonden för flygresan. *
Benegast marknadsförs av Omega Pharma Nordic AB/ACO Hud Nordic AB. Kistagången 20 B,
PO Box 7009, 164 07 Kista. Tel 08-590 029 00. [email protected], www.omega-pharma.se
F
Utlysning av stipendium
för att främja forskning om amning
ör första gången utlyser Philips ett stipendium särskilt
riktat till medlemmarna i Riksföreningen för barnsjuksköterskor med syfte att främja forskning inom amningsområdet. Genom att instifta detta stipendium önskar Philips främja
det evidensbaserade kunskapsunderlaget rörande amning.
Bakgrund
Amningen av barn under första levnadsåret minskar i Sverige
trots kända hälsofördelar på både kort och lång sikt. Forskning om barnets tidiga tillväxt och välmående med hänsyn till
amning är av stor betydelse. Philips Avent har som ambition
att främja hälso- och sjukvård för nyfödda barn specifikt gällande amning. Vår målsättning är att bidra till att fler mammor
ammar genom att öka förutsättningarna för en så lång och
välfungerande amningsperiod som möjligt. Genom att instifta
detta stipendium önskar Philips bidra till forskning med hög
vetenskaplig kvalitet till gagn för små barn och deras familjer.
Vem kan söka stipendiet?
Stipendiet riktar sig till barnsjuksköterska med klinisk förankring
inom barnhälso- eller sjukvård, och som bedriver forskning om
amning vid ett svenskt universitet/högskola. Sökande måste
vara medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor (RfB).
Stipendiet kan sökas av dig som forskar inom området, är doktorand eller har erlagt doktorsexamen. Stipendiet delas inte ut på
grundutbildningsnivå. Stipendiet är på 30 000 SEK.
Enligt Samverkansreglerna* ska stipendiet vara av yrkesförkovrande natur, d v s ha relevans för framtida utbildning, forskning eller liknande, och ska även ge ett mervärde till hälso- och
sjukvården. Urvalskriterier, ändamål, stipendiekommitté, motiv
till val av stipendiat samt stipendiegivare ska vara offentligt
och transparent. Medarbetare i hälso- och sjukvården ska alltid
informera sin arbetsgivare om att stipendium kommer att
erhållas. Stipendium får inte utgöra ersättning för arbete för
arbetsgivarens räkning. Stipendium får inte utges till hälso- och
sjukvårdens medarbetare för att kringgå intentionerna med
dessa samverkansregler.
Tillkännagivande av stipendiat kommer att ske vid Barnveckan
2017 i Göteborg under april månad. Stipendiet är skattefritt.
Philips har rätten att publicera kommunikation kring stipendiet
såsom tilldelning, stipendiat, etc. Stipendiet ska användas under
2017 och då till datainsamling, dataanalys, publicering av artikel,
etc, dock ej till konferensresor eller andra resor.
*Det ekonomiska stödet ska användas av mottagaren i enlighet
med ”Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin,
medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin” som
gäller fr.o.m. den 1 januari 2014 tills vidare.
Ansökningsförfarande
Ansökan finns att ladda ned på Riksföreningen för Barnsjuksköterskors hemsida: www.barnsjukskoterska.com. Den ska skickas
in i 2 exemplar; dels till riksföreningen (stip@barnsjukskoterska.
com), dels till Philips ([email protected]).
Ansökan ska vara tillhanda senast den 15 februari 2017. Stipendiaten ska efter avslutat projekt redovisa en kortare rapport till
Philips, dock senast 1 februari 2018. Vid frågor om stipendiet vänd
dig till någon av nämnda kontakter, se ovan mailadresser.
Granskningskommittén
En sakkunnig granskningskommitté bestående av barnläkare,
barnmorska, barnsjuksköterska samt ordförande för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor kommer att bedöma inkomna
ansökningar samt besluta om tilldelning av stipendiet. Även en
representant från Philips kommer att delta i urvalsgruppen.
Om Philips Avent
Philips Avent har sedan 1984, då den första nappflaskan med vid
hals uppfanns, utvecklat och tillverkat produkter som är inspirerade av naturen. Genom omfattande forskning och kliniska tester
har produktportföljen utökats till alltifrån bröstpumpar och muggar till nappar och babyvakter.
På www.philips.se/donerabrostmjolk kan du läsa om vårt
mjölkdonationsprojekt som vi driver tillsammans med Svenska
Prematurförbundet.
Vid frågor om Philips Avent, eller om du vill boka besök till kliniken, kontakta gärna vår barnmorska Lena Robertsson per telefon:
070-954 60 22, eller via e-post: [email protected].
För mer information är du välkommen att besöka oss på
www.philips.se/avent.
Om Royal Philips
Royal Philips (NYSE: PHG, AEX: PHIA) är ett ledande företag med
högteknologiska produkter och tjänster inom hälsa och sjukvård.
Fokus är att förbättra människors hälsa och att möjliggöra bättre
resultat för hela hälsokedjan från en sund livsstil och förebyggande, till diagnos, behandling och vård i hemmet.
Philips avancerade teknik i kombination med såväl klinisk kompetens som konsumentkännedom, gör det möjligt att leverera
integrerade helhetslösningar.
Företaget är ledande inom bilddiagnostik, behandling via
avancerad bildvisualisering, patientmonitorering, e-hälsa och
informationsteknologi, liksom inom personlig hälsa och vård i
hemmet.
Philips, med huvudkontor i Holland, hade 2015 en försäljning på
16,8 miljarder euro inom sin hälsoteknikportfölj och cirka 69 000
anställda med försäljning och tjänster i mer än 100 länder.
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning
inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret [email protected]
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Since 1921
Ekologisk hjälte för små röda rumpor
Lindrar och vårdar den känsliga huden i blöjområdet från dag ett.
Helt naturligt, precis som barn.
Följ oss på Instagram
instagram.com/weledasverige
Följ oss på Facebook
facebook.com/weledasverige
Weledas produkter säljs bl a hos Åhléns, Kicks, Apotek, Life och andra hälsokostbutiker.
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2016
• Vad är en barnsjuksköterska?
Helena Wigert
Ordförande
[email protected]
Björn Nordlund
Stipendier, hemsida och facebook
[email protected]
Charlotte Pålsson
Vice ordförande
Ansvarig utgivare
[email protected]
Merja Vantaa Benjaminsson
Kongresser, uställare/NoSB
[email protected]
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barnsjukskoterska.com.
Agneta Anderzén Carlsson
Kassör
[email protected]
Anna-Clara Rullander
Sekreterare
[email protected]
Katarina Karlsson
Forskning & Utbildning
[email protected]
Anna-Lena Eklund
Medlemsansvarig
medl@ barnsjukskoterska.com
Ann Wahlstedt
Kongresser & utställare
[email protected]
Flyttat?
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
[email protected]
Kalendarium 2016
14 oktober
Patientlagen i praktiken! Hur går det med
alla barn och ungdomars rätt att påverka
sin vård?
Plats: Stockholm, Årsta Folkets hus
Arrangör: NOBAB i samarbete med
Sachsska barn och ungdomssjukhus
www.nobab.se/index.php/component/
ohanah/nobab-sverige-inbjuder-tillkonferens-i-stockholm-14-oktober2016?Itemid=197
26-29 oktober 2016
ISPAD, 42:nd Annual Conference
Plats: Valencia, Spanien
Arr: International Society for Pediatric and
Adolescent Diabetes
www.ispad.org/?page=ISPADConferences
20 oktober
Symposium: Omprövningar i vetenskap
och sjukvård — tänka fritt är stort men
tänka rätt större?
Plats: Uppsala
Arr: Institutionen för kvinnors och barns
hälsa, Uppsala universitet
Anmälan [email protected]
10 november
Barnhälsovård i fokus 2016
Arr: Gothoa Fortbildning
Plats: Tekniska muséet, Stockholm
www.gothiafortbildning.se
28 oktober
Antal Németh – symposium i
Barnhepatologi
Plats: Karolinska universitetssjukhuset,
Huddinge
Arr: Svenska föreningen för pediatrisk
gastroenterologi, hepatologi och nutrition
http://gastro.barnlakarforeningen.se/
kalender/antal-nemeth-symposium-ibarnhepatologi/
34 barnbladet nr 5 oktober 2016
13-14 november
Paediatric Medical Congress
Plats: Abu Dhabi, United Arab Emirates
http://www.pmcabudhabi.com/
17-19 november
II International Congress and VI National
Symposium of Clinical and Health
Psychology on Children and Adolescents
Plats: Barcelona, Spanien
Arr: EFPA
www.aitanacongress.com/2016/
22 – 23 november,
Sjuksköterskedagarna
Plats: City Conference Centre, Stockholm
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
www.swenurse.se.
BarnBladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
TS-upplaga 2014: 3.900 ex
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Telefon
+46 (0)42 70 250
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Charlotte Pålsson
[email protected]
Redaktion
Charlotte Pålsson
[email protected]
Malin Berghammer
[email protected]
Pernilla Nylén Gallagher
[email protected]
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250 • 072-7272 640
Annonser
Tanja Nilsson
[email protected]
070 833 93 43 • 040-643 04 05
www.adviser.se
Produktion
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2016
#6 Psykosomatik
Omslag
Natalia Moroz
-registrerad
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress