solen - Om BarnBladet

BarnBladet
Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 36 # 3/2011
tema: ögon | solen
”
ledare . ....................................................................................................................
4
tema ögon
Prematuritetsretinopati.................................................................................. 6
Barns syn............................................................................................................ 12
Att vara barn och ha glasögon. ................................................................. 16
Omega-3 – barns utveckling med fokus på synfunktion och hjärna. . 18
kongressrapport
Barnveckan 4-8 april 2011.................................................................. 22
gästskribenten
Mats Aguren:”På självkänsla och kärlek kommer barn långt”............ 26
noterat ...............................................................................................28
tema solen
Solljusets betydelse för syntesen av vitamin D......................................... 28
Malignt melanom och risker i barndomen.................................................. 30
Solskyddskläder för barn. ............................................................................. 31
Solsting.............................................................................................................. 33
aktuell forskare
Björn Tingberg: Om barnmisshandel................................................... 34
Guided Imagery – att gå in i en dagdröm kan lindra oro och smärta..... 36
Fortbildningsdagar för instruktörer i spädbarnsmassage. ..................... 39
medlemssidor ........................................................................................................... 38
Välkommen till våra hemsidor!
www.barnsjukskoterska.org och
www.barnbladet.org.
barnbladet #3/2011
3
ledare
Bästa kolleger!
V
åren är här, visst är det fantastiskt! Man kan se människor
överallt – vid busshållplatser, på
parkbänkar, i gröngräset - som blundar
och riktar ansiktena mot solen. För visst
är det meditativt och lugnande att låta
solen smeka kinderna och för en stund
glömma vardagens stress. Men som alla
vet är solen förrädisk. Ständigt bör vi
tänka på att skydda oss mot solstrålarna
och vara uppmärksamma på förändringar i huden som kan vara maligna.
Alla barn bör förstås skyddas så de inte
bränner sig i solen och utbudet på kläder
och krämer som skyddar är stort och inte
helt enkelt. Vad ska man välja? Vilka
solglasögon är bra inte bara snygga?
Detta nummer av Barnbladet som är det
sista innan sommaren försöker bringa
klarhet i ämnet lagom till sommarlov
och semester.
Vi vet att många barn och ungdomar
har det tufft på sommaren när skolan är
stängd och rutinerna förändras. Det är
inte alla som har möjlighet till fylla dagarna med meningsfulla aktiviteter. Andra barn kan tycka det är skönt att slippa
gå till skolan. Är man mobbad kan det
vara en befrielse att inte behöva möta
förövarna dagligen. Som grabben från
Australien. På Youtube-klippet www.
youtube.com/watch?v=vMhfGBywsAk
kan vi se att all upplagrad stress sedan
en lång tid tillbaka kommer ut på en
4
4
barnbladet
#1 2011
barnbladet
#4 2010
gång. Hur kommer det sig att ingen
vuxen har sett vad som pågår? Vad ska
vi göra för att skydda barnen bättre?
Det har varit mycket diskussion i media
om narkolepsi den senaste tiden. Vi behöver följa utvecklingen av detta, samla
kunskapen och ta reda på vad barnsjuksköterskan kan göra för insatser för att
förbättra de sjuka barnens situation.
Kanske kommer det upp på programmet under nästa barnvecka.
Barnveckan i Umeå blev en succé, mer
än 800 anmälda! Programmet var riktigt
bra och jag fick mersmak och längtar
redan till nästa gång. Ni som var där
och ni som inte var där, se till att redan
nu söka pengar från olika fonder för
att kunna delta nästa år i Borås. Tack till
Viveca Lindh, Solveig Petersen, Johannes van den Berg, Magnus Domelöf, m
fl för er insats! Under barnveckan höll
vi årsmöte och styrelsen förändrade
sig. Birgitta Glännman avgick och Anne
Wennick från Malmö/Lund och Maria
Ödling från Stockholm blev invalda så
nu arbetar vi vidare i ny konstellation
och med nya utmaningar. Som vanligt
kan ni läsa både verksamhetsberättelse
och verksamhetsplan på vår hemsida,
www.barnsjukskoterska.com
Jag vill önska alla en solig sommar!
Evalotte Mörelius
Ordförande
Prematuritetsretinopati
Prematuritetsretinopati eller ROP (retinopathy of prematurity) är en sjukdom som drabbar näthinnan och dess
blodkärl hos för tidigt födda barn. Man uppskattar att cirka 50000 barn i världen är blinda p.g.a ROP[1].
F
Anna-Lena Hård
Överläkare
Ögonmottagningen
Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus
Göteborg
[email protected]
Ann Hellström
professor
Ögonmottagningen
Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus
Göteborg
ann.hellstrom@medfak.
gu.se
6
barnbladet #3/2011
örekomsten av sjukdomen är starkt kopplad till neonatalvårdens kvalitet. I de minst
utvecklade länderna överlever inte omogna
barn och ROP är inget problem. I länder där vården
är tillräckligt bra för att barnen ska överleva men inte så bra att de kan skyddas från ROP får många även
ganska mogna barn synhotande förändringar. I Sverige och andra länder med god vårdkvalitet drabbas
bara de mest omogna barnen och deras antal ökar
med effektivare vård. Väl fungerande screening och
behandling bidrar till att minska risken för blindhet.
Patogenes
Intrauterint börjar näthinnans blodkärl växa ut från
synnerven omkring 14:e fosterveckan. Allt eftersom
näthinnan mognar får den ett ökat behov av näring
och syrgas. Den fysiologiska syrebrist som uppstår
perifert om den vaskulariserade delen gör att vascular endothelial growth factor (VEGF) bildas och stimulerar normal kärltillväxt och vid födelsen är hela
näthinnan vaskulariserad.
Om man föds efter 24 fosterveckor har blodkärlen mycket kvar att växa. Höga och fluktuerande
syrgasnivåer och brist på näring och tillväxtfaktorer gör att kärl förstörs och kärltillväxten hämmas.
Senare kan man i allvarliga fall få en okontrollerad
kärltillväxt som svar på uttalad syrebrist i den perifera näthinnan. Svår ROP är således en sjukdom
med två faser; en första med för mycket syre och
hämmad kärltillväxt och en andra med syrebrist och
okontrollerad kärltillväxt.
Klassifikation
Enligt den internationella klassifikationen av ROP[2]
har man definierat 5 stadier (Figur 1) och 3 zoner. Stadium 1 innebär en tunn demarkationslinje mellan vaskulariserad och icke vaskulariserad näthinna. I stadium
2 har linjen blivit bredare och högre (vall) och i stadium
3 ses onormala kärlproliferationer på vallen. Stadium 4
utgörs av partiell och stadium 5 av total näthinneavlossning. Vid total näthinneavlossning är ögat blint och synen kan inte räddas. Plus disease innebär att de centrala
kärlen i ögat är dilaterade och slingriga och detta är ett
illavarslande tecken. Stadium 3+ betyder att det finns
kärlproliferationer och ökad fyllnad och slingrighet av
de centrala kärlen. Zon I är den mest centrala och ROP
där är ofta allvarlig, medan förändringar i zon III i princip inte är synhotande.
AP-ROP (akut posterior ROP) är en ovanlig, allvarlig och snabbt förlöpande ROP som ses hos mycket
omogna barn.
Riskfaktorer
Syrgas är den mest omtalade riskfaktorn. Ni som arbetar nära patienten kan reglera syrgastillförseln och därigenom påverka risken för ROP. Mer om detta nedan
under prevention.
Figur 1
mer eller mindre påfrestande för barnet. I de flesta studier använder man en metallklämma (blefarostat) för
att hålla ögat öppet, eventuellt efter bedövningsdroppe och ett instrument som man trycker mot ögat för
att kunna se periferin. Vid smärtskattning med PIPP
(Premature Infant Pain Profile) motsvarar minimal eller ingen smärta ett PIPP-score på 6 eller mindre och
moderat till svår smärta motsvaras av 12 eller mer. I en
ROP screening och behandling
Nuvarande screening baseras på gestationsålder (GÅ) undersökning av svenska barn som genomgick ögonoch/eller födelsevikt (FV). Behandling med laser sker undersökning avseende ROP var medianPIPP-score 15
enligt riktlinjer utarbetade i Early Treatment for Reti- (spridning 6-18)[9]. I en annan studie fann man att barnopathy of Prematurity Studien[7]. Genom destruktion nen började skrika när blefarostaten sattes i och slutade
av den perifera näthinnan får man syrebristen att mins- när den togs ur[10].
Det är vår mångåriga erfarenhet att om barnet suger
ka och de onormala kärlen att tillbakabildas. Man räddar den centrala synen på de flesta, men får en förlust på en napp på vilken det vid behov droppas glukos och
en erfaren sjuksköterska försiktigt håller isär ögonlockav den mest perifera.
I Sverige undersöks alla barn födda före 32 veckor. en t.ex med bomullspinnar samt om undersökningen
Av dessa är det knappt 5% som får så allvarliga föränd- avbryts om barnet bli oroligt, så är det ovanligt att barringar att de behöver behandlas. Screeningen fångar de nen gråter. Vi använder inte blefarostat och impression
barn som behöver behandlas, men de flesta barn som är mycket sällan nödvändigt.
I Sverige får >95% av de barn som undersöks enligt
genomgår upprepade påfrestande ögonundersökningnuvarande screening kriterier aldrig behandlingskräar, i genomsnitt 5 per barn, har ingen nytta av dem.
vande ROP. Det är därför angeläget att finna andra urvalskriterier
för screeningen än GÅ.
Ögonundersökning
Inför undersökningen ges pupillvidgande droppar. En
del barn blir påverkade av dropparna och matningsbe- WINROP
svär under dygnet efter har rapporterats[8]. Man kan WINROP är ett web-baserat instrument som baserat på
förhindra att dropparna når den rikt vaskulariserade barnets tidiga viktökning visat sig kunna förutsäga vilnässlemhinnan och resorberas där genom att luta bar- ka barn som riskerar att utveckla svår ROP. Validering
nets huvud åt höger när högerögat droppas, så att över- i olika populationer världen över pågår. I Göteborg anskottet rinner ut mot tinningen istället för ner i näsan. vänder vi WINROP som ett hjälpmedel för att avgöra
Undersökningen kan göras på olika sätt och vara vilka barn som behöver täta kontroller och vilka vi bara
Det har visat sig att det finns en stark koppling mellan låga nivåer av tillväxtfaktorn IGF-I[3] och dålig
tillväxt under de första levnadsveckorna[4] och senare
ROP. Otillräcklig näringstillförsel och metabola störningar som hyperglykemi[5] bidrar och det finns också
ett samband mellan inflammation och ROP[6].
barnbladet #3/2011
9
behöver se enstaka gånger. Vi hoppas att detta system
så småningom kommer att bli till nytta som beslutsstöd vid ROP-screeningen även på andra kliniker.
Behandling/prevention
Nuvarande ROP-behandling innebär alltså att näthinnan delvis förstörs när kärl växer okontrollerat.
Mycket av den forskning som nu pågår syftar också till att hämma tillväxten av dessa patologiska kärl
med t ex anti-VEGF terapi i ögat eller med peroral
behandling med betablockerare. Hur dessa medel påverkar den normala kärltillväxten och hjärnans utveckling hos dessa omogna barn vet man inte.
Det skulle förstås vara mycket bättre om man
kunde förhindra att ROP
uppkommer. De faktorer
man skulle kunna tänka
sig att påverka är syrgasbehandlingen och, mot
bakgrund av förhållandet
mellan dålig tidig viktökning och ROP, skulle
olika interventioner som
befrämjar viktökningen
också kunna tänkas förhindra ROP.
Vad gäller syrgasbehandling så vet man inte
vilka syremättnadsnivåer
som är optimala. Lägre
nivåer och användandet av puls-oximetrar av
god kvalitet har visat sig
minska risken för svår ROP[11]. I en mycket intressant studie från Oxford har man visat att risken för
allvarlig ROP kunde reduceras dramatiskt genom
ett program som syftade till att öka medvetenheten
bland sköterskor om syrgas och ROP och som använde nya standardiserade rutiner vid syrgasbehandling
som bl.a innebar att man hade konstant syrgaskoncentration men ökade flödet vid behov[12].
Ökad näringstillförsel har i viss mån kunnat förebygga ROP[13] men det är svårt att få de allra mest
omogna barnen att tillgodogöra sig tillräckligt med
näring. Försök med att tillföra tillväxtfaktorn IGF-I
pågår. I försök på möss har man visat en skyddande
effekt mot retinopati av ω-3-fettsyror[14] som är
viktiga beståndsdelar i näthinnan och som prematurfödda barn ofta får i otillräcklig mängd. En studie
planeras nu i Göteborg av effekten av tillägg av ω-3fettsyror från fisk på utvecklingen av ROP.
Det är fortfarande mycket vi inte vet om ROP. Det
vi vet är att syrgas är toxiskt för omogna retinala kärl
och att fluktuationer i syremättnad är skadliga. Det är
därför angeläget att utan fördröjning införa program
liknande det i Oxford på alla neonatalavdelningar
10
barnbladet #3/2011
som inte har gjort det ännu. Under de närmaste åren
hoppas vi få ökad förståelse för sambandet mellan
tidig viktuppgång och kärlutvecklingen i näthinnan
för att kunna finna nya möjligheter till prevention.
Referenser
1. Gilbert, C., Retinopathy of prematurity: a global perspective of the epidemics, population of babies at risk
and implications for control. Early Hum Dev, 2008.
84(2): p. 77-82.
2. The International Classification of Retinopathy of
Prematurity revisited. Arch Ophthalmol, 2005. 123(7):
p. 991-9.
3. Hellstrom, A., et al., Postnatal serum insulin-like
growth factor I deficiency is associated with retinopathy of prematurity and other complications of premature
birth. Pediatrics, 2003. 112(5): p. 1016-20.
4. Hellstrom, A., et al., Early weight gain predicts retinopathy in preterm infants: new, simple, efficient approach
to screening. Pediatrics, 2009. 123(4): p. e638-45.
5. Garg, R., et al., Hyperglycemia and retinopathy of
prematurity in very low birth weight infants. J Perinatol,
2003. 23(3): p. 186-94.
6. Dammann, O., et al., Immaturity, perinatal inflammation, and retinopathy of prematurity: a multi-hit hypothesis. Early Hum Dev, 2009. 85(5): p. 325-9.
7. Good, W.V., Final results of the Early Treatment for
Retinopathy of Prematurity (ETROP) randomized trial. Trans Am Ophthalmol Soc, 2004. 102: p. 233-48; discussion 248-50.
8. Bonthala, S., et al., Mydriatics slow gastric emptying in preterm infants. J Pediatr, 2000. 137(3): p. 327-30.
9. Kleberg, A., et al., Lower stress responses after Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program care during eye screening examinations
for retinopathy of prematurity: a randomized study. Pediatrics, 2008. 121(5): p. e1267-78.
10. Dhaliwal, C.A., et al., Pain in neonates during screening for retinopathy of prematurity using binocular
indirect ophthalmoscopy and wide-field digital retinal
imaging: a randomised comparison. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed, 2010. 95(2): p. F146-8.
11. Borneman, T., et al., Reducing patient barriers to
pain and fatigue management. J Pain Symptom Manage,
2010. 39(3): p. 486-501.
12. Madden, J.E. and D.L. Bobola, A data-driven approach to retinopathy of prematurity prevention leads
to dramatic change. Adv Neonatal Care, 2010. 10(4): p.
182-7.
13. Drenckpohl, D., et al., Randomized trial of very low
birth weight infants receiving higher rates of infusion of
intravenous fat emulsions during the first week of life.
Pediatrics, 2008. 122(4): p. 743-51.
14. Connor, K.M., et al., Increased dietary intake of omega-3-polyunsaturated fatty acids reduces pathological retinal angiogenesis. Nat Med, 2007. 13(7): p. 868-73.
Tema / ögon
En översikt
Barnets syn
I
Margareta Andersson
ortoptist
Höglandssjukhuset, Eksjö
[email protected]
Elisabet Nayström-Larsson
ortoptist
Höglandssjukhuset, Eksjö
[email protected]
den vackra trästaden Eksjö, på Höglandssjukhuset, har vi vår arbetsplats. På ögonmottagningen arbetar vi som ortoptister med barn
som fångats upp av barnavårds/familjecentralerna. Det kan röra sig om frågeställningar om behov av glasögon, skelning eller annat som rör barns
synutveckling.
Ortoptistutbildningen inom Norden är organiserad som en vidareutbildning till hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot ögonsjukvård, (påbyggnadslinje ortoptik). För närvarande är det en
uppdragsutbildning. Utomlands finns en direktutbildning som omfattar tre års postgymnasiala studier till yrkesfunktionen ortoptist som är godkänd
av IOA (Internationall Orthoptic Association).
De flesta ortoptister arbetar på sjukhus med
ögonklinik. Ortoptister samarbetar med ögonläkare och har självständiga mottagningar. Det finns
även ortoptister på neurologiska avdelningar, syncentraler och privata mottagningar. Uppsökande
verksamhet bedrivs bl.a. på barnavårdscentraler/
familjecentraler för att delta i screening för synnedsättningar och skelning. Några ortoptister jobbar
vetenskapligt på ögonkliniker som är anslutna till
ett universitet. Ortoptisten undersöker, diagnostiserar och behandlar synnedsättningar på grund
av refraktionsfel och skelning, samsynsproblem,
dubbelseende, motilitetsrubbningar (störningar
i ögonens rörlighet) och nystagmus (ögondarr).
Patienterna är framför allt barn men även vuxna.
När görs ortoptistundersökning på
ögonmottagningen?
• om barnet skelar konstant (även barn under 1 år)
12
barnbladet #3/2011
• om föräldrar ser att barnet skelar ofta, särskilt om det finns i släkten
• om ett barn tidigare inte skelat plötsligt
börjar skela
• om barnet trots ett par försök inte klarat
synkontrollen på barnavårdscentralen/familjecentralen vid 4-års ålder
• om föräldrarna tror att barnet ser dåligt
För några år sedan genomförde vi ett samarbetsprojekt med BVC-sjuksköterskorna inom vårt upptagningsområde. Syftet var att få förståelse för varandras arbete, hospitera hos varandra samt att öka
kvaliteten på synscreeningsverksamheten. Därmed
vill vi säkra en god vård för barn med synproblem
och utveckla samarbetet kollegor emellan. Vår önskan var att skapa en modell med kontinuerliga möten/kontakter för ortoptister och sjuksköterskor inom primärvården som arbetar med synscreening.
På barnavårdscentraler/familjecentraler i hela Sverige görs syntester på barn i 4-årsåldern. Detta är ett
mycket viktigt och förebyggande arbete för att upptäcka eventuella synnedsättningar som främst orsakas av skelning eller brytningsfel. Att upptäcka detta
i tid är av yttersta vikt, då näthinnan under barnaåren utvecklas för att få en fullvärdig syn. Om detta inte upptäcks innan 8 års ålder är möjligheterna små att få en normal synskärpa. Arbetet bedrivs
framgångsrikt och statistik visar att nästan alla barn i
Sverige genomgår synundersökning på barnavårds/
familjecentralerna (AL Hård, 2002; G Kvarnström,
2004; G Lennerstrand). Samarbetet mellan ortoptister, ögonläkare och personal inom barnhälsovården
är väl utvecklad men kan ytterligare förbättras.
Tema / ögon
Synutveckling
Skelning
En förutsättning för god syn som vuxen är en normal synutveckling som barn. Alla neuron, nervenheter, som behövs i synbanorna är färdigutbildade redan i fosterlivet. Men förbindelserna mellan
neuronen är inte färdigutvecklade. Sackadrörelser,
snabba ögonrörelser, finns redan från födseln. Men
den mer stadiga fixationen och exakta följerörelser
får man vid 3 månaders ålder. Det nyfödda barnet
kan vanligen fixera en ljuskälla, men blicken är oftast ganska instabil. Vid 4 veckors ålder kan barnet
följa ett rörligt föremål på nära håll och vid 2-3 månaders ålder på långt håll. Vid 3-4 månaders ålder
har synen utvecklats till att kunna styra handen mot
ett föremål. En fyraåring har synskärpa nästan som
en vuxen.
Amblyopi uppstår även när ett
öga skelar. Man väljer att titta
med det ögat som är mest rättställt. Bilden på det skelande
ögat kopplas bort för att undvika ett störande dubbelseende.
2-3 % eller vart 40:e barn skelar. Det är normalt att det nyfödda barnet skelar då och då
de första månaderna. Däremot
får barnet inte skela hela tiden.
Det finns många olika orsaker
till att barnet börjar skela, där
alla orsaker ännu inte är kända. Skelning kan vara ett tecken på glasögonbehov. I sällsynta fall kan skelningen bero på
medfödd grå starr (katarakt),
tumör i ögat, förlamningar av
en eller flera ögonmuskler. Är
skelningen manifest (som alltid
finns) använder vi lappbehandling. I vissa fall handlar det om
en ackommodativ skelning, det
vill säga en skelning som är en konsekvens av översynthet. Med rätt glasögon försvinner oftast skelningen. Skelningen kan även vara en utåtskelning
eller en skelning som ses i höjdled.
Ålder
<1 månad
2 månader 3 månader 6-12 månader 2 år
3 år
4 år
6 år
12 år
Synskärpa
ca 0,01-0,05
ca 0,1
ca 0,15
ca 0,1-0,4
ca 0,25
ca 0,5-0,65
ca 0,8
ca 1,0
ca 1,5
Ögonens olika brytningsfel
Så gott som alla barn föds översynta. I takt med att
ögongloberna fortsätter att växa efter födseln ¨växer
översyntheten bort¨. Vid skolstarten är nästan alla
barn rättsynta (emmetropi). Översynthet (hyperopi) innebär att bilden blir suddig därför att ljusstrålarnas fokus hamnar bakom näthinnan[fig 1]. Ögat
är helt enkelt för kort. 75 % av alla barn är översynta.
Barns ögon kan kompensera översyntheten genom
att omforma linsen (ackommodera). Kompensation av kraftig översynthet är tröttande. Det är därför viktigt att korrigera detta med glasögon så tidigt
som möjligt. 5 % eller vart 20:e barn får en bestående översynthet som behöver korrigeras. De flesta
barn ser alldeles utmärkt utan glasögon ända upp i
tonåren, men när man växer i puberteten kan även
ögonen växa för mycket. Vid närsynthet (myopi)
hamnar ljusstrålarnas fokus framför näthinnan[fig
2]. Ögat blir för stort, eller för långt, i förhållande
till brytkraften i det optiska systemet. Var 5:e tonåring blir mer eller mindre närsynt. Astigmatism är
ett vanligt brytningsfel orsakat av att hornhinnan eller linsen inte är jämnt rundad utan har en mer oval
form. Hos cirka 50 % av alla barn under 1 års ålder
finns en astigmatism, denna försvinner oftast men
kvarstår hos 5-10%.
Vad är en amblyopi?
Det är en synnedsättning som kvarstår efter korrektion av eventuella brytningsfel, beroende på att synutvecklingen inte stimulerats på normalt sätt. Om
ett litet barn har ett brytningsfel som gör att bilden
alltid är suddig på näthinnan får syncellerna i näthinnan och i hjärnan inte tillräcklig stimulering och
synförmågan utvecklas därför inte som den ska.
figur 1
figur 2
Falsk skelning (pseudostrabism)
En del skelningar är ¨falska¨- det ser ut som barnet
skelar. Orsaker till detta:
• Epicantusveck, medfött hudveck över inre
ögonvrån.
• Hypoteleorism, kort avstånd mellan ögonen.
• Hyperteleorism, långt avstånd mellan ögonen.
• Ansiktsasymmetri
Lappbehandling
Vårt synsystem är plastiskt och kan påverkas av
medveten stimulering och träning upp till 8 års ålder. Om åtgärder sätts in för sent, först efter skolstart
eller senare, blir resultatet ofta en bestående synnedsättning. Därför är en tidig upptäckt, behandling
och uppföljning mycket viktig. Om synen är nedsatt tvingar man barnet att använda detta öga genom att täcka för det bästa ögat med lapp. Det är viktigt att komma ihåg att lappbehandlingen inte påverkar brytningsfelet. Ibland kan till och med skelningen tillfälligt öka i samband med behandlingen.
Lappbehandlingen måste ske under kontroll så att
synen på det övertäckta ögat inte försämras. Riktigt
små barn måste lappbehandlas försiktigt, beroende på det omogna ögat. Behandlingen är krävande
både för barn och föräldrar. Därför är det viktigt att
föräldrarna är välmotiverade och välinformerade
för att behandlingen skall bli framgångsrik.
Inåtskelning
Utåtskelning
Symmetri
barnbladet #3/2011
13
Tema / ögon
Kan man mäta synen på ett litet barn?
Man vet att nyfödda barn regerar på visuellt randmönster, utifrån det har syntester utvecklats med olika täta randmönster. Barnet kan ibland redan från 2 års ålder medverka till syntest. På vår ögonmottagning använder vi ett digitalt system utvecklat av ortoptist Konstantin Moutakis.
Där har vi syntavlor avpassat för olika åldrar. Vi använder oss av:
• HVOT- tavlan, för barn mellan 3-5
år. (4 bokstäver och pekmall, testavstånd 3 meter)
• KM - tavlan, för barn mellan 5-7 år.
(7 bokstäver, och pekmall, testavstånd
3 meter).
• Bokstavstavlan, för barn som kan
bokstäver, testavstånd 5 meter.
• Symboltavlan, för barn som inte kan
medverka till HVOT - tavlan.
Vad gör vi mer på ögonmottagningen?
Nästan alla barn som kommer till oss får
pupillvidgande ögondroppar. Dropparna
gör att linsen slappas av, och därefter kan
brytningen i ögat mätas i autorefraktor. Vi
har även en handburen autorefraktor, Re-
tinomax, som vi använder att mäta små
barn. Vi kontrollerar motilitet, dvs. rörlighet, om båda ögonen kan röra sig fritt
i alla blickriktningar. För att undersöka
om ev. skelning finns görs ett så kallat förtäcksprov (covertest). Vid skelning mäter
vi storleken med hjälp av en prismastav. Vi
kan även genom att titta på hornhinnereflexerna se om skelning finns. Med en ficklampa lyser man på ögonen, faller reflexerna symmetriskt finns ingen skelning. Faller reflexen på ena ögat nasalt finns en utåtskelning och temporalt en inåtskelning.
För att kontrollera samsynen använder vi
stereotester, Lang I, Lang II, TNO.
Många av kontrollerna avslutas med ett
besök hos ögonläkaren.
Ibland kan det vara svårt att upptäcka
att ett barn ser dåligt. Symtom som kan
tyda på synproblem:
• Håller boken nära.
• Kisar.
• Gnuggar mycket i ögonen.
• Ljuskänslig.
• Blundar på ett öga för att se bättre.
• Lägger huvudet på sned.
• Klagar över trötthet i ögonen, huvudvärk.
Att synpröva små barn är svårt och kräver
tålamod.Viktigt att tänka på vid synprövning:
• Skapa förtroende.
• Lugn och ostörd miljö (helst inga syskon med).
• Ska vara kul.
• Täck för ordentligt. Minsta lilla
springa hittar barnet. Det är absolut
förbjudet att föräldrarna håller handen
för. Vi använder oss av Apotekets färdiga ocklusionslappar.
• Börja inte för högt upp, ta inte alla
bokstäver (skall klara 4 på mitten)
Stressa inte, men dra inte heller ut på
tiden.
• Testa varje öga så långt det går, viktigt för att upptäcka skillnader mellan
ögonen.
• Känn det inte som ett misslyckande
om det inte går. Ta tillbaka barnet och
försök på nytt.
Källor:
• Att mäta syn, Lene Martin
• Barns syn Resurscenter Syn, Tomtebodaskolan.
• Incitament oftalmiatrik,
• Sveriges ideella ortoptistförening; www.siof.se
Får du frågor
om nappar?
Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på Bambino Mam, 08-545 180 70
Du kan även beställa kostnadsfria prover och information
om våra nappar på [email protected]
0-2 månader
0-6 månader
För prematura & nyfödda
För det första halvåret
MAM Start
MAM Original
MAM Nappar
Trygghet och tröst, mjuk och behaglig i den lilla munnen. Utvecklade
av designers i nära samarbete med tandläkare för att ge barnet det
allra bästa. Alla MAM produkter är självklart tillverkade av material
fritt från BPA.
VETENSKAPLIGT TESTADE
MAM-produkterna har tagits fram
i samråd med hälsoexperter, www.icmrs.org
mambaby.com
Tema / ögon
Samtal med Johan, 11 år
Att vara barn och ha glasögon
J
ohan är 11 år och har haft glasögon sedan 6-års-
Berit Finnström
Barnbladet
16
barnbladet #3/2011
åldern. För Johan har det inte inneburit några
problem och han verkar över huvud taget inte
fundera så mycket över hur livet hade varit om han
inte haft glasögon.
- Hur fick ni veta att du behövde glasögon?
- Det var i förskolan när de kollade vikt och längd
och syn och sånt. Då upptäckte de att jag inte såg så
bra.
I förskoleåldern och upp till 8 till 10 års ålder är
det viktigt att barnet använder glasögonen så mycket
som möjligt för synutvecklingens skull. Även efter
denna ålder behöver många barn fortsätta att använda glasögon för att se så bra som möjligt och undvika
onödig synansträngning.
Vare sig Johan eller hans föräldrar hade förstått att
han såg dåligt. När han däremot fick sina glasögon så
märkte han skillnad, att han såg bättre på långt håll.
Att få glasögon kan tyckas som en stor omställning
för ett barn men Johan minns inte att det var jobbigt
på något sätt.
Johan är inne på sina fjärde eller kanske femte par
glasögon, han minns inte riktigt. Orsaken till glasögonbytena har varit att synen har ändrat sig, men också att ett par gick sönder när han var på födelsedagskalas hos en kompis och på ett annat par fick han en
repa i glaset. En annan orsak till byte av glasögon är
att bågarna har blivit för små eftersom han har vuxit.
Glasögon till barn kostar mycket pengar. I dag
varierar möjligheten till glasögonbidrag till barnen
beroende på var i Sverige barnet bor. I Stockholm ges
inga bidrag alls. I Gävleborg, Norrbotten, Kronoberg
och Västmanland är glasögonglas för barn till och
med sju år gratis. I övriga landsting varierar glasögonbidragen mellan 250-1250 kronor och bidraget
ges till barn 0-7 år. I praktiken betyder detta att det
som avgör ifall barn får subventionerade/gratis glasögon eller inte främst beror på var de bor snarare än i
hur stort behov de är av glasögon ifall föräldrarna inte
har råd att skaffa dem. Synprövning är helt OK att göra, säger Johan. Efter
8 års ålder kan utprovning av glasögon för det mesta
ske direkt hos optiker. Han tycker inte att det är svårt
att avgöra vilket alternativ som är bättre eller sämre
under synprövningen. Men att börja använda de nya
glasögonen kan vara lite knepigt i början.
Tema / ögon
– När jag byter glasögon och tar på de nya blir det
konstigt. Jag är ju inte van vid den skärpan som är på
de nya glasen och det tar ett par dagar innan jag har
vant mig.
Att välja bågar kan nog vara lite svårt för många
barn. Johan väljer glasögonbågar tillsamman med sin
mamma. Han tror att han har haft metallbågar varje
gång. När jag frågar om Johan tänker mycket på vilka
bågar som finns och om utseendet på bågarna är viktigt för honom så verkar det inte vara något han går
och funderar på.
– Vet du vilka bågar som är moderna just nu?
– Ja, det är väl ganska tjocka… Eller det beror väl
på vilken smak man har.
– Finns det några av de bågarna som du har haft
som du gillar mer än andra?
– Ja, dom jag hade innan de jag har nu. Dom var
kanske lite skönare att ha på sig… Men man vänjer
ju sig vid bågarna och tycker att det känns bra efter
ett tag.
Ibland kan det vara jobbigt att ha glasögon. Johan
är med i ett fotbollslag och när han spelar fotboll kan
han inte ha glasögonen på sig eftersom det är stor risk
att de kan skadas under matchen eller träningen. När
han åker skidor och ska ha skidglasögon måste han
också ta av glasögonen. Johan ser ändå så pass bra så
både fotbollsspel och skidåkning fungerar bra utan
glasögon. När han simmar måste också glasögonen
av.
– Finns det några andra tillfällen då du brukar ta
av dem?
– Ja, när jag ska sova, säger Johan med ett fniss,
men då spelar det ju inte så stor roll.
I dagsläget tycker han att vanliga glasögon fungerar bra och han kan inte komma på några negativa
aspekter med att ha glasögon. Å andra sidan kan han
inte komma på några situationer då det kan vara en
fördel eller ge några ”sjukdomsvinster” att ha glasögon heller. Men han har aldrig blivit retad för att han
har glasögon och i klassen finns det en elev till som
har glasögon. Johan har inte funderat på linser men
tror kanske att han kan komma att gå över till det när
han blir större. Han tror inte att man kan börja med
linser förrän man går i sexan eller sjuan.
Det finns egentligen ingen specifik åldersgräns
när ett barn kan börja använda kontaktlinser. Två bra
grundregler är att barnet själv vill prova kontaktlinser
och att det kan ta ansvar för hanteringen av linserna
själv. Oftast rekommenderas att man väljer endagslinser till barn och ungdomar. De är bara att slänga
efter en dags användning. Barnet bör också alltid ha
ett par glasögon som komplement för att använda
som avlastning på kvällar och helger eller när en tuff
förkylning gör det svårt att ha linserna i.
Seminarium om barn- och ungdomshälsa:
Gör vi våra friska
barn sjuka?
Ofta pekas mat och dryck ut som troliga orsaker till
magknip. Men borde vi inte istället fundera över stress,
sömnbrist och stillasittande? Kanske är föräldrarna
oroliga och osäkra?
Med den provocerande frågan ”Gör vi våra friska
barn sjuka?” vill vi ifrågasätta vuxnas problemfokus
på mat och dryck samt visa goda exempel på hur man
kan arbeta med barn- och ungdomshälsa i ett helhetsperspektiv.
Du som jobbar med barn, ungdomar och hälsa
– välkommen på seminariet. Vi ses i Stockholm den
28 september för en heldag med föreläsningar och
Stefan Eriksson, Årets kock 2005, bjuder på lunch.
Kostnadsfr
itt
seminarium
Anmäl dig senast den 15 september. Program och
anmälan hittar du på:
www.svenskmjolk.se/seminarium
28
september
barnbladet #3/2011
17
Tema / ögon
Omega-3 och barns utveckling
med fokus på synfunktion och hjärna
De senaste åren har alltmer forskning fokuserats på betydelsen av omega-3 och hjärnans funktion och utveckling. Resultaten tyder klart på att såväl gravida, spädbarn, barn och skolbarn får alltför lite omega-3 med kosten.
Forskningen visar också att dessa fettsyror – främst DHA, dokosahexaensyra – är avgörande för normal hjärnfunktion.
O
Lars Lindmark
nutritionist och dr
med sc
Figur 1
mega-3 är en förkortning som beskriver en
klass av fleromättade fettsyror. Dessa är generellt mycket mer omättade än andra fettsyror (inklusive omega-6). Omega-3 kännetecknas
av positionen för den första dubbelbindningen. Just
denna position kan människan inte själv producera,
vilket gör att gruppen är essentiell, dvs vi måste få
den via födan.
Siffran 3 säger helt enkelt (för kemister) att den
första dubbelbindningen kommer tre kolatomer från
metylgruppen eller ”omega” i slutet av fettsyran.
Det finns flera viktiga omega-3 i livsmedel, va-
rav de mest kända är: alfa-linolensyra, EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra). Alfalinolensyra finns huvudsakligen i växter. EPA och
DHA finns nästan uteslutande på fisk och skaldjur
eller fiskoljor. De essentiella fettsyror, såväl omega-6
som omega ingår i ett intrikat samspel i kroppen som
åskådliggörs i figur 1.
Hur skiljer sig omega-3 som är
växtbaserad från marint ursprung?
Landlevande växter har endast alfa-linolensyra
(ALA). Denna omega-3 fettsyra har en del, men inte alla, av de hälsofördelar som är förknippade med
omega-3 fiskolja. ALA kan endast delvis omvandlas
i kroppen till EPA och ännu mindre till DHA. Människans konvertering är generellt mycket dålig, i storleksordningen 1-5%. Såväl gener som kostfaktorer
har påtaglig inverkan. Att enbart förlita sig på alfa-linolensyra som enda omega-3 källa kan därför ge brist
på EPA och framför allt DHA.
Fiskoljans viktigaste fettsyror EPA och DHA kal�las också ”long-chain” omega-3. Detta eftersom de
har minst 20 kolatomer i kedjan. Långkedjiga omega-3 har de mest kritiska funktionerna för vår hälsa
och kan i de flesta fall inte ersättas av alfa-linolensyra.
Detta gäller särskilt för DHA, en viktig del av hjärnceller, näthinnan i ögat, och vissa andra vävnader.
DHA byggs in i hjärnan särskilt under fosterutvecklingen (graviditeten) och de två första levnadsåren.
Kort om betydelsen med fokus på hjärnan
Under 1970-talet kunde danska läkare konstatera att
Grönländska eskimåer hade en mycket låg förekomst
18
barnbladet #3/2011
Tema / ögon
av hjärt-/kärlsjukdomar och artrit trots att de konsumerade en fettrik kost. Man kom fram till att två av de
fettsyror som de konsumeras i stora mängder var EPA
och DHA. Ny forskning har visat att EPA och DHA
spelar en viktig roll i förebyggandet av ateroskleros,
hjärtinfarkt, depression och även cancer.
Hjärnans funktion styrs av två typer av celler,
nervceller och gliaceller (förgrenade bindvävsceller).
Nervcellerna skickar och tar emot signaler, medan
gliacellerna ger bränsle och stöd. Båda dessa celltyper
är unika med att ha två mycket omättade fettsyror,
AA och DHA, i sina cellmembran. DHA är ungefär
dubbelt så vanligt som AA, en indikation på dess betydelse för hjärnans funktion. Båda fettsyrorna deltar
i neuronala aktiviteter, men deras funktioner varierar beroende på område i hjärnan. Fortfarande pågår
och återstår mycket forskning inom detta område.
Varför AA och DHA? Dessa fettsyror ger fluiditet
till hjärnans cellmembran, en egenskap som bl a underlättar transport av ämnen in och ut ur cellen. AA
är basen för att producera andra potenta ämnen, t.ex
prostaglandiner, som hjälper till att reglera blodkärlen i hjärnan. DHA deltar i överföring av cellsignaler
längs hjärnans cellmembran. Det utgör också basen
vid bildandet av andra aktiva ämnen, såsom neuroprotectin, en molekyl som skyddar hjärnceller mot
nedbrytning och främjar cellöverlevnad.
Näthinnan i ögat, en annan del av nervsystemet,
har den högsta koncentrationen av DHA någonstans
i kroppen. Näthinnan innehåller fotoreceptorer, specialiserade nervceller, som omvandlar ljusenergi till
kemiska signaler, vilka överförs till hjärnan för bearbetning till visuella bilder. DHA är nyckeln till cellsignalering i näthinnan och en optimal synfunktion.
Både AA och DHA deltar i kommunikationen
mellan nervceller. Ämnen som kallas neurotransmittorer och finns i nervändarna, släpps ut från ett neuron och plockades upp av sin målcell. AA och DHA
ökar antalet paket av signalsubstanser och påverkar
deras frisättande. De kan också frigöras från mem-
branet att stimulera aktiviteten hos vissa membranproteiner. I sin tur påverkar detta cellernas funktion.
DHA tycks särskilt kunna stärka kommunikationen
mellan nervceller.
Nedan redogörs för några nya studier av professor Susan Carlson och hennes forskargrupp. De har
under en rad år studerat betydelsen av omega-3 och
ögats utveckling och mognad hos spädbarn och visar
på vikten av tillräckligt intag.
Näthinnan i ögat, en annan del av nervsystemet,
har den högsta koncentrationen av DHA någonstans i kroppen.
Friska spädbarn till mammor med hög DHA status ger bättre färdigheter när det gäller uppmärksamhet (Kannass et al. Development Neuropsychology
2009;34:159-74)
Forskare vid Loyola University, Chicago, och University of Kansas undersökte sambandet mellan mammors DHA-halt vid födseln och förmågan till uppmärksamhet hos spädbarn i åldern 12 och 18 månader. Gravida kvinnor inkluderades i en studie där
DHA-tillskott gavs under den sista trimestern. DHA
gavs i hög halt(135 mg) och i låghalt (35 mg).
Måttet på uppmärksamhet hos spädbarn och
småbarn är tänkt att spegla kognitiv utveckling och
mognad i främre hjärnbarken. Det finns stöd för att
Tabell 1
barnbladet #3/2011
19
Figur 2. Synkärpa (Visual
acuity - logMAR) för varje
dietgrupp som funktion
av ålder. Lägre värde indikerar bättre synskärpa (visual acuity).
20
barnbladet #3/2011
uppmärksamhet kan vara relaterade till tidig exponering för DHA.
Tabell 1 visar tydligt hur högre halt DHA korrelerar med olika mått för uppmärksamhet (attention).
The DIAMOND trial är en dos-respons studie
som undersöker förhållandet mellan DHA supplementerad-formula och synskärpa (visual acuity)
Tidigare randomiserade placebokontrollerade
studier på spädbarn som ammas eller som ges bröstmjölksersättning supplementerad med långkedjiga
omega-3 fleromättade fettsyror (DHA och EPA) och
arakidonsyra (ARA), visar bättre resultat vid olika
visuella funktionstester jämfört med spädbarn som
inte fått supplementering. Skillnaderna är mer uttalade för prematurt födda än fullgångna barn. Till
exempel hade normalfödda barn till mammor som
fick 400 mg/dag DHA från 16 veckors graviditet fram
till förlossningen, betydligt bättre synskärpa vid 60
dagar jämfört
med spädbarn
vars mammor
fick
placebo
och vars vanliga kost var låg
på DHA. Dessa
fynd tyder på
en gynnsam effekt vid DHAintag högre än
rekommenderat
intag.
I den studie
som kallas the
DIAMOND
trial har amerikanska forskare undersökt effekten på
synskärpa vidv 4 olika nivåer av DHA som getts till
spädbarn under sammanlagt 12 månader. Detta är
den första studien i sitt slag. Resultaten har nyligen
publicerats i American Journal of Clinical Nutrition
– 2010; 91:848-59 (Figur 2).
Bäst effekt erhölls för DHA intag mellan 0.320.64%, vilket motsvarar 50-85 mg respektive 100170 mg DHA/dag beroende på ålder och enrgiintag.
Ingen ytterligare föbättring erhölls vid högsta nivån
0.96% DHA.
Andra nya studier som i sammanhanget är värda
att nämnas:
Long-Term Effects of Prenatal Omega-3 Fatty Acid
Intake on Visual Function in School-Age Children
(Jacques et al. Journal of Pediatrics 2011;158:83-90)
Denna studie visar att extra DHA-intag under
gravideten ger positiva effekter i ögats visuella system ända upp i skolåldern. DHA tycks vara särskilt
viktigt under tidig utveckling med långvarig effekt
för ögats funktion.
Neurophysiologic and neurobehavioral evidence
of beneficial effects of prenatal omega-3 fatty acid
intake on memory function at school age (Boucher et al. American Journal of Clinical Nutrition 2011;
93:1025–37)
Detta är den första studien i sitt slag som kan rapportera neurofysiologiska och neurobeteende effekter av omega-3 intag och minnesfunktioner i skolåldern. Studien har utförts i Kanada på eskimåmammor med olika omega-3 status.
Prenatal fatty acid status and child adiposity at age
3 yr results from a US pregnancy cohort (Donahue
et al. American Journal of Clinical Nutrition 2011;
93:780-88)
En amerikansk undersökning där man studerat gravida kvinnor och deras intag av omega-3 och visat att
högre intag, som också gav högra nivåer i blodet av
DHA, ledde till minskad benägenhet för fetma vid tre
års ålder. Mot bakgrund av fetmans explosionsartade
utveckling är dessa resultat av stor vikt.
Hur får man i sig tillräckligt?
Generellt är intaget av omega-3 alldeles för lågt i befolkningen vilket gäller i synnerhet för växande barn,
men även gravida och ammande. Tillgängliga data
indikerar att vuxna har ett intag på 50-200 mg/dag
och barn 25-75 mg/dag omega-3. Detta gäller EPA +
DHA tillsammans. Detta bör ställas i relation till att
flertalet europeiska rekommendationer, inkl ISSFAL
rekommenderar vuxna ett intag på 500 mg omega-3
per dag. För barn gäller 0.3 energi% vilket motsvarar
150-300 mg/dag beroende på energiförbrukningen.
Omega-3 källor
Först och främst gäller att rekommendera regelbundet intag av fisk, helst fet fisk – 2 portioner per vecka.
Eftersom de allra flesta faller utanför denna ram så
bör även kosttillskott av fiskolja övervägas och rekommenderas. Det finns flera produkter på marknaden. Viktigt att tänka på är att produkten är så lik
de naturliga fiskfetterna med 38% omega-3 fettsyror,
är stabila och att det helst finns produktspecifik dokumentation.
För strikta vegetarianer börjar det komma kosttillskott som framställts av mikroorganismer eller
marina alger som innehåller EPA och DHA.
***
För intresserade kan följande websidor rekommenderas:
www.fatsforlife.com
http://www.dhaomega3.org
Barnveckan
Folkets Hus, Umeå 4-8 april 2011
Barnbladets
redaktion
redaktionen@
barnbladet.org
22
barnbladet #2/2011
I
år var det sjätte gången Barnveckan arrangerades
Cecilias projekt är att utforska och kartlägga erfarenheter
och denna gång i Umeå. Programmet spände över ett
av etiska problem, verktyg och klimat i pediatrisk vård och
vitt spektrum med många intressanta föreläsningar.
att implementera, utveckla och utvärdera etikdiskussioner
Barnveckan samlade allt som allt 880 deltagare, varav
i team.
212 var sjuksköterskor, vilket var fler än det brukar
vara. Arbetsgruppen i Umeå provade ett nytt koncept
vårdkvalitet i barnsjukvården
där föreläsningar av och för både sjuksköterskor och
Under fredagen presenterade Maria Forsner de kvalitetsläkare varvades under veckans gång. De föreläsningar
indikatorer för barn på sjukhus som en arbetsgrupp inom
som drog flest barnsjuksköterskor/
RfB har tagit fram. Indikatorerna är
sjuksköterskor var barn som far
smärta, amning, vårdmiljö, venösa
illa, nytt om vaccinationer, nytt om
infarter och läkemedel. Arbetet
neonatologi, infektionsvariationer
är inte slutfört utan nu behöver vi
hos barn, smärtsymposium och
fundera på hur indikatorerna kan
familjefokuserad vård. Förutom
mätas, spridas och implementegivande föreläsningar och diskusras. Kontakter har tagits med SSF.
sioner så bjöds vi på rolig underKanske kommer indikatorerna att
hållning av UNICEF-ambassadören
kunna presenteras i nästa version
Mark Levengood och ”ståupav Eva Idvalls bok ”Kvalitetsindiparen” Jan Bylund, goda luncher
katorer inom omvårdnad”?
och middagar och en jättefin
Ingvor Andersson och Berit
Haglöfs-ryggsäck. Faktorer som abFinnström beskrev Arbetsgruppen
solut inte är oviktiga för ett positivt
för vårdtyngds arbete under året
helhetsintryck.
och presenterade kort det finska
Riksföreningen för Barnsjuksköinstrumentet ”Rafaela vårdtyngdsterskors årsmöte var den 7 april.
klassificeringssystem”. Rafaela
Evalotte Mörelius återvaldes som
används på de flesta större sjukhus
ordförande. Birgitta Glännman
i Finland och på ca 40 barnavdeloch Rose-Marie Strandberg
ningar och polikliniker. Det är väl
avtackades för väl genomfört styunderbyggt med forskning och har
relsearbete och nya i styrelsen är
bl. a resulterat i tre avhandlingar.
Anne Wennick från Lund och
Upphovskvinna är Lisbet FagerMaria Ödling, Stockholm. Verkström, numera professor i omsamhetsberättelsen finns att läsa
vårdnad vid universitetet i Bergen.
på RfB:s hemsida. Vi kan glädjas
De vårdtyngdsinstrument som nu
åt att vi är en av få sektioner inom
är i bruk på landets barnklinker
Ann-Christine Petterson överlämnar
SSF som har ett stadigt ökande
mäter olika saker och kan inte anPampers stipendium till Cecilia Bartholdsson
medlemsantal.
vändas för nationella jämförelser,
Årsmötet inleddes med att Annvilket skulle vara möjligt om kliniChristine Petterson överlämnade Pampers stipendium
kerna valde Rafaela.
på 25 000 kronor till barnsjuksköterskan och forskningsEn av föreläsarna under onsdagen var Dag Gjesteby, vd
assistenten Cecilia Bartholdsson, Stockholm. Syftet med
för Helseplan, som ansvarar för att ta fram rapporter för
NYSAM, som är en förkortning av nyckeltalssamverkan. NYSAM är startat på initiativ av landstingen och syftet är att ta
fram siffror/nyckeltal som kan utgöra ett underlag för jämförelser i hälso- och sjukvården och stimulera till diskussion
samt förändrings- och förnyelsearbete. Anslutningen till NYSAM ser olika ut över landet. Västra Götalandsregionen är t
ex inte med även om enskilda sjukhus inom regionen ändå
valt att ansluta sig. NYSAM:s siffror handlar framför allt om
kostnader och olika mått på vårdkonsumtion och vårdproduktion (antal vårddagar, läkarbesök, läkemedelskonsumtion
etc) men har få data som visar på kvalitet, vilket Gjesteby efterlyste. Mätbara kvalitetsindikatorer är därför viktigt att få.
familjefokuserad omvårdnad
Britt Inger Saveman, professor i omvårdnad, har en
flerårig erfarenhet av familjefokuserad omvårdnad. Hon
anser att familjefokuserad omvårdnad är nödvändig att
använda i barnsjukvården för att ge förutsättningar till ett
bra omhändertagande. Familjemedlemmar hänger ihop och
varje individ påverkar de andra individernas hälsa. Ifall ett
barn blir svårt sjukt så drabbas inte bara barnet utan även
föräldrar, syskon och andra anhöriga påverkas av situationen. Det är med andra ord så att ohälsa hos en familjemedlem på ett eller annat sätt påverkar övriga familjemedlemmar. Det här innebär att barnsjukvården har ett ansvar som
är mer omfattande än att bara vårda barnet. Det är lika
viktigt för barnsjuksköterskan att stödja föräldrar, syskon
och anhöriga. Omvårdnadens arbetsformer och inriktning
behöver förändras. En förändring kan ske genom att utveckla hälsostödjande samtal. Dessa samtal fokuserar på att
ge familjemedlemmarna en ny roll och mening när det har
uppstått en förändrad livssituation. Ett hälsostödjande samtal kan vara kostnadsbesparande på individnivå och även för
sjukvården. Familjer som har prövat hälsostödjande samtal
har gett positiv respons på dessa samtal och efterfrågar den
här vårdformen i sjukvården.
Annica Örtenstrand, barnsjuksköterska och Med Dr, presenterade ett projekt som fokuserar på familjecentrerad vård
på en neonatalavdelning. Familjecentrerad vård innebar i det
här fallet att föräldrarna fick möjlighet att bo på sjukhuset
tillsammans med sitt nyfödda barn i hemliknande miljö. Föräldrarna som blev delaktiga i vården kunde stödja sitt barn
redan från början. I projektet ingick 366 barn som var födda
före graviditetsvecka 37. Barn och föräldrar fördelades
slumpmässigt i en av två studiegrupper. I den ena studiegruppen fick familjen en familjevård och i den andra
studiegruppen erbjöds den vård som
var standard på neonatalavdelningen.
Vid en jämförelse mellan dessa olika
vårdformer visade det sig att de barn
som vårdats inom familjevården kunde
åka hem fem dygn tidigare än de som
fick standardvård. Det var också färre
mammor som behövde amningshjälp
när de ingick i gruppen som fick familjevård. Annica Örtenstrand och hennes kollegor följde också upp hur föräldrarna uppfattade sin egen psykiska
hälsa. Mammorna upplevde mindre
oro med familjevård medan papporna
uppgav att de mådde sämre i jämförelse med standardvård.
implementeringsforskning
Lars Wallin, barnsjuksköterska och
Med Dr, presenterade de svårigheter och möjligheter som
kan finnas vid implementering av ny kunskap i sjukvården. Nyutbildade sjuksköterskor kan ibland ses som
budbärare av ny kunskap. Det är dock endast hälften av
dem som använder sig av forskning och ny kunskap efter
utbildning. Det finns flera orsaker till det här problemet.
Det går bland annat att identifiera fem barriärer eller
återkommande hinder för sjuksköterskor. Dessa barriärer
är otillräckligt med tid för att implementera nya idéer, att
statistik är oförståeligt, sjuksköterskor saknar auktoritet
för att ändra rutiner, de har inte tid för att läsa på och till
slut att miljön inte passar för implementering.
En metod för att motverka dessa barriärer är att utvärdera om facilitering resulterar i bättre vård för barn och
deras anhöriga. Det finns skäl att tro att facilitering kan
vara ett sätt att öka sjuksköterskornas kunskap och att
öka användandet av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden. En metod för det här kan vara att sjuksköterskorna
får påminnelser om vad de ska göra genom att journalsystemet ger sjuksköterskorna påminnelser om olika
åtgärder genom exv. pratbubblor. På en akutmottagning
kan till exempel dokumentation av fallskador leda till att
Evalotte Mörelius och
Catarina Barth
barnbladet #3/2011
23
journalsystemet påminner sjuksköterskan om
att även reflektera över risk för barnmisshandel.
barnets mat – den vuxnes hälsa
Under ovan rubrik ägnades en temaförmiddag
som inte bara kom att handla om den tidiga
kostens betydelse för barns och ungdommars
hälsa, utan även om den effekt den perinatala
nutritionen kan komma att ha långt fram i
livet.
Insikterna om den tidiga kostens betydelse
är inte i sig särskilt ny. Ett klassiskt exempel
är PKU, där en genetisk defekt nödvändiggör
en tidig introduktion av särskild kost för att
garantera god mental utveckling hos barnet.
Men ett forskningsområde som på senare
tid har gjort stora framsteg handlar om hur
näringsämnen kan påverka friska individer på
genetisk nivå. Olika näringsämnen kan fungera som metylerande transMark Levengood
kriptionsfaktorer och alltså ”slå av och på”
gener; en epigenetisk reglering som leder till
permanenta konsekvenser hos individen.
Ett talande exempel på detta är amning.
Bröstmjölk (framför modersmjölksersättning)
tycks inte bara ha effekt på tillväxt, kognition
och infektionskänslighet utan förebygger också en rad sjukdomar eller mindre gynnsamma
tillstånd som celiaki, typ I- och II-diabetes,
högt blodtryck, högt kolesterol, och inte minst
obesitas.
Om det sistnämnda diskuterade professor
Bert Koletzko, Universitetet i München, i sitt
föredrag Long-Term Consequences of Early
Nutrition.
Koletzko presenterar tanken om olika tidsfickor under en individs allra tidigaste utveckling, korta perioder under vilka vår framtida
hälsa och prestationsförmåga fixeras. Flera
studier visar att det finns ett starkt samband
mellan ett barns födelsevikt och moderns vikt/
metabola tillstånd under graviditet. Det finns
också en koppling mellan barnets födelsevikt
och senare utveckling av obesitas.
24
barnbladet #3/2011
Studier på syskon visar att barn som föds
om modern har nedsatt blodsockertolerans,
har också ökad risk att utveckla obesitas. (Om
modern röker ökar också risken med en faktor
om 1,5-2. Detta trots att barnet har en låg
födelsevikt). De resultat som kanske är mest
iögonfallande är att moderns hälsa strax innan
graviditet tycks var av stor betydelse för hur
barnet kommer att utvecklas.
Postnatalt har Koletzko inom ramen för EUs
barnfetmaprojekt, CHOP, där tusen barn följdes under två år, jämfört barn som ammats
med barn som antingen fått modersmjölksersättning med hög proteinhalt eller ersättning
som är mer likvärdig bröstmjölk. De barn som
fått den högproteinberikade bröstmjölksersättningen vägde betydligt mer än barnen i de
två andra grupperna. Skillnaderna visade sig
vid 6 månaders ålder, och bibehölls även efter
att interventionen upphörde vid 12 månader.
Forskarna har beräknat att barn som fått modersmjölksersättning med låg proteinhalt eller
har ammats, har en reducerad risk om 13%
att utveckla obesitas.
Sammantaget bekräftar resultaten antagandena om amningens förebyggande effekt vad
gäller fetma.
complementary feeding.
when, what and how?
Professor Kim Fleischer Michaelsen, Institut
for Human Ernæring/Børneernæring Og International Ernæring vid Köpenhamns universitet
har suttit med i ESPGHAN’s Committe on Nutrition och formulerat de rekommendationer
rörande tilläggskost som organisationen idag
ger: Tilläggskost bör inte introduceras före
vecka 17 och alla barn borde ha börjat med
det vid vecka 26. Om möjligt rekommenderas full amning i 6 månader, vilket ligger i linje
med WHO:s rekommendationer.
EFSA, den europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet, har nyligen publicerat en
omfattande utredning om lämplig ålder för att
införa tilläggskost och drog slutsatsen att införandet mellan 4 och 6 månader är att betrakta
som en säker tidpunkt. (En studie har visat att
om man väntar med introduktionen till den
Margareta Blennow
Svenska Barnläkare föreningen (t.v)
sjätte månaden minskar risken för övervikt
som vuxen.)
När det gäller introduktion av gluten föreslår
ESPGHAN att man bör undvika detta före 4
månaders ålder men inte senare än 7 månader, och då i samband med amning eftersom
detta reducerar risken för inte bara celiaki,
utan även diabetes och veteallergi. Komjölk
bedöms vara en dålig källa för järn och bör
inte utgöra det huvudsakliga vätskeintaget
före 12 månaders ålder, dock kan små kvantiteter ges vid intag av tilläggskost. ESPGHAN
menar dock att det inte finns något skäl att
skjuta upp introduktionen av potentiellt allergen kost som ägg och fisk.
Michaelsen pekar på en intressant förskjutning som skett när det gäller rekommendationer rörande introduktion av olika livsmedel:
Tidigare har utgångspunkten varit att stävja
malnutrition. Istället ligger fokus idag på att
erhålla ett balanserat protein- och energiin-
Peter Stenberg, Semper
tag, och att förebygga riskerna för kroniska
sjukdomar. Man bör observera att de flesta
rekommendationer som idag ges, inte är evidensbaserade.
fish oil – for whom,
what dose and for what reason?
Maria Makrides, professor vid Child Nutrition Research Centre, Women’s and Children’s
Health Research Institute, Children, Youth and
Women’s Health Service i Adelaide, kom i sitt
sitt föredrag att behandla tillförsel och tillgodogörandet av n-3 LCPUFA (långkedjande
fleromättade fettsyror) under den perintala
perioden.
Under graviditeten sker en ackumulering
och överföring till fostret av n-3 LCPUFA i
synnerhet av DHA. Trots att kvinnor, särskilt i
västvärlden inte äter så mycket fisk, är ändå
upptaget hos fostret ganska högt. Det mesta
av denna överföring sker i slutet av graviditeten, varför barn som är för tidigt födda och
har minimala fettdepåer, också har brist på
n-3 LCPUFA.
Maria Makrides redogör för två nya studier
som handlar om betydelsen av n-3 LCPUFAsupplement under graviditet: DINO och DOMInO. I den senare visade det sig att supplementering ökade genomsnittlig födelsevikt
och längd, vilken sannolikt är ett resultat av
en förlängd graviditet. Suppelmentering gav
nämligen en signifikant minskad risk för en
prematur förlossning. Ett resultat som också
stämmer överens med en omfattande nyligen
genomförd systematisk Cochrane-review.
Slutsatsen var dock att av 100 kvinnor med
normala graviditeter som fick fiskolja förebyggdes 1 prematur förlossning, men istället
utfördes 4 kejsarsnitt till följd av överskridna
graviditeter. Ett resultat att beakta när man
skall formulera allmänna rekommendationer.
Barnläkare Christina West, Klinisk vetenskap, enheten för Pediatrik vid Umeå universitet, försökte svara på frågan Probiotics – fact
or fiction? Evidensen för probiotikans betydelse för vår hälsa är ännu mycket knapphändigt och det är svårt att uttala sig säkert om
probiotikans förtjänster. Man vet att intag av
probiotika som L rhamnosus GG, L Acidophilus LA-5 och B Lactis Bb-12, vid graviditet reducerar risken för eksem hos barn vid två års
ålder. Det finns också skäl att anta att probiotika kan ha en förebyggande effekt vad gäller
att hämma utvecklingen av olika allergier. I
övrigt är evidensläget mycket svagt.
West betonar dock att dagens bristande
evidens inte innebär att man inte i framtiden
kommer att fastställa betydande hälsofördelar med probiotika.
vaccin mot rotavirus.
ska vi vaccinera eller inte?
Under torsdag förmiddag hölls ett
seminarium om vaccinations-nyheter.
Malin Rydh-Rinder överläkare vid
Sachsska barnsjukhuset i Stockholm höll
ett föredrag om rotavirus. Hon belyste
hur rotaviruset drabbar samhället under
främst vinterhalvåret och talade även om
den belastning som detta innebär för
”It must be stressed that the current lack of
evidence of efficacy does not mean that
future clinical research will not establish
significant health benefits for probiotics”
slutenvården.
Många barn drabbas av gasteroenteriter
med frekventa diarréer och kräkningar som
följd. Mellan 40-60% av dessa är orsakade
av rotavirus. De flesta barn som drabbas av
rotavirus gasteroenteriter är mellan sex – 24
månader Om gasteroenteriten är orsakad av
rotavirus kan avgöras genom ett enkelt avföringsprov.
Rotavirus är ett stort problem runt om i världen, ungefär en halv miljon barn per år dör
ute i världen till följd av rotavirusorsakade gasteroenteriter, av dessa drabbar de flesta dödsfall (85%) barn i utvecklingsländerna (Parashar UD, et al. Rotavirus and severe childhood
diarrhea. Emerg Inf Dis 2006;12).
På grund av den höga frekvensen av dödsfall
till följd av rotavirusgastroenteriter ute i världen har rotavirusvaccinationer varit högt prioriterade av WHO. USA införde ett rotavirusvaccin (Rotashild) i barnvaccinationsprogrammet 1998. Dock drogs detta in efter ett år då
vaccinet associerades med tarminvaginationer.
Huruvida tarminvaginationerna hade
något
Gulli Fanspe
ts,
Nutricia (mitt
en)
egentligt samband med vaccinet blev aldrig
helt klarlagt.
Eftersom behovet av ett vaccin varit högt
prioriterat på grund av det stora antalet dödsfall som rotaviruset orsakar, antog två vaccinationstillverka utmaningen att framställa nya
vaccin. Kliniska studier genomfördes med ett
stort antal barn (>60 000) för att säkerställa
risken för tarminvaginationen som Rotashild
befarades orsaka. En utvärdering av dessa studier utmynnade i två nya vaccin som godkänts
i Europa, Rotarix och RotaTeq.
Under barnveckan hölls en paneldiskussion
där en av frågorna var om vi i Sverige skulle
vaccinera mot rotavirus eller inte. Diskussionen
kretsade mycket kring den ekonomiska besparing som vaccinationerna skulle föra med sig
men även den stora belastningen på landets
barnkliniker som gasteroenteriter medför
under vissa perioder av året. Många sjukhus
runt om i Sverige har stora problem under vinterhalvåret då det är högsäsong för rotavirus.
Barnen som drabbas av Rotavirusgasteroenteriter och blir riktig dåliga är oftast under två år
och många av dessa måsta läggas in på barnkliniken för övervakning och uppvätskning.
De barn som läggs in på sjukhus ska isoleras
för att inte föra smittan vidare till andra patienter. Då tillgången på isolering salar är ett
stort bekymmer på många barnkliniker skapar
detta ett problem och avdelningarna tvingas
att hitta egna ”lösningar” på platsbristen som
inte är bra ur något perspektiv. Tummar man
på hygienföreskrifterna är risken för ökad
smittspridning inne på avdelningen stor. Alla
i publiken och panelen var rörande ense om
att vaccination med rotavirus skulle innebära
minskat lidande för en stor patientgrupp och
även en stor samhällsbesparing.
Under 2007-2009 har en stor studie genomförts i Sverige, EPI-Rotastudien. Studien
presenterar färska resultat på hur rotavirus
drabbar stora delar av Sverige under vinterhalvåret. Malin Rydh-Rinder överläkare, medicine
doktor, Sachsska barnsjukhuset i Stockholm
presenterade utdrag ur Epi-Rota studien. Då
denna i dagsläget är under publicering kan vi
inte återge något resultat ur den i detta nummer. Vi återkommer dock med mer information då publiceringen av studien är gjord.
barnbladet #3/2011
25
ästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten
26
På självkänsla och
kärlek kommer barn långt
Mats Agurén
Generalsekreterare
för
World Childhood
Foundation
www.childhood.org
barnbladet #3/2011
S
asha är 23 år gammal, men han har livserfa-
renhet som vida överstiger hans ålder. Som åttaåring blev Sasha ett av de hundratals barn
som bor på gatorna i Ukrainska kuststaden Odessa.
Troligen hamnade han där av samma anledning som
de flesta andra gatubarn i Ukraina; inte för att han
var föräldralös utan för att situationen hemma blivit
ohållbar på grund av våld, övergrepp, alkoholiserade
föräldrar eller andra missförhållanden. Gatan kändes
helt enkelt som ett bättre alternativ än att stanna kvar
hemma. Som 12-åring började Sasha använda droger
och allt eftersom åren gick hamnade han längre och
längre från det liv som ett barn borde ha, som alla
barn har rätt till. Då och då träffade han socialarbetare från organisationen The Way Home, som berättade
för honom att han kunde få hjälp att ta sig ifrån gatan.
Sasha var rädd och vågade inte lita på dem, men de
gav inte upp och en dag sade Sasha ”ja”– han ville uppleva hur vanliga barn lever och han ville börja i skolan.
Då var Sasha 18 år och han hade mycket att ta igen,
han hade ju aldrig gått i skolan. Hos The Way Home
fick Sasha börja skolan och han blev väldigt intresserad av datorer. Efter en tid fick han hjälp att skaffa en
egen lägenhet och idag bor Sasha tillsammans med
sin flickvän och deras gemensamma dotter som blivit
ett år gammal. Han arbetar hos en dataoperatör och
enda spåret från tiden på gatan är käppen han tvingas gå med på grund av skadorna han fått av drogerna.
Sasha är ett av de barn som World Childhood Foundation har kunnat hjälpa till ett bättre liv. Genom att
stödja The Way Home och en lång rad andra lokala
organisationer runt om i världen arbetar vi för att alla
barn ska få den barndom de har rätt till. Vår vision
är att alla barn har rätt till sin barndom, till trygghet,
glädje, lekfullhet och nyfikenhet på livet. Tyvärr är
det långt ifrån verkligheten för många barn, inte bara
i Ukraina utan också här i Sverige. De flesta barn i
Sverige lever ett väldigt bra liv och det görs fantastiska
insatser inom det svenska välfärdssystemet för att se
till att alla barn ska få en bra uppväxt. Ändå finns det
barn och ungdomar som faller mellan stolarna och
som inte får den hjälp de behöver. Det märker vi på
Childhood i vårt arbete, och jag är säker på att det
är något ni som barnsjuksköterskor känner till alltför
väl.
Som en fristående stiftelse verkar Childhood helt
oberoende utan statlig finansiering. Vi arbetar problemorienterat snarare än fattigdomsorienterat just
därför att det överallt finns barn som inte mår bra och
som inte får sina rättigheter tillgodosedda. En viktig
princip för oss är att fokusera på situationer där barn
faller mellan stolarna – inte att gå in med stöd där
myndigheterna har ansvaret. Idag stödjer vi runt 90
sociala projekt i 16 länder, som riktar sig till gatubarn,
unga mammor, barn på institution och barn som utsatts för sexuellt utnyttjande. Förebyggande insatser
är kärnan i Childhoods arbete; vi vill på ett så tidigt
stadium som möjligt stödja familjer som lever i utsatta situationer för att minska risken att barn utsätts
för våld, övergrepp, att de får barn alltför unga eller
att föräldrarna lämnar bort sina barn. Kopplingen
till barnhälsovården är ofta starkt närvarande och i
flera av de projekt vi stöttat sedan Drottning Silvia
grundade Childhood har barnsjuksköterskor haft
nyckelroller. Till exempel i det pilotprojekt som startade i Warszawa för några år sedan med målet att få
vårdcentraler, socialtjänstkontor, sjukhus och myndigeter att samarbeta för att tidigt identifiera familjer
där barn riskerar att fara illa. Och sedan snabbt sätta
in stöd från olika håll för att stärka föräldrarna.
Situationen i Sverige ser annorlunda ut än i länder som Ukraina, men vi på Childhood ser också
likheter. Hemlösa barn är en grupp som syns och
hörs väldigt lite i vårt land, men de finns. Precis som
gatubarnen i Ukraina finns det svenska ungdomar
som blivit utkastade av sina föräldrar eller som väljer
att inte komma hem för att situationen blivit ohållbar. Hellre än att misshandlas fysiskt eller psykiskt,
hellre än att utsättas för övergrepp eller ta hand om
en drogpåverkad förälder väljer de här ungdomarna
hemlösheten. De sover hos kompisar, på nattbussen
eller driver runt på stan. Vad som helst är bättre än att
gå hem. På pappret har de ett hem, men i praktiken är
de hemlösa. För att lyfta medvetenheten kring hemlösa unga i Sverige har Childhood under ett antal år
bidragit med stöd till Stockholms och Skånes stadsmissioner som arbetat fram en modell för hur man
kan nå ut och hjälpa dem. Ofta har ungdomarna en
lång historia av myndighetskontakter bakom sig och
förtroendet för vuxna har skadats hårt på vägen. De
behöver någon som står på deras sida, som inte är en
myndighetsperson utan som kan följa med och tolka,
förklara och stödja. Så att de ska orka fortsätta be om
den hjälp de behöver för att kunna ta sig vidare i livet.
Oavsett om det handlar om att hjälpa gatubarn
bort från gatan, att stödja tonårsmammor i sitt föräldraskap eller att stötta barn till missbrukande föräldrar
så är självkänsla alltid en nyckel. Barn och ungdomar
som får känna sig älskade, som får höra att de är värdefulla och att de har rätt att må bra klarar sig mycket
bättre i livet. Det allra bästa är att sätta in tidigt stöd
till barn som behöver det, men även barn med svåra,
traumatiska erfarenheter kan återhämta sig om de får
rätt hjälp. I det arbetet måste vi vuxna hjälpas åt. Och
kom ihåg, mycket kärlek är inte farligt!
Mats Agurén
Generalsekreterare för
World Childhood Foundation
barnbladet #3/2011
27
Noterat
Ny infusionsmetod förbättrar diagnostiken av hydrocefalus
E
n ny infusionsmetod möjliggör individuell och betydligt
reducerad undersökningstid
med bibehållen noggrannhet.
Detta får betydelse både för den
kliniska diagnosen av hydrocefalus och för patientkomforten vid
undersökningen, skriver Kennet
Andersson i den avhandling han
försvarar vid Umeå universitet 6
maj.
Patienter som man misstänker
har drabbats av en sjukdom kal�lad idiopatisk normaltryckshydrocefalus (INPH) behandlas med
en shuntoperation. Det gör att
symptom som finns hos de ofta
äldre patienterna, som demens
och gång- och balanssvårigheter förbättras. Som en del av den
medicinska utredningen genom-
förs ett infusionstest. Det används
för att stödja
diagnosen av
INPH, för att välja
ut de patienter
som är hjälpta av
en shuntoperation och för att
avgöra om en
inopererad shunt
fungerar. Studier
visar att endast
var femte patient med denna
diagnos får shuntbehandling.
Förbättrade infusionstester skulle
därför vara till stor nytta för dessa
patienter.
I avhandlingen jämförs tre
vanligt förekommande infusionsmetoder. Tidigare publice-
rade resultat
bekräftas och
vikten av en
standardisering
av infusionstest betonas.
En matematisk
modell som
används för att
beskriva det
cerebrospinala
vätskesystemet
(ryggmärgsvätskesystemet) vidareutvecklas
också i avhandlingen, och ett nytt
sätt att genomföra infusionen
och nya analysmetoder presenteras och undersöks.
Den nya infusionsmetoden, kal�lad Oscillating Pressure Infusion,
jämförs med nuvarande metod
i den hittills största repeterade
studien med infusionstest. Fyrtiosju patienter med hydrocefalus har undersökts. Resultaten
visar att den nya metoden, med
sitt nya infusionsprotokoll och
analysmetod, ger resultat som är
fullt jämförbara med nuvarande
metod. Den nya metoden har fördelar som samtidig bestämning
av två viktiga parametrar med
osäkerhetsmått, vilket möjliggör
individuell och förkortad undersökningstid.
Kennet Anderssons forskning
är en del av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Medicinsk
teknik och Klinisk neurovetenskap
vid Norrlands universitetssjukhus.
Källa. Norrlands universitetssjukhus
Situationen i skolklassen påverkar hälsan som vuxen
E
lever som har färre vänner och
lägre status bland sina klasskamrater har sämre hälsa som
vuxna. En ny doktorsavhandling
visar dessutom att gå i en skolklass med en ojämlik statusfördelning är kopplat till sämre hälsa
i vuxenlivet. Oavsett om eleven
själv har låg eller hög status.
– Tidigare forskning visar på att
situationen i skolklassen är viktig
för hälsan bland barn och ungdomar, men få studier har undersökt
ifall det finns långsiktiga hälsokonsekvenser. Resultaten från studierna i avhandlingen tyder på att
så är fallet, säger Ylva Almquist
doktorand vid Stockholms universitet. Hon presenterar de nya
resultaten i sin avhandling som
lagts fram vid Centre for Health
Equity Studies (CHESS), ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Avhandlingen undersöker vilken
betydelse situationen i skolklassen kan ha för elevers hälsa senare i livet. Skolklassen utgör ett
intressant socialt sammanhang i
och med att elever inte väljer sina
klasskamrater. Ändå tillbringar
28
barnbladet #3/2011
eleverna i en klass mycket tid tillsammans under många år. Över
tid växer ett nätverk av vänskapsrelationer fram.
– Min forskning visar att de
elever som har färre vänner i sin
skolklass rapporterar sämre hälsa
som vuxna. De som har lägre
status bland sina klasskamrater
har högre risk att senare bli inlagda på sjukhus för till exempel
psykiska problem, alkohol- och
drogmissbruk, hjärtsjukdomar
och diabetes. Bland de elever som
är särskilt utanför i skolklassen är
det inte bara vanligare att hamna
på sjukhus som vuxna, de har
också betydligt fler sjukhusvistelser. Slutligen verkar den övergripande situationen i skolklassen
påverka alla elever: elever i klasser med en ojämlik fördelning av
status rapporterar överlag sämre
hälsa i vuxen ålder, oberoende
av deras egen status, säger Ylva
Almqvist.
Avhandlingen bygger på två datamaterial av individer födda på
1950-talet i Stockholm respektive
Aberdeen (Skottland). Information kring kamratrelationer i
skolklassen samlades in under
1960-talet och man har kunnat följa upp individernas hälsa i
vuxen ålder.
– Utbildningssystemet har
förändrats sen de elever som
undersökts i den här avhandling
gick i skolan, men det finns ingen
anledning att tro att situationen
i skolklassen skulle ha blivit mindre viktig. Tvärtom lyfts kamratrelationer ofta fram av elever
själva som en central aspekt av
skolgången. Skolan handlar om
mycket mer än betyg och jag
hoppas att min avhandling lyfter
fram vikten av att även fokusera
på det sociala samspelet mellan
eleverna, säger Ylva Almquist.
Avhandlingens namn: “A class of
origin: The school class as a social
context and health disparities in a
life-course perspective” .
Källa: Stockholms universitet
I
västvärlden är havandeskapsförgiftning den vanligaste orsaken
till graviditetsrelaterad dödlighet för både mor och barn. I sin
avhandling visar Hella Hultin
att risken för att drabbas av
havandeskapsförgiftning var mer
än tiofaldigad hos kvinnor som
tidigare opererats för bisköldkörtelsjukdom.
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) drabbar 3-5 procent
av alla gravida och innebär också
en risk för fostret. Definitionen
av pre-eklampsi är utveckling
av högt blodtryck och äggvita i
urinen under graviditeten. Trots
decennier av forskning har någon
vida med pre-eklampsi.
- Resultaten från dessa studier
stärker misstanken om ett samband mellan en störd kalkomsättning och utveckling av preeklampsi, säger Hella Hultin.
I en studie analyserades, med
hjälp av register, sambandet
mellan antalet genomgångna
graviditeter och senare utveckling av bisköldkörtelöverfunktion
(primär hyperparathyreoidism,
pHPT), ett tillstånd som leder till
för höga kalknivåer i blodet. PHPT
leder i sin tur till ökad risk för
till exempel hjärt-kärlsjukdomar,
njursten och benskörhet. Kvinnor
som opererats på grund av pHPT
www.obsonator.com
Störd kalkomsättning – risk
för havandeskapsförgiftning
TONÅRSNAPPEN
Att suga på en vanlig, konventionell tröstnapp kan förändra munhålans form och
detta kan i sin tur påverka barnets bett, som då i sin tur måste korrigeras med tandställning i den känsliga tonårsåldern.
enskild orsak till pre-eklampsi inte
kunnat fastställas. Inget effektivt
läkemedel finns att erbjuda och
fortfarande är förlossning det
enda botemedlet.
Övervikt är en oberoende riskfaktor för pre-eklampsi. Både
övervikt och pre-eklampsi, var
för sig eller tillsammans, medför
ökad sjuklighet och dödlighet för
de drabbade. Pre-eklampsi är en
sjukdom som drabbar alla organsystem i kroppen, och som oftast
försämras under graviditetens
förlopp. Den kan vara allt från
mycket mild till livshotande.
Det är känt att rubbningar i
kalkbalansen, inklusive låg vitamin D-nivå hos modern, utgör
del av sjukdomsbilden. Flera stora
studier har genomförts där man
givit kalciumtabletter till gravida i
förebyggande syfte, men resultaten har varit motsägelsefulla.
Trots det kan man fastslå att
kalciumtillskott kan skydda mot
pre-eklampsi, om modern före
graviditeten haft låg kalciumnivå.
I avhandlingen har Hella Hultin
studerat den förändrade kalkbalansen hos överviktiga och gra-
jämfördes med data från Svenska
födelseregistret där alla förlossningar i Sverige registrerats sedan
1943. Det visade sig att risken för
pHPT ökade ju fler barn man fött,
och att vid fler än tre graviditeter
fanns en tydligt ökad risk att senare i livet utveckla pHPT.
I en annan studie analyserades
sambandet mellan pHPT och senare utveckling av pre-eklampsi.
Registerdata från samtliga förlossningar i Sverige mellan 1973
och 1997 studerades. Av de
kvinnor som opererats på grund
av pHPT utvecklade 13 procent
pre-eklampsi, jämfört med bara
2 procent i normalgruppen. När
man tog hänsyn till kvinnans ålder, antal barn samt barnets kön
visade sig risken för pre-eklampsi
vara mer än tiodubblad för kvinnor med tidigare pHPT. Detta
gällde om pHPT sjukdomen var
behandlad mer än fem år före
förlossningen. Om kvinnan behandlats för pHPT 2-5 år före
förlossningen var risken för preeklampsi nästan sjufaldigad.
Källa: Uppsala universitet
De nya napparna från Tommee Tippee är utvecklade av barntandläkaren Dr David
Tesini, som har behandlat små barns tänder i över 30 år.
Utformningen är fundamentalt annorlunda än den traditionella. Genom denna
ortodontiska konstruktion passar och stöder nappen naturligt gommen och tillåter
kommande tänder att få plats med sina rätta positioner.
Det har tagit 20 års forskning att utveckla Tommee Tippee’s nappar så att de verkligen har en skyddande ortodontisk funktion.
Tonåringen får alltså tacka mamma och pappa för valet av nappar.
Och det bästa är att barnen gillar suget redan från början. Låt ditt barn prova.
Napparna finns i tre storlekar som anpassar sig till barnets växande mun och i tre
modeller: Pure, Soft och Air.
”Jag kan intyga – inte enbart
som specialisttandläkare
– utan även som pappa och
morfar att dessa nya nappar
från Tommee Tippee kan
utgöra den stora skillnaden
för ett barns tandutveckling.”
Dr. David Tesini, DMD. MS. Boston, USA.
Tommee Tippee’s ortodontiska nappar
– Ger barnet tröst och formar tonåringens leende
Finns i barnfackhandeln · Info: www.careb-trading.com
Tema / solen
Nya rön
Solljusets betydelse
för syntesen av vitamin D
F
Magnus Forslin
Barnbladet
[email protected]
30
barnbladet #3/2011
orskarna har kunnat fastställa att desto ljusare hud man har, desto högre nivåer av Dvitamin i blodet. Förklaringen ligger i pigmenteringen som skyddar mot solen och därmed
har en hämmande effekt på D-vitaminsyntesen. Är
man mörk i hyn tar det alltså längre tid att bilda samma mängd D-vitamin i blodet under solbestrålning i
jämförelse med en ljushyllt person.
– Man kan nog anta att vår ljusa hud här i Norden
är evolutionens sätt att kompensera för våra mörka
breddgrader, berättar Hella Hultin forskare vid Uppsala Universitet och aktuell med sin doktorsavhandling – Calciumhomeostasis and Vitamin D in Obesity
and Preeclampsia. Faktum är att mellan oktober och
mars kan vi här i norr inte bilda något D-vitamin alls
– solstrålarnas vinkel under den här perioden gör att
en otillräcklig mängd UVB-strålning når oss.
Det D-vitamin som vi normalt har lagrat i vår
kropp räcker endast en eller två månader, och skulle
vi inte kompensera med D-vitaminrik mat som fisk
och mjölk skulle vi sannolikt utveckla vitaminbrist.
– Tyvärr har det blivit väldigt mycket fokus kring
riskerna med att exponera sig för solljus, menar Hella
Hultin vidare. Malignt melanom är givetvis en svår
sjukdom, men det behövs inte mer än ca 20 minuter
i dagsljus per dag för att möjliggöra den nödvändiga
syntesen. Det handlar alltså inte om att ligga och
pressa i solstolen. Lagom är bäst.
Kvinnor från högre socialgrupper har i allmänhet
lägre D-vitaminnivåer i blodet än andra kvinnor. Det
kan bero på att det finns en skillnad i hur man har
tagit till sig myndigheternas varningar.
Mörkhyade barn
Mot bakgrund av våra kunskaper om pigmentering
och D-vitaminsyntes, kan det vara värt att rekommendera våra invandrade svenskar med mörk hy
att tänka på sitt intag av D-vitamin. Hos mörkhyade krävs 5-10 gånger mer solljus för denna process.
Om invandrarens kultur och/eller religion förespråkar att kvinnor skall bära slöja och helst vara
inomhus förvärras givetvis situationen. En holländsk
studie visade att 90% av de barn som fötts av beslöjade
kvinnor hade D-vitaminbrist.
I en artikel i Läkartidningen 41/2010 redogör dr
Gunnel Bågenholm för en aktuell studie med svenska
och somaliska barn som visar att hälften av den senare gruppen hade för låga nivåer av vitamin D både
under höst och vår. Barn av svenskt ursprung hade på
hösten goda nivåer, men hos omkring 20% sjönk nivåerna under våren till suboptimala värden. Vitamin
D-berikade mjölkprodukter konsumerades av ett fåtal barn av somalisk härkomst och av tre fjärdedelar
av barn av svensk härkomst.
I sin sammanfattning skriver Bågenholm: ”Förskolebarn av somalisk härkomst är i riskzon för
D-vitaminbrist, vilket bör föranleda tydligare rekommendationer gällande vitamin D-profylax och
kostråd. Barn med mörk hud boende i nordiska länder behöver exceptionellt mycket solexponering för
signifikant syntes”.
De involverade forskarna menar att alla förskolebarn i Sverige behöver vitamin D-berikad kost, och
barn med mörk hy bör ges D-droppar även efter två
års ålder.
Tema / solen
Livsmedelverket rekommenderar idag10μg/dag
D-vitamin för barn under två år. För äldre barn är
motsvarande siffra 7,5. Man rekommenderar vidare
att barn under två år ges D-droppar.
I Finland, USA och Kanada har man under våren höjt rekommendationerna för barn, Livsmedelverket avvaktar de nya Nordiska Näringsrekommendationerna som skall presenteras i juni 2012. I
USA rekommenderas 15μg/dag för barn över 1 år,
dvs dubbellt så hög dos – trots att SLV har samma
beslutsunderlag. Orsaken sägs enligt den svenska
myndigheten vara att amerikanarna ”utgår från att
all vitamin D ska komma från maten och att bidraget
från solen är minimal.”
Myndighet på tvärs?
Man kan i sammanhanget uppmärksamma att Strålsäkerhetsmyndigheten i april gick ut med en varning
för solexponering och säger bl a att:
”Ett argument som ofta används för att ta solandet i försvar är behovet av D-vitamin… Men enligt
den nya rapporten från [vårt] vetenskapliga råd visar
olika studier olika resultat och D-vitaminets roll för
att förhindra olika sjukdomar är fortfarande oklar[!].
För den som lider av D-vitaminbrist är det viktigt att
tillföra vitaminet i rätt dos. Det går inte bedöma den
dosen med hjälp av UV-strålning.”
– Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden stänger av produktionen när behovet fyllts. På
vintern får vi vitaminet via kosten, säger Johan Gulliksson utredare på myndigheten.
Solexponering och autism
Den studie man refererade till i Läkartidningen utgjordes av barn som ingick i kontrollgrupper av en
större studie som handlar om vitamin D och autism.
Det tycks finnas ett samband mellan ökad förekomst
av autism och högre geografisk latitud. På senare år
har det uppmärksammats att diagnosen har ökat
i Sverige – man talar t o m om frekvensen i epidemiska termer. Just bland somaliska barn har utvecklingen varit mycket tydlig. Här ser man en markant
skillnad rörande autism hos barn i det gamla hemlandet och här i Sverige. Den minskade solexponeringen och vitamin D-syntesen, bedöms vara en huvudsaklig orsak.
Även om mycket forskning både pågår och återstår uppmanar läkare och forskare i olika media och
debattforum att det av myndigheterna påbjudna
undvikandet av solljus är att betrakta som en reell
hälsorisk.
Förekomsten av autism bland somaliska barn i Somalia är avsevärt mindre
än bland somaliska barn i Sverige
Gaslarm!
En del barn skriker mer än andra. Ofta beror det på att barnet
har för mycket gaser i magen. Nu finns det ett enkelt sätt att hjälpa
barnet. Pysventilen Windi befriar barnet från gaserna på ett enkelt,
skonsamt och ofarligt sätt. Windi är godkänd av
Läkemedelsverket.
Källor:
Haglund Olle, Vitamin D – ett supervitamin, Dietistaktuellt 3.11
Bågenholm, Gunnel. Alla förskolebarn i Sverige
behöver vitamin D-berikad kost. Läkartidningen nr
41/2010 volym 107
Bejerot Susanne, Humble Mats, DN-Debatt, Dagens
Nyheter, 2008-07-15
Den enkla hjälpen för småbarn med kolik
och andra gasrelaterade besvär.
Läs mer på www.windi.nu
barnbladet #3/2011
31
Tema / solen
Malignt melanom och risker i barndomen
M
alignt melanom ökar hastigt i den
Olle Larkö
Professor i dermatologi,
Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet
svenska befolkningen. Vi kan inte finna
någon annan orsak än ändrade solvanor.
Solexposition i barndomen spelar roll eftersom barn
uppväxta i soliga områden (t.ex. Australien) har en
ökad risk att få malignt melanom.
Andra faktorer som spelar roll är hudtyper där
rödlätta personer löper störst risk. Det har också
visat sig att intermittent exponering, d.v.s. få men
relativa överexponeringar ökar risken att få malignt
melanom.
Malignt melanom hos barn är utomordentligt
sällsynt, d.v.s. under 15 års ålder. Anledningen till att skydda barn mot solen är
att barn som solat mycket löper större
risk att få malignt melanom senare i livet.
Finns det inga positiva effekter av solen?
På senare tid har man diskuterat den Dvitaminproduktion som uppstår av s.k.
UVB-strålning. Det är denna typ av strålning som gör att man blir röd och små
mängder UVB-strålning har visat sig
kunna öka produktionen av D-vitamin.
Många personer lider av D-vitaminbrist
under vinterhalvåret i Sverige. Den ”dos” UVB som
ger D-vitaminproduktion är dock rätt låg och i praktiken räcker det att vara ute cirka 20-30 minuter/dag.
Barn kan få vara ute och leka i solen men undvika
överdriven solexponering i lättklätt tillstånd. I solen
finns både UVB-strålning (ger rodnad i huden) och
UVA-strålning (ger i huvudsak brunpigmentering i
solen). UVA ger sällan någon rodnad. När det gäller att förebygga malignt melanom är det sannolikt
viktigt att undvika överdriven exponering för båda
typerna av UV-strålning.
Hur skall man då skydda sig?
Bästa solskyddsmedlet är utan tvekan kläder. Skydds-
32
barnbladet #3/2011
förmågan brukar anges med den s.k. solskyddsfaktorn, som är ett mått på hur mycket längre man kan
vara i solen utan att bli röd. Jeans har t.ex. solskyddsfaktor 1500, medan de flesta klädesplagg ligger på
mellan 30 och 50. Kläder bör användas på de områden man kan använda sådana utan att det ser konstigt ut. En hatt eller keps skyddar också bra i ansiktet.
När det gäller solskyddsmedel är situationen ganska komplicerad. De flesta solskyddsmedel skyddar
bättre mot den typ av strålning som ger rodnad (UVB
än UVA-strålning). Detta gör att man kan riskera att
inte få någon ”varning”, att man får för mycket sol på
sig. Vidare har man sett att vissa solskyddsmedel kan absorberas genom huden och
utsöndras i förändrad form med urinen. Vi
har dock inga hållpunkter för att detta är
farligt.
”Fysikaliska solskyddsmedel” som används är titandioxid och zinkoxid. Särskilt
när det gäller zinkoxid har man sett att
tillverkarna på senare tid minskat partikelstorleken, vilket gör att man inte är helt
säker på att det inte kan tränga igenom huden. Detta gör att man för närvarande inte
rekommenderar zinkoxid i solskyddsmedel.
Är då solskyddsmedel av ondo?
Absolut inte. Det beror på vilken situation man befinner sig. Solskyddsmedel skall inte användas för att
kunna stanna längre i solen men om man vet att man
kommer att utsättas för en kraftig UV-dos vid t.ex.
segling eller annan utomhusvistelse är det klokt att
skydda de delar man kan med kläder och att använda
solskyddsmedel i övrigt.
Behövs det särskilda solskyddskläder till barn?
Särskilda solskyddskläder är onödigt. Det viktiga är
hur de täcker.
Tema / pedodonti
Solskyddskläder för barn
B
åde Råd & Rön (2008) och Test-fakta
(2009) har testat solskyddskläder för barn.
Båda testerna är lätt åtkomliga på Internet
genom en sökning på Google. Testfakta redogör
inte för hur deras test gått till vilket däremot Råd
& Rön gör. Solskyddsfaktorn ligger på 50+ och enligt testerna håller kläderna vad de lovar. Kläderna är oftast utvecklade i Australien eller Sydafrika
där man har stor erfarenhet av solskador. Den solskyddande faktorn utgörs av speciella fibrer i tyget
som absorberar UV-strålning. Solskyddskläderna
kan vara ett alternativ till solskyddskrämer, men
eftersom kläderna ofta har korta ärmar och ben så
behövs solskyddskräm ändå som ett komplement
för att ge ett helkroppsskydd.
Solskyddskläder minskar dock användningen
av solskyddskrämer. Huden är kroppens största
organ och den kan absorbera olika ämnen. Det
finns studier som visat att efter 24 timmar kan det
finns spår av ämnen från solskyddskrämen i barnets urin. I Råd & Röns artikel säger Inger Rosdahl, professor vid hudkliniken i Linköping, att
solskyddskläder kan vara ett bra komplement till
solskyddskrämer eftersom vi inte vet vilka invärtes
effekter ämnena i solskyddskrämen kan ge upphov
till. Naturskyddsföreningen är kritisk till vissa ämnen i solskyddskrämerna eftersom de, även om de
inte skadar människor, kan vara skadliga för miljön genom att de sprids via vattnet. Zinkoxid och
siloxaner är exempel på miljöskadliga ämnen som
bl a är svårnedbrytbara och kan lagras i levande
organismer.
Berit Finnström
Barnbladet
Solsting
S
om barn blev jag ibland varnad för att vara för
länge i solen eftersom man kunde få solsting
av för mycket sol och värme. Solsting innebär
överhettning av kroppen. Numera pratar vi inte så
ofta om solsting, även om det kanske är mer befogat nu än tidigare eftersom vi ofta reser till länder
med höga temperaturer och mycket sol. Ordet solsting har också ibland ersatts av termen värmeslag
som kanske är ett tydligare och mer rättvisande begrepp eftersom det visar på det som är problemet, det
vill säga att temperaturregleringen sviktar helt eller
delvis. Solsting kan vara missvisande eftersom man
kan få symtomen utan att vara utsatt för sol.
Barn har större risk att råka ut för solsting än
vuxna eftersom barns förmåga att reglera kroppstemperaturen är sämre. Om kroppstemperaturen
ökar på grund av yttre faktorer utan att den egna termostaten i hypotalamus hinner med kan barnet få
symtom på solsting. Barn som har bränt sig i solen,
speciellt i varmt och fuktigt klimat som exempelvis
i tropikerna, och barn med vätske- och saltbrist i
kombination med värme och fukt ligger i riskzonen. Unga gängliga flickor anses ha större risk att drabbas.
Stark fysisk ansträngning, till exempel i samband
med sportutövning, leder till högre kroppstemperatur och ökar risken.
Symtomen är yrsel och/eller huvudvärk. Allvarliga tecken som skall leda till sjukvårdskontakt är
om barnet har hög kroppstemperatur och inte svettas utan i stället har varm, röd och torr hud. Barnen
kan bli förvirrade, slöa och svimma och få kramper.
En del barn kräks och får diarré. Tillståndet kan vara
lätt att förväxla med turistdiarré. Allmäntillståndet
är som alltid viktigt att övervaka. Ett barn som har
hög feber, inte vaknar till vid lätt stimulering eller har
andra kvarstående allmänsymtom skall läkarundersökas. Om barnet har mycket blåsor eller sårbildning
i huden kan man behöva ta kontakt med
sjukvården.
Om barnet har fått solsting ska det snabbt flyttas
till en kylig omgivning
(bäst är luftkonditionerade rum med
mellan 15 grader
och 18 grader C).
Barnet skall kläs
av, baddas med
våta handdukar
och ha något kallt
på pannan, gärna
i kombination med
en elektrisk fläkt eller
liknande som kyler lite
extra. Man kan tvätta av
barnet med vatten som håller en temperatur på 15-18 grader
C. Kallare vatten gör att blodkärlen drar
ihop sig vilket motverkar den avkylande effekten.
Barnet ska vila och dricka mycket, gärna vätskeersättning. De flesta återhämtar sig ganska fort men
det kan ta någon dag eller natt innan barnet mår som
vanligt igen. Solsting undviks följaktligen genom att
ge barnet mycket vätska och möjlighet till svalka.
barnbladet #3/2011
33
Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare
Aktuell avhandling
Om barnmisshandel
Child abuse clinical investigation management and nursing approach
Barnmisshandel har på senare år tilldragit sig stort intresse
i Sverige och forskningen inom området har ökat. I min avhandling berörs alla former av misshandel, från försummelse
till fysisk misshandel och sexuella övergrepp på barn 0-18 år.
De studier som ingår i avhandlingen har gjorts på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, med 44 000 besök årligen på sin akutmottagning. I avhandlingen belyses ämnet barnmisshandel utifrån
sjukvårdens perspektiv, dels mötet med de misshandlade bar-
34
D
Björn Tingberg
Specialistsjukskötare
Medicine Doktor
Barnskyddsteamet Mio
Karolinska
Universitetssjukhuset,
Solna
barnbladet #3/2011
nen, dels handläggningen av ärenden där misshandel kan ha
varit en orsak till att barnen kom till akuten. På Astrid Lindgrens
Barnsjukhus finns numera Barnskyddsteamet MIO som är den
första verksamheten i sitt slag i Sverige. Teamet fungerar som
konsulter för sjukvård, socialtjänst och polis i frågor som rör
försummelse, våld eller sexuella övergrepp mot barn. Teamet
består av läkare och sjuksköterskor.
en 17 december försvarade jag min avhandling ”Child abuse – clinical investigation, management and nursing approach”
på Karolinska Institutet. Detta är en kort sammanfattning av studierna.
I studierna I-III har journalgranskning använts
som metod. I studie I undersöks hur många barn
som sökt akuten för symtom som är nära förknippade
med skakvåld mot spädbarn (shaken baby syndrome) samt hur skadorna och den kliniska utredningen
gått till. Alla barn som var under 18 månader och
som sökte akuten under ett år, med någon av följande
sökorsaker inkluderades: skalltrauma, medvetslöshet, andningsuppehåll, kramper eller död, och med
samtidig datortomografiröntgen av hjärnan genomförd. Vi fann 47 sådana barn. Vi fann, efter att ha läst
samtliga journaler, att totalt 5/47 barn utreddes för
barnmisshandel och att 1/47 barn fick en misshandelsdiagnos. Den största gruppen barn kom till sjukhuset på grund av olika skalltrauman (87%), främst
fall från skötbord. 38% av alla barn var i åldersgruppen 0-3 månader. Vidare fann vi att dokumentationen om barnmisshandel var dålig i denna grupp barn
som söker akut för symtom som är kända symtom för
Shaken Baby Syndrome.
Studie II utgår ifrån handläggningen av barn
som erhållit diagnosen barnmisshandel enligt ICD
10-systemet. Studien kartlade alla barn under en
fyraårsperiod (2005-2008). Under denna tidsperiod
fick 301 barn en diagnoskod som relaterade till miss-
handel. En grupp barn exkluderades och det var barn
som blivit slagna av en jämnårig person, detta eftersom socialtjänstlagen inte förbinder oss att göra en
anmälan i dessa fall. Totalt 137 barn ingick i studien,
42 med en diagnoskod rörande sexuella övergrepp
och 95 gällande fysiskt våld. Bland de barn som fått
en diagnoskod gällande sexuella övergrepp anmäldes
62 % till socialtjänsten och för barn som varit utsatta
för fysiskt våld anmäldes 51 %. Detta trots att all personal inom Hälso- och sjukvården har en skyldighet
att till socialtjänsten anmäla blotta misstanken om att
ett barn far illa. En anmälan är förutsättningen för att
samhället skall kunna skydda utsatta barn.
Då vi inte hittade de barn som varit utsatta för
skakvåld i studie I, då vi inkluderade barn med hjälp
av för Shaken Baby Syndrome kända sökorsaker, ville
vi nu istället se om vi kunde hitta dem genom att använda oss av det säkraste sättet att ställa diagnosen –
datortomografiundersökning av hjärnan. Med hjälp
av det datoriserade journalsystemet på röntgen fick vi
fram alla barn, under två års ålder, som gjort en datortomografi av hjärna under tidsperioden 2002-2009.
Under denna tidsperiod hade 1925 röntgenundersökningar genomförts på barn under två år. Av dessa
fanns 186 barn som genomfört en datortomografiundersökning och som hade en hjärnblödning som
fynd, 101 av dessa barn hade en blödning vars orsak
inte tydde på misshandel, och 17 barn togs bort på
grund av att det fanns en dokumenterad olycka, med
vittnen (t ex trafikolycka med ambulans på plats).
Totalt 68 barn kom att ingå i studien då alla de hade
en hjärnblödning som skulle kunna vara orsakade
av våld mot barnet. De flesta barnen som hade en
misstänkt hjärnskada hade ramlat (28 stycken) eller
blivit tappade (23 stycken). 13 barn hade kommit till
sjukhuset av medicinska orsaker som kramper, medvetslöshet eller liknande. Fyra barn hade varit med
om ett multitrauma och därför fått genomgå en datortomografiröntgen av hjärnan. 20/68 barn hade en
hjärnblödning utan fraktur som fynd och 19/20 hade
en blödning under hårda hjärnhinnan (subduralt),
vilket är ett vanligt fynd när barnet har skakats. Totalt
anmäldes 32 % av barnen till socialtjänsten av sjukvårdspersonalen. Antalet anmälningar ökade (till 54
%) i de fall där röntgenläkaren skrev i sitt röntgensvar
att misshandel skulle kunna vara orsak till röntgenfynden och därmed måste uteslutas. Samma mönster fann vi också vad det gäller de kliniska misshandelsutredningarna. Då röntgenläkaren uttryckligen
skrev att barnmisshandel ska uteslutas så utreddes 61
% av barnen för misshandel vilket skall jämföras med
32 % då röntgen inte skrev ut misshandelsmisstanke
i klartext i sitt svar. Totalt 4 barn fick en misshandelsdiagnos och två av dessa anmäldes till socialtjänsten.
I studie IV ville vi utforska hur sjuksköterskor
upplevde mötet med ett misshandlat barn och dess
föräldrar. Särskilt komplicerat blir detta om barnets
föräldrar också är de misstänkta förövarna. Dessa
sjuksköterskor hade under sin tid på arbetet träffat
på misstänkt misshandlade barn i olika vårdsammanhang. En innehållsanalys gjordes på materialet
efter utskrift. Sjuksköterskorna hade särskilt problem
med den dubbla roll, av att både att vara övervakare
(polis) och att vara vårdare (sjuksköterska), de hamnar i under dessa omständigheter.
Sammanfattningsvis kan man se en del brister i
sjukvården vad det gäller omhändertagandet av barn
som misstänks fara illa. En av de tydligaste och allvarligaste bristerna som kom fram i mina studier är
att vi inte anmäler barn som far illa till socialtjänsten
– trots att vi har en lag (SoL14:1) som ger oss alla en
plikt att anmäla. Denna studie är gjord på ett sjukhus,
Astrid Lindgrens Barnsjukhus, men det finns inget
som tyder på att det skulle se annorlunda ut på andra
sjukhus eller orter. Man skall också komma ihåg att
jag har haft retrospektiva journalgranskningar som
metod i fler av studierna. Det finns alltid en risk att
det inte ger hela sanningen. Vad det gäller anmälningar till socialtjänsten så kan det naturligtvis vara
så att fler barn med misshandelsdiagnos är anmälda
till socialtjänsten men att det inte dokumenterats i
barnets journal. Det leder in till ett annat resultat i
avhandlingen – dokumentationen. Det är tydligt
att vi dokumenterar bristfälligt vad som händer på
sjukhuset och varför det händer. Det går inte i journalerna att utvisa varför en del barn får genomgå en
klinisk/medicinsk misshandelsutredning och andra
inte. Anamnesen kan vara precis likadan. Ett barn
som fallit från ett skötbord får göra en datortomografi
av hjärnan och ett annat barn som också ramlat från
skötbordet får det inte. I journalerna är det mycket
otydligt vad det är som utgör skillnaden. Kommunikationen mellan olika professioner på sjukhuset
verkar också vara bristfällig, vilket visade sig främst i
studie III. Om vi kommunicerar mer tydligt, utan att
skriva kodade meddelande, kommer också fler barn
att anmälas till socialtjänsten och fler barn kommer
att utredas för misstänkt misshandel.
Det finns en mängd förbättringsarbeten som måste till nu när dessa resultat framkommit. Att arbeta
strukturerat med information och kunskap om socialtjänstlagstiftningen och anmälningsplikten är viktigt. Vidare kan det vara viktigt att utveckla strukturerade protokoll att använda vid anamnestagning på tex
barnakutmottagningar för att säkra en tidig upptäckt
av barn som far illa. Att ha ett team, som det som vi
just invigt på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, kommer att kunna vara en stor hjälp i dessa frågor. Barnmisshandel väcker starka känslor hos personalen, det
framkom i studie IV och även här kan en Barnskyddsteam göra en stor insats med guidning, handledning
och avlastningssamtal med olika personalgrupper.
Arbeten
Tingberg, B (2010) Child abuse – clinical investigation, management and nursing approach. (Diss.)
Stockholm: Karolinska Institutet
Tingberg, B., Falk, AC., Flodmark, O & Ygge, B-M
(2009) Evaluation of documentation in potential abusive head injury of infants in a paediatric emergency
department. Acta Pædiatrica 98, pp. 777–781
Tingberg, B., Martin, H. & Ygge, B-M. Children with
diagnosis of child abuse at a paediatric hospital during a four year period. In manuscript 2011.
Tingberg, B., Falk, AC, Ygge, BM & Flodmark, O.
Neuroradiology of intracranial heamorrhage and associated findings in children younger tha 2 years who
may be victims of child abuse. Im manuscript 2011.
Tingberg, B., Bredlöv, B. & Ygge, B-M. (2008) Nurses´ experience in clinical encounters with victims of
child abuse and their parents. Journal of Clinical Nursing. Oct;17(20):2718-24.
Response to Corlett J & Taylor J (2009) Commentary
on Tingberg B, Bredlov B & Ygge B-M (2008) Nurses’
experience in clinical encounters with children experiencing abuse and their parents. Journal of Clinical
Nursing 17, 2718–2724 in Journal of Clinical Nursing
18, 3202–3204
barnbladet #3/2011
35
Guided Imagery – att gå in i en
dagdröm kan lindra oro och smärta
G
uided Imagery (GI) är en psykologisk me-
Berit Finnström
univ.adjunkt,
Institutionen för
omvårdnad, hälsa &
kultur, Högskolan Väst,
Trollhättan
Barbro Ljung
leg. sjuksköterska,
Drottning Silvias Barn
och ungdomssjukhus,
Göteborg
36
barnbladet #3/2011
tod som bland annat kan användas för att
underlätta för barnet i sjukvårdande sammanhang. Metoden är ett komplement till den smärtlindring som är planerad för barnet och lämpar sig
bäst för barn från 5 år.
De allra flesta barn känner obehag och rädsla för
att det ska göra ont när de ska genomgå en medicinsk
procedur som till exempel att få en PVK eller lägga
om ett sår. GI går ut på att hjälpa barnet att koncentrera sig på något annat. Genom att barnet tänker
på något som det tycker om och berättar om det, så
kommer tankarna på proceduren i bakgrunden och
den upplevs därför ofta som mindre smärtsam och
skrämmande.
Vi lärde oss metoden i början av 2000-talet av
Bernie Whitaker från Ballarat, Australien som haft
många utbildningar i GI i Sverige. Sedan dess har vi
genomfört att flertal halvdagskurser. I Sverige kal�las GI i bland för ”vägledd dagdröm” och för att barnet ska förstå vad det handlar om använder vi oftast
begreppet dagdröm när vi förklarar för barnen hur
det går till. Metoden är enkel, den kostar inget och är
oftast väldigt effektiv. Barn är fantastiska på att gå in
i en dagdröm där de själva har kommandot och styr
vad som sker.
Nina Jurander är narkossköterska och använder
GI till barnen på Öron-op på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Oftast använder hon det i samband
med PVK-sättning men ibland också när barnet ska
sövas.
– När jag hade gått kursen på Drottning Silvias
Barn- och Ungdomssjukhus tänkte jag att det här
måste jag ju testa! Jag provade på ett barn nästan med
en gång och då funkade det bara så jättebra, så då
kände jag att det här måste jag använda mer, säger
Nina.
Hur går det till?
När barnet samtyckt till att prova GI och valt vad det
ska tänka på gör vi en kort avslappning. Den kan göras på olika sätt, lite beroende på hur gammalt barnet
är. Ibland går vi igenom hela kroppen och slappnar av
varje enskild kroppsdel och ibland nöjer vi oss med
att be barnet slappna av, koncentrera sig på sin andning och andas lugnt och djupt under några minuter.
Nina använder GI till de flesta barn från 4-5 års
ålder om de är öppna för att prova metoden och i de
allra flesta fall fungerar det väldigt bra. Som många
andra så säger Nina att hon gör GI lite på sitt eget sätt.
Hon gör t ex avslappningen lite kortare.
-Jag vill inte att avslappningen ska ta för mycket
tid. Jag kanske bara ber barnet att ta några djupa andetag, sjunka ner med axlarna och röra lite på tårna
och sedan kör vi. För mig är den här korta avslappningen mer ett sätt att ihop med barnet markera att
”nu börjar vi”.
Nina använder inte heller alltid ordet dagdröm.
”När jag hade gått kursen på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus
tänkte jag att det här måste jag ju testa!”
– Till de små barnen använder jag oftast inte ordet dagdröm. Den allra första jag provade på var min
egen son som var 4,5 år då, och när jag skulle förklara
för honom så märkte jag att han inte riktigt förstod
vad dagdröm var för något. Ibland säger jag att ”när
man ska göra något obehagligt så kan det vara lättare
att man tänker på något annat”. Och så frågar jag om
det finns något som barnet tycker om att tänka på,
något ställe det brukar vara på till exempel, och då
brukar barnet komma på något och då säger jag att
”då ska du få berätta om det under tiden”.
Efter avslappningen börjar barnet berätta vad det
tänker på. Barnet väljer själv om det vill titta eller
blunda. Många av de små är nyfikna och vill vara
med och se vad som händer så ofta vill de inte
blunda, säger Nina.
Helst vill vi att dagdrömmen ska ha ett tydligt
skeende, ungefär som en film som rullar i barnets huvud, och vi brukar be barnet börja hemma i hallen med vad det ska ha med sig eller ha
på sig. Sedan berättar barnet vad som händer
i dagdrömmen och den som guidar kan vara
med och ställa understödjande frågor om det
behövs för hjälpa barnet hålla koncentrationen. Det är viktigt att frågorna är utformade
så att de inte påverkar skeendet i dagdrömmen, så därför frågar vi oftast neutrala
frågor som vad ser du, vad gör du, vad
känner du etc.
Eftersom Ninas arbetssituation är sådan att hon oftast är ensam med barnet och föräldern
när PVK:n ska sättas så både sticker hon och håller i
guidningen själv. Annars är det vanligast att man är
två; en som guidar och en som sticker. Alternativet
för Nina var att inte kunna göra GI alls i så fall, så valet
att göra allt själv föll sig naturligt och fungerar bra.
Nina minns särskilt en flicka som var väldigt rädd
och stressad inför PVK-sättningen. Hon hade blivit
stucken många gånger förut. Nina frågade om hon
ville prova GI och både flickan och hennes föräldrar
var mycket skeptiska men hon ville ändå prova.
– Och hon var så duktig! Hon gick totalt in i sin
dagdröm och dessutom väldig snabbt. Hon var tio
år och hon berättade om när hon var i stallet. Jag
behövde nästan inte ställa några frågor. Hon märkte
inte ens när jag satte PVK:n och det jag minns mest
var att hon var så glad efteråt när allt var klart för att
hon hade grejat det.
GI lämpar sig bäst för barn från 5 år men den allra
bästa åldern är någonstans från 8-9 år till i början av
tonåren. Den åldergruppen har ofta lätt att gå in i en
dagdröm och är bra på att hålla kvar koncentrationen. För de små barnen är det bra att styra barnet att
välja något vanligt, något vardagligt som barnet ofta
gör som att leka med en kompis.
Skillnaden på GI och vanlig avledning är att i GI
”Hon märkte inte ens när jag satte
PVK:n och det jag minns mest var att hon var
så glad efteråt när allt var klart för att hon hade grejat det.”
har barnet hela tiden initiativet och är den som styr.
Detta är också en del av styrkan med metoden. Barn
och föräldrar får ett redskap som de kan använda sig
av i andra sammanhang. I annan avledning är det personalen som har kommandot och är den mest aktiva.
Nina har försökt att få med sina kollegor på GItåget men det har gått trögt. En del har gått utbildning och Nina hade en genomgång av GI på ett morgonmöte. Hon tror att en del av kollegorna kanske
har ändrat sitt tänk även om de inte använder GI så
strukturerat som Nina. Att det är lätt att det inte blir
så mycket GI på arbetsplatsen känner vi igen. Det är
lätt att låta sig inspireras på en utbildning men sedan
är det lika lätt att det rinner ut i sanden när man är
på jobbet igen. Att många utbildar sig samtidigt och
sedan har uppföljningsträffar, där alla träffas och diskuterar sina guidningar och varför det blev bra eller
dåligt, är ett sätt att hålla metoden igång. Ett annat sätt
är att de som redan använder GI kan vara mentorer
för nya som vill prova på.
barnbladet #3/2011
37
– Många vill
gå med och titta men det är ganska svårt att göra det här på operation eftersom vi har
var och en sin sal.
Det är också viktigt att prova metoden på ett barn
direkt efter utbildningen. Nina provade på med en
gång och kom ganska snabbt in på sin egen variant.
Hon menar att man måste lita på sig själv och våga
testa. Första barnet Nina gjorde på gick toppenbra
och det var en stimulans som tog skruv. – Men det kan också vara så att man upplever det
som lite krångligt och att man kanske känner sig lite
fånig, menar Nina. Man hamnar som sjuksköterska
i ett område där man inte känner sig riktigt komfortabel. Jag kände i början att jag var rädd att jag
skulle göra något fel men det värsta som kan hända
är ju att barnet inte kan hålla kvar sin dagdröm och
att man får avsluta lite abrupt. Den där känslan att
man känner sig lite obekväm, den gav sig ganska fort
för mig eftersom jag kände att jag fick så bra respons
från barnen.
En annan sak som kan avskräcka är tidsaspekten,
tror Nina.
– Många tror att det tar extra tid och kan bli stressade av att folk står inne på operationssalen och väntar, men det tar faktiskt inte någon extra tid. De korta
instruktionerna som jag gör tar en till två minuter
och avslappningen tar bara någon minut och sedan
är vi ju igång.
38
barnbladet #3/2011
Ofta tror vi att vi behöver vara i en ostörd miljö
för att barnet skall kunna koncentrera sig på sin dagdröm men barn klarar av att hålla fast i dagdrömmen
även i ganska stökiga miljöer, som i korridorer eller
i Ninas fall i sänghallen där det finns många andra
personer. Det är oftast bättre att göra GI där än i
operationssalen som är en ännu mer främmande
miljö för barnet.
Nina har använt GI på vuxna och det har fungerat alldeles utmärkt. Ytterligare ett bevis på att
vuxenvården kan lära ett och annat av barnsjukvården!
GI är en fungerande metod att minska rädsla
och smärta hos barn och den kan användas av
all personal i sjukvården. Vi har mestadels använt den vid procedurer men det finns studier
som visar att olika former av Guided Imagery
kan lindra återkommande buksmärta (Ball et
al., 2003, Weydert et al. 2006, van Tilburg et al.
2009), postoperativ smärta (Huth et al., 2004,
2009) och Yaster nämner GI som ett inslag i
den multimodala smärtbehandlingen (Yaster 2010). Men det gäller att komma över initialsvårigheterna och bli trygg med metoden och att
inse att den inte är vare sig konstig eller svår. Hindren
ligger mest i oss själva, för barnen tycker nämligen att
GI är väldigt enkelt!
Referenser
Huth MM, Broome ME, Good M. Imagery reduces
children’s post-operative pain. Pain. 2004 Jul; 110(12):439-48.
Huth MM, Daraiseh NM, Henson MA, McLeod SM.
Evaluation of the Magic Island: Relaxation for Kids,
compact disc. Pediatr Nurs. 2009 Sep-Oct; 35(5):2905.
van Tilburg MA, Chitkara DK, Palsson OS, Turner
M, Blois-Martin N, Ulshen M, Whitehead WE. Audio-recorded guided imagery treatment reduces functional abdominal pain in children: a pilot study. Pediatrics. 2009 Nov; 124(5):e890-7. Epub 2009 Oct 12.
Weydert JA, Shapiro DE, Acra SA, Monheim CJ,
Chambers AS, Ball TM. Evaluation of guided imagery as treatment for recurrent abdominal pain in
children: a randomized controlled trial. BMC Pediatr. 2006 Nov 8;6:29.
Yaster M. (2010). Multimodal analgesia in children.
Eur J Anaesthesiol. 2010 Oct; 27(10):851-7.
Läs mer på
Bernie Whitakers website www.top-downpaincontrol.
com/TDPC/Home.html
Fortbildningsdagar för instruktörer i
Spädbarnsmassage Lund 9-10 april 2011
Under två dagar har ett fyrtiotal Instruktörer i Spädbarnsmassage träffats, samtalat, lyssnat på intressanta föreläsningar
och skapat nya nätverk vid fortbildningsdagarna i Lund, 9-10 april. Som vanligt var en stor andel av deltagarna BVCsköterskor.
Pernilla Garmy
Barnsjuksköterska, instruktör i spädbarnsmassage
[email protected]
I
nledningstalare var sjukhuspräst
Bernt Eriksson. Han talade varmt om
betydelsen av äkta möten och att våga
vara närvarande även när vi möter familjer i sorg. Att älska är att se, var ett tema
han återkom till. Sedan hade vi förmånen
att få fundera över vår röst och vårt kroppsspråk när logonom Susanne Hedin sprakade loss med intensitet och glädje. Detta var
en bra inledning till nästa övning då Solveig Hägglund och Eva Norbeck delade
med sig av sånger, rim och ramsor som
kan användas i samband med spädbarnsmassage. På söndagen var barnsjuksköterska och Med Dr Agneta Kleberg inbjuden
att tala om beröring av det prematura barnet och om Nidcap. Hon berättade levande
om hur det går att tolka det lilla för tidigt
födda barnets signaler, och hennes tankar
stämmer mycket väl överens med det som
vår förening står för, det vill säga att endast
massera barnet när det visar sig vara redo
för detta. Är barnet mycket för tidigt född
och har svårigheter med kroppsreglering,
är det oftast tillräckligt med att hålla om
eller att låta barnet vila hud mot hud. Para-
doxen är dock att det i den internationella
forskningen kring spädbarnsmassage bedrivs majoriteten av studierna på prematura barn som är inlagda på sjukhus. Men
troligen är dessa studier gjorda på barn
som visserligen kan vara prematurfödda,
men inte alltför tidigt födda eller för lätta.
Mycket spännande var också tiden för
erfarenhetsutbyte. Vi är en förening med
bred kompetens bland medlemmarna.
Marianne Rydin berättade inspirerande
om pappagrupper, Ing-Britt Johansson
delgav oss om sina erfarenheter av massage
till såväl spädbarn som förskolebarn och
ungdomar. Det var också givande att ta del
av hennes erfarenhet som medförfattare
till boken ”Taktil beröring och lätt massage från livets början till livets slut”. Vidare delgav Birgitta Fogelmark sina goda
erfarenheter av att ge massage till barn
med cp-skada. Margareta Holst berättade
rörande om hur hon lär ut spädbarnsmassage till deprimerade mammor. Forskning
visar ju att det har mycket god effekt att låta
mammor med förlossningsdepression gå
en kurs i spädbarnsmassage, men det var
intressant att höra henne och Eva Askebris
och Gunilla Carlman – Söderkvist konkret
om hur de arbetar.
Vi hade även en diskussion om oljor.
Föreningen rekommenderar ju vegetabilisk, kallpressad olja. Libero hade skänkt
provflaskor med babyolja till oss, men eftersom den inte är kallpressad utan istället extraherad, kan vi inte rekommendera
denna produkt. Givande är också när vi går
igenom strykningarna på dockorna tillsammans med lärarna, och den diskussion som
då uppstår. Det har varit otroligt inspirerande lyssna på föreläsningar och att träffa
kloka instruktörer i spädbarnsmassage under dessa två dagar. Utvärderingen visar på
mycket nöjda deltagare. Nu ser vi fram emot
fortbildningsdagarna i Stockholm, 21-22
april 2012. Varmt välkomna!
Solveig Hägglund håller i sångstund med såpbubblor
barnbladet #3/2011
39
Stipendier
PAMPERS STIPENDIUM
Stipendium
P
D
rocter & Gamble har nöjet
att inbjuda dig som är sjuksköterska och som arbetar inom
barnhälsovård eller barnsjukvård
till att söka PAMPERS stipendium som uppgår till 25.000
kronor. Syftet med stipendiet
är att stimulera till utveckling
och kunskapsspridning inom
områdena barnhälsovård och
barnsjukvård.
Behörig att söka stipendiet är
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor.
Riksföreningens årsmöte under
Barnveckan.
Utdelning av PAMPERS stipendiet sker i samband med
Sista ansökningsdag är den 15
januari.
För information om kriterier
för att erhålla stipendiet och
ansökningsförfarande, v.g. se
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com
Sänd gärna din ansökan via
nätet. Ansökan kan också mejlas
till [email protected]
Det är viktigt att ansökan är korrekt ifylld för att kunna beaktas.
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
u som är registrerad medlem
i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka
stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad
riktat till barn och ungdomar
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
OBS! Förtroendevalda i riksföreningen får ej söka stipendiet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected]
Välkommen med din ansökan
Stipendium/projektmedel från Synskadades Riksförbund
Barnets Lyckopenning
Behöriga sökande är sjuksköterskor/barnmorskor. Medlemskap i Svensk
sjuksköterskeförening alt Svenska barnmorskeförbundet krävs.
BARN OG UNGES HELSE –
NORMALITET OG UTFORDRINGER
NORDISK KONFERANSE FOR SYKEPLEIERE
SOM JOBBER MED BARN OG UNGE
HOLMENKOLLEN PARK HOTEL RICA,
OSLO 22 – 23 SEPTEMBER 2011
Ur programmet:
• Starten på livet – mulighetenes tid
• Biopsykososial tilnærming til sykdom
• Improving the effectiveness of services to families whose
primary culture
and language is not your own
• Utvikling av barneprosedyrer i PPS (Praktiske Prosedyrer i
Sykepleietjenesten) –
utfordringer og muligheter
• Adoptivfamilien – Veiviser og foreldrehefte
• Patologiseringen av menneskelivet
• Når omsorgen svikter
• Avansert hjemmesykehus for barn – vi flytter sykehuset hjem!
• Barnekonvensjonen – barn og unges internasjonale lovverk
Fullständigt program samt information om anmälan om deltagande, priser och abstracts för posters finns på
www.sykepleierforbundet.no/nosb och
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.org
40
barnbladet #1 2011
För höstens ansökningar finns 15.000 kr totalt att dela.
Bidrag kan sökas för utbildning, projekt- utvecklingsarbeten:
* som rör vårdkedjan mödravård – förlossning – eftervård – neonatalavdelning – barnavårdscentral eller
* som syftar till att utveckla relationerna mellan mor, barn och övrig familj.
Det är viktigt att syftet med ansökan framgår tydligt, samt att en kostnadskalkyl bifogas. Bidrag ges inte för lönebortfall, för genomförda aktiviteter,
högskoleutbildningar eller andra längre utbildningar. Original samt två
kopior på ansökningshandlingarna ska bifogas.
Skriftlig förbindelse om återrapportering krävs innan tilldelade medel betalas ut från Synskadades Riksförbund. Endast de som tilldelats stipendium
meddelas.
Sista ansökningsdag är den 23 september 2011
Ansökningsblankett kan beställas hos Svensk sjuksköterskeförening på
tel 08-412 24 00, fax 08-412 24 24 eller ladda ner på hemsidan www.
swenurse.se. Alt kontakta Svenska barnmorskeförbundet, telefon 08-10
70 88, fax 08-24 49 46.
RfB:s stipendiater våren 2011
Michaela Dellenmark Blom
barnsjuksköterska vid Neonatalintensivvårdsavdelningen och
forskningssjuksköterska vid Barndiabetesmottagningen, Drottning
Silvias Barn- och Ungdomssjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
i Göteborg har beviljats 10 000
SEK till en studie som syftar att
fördjupa förståelsen för vad det
innebär att bli förälder till ett barn
som föds extremt för tidigt och
utvecklat hjärnblödning grad tre
eller fyra. Studien kommer att ingå
i en planerad sammanläggnings-
avhandling under handledning av
Helena Wigert (barnsjuksköterska
och lektor) och Karin Sävman
(neonatolog och överläkare).
Elin Öst barnsjuksköterska vid
Barnkirurgmottagningen, Astrid
Lindgrens barnsjukhus, Karolinska
Universitetssjukhuset i Stockholm
har beviljats 10 000 SEK till en
studie som syftar att undersöka
livskvalitet och psykosocial funktion samt fysisk funktion hos barn
födda med kongenitalt diafragmabråck.
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är
intresserade av hälso- och sjukvård
för barn och ungdom. Föreningen har
funnits sedan 1975 och arbetar bland
annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning
inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/
år och agerar i aktuella frågor, svarar
på remisser, planerar verksamheten
mm. En eller flera länsrepresentanter
är verksamma inom varje landsting.
Dessa personer står till tjänst med information om medlemsskap, arrange-
rar lokala träffar, bevakar lokala händelser m.m.
Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet vilket hålls före maj
månads utgång.
Kongress arrangeras en gång/år.
Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter
att träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer med sex nummer varje år och
innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och hälsovård. Barnbladet
är ett utmärkt organ att använda vid
spridning av nyheter mellan kollegor
runt om i landet och även från våra
nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som
är medlem i annan riksförening 250
kr/år. Prenumeration av Barnbladet
350:-/år. Medlemskap i Vårdförbundet
eller SSF berättigar inte till reducerad
avgift.
Medlem blir Du genom att betala
in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704.
Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening
på inbetalningskortet.
Anmälan om medlemskap eller
adressändring kan göras på www.
barnsjukskoterska.com eller skickas
per post/email till:
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Catrin Jonson
Löjtnantsgatan 8, 852 38 Sundsvall
e-post: [email protected]
Medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Bli medlem i Riksföreningen för
barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med eller
är intresserade av hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.
barnsjukskoterska.com, eller genom att
maila till Catrin Jonson som är ansvarig
för medlemsregistret [email protected]
Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet
6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och
att du kan delta i våra utbildningsdagar till
medlemspris
Stipendier för barnoch ungdomshälsa
Sök Mjölkfrämjandets stipendier som främjar
barn- och ungdomshälsa inom området mat och
motion. Stipendier som kan förverkliga idéer,
belöna befintliga arbetssätt eller bidra till den
eller de som gjort det där lilla extra.
Stipendierna riktar sig till dig som arbetar
inom barn- och skolhälsovård, kostchefer,
dietister och personal inom förskola och skola.
Vi prioriterar samverkan mellan olika yrkesgrupper
eller aktörer i samhället. Projektet ska förstås
involvera barn och ungdom och temat bör vara
kopplat till mat och rörelse.
Två stipendier delas ut. Ett till enskild person, upp till 20 000 kronor. Det andra för en hel
verksamhet eller grupp, upp till 40 000 kronor.
Ansök senast den 25 augusti. Mer information
och ansökan hittar du på:
www.svenskmjolk.se/stipendium
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2011
Medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
Evalotte Mörelius
Ordförande
[email protected]
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska kunna?
• Var kan en
barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i
utbildningen?
Annica Örtenstrand
Vice ordförande
[email protected]
Nu finns den nya Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
mot hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar att
tillgå. Ladda hem kompetensbeskrivningen på www.
barnsjukskoterska.com.
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
[email protected]
Catrin Jonson
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Catarina Barth
Kassör
[email protected]
Maria Ödling
[email protected]
Berit Gustafsson
Sekreterare
[email protected]
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
[email protected]
Berit Finnstrom
Chefredaktör Barnbladet
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
Kalendarium 2011
5 - 6 september
Lyssna på oss!
Arrangör: Projektet Egen växtkraft
Plats: Essinge Konferenscenter på Stora Essingen,
Stockholm
www.hso.se/Projektbehallare/Till-projektet-Egen-vaxtkrafts-startsida
12-13 september
6:e Nationella konferensen om Patientsäkerhet
Arrangör: Sveriges kommuner och landsting
Plats Stockholmsmässan, Älvsjö
www.skl.se/patientsakerhetskonferens
14-16 september
Barn så in i Norden - konferens för de som möter barn
och ungdomar
Arrangör: Nordisk förening för sjuka barns behov,
NOBAB
Plats: Aula Nordica, Umeå
www.nobab.se
14-16 september
Neo-BFHI 2011
Arrangör: Nordisk expertgrupp och Akademikonferens
Plats: Uppsala universitets huvudbyggnad
www-conference.slu.se/neobfhi2011
22-23 september
Barn og unges helse – normalitet og utfordringer
Nordisk konferanse for sykepleiere som jobber med barn
og unge
Arrangör: NoSB
Plats: Holmenkollen Park Hotel Rica, Oslo
www.sykepleierforbundet.no/nosb
13-16 oktober
International Forum on Pediatric Pain
Arrangör: The Centre for Pediatric Pain Research
Plats: White Point Beach Resort, Nova Scotia, Canada
http://pediatric-pain.ca/ifpp/
19-20 oktober
Navigating New Directions in Children and Young
42
barnbladet #3/2011
People´s Health Care
Arrangör: Australian College of Children & Young
People’s Nurses (ACCYPN)
Plats: Novotel Sydney Brighton Beach, Australien
www.accypn2011.eventplanners.com.au
20-21 oktober
Mötet mellan psyke och soma
Arrangör: Psykologenheten på Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus
Plats: Elite Park Avenue Hotel i Göteborg
www.sahlgrenska.se/su/psykeochsoma2011
2-5 november
22:a ESPNIC medical and nursing
Arrangör: European Society of Paediatric and Neonatal
Intensive Care (ESPNIC)
Plats: Hannover, Tyskland
www2.kenes.com/espnic/Pages/Home.aspx
10 november
Långvarig och återkommande smärta
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: SÖS, Stockholm
www.svenskbarnsmartforening.se
18 november
Utbildningsdag inom neonatal omvårdnad
Arrangör: Riksföreningen för barnsjuksköterskor
Plats: Piperska muren, Stockholm
www.barnsjukskoterska.org
24-25 november
Smärtombudsutbildning
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Villa Fridhem
www.svenskbarnsmartforening.se
1-2 december
The 1st PNAE Congress on Paediatric Nursing
Arrangör: The Paediatric Nursing Associations of Europe
(PNAE)
Plats: Istanbul, Turkiet
http://pnae-congress.org/content/welcome-address
BarnBladet
Utges av Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
Upplaga: 3.500 ex
POSTADRESS
Stensjöberg 15
431 36 Mölndal
TELEFON
+ 46 (0) 31 27 39 27
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
ansv.utg@barnsjuksköterska.se
Redaktion
Berit Finnström
[email protected]
Anneli Arvidsson
[email protected]
Stefan Nilsson
[email protected]
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250
0733-854486
Annonser
Linda Larsson Levin
[email protected]
08-653 60 48
0733-940571
www.businessfactory.se
Grafisk Form
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Amerikavägen 6B
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2011
# 4 Neuropsykiatri/STD
#5 Andning/Vitaminer
# 6 Prickar/Klåda
Fastställd TS-upplaga 2010:
3.500 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet kostar
350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st.
Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress