Vad händer sedan?
- om återvinning
Lunds Renhållningsverk
Varför
sortera
och återvinna?
Argumentet för att återvinna är, och har länge
varit, att vi måste hushålla med våra resurser.
Så är det fortfarande. Men nödvändigheten blir
allt starkare.
Ett råvaru/materialperspektiv:
Materialet som vi använder tas från naturen.
Detta gör att vi måste hushålla med våra resurser. Resurserna är ”ändliga” eller så tar det
oerhört lång tid för dem att genereras – t.ex olja,
träd.
Ett energiperspektiv:
Vi sparar energi då det inte är lika energikrävande
att bearbeta insamlat material jämfört med ny
råvara.
Ett miljöperspektiv:
Vår ökade konsumtion gör att det hela tiden
behövs mer och mer resurser. Lösningen tidigare
har varit att, för att komma åt mer, så har mer
naturområden exploaterats. Detta har påverkat
naturen, djur- och växtarter, ekosystem. I dag
befinner vi oss i en situation där vi måste hushålla
även med dessa. Vi behöver livskraftiga ekosystem
med en biologisk mångfald som kan ge oss
ekotjänster, som t.ex. pollinering av grödor. Dessa
ekosystem kan även bidra till att stabilisera
klimatförändringarna.
Om vi inte källsorterar och återvinner samlas
avfallet på hög. I denna hög samlas ofarligt och
farligt avfall om vartannat. Detta kommer att läcka
ut och förstöra vår miljö; natur, vatten, luft.
Tillverkningsprocessen för att skapa nytt material
skapar också i vissa fall större belastning på miljön
genom utsläpp jämfört med returmaterial, t.ex.
en ny aluminiumburk skapar 20 ggr mer luftföroreningar jämfört med returråvara.
Tre perspektiv som handlar om kretsloppet.
Att det vi tar från naturen, kommer tillbaks in
i kretsloppet, med minsta möjliga påfrestning
för miljön.
Plastförpackningar
Visste du att
• Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till cirka 84 000 blomkrukor?
• plastförpackningar kan återvinnas upp till
sju gånger innan plasten är utsliten och går till
energiutvinning?
• ett kilo materialåtervunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kg.
Det är kravet på förpackningens egenskaper som
styr vilken sorts plast som används. Den vanligaste
plastsorten i förpackningar är LD (low density) polyeten. Den används huvudsakligen i film, påsar,
säckar och bärkassar. Därefter kommer HD (high
density) polyeten och polypropen. Dessa plaster
används i flaskor, dunkar, m.m. men även till viss
del i våra påsar och säckar. Utöver dessa tre plasttyper finns mindre mängder av PET och polystyren
i förpackningar. PVC förekommer numera mycket
sällan i förpackningar.
All plast som används i förpackningar är återvinningsbar. Ett kilo materialåtervunnen plast
minskar koldioxidutsläppet med två kg. Plasten i
en förpackning kan återvinnas upp till sju gånger
innan den är utsliten och går till energiutvinning.
Tidigare sorterades enbart hårda plastförpackningar ut till materialåtervinning. Sedan november
2008 sorteras även mjuka plastförpackningar till
återvinning.
Vad händer med materialet?
De plastförpackningsfraktioner som idag går till
återvinning är hårda och muka plastförpackningar
samt pallemballage (krymp- och sträckfilm) från
storförbrukare.
Plastmaterialet eftersorteras på en automatiserad
sorteringsanläggning. Förenklat kan man säga att
de mjuka plastförpackningarna skiljs från de hårda
med hjälp av luft. Man blåser/suger bort mjukplasten. Genom denna teknik kan återvinningsgraden
av det insamlade materialet öka.
Efter bearbetningen på sorteringsanläggningen är
materialet en ny råvara som säljs vidare till företag
som tillverkar plastprodukter.
Pallemballage (Krymp- och sträckfilm) består av
en enda plastsort; LD-polyeten. Detta enhetliga
material skickas direkt till plaståtervinnare utan
någon ytterligare sortering.
De i Sverige vanligast förekommande produkterna
som i dag görs av återvunnen plast är bärkassar
och sopsäckar, men det kan även användas i en
stor mängd plastprodukter såsom vissa typer av rör,
flaskor och dunkar (dock ej för direktkontakt med
livsmedel), marktäckningsfilm för jordbruket.
Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan
återvinnas till t ex plank eller pallklossar där plastmaterialet i vissa fall blandas med sågspån för att
förbättra egenskaperna.
Insamling
Lunds Renhållningsverk samlar in plastförpackningar både från villahushåll, flerbostadshus och
företag/institutioner.
Under 2011 samlades in
522 ton plastförpackningar
i Lunds kommun.
Glas, färgat och ofärgat
Visste du att
• återvinning av glas sparar 20 procent energi
jämfört med glas tillverkad från ny råvara?
• glas går att återvinna hur många gånger som
helst utan att kvaliteten försämras?
Glas har unika egenskaper då det är absolut tätt
och inte påverkar doft eller smak. Glasbruken
började redan på 1870-talet att köpa in ”begagnat” glas för återanvändning. Under 60-talet blev
glasförpackningar för livsmedel allt vanligare.
Detta medförde att återanvändningen blev mer
systematisk. 1970 görs de första försöken med
glasåtervinning i dagens mening och tio år senare
får projektet mer organiserade former. I dag ligger
återvinningsgraden på över 90%.
Vad händer sedan?
Från återvinningsstationen körs det insamlade
glaset till ett mellanlager. Härifrån fraktas det
vidare till Svensk GlasÅtervinning i Närke. Efter
sortering krossas glaset för att sedan användas
som ny råvara. Förutsättningen för att återglas
ska fungera som ny råvara är att det är rent och
fritt från främmande material.Därför kan inte olika
sorters glas blandas. Det går inte att lägga t.ex.
kristallglas, glödlampor, planglas eller glashällar
i insamlingen. Varje ton återvunnet glas sparar
1020 kg råvara.
Upparbetningsanläggning
Allt insamlat glas transporteras till Svensk GlasÅtervinning i Hammar utanför Askersund. Glaset
går igenom olika kontroller för att sortera ut föroreningar och främmande material. Glaset krossas
eller mals till olika storleksfraktioner beroende på
vad det skall användas till.
Det är viktigt att färgerna inte blandas. Särskilt
känslig är den ofärgade glasråvaran. Färgat glas
som hamnat i vit behållare gör att innehållet måste
klassas som färgat. Då måste glasbruken använda
vanliga råvaror istället för återvunnet glas i sin
tillverkning av ofärgat glas.
Insamling
Lunds Renhållningsverk samlar in glasförpackningar sorterat i ofärgat och färgat glas både från
villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.
Användningsområden
Två tredjedelar av allt återvunnet glas blir till nya
glasförpackningar. En tredjedel av allt återglas
används i dag vid tillverkning av glasull. Glaset
används även som tillsatsmaterial i betong. Produkten kallas Microfiller® som gör betongen mer
lättarbetad och ökar hållfastheten.
Under 2011 samlades in
2 362 ton glasförpackningar i
Lunds kommun.
Metallförpackningar
Visste du att
• man kan återvinna stål och aluminium hur
många gånger som helst?
• återvinning av aluminium sparar 95 % av den
energi som annars behövs för att göra ny aluminium?
• återvinning av stål sparar 75 procent av den
energi som annars behövs för att göra nytt stål?
Alla metallförpackningar som samlas in i Sverige
återvinns, även lock och kapsyler. Efter att de
samlats in sorteras förpackningarna så att stål
skiljs från aluminium. Detta sker med hjälp av en
kraftig magnet som drar till sig stålburken.
Ett kilo aluminium räcker till mycket. Som förpackningsmaterial till mer än 70 läskburkar. Vid
användning av aluminium i produkter sparas stora
mängder energi tack vare att aluminium är så lätt.
Vid transporter av drycker i Sverige sparas årligen
mer än tre miljoner liter dieselolja tack vare den
lätta returburken jämfört med om dryckerna varit
fyllda på returglas.
Stål
Insamling
Metallförpackningar
Metallen smälts till ”nytt stål”. Detta kan göras hur
många gånger som helst. Vid nedsmältning sparar
vi 75 procent av energin jämfört med att göra nytt
stål från malm. Att återvinna stål har skett sedan
skrothandeln började. Efter nedsmältning säljs
stålet till företag som tillverkar nya förpackningar,
delar till kylskåp, motorer och så vidare.
Aluminium
Sedan andra världskriget har användningen av
aluminium mer än femdubblats i Sverige.
Aluminiumskrot har blivit en viktig råvara och
utgör en betydande andel av aluminiumförsörjningen. Anledningen till detta är att energibehov
och miljöpåverkan vid omsmältning är endast ca
5 % jämfört med nytillverkning. Vi sparar därmed
95% energi.
Allt aluminium som samlas in kan återvinnas. Materialet har lika hög kvalité som nytillverkat och kan
återvinnas hur många gånger som helst.
Efter sortering transporteras aluminiumet till
smältverk där det smälts ner till nytt aluminium
och får nya användningsområden bl.a. råvara till
nya förpackningar.
Lunds Renhållningsverk samlar in både metallförpackningar och metall i form av skrot ( främst
från företag). En grovsortering görs vid vår anläggning i Dalby. Därefter vältas de för att minimera
antalet transporter. Metallförpackningar levereras
därefter till Deponej i Halmstad där ytterligare
sortering sker utifrån materialslag. De sorterade
förpackningarna levereras enligt Metallkretsen
till, i huvudsak, Smedjebackens Stålverk, men
även till andra stålverk i Sverige och Tyskland.
Aluminiumförpackningar levereras huvudsakligen
till Stena Aluminium i Älmhult.
Skrot
Skrot levereras till Stena Gotthards anläggningar i
Malmö och Eslöv. Stena sorterar och fragmenterar
skrotet för vidarebefordran till smältverk i Sverige
och Europa.
Under 2011 samlades in
269 ton metallförpackningar i Lunds kommun.
1 841 ton skrot i Lunds kommun.
Returpapper
Pappers/ Kartongförpackningar
Visste du att
• Ett ton återvunnet papper motsvarar 12 träd?
• Ett ton återvunnet papper sparar 4100 kWh?
Visste du att
• Att pappersfibrer kan återvinnas 5-7 gånger
innan fibrerna är utslitna?
• Att mängden pappersförpackningar (exkl wellpapp) som återvinns i Sverige motsvarar drygt en
miljon träd?
När man använder returpapper för att producera
nytt papper, går det åt mindre vedråvara för att producera en given mängd papper än när nytt papper
produceras. Detta gör att vi sparar naturresurser.
Papperstillverkning baserad på returpapper förbrukar även mindre energi jämfört med tillverkning
baserad på ny råvara. Till detta kommer också att
returpapper ofta är en billigare råvara än ny. Papper kan materialåtervinnas 5-7 gånger.
Diskussioner om återvinning av returpapper har i
många fall handlat om antingen materialåtervinning eller energiutvinning. Returpapper som är
av bra kvalitet bör samlas in för materialåtervinning.
Det returpapper som samlas in av Lunds Renhållningsverk lämnas vidare till Sydåtervinning
i Malmö. Sydåtervinning sorterar och transporterar vidare på lastbil eller järnväg. Ett flertal
pappersbruk tar emot det balade materialet för
förädling.
Alla pappersförpackningar som samlas in går till
återvinning och blir nya pappersprodukter.
Förpackningarna komprimeras och körs till sorteringsanläggningar vid ett returfiberföretag. Där
pressas de ihop ytterligare till 600 kg tunga balar. När de nått pappersbruket löses balarna upp
i vatten. De upplösta fibrerna går sedan in i en
pappersmaskin och blir till ny kartong.
Om ett skikt av plast finns i pappersförpackningen
särskiljs detta när fibrerna i pappersförpackningarna löses upp i vatten. Då lossnar plasten och
kan silas bort innan processen fortsätter med pappersfibrerna. Den bortsilade plasten är ett utmärkt
bränsle och används till energiutvinning.
Returfiber används även som komplement vid produktion av färskfiberbaserade pappersprodukter.
Skillnaden på papp, kartong och well
Under 2011 samlades det in
6 264 ton returpapper,
1 657 ton pappers/kartongförpackningar,
2 520 ton wellpapp i Lunds kommun
Wellpapp är ett förpackningsmaterial med ett ytterskikt gjort av papper med ett eller flera vågiga mellanskikt. Papp och kartong är nästa samma sak.
Det är ett tjockt och styvt förpackningsmaterial
av papper som inte har något vågigt mellanskikt.
Beroende på tjockleken kallas det antingen papp
eller kartong. Papp är ett tjockare förpackningsmaterial än kartong.
Insamlingen
Lunds Renhållningsverk samlar in de material som
står i denna broschyr. Arbetet börjar dock redan
hos de kunder vi har.
Att sorteringen är så nära uppkomsten av avfall
som möjligt sparar på manuellt sorteringsarbete
längre fram i kedjan. Därför finns separata fack/kärl
för returpapper, hårdplastförpackningar m.m.
Vid tömning av kärlen kan ofta flera materialslag
tömmas samtidigt. Kärlet töms då i en s.k. flerfacksbil. Lunds Renhållningsverk har fordon med
både en, två, tre och fyra fack.
Varje materialslag hamnar i fordonet separat från
de andra även om de töms samtidigt. Vid fordonets tömning tas ett fack i taget och töms så att
materialen kan hållas åtskilda.
Likadant är återvinningsstationerna byggda. I en
och samma konstruktion finns flera fack som töms
ett i taget för att hålla materialen åtskilda.
Lunds Renhållningsverk mellanlagrar de olika
materialen tills de transporteras vidare.
Exempel på hur fyrfacksfordonet ser ut inuti.
Återvinningsstation
Källor:
Lunds Renhållningsverk
Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI.
Svensk GlasÅtervinning
Plastkretsen
Svensk Returkartong.
MetallKretsen
Pressretur
Foto: Förpackningsinsamlingen samt L Wallin.
Traktorvägen 16, 226 60 Lund
tel: 046 - 35 50 00 vx
www.lundsrenhallningsverk.se
[email protected]
mars 2009
