Energi i soptunnan - Håll Sverige Rent

Exempel från: Håll Sverige Rent, utbildningsmaterialet
Blixtpatrullen på nya äventyr.
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som
verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning och
öka miljömedvetenheten.
Energi i soptunnan
En berättelse om återvinning och att återvinning och energi hör ihop. Men hur går
det till egentligen? Hur sparar man energi när man återvinner?
Blixtpatrullen tömmer papperskorgen – en berättelse
Kompisarna i Blixtpatrullen är i parken och går på
småkrypsjakt. De har gjort små fällor för att fånga
småkryp. Småkrypen lägger de sedan i glasburkar för
att titta på dem lite närmare. Sedan släpper de ut dem
igen så att de får krypa tillbaka ner i jorden eller under
en sten. En gång hittade de en ekoxe som är en sorts
skalbagge som kan bli större än en vuxen människas
knutna näve!
Plötsligt får de syn på en papperskorg som är helt
överfull med skräp. Det ligger saker på marken
nedanför och saker står staplade ovanpå
papperskorgen.
– Men hallå, hur tänker folk? Man kan väl inte slänga
saker i en papperskorg som redan är full! utbrister
Kristoffer.
– Och titta, det de har slängt är ju inte ens skräp, säger
Siri.
Det här är Blixtpatrullen
I den här aktiviteten kommer ni få
lära känna några barn som träffas
och har roligt tillsammans. De är alla
med i en klubb som heter
Blixtpatrullen. Tillsammans löser de
svåra problem och hjälper både
människor, djur och växter.
Vännerna i Blixtpatrullen är ofta ute i
naturen där de bor och hittar på en
massa roligt.
Vi hoppas att ni på er förskola vill
följa med på Blixtpatrullens äventyr!
(Mer material om Blixtpatrullen
hittar du på Håll Sverige Rents
webbplats!)
– Vadå vad menar du? undrar Kalle.
– Jo men kolla, det är ju glasburkar och metallburkar och gamla tidningar. Det ska ju inte ligga i
papperskorgen. Om man gör nya tidningar, glasburkar och metallburkar av de gamla sparar man en
massa energi! Och så slipper man såga ner träd och gräva upp metall ur jorden också.
Kompisarna i Blixtpatrullen bestämmer sig för att rycka ut, de sätter på sig sina Blixtpatrulls-mantlar
och sätter igång med uppdraget. De tar med metallburkarna, glasburkarna, tidningarna och annat som
de hittar till återvinningsstationen.
– Så där ja, nu har vi gjort planeten en tjänst och sparat en massa energi! säger Siri.
– Men hur går det till egentligen? undrar Kristoffer. Hur sparar man energi när man återvinner?
Var med och bidra till Sveriges miljöarbete! Mer om miljömålen hittar ni på www.miljömål.se
Diskussionsfrågor till berättelsen
Vad händer med det som vi lägger i soptunnan?
Vad händer med tidningar, glas och metall när man lägger dem i
återvinningsbehållarna?
Hur tror ni det går till när trä blir till papper?
Vad är energi egentligen?
Varför kan det vara bra att spara energi?
Fakta om energi och återvinning
Nedsmält stål blir till nytt stål. Insamlade kapsyler blir till järnvägsräls och
armeringsjärn som bland annat används till broar. Vid omsmältning av insamlade
stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål
från järnmalm.
Aluminium smälts ned och gjuts till aluminiumtackor som används som ny råvara
för till exempelvis motordelar eller nya konservburkar. Metallen kan användas om
och om igen och hela 95 procent av energin sparas.
Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.
När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört
med ny råvara.
Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och
förbränns. Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70
procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen.
Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, www.ftiab.se