Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-01-19
1,0
Sigrid Saveljeff/Ulrika Määttä Lagerlöf
Arbetsmarknads-, gymnasieoch
vuxenutbildningsförvaltningen
Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Innehållsförteckning
Sammanfattning .............................................................................. 3
Inledning........................................................................................... 4
Disposition ..................................................................................... 5
Utredningsdirektivet ....................................................................... 5
Metod och tillvägagångssätt ........................................................... 6
Förtydligande avseende begrepp ............................................... 6
Samverkan med det civila samhället ............................................. 7
Nationella insatser ......................................................................... 7
Lokala insatser ............................................................................... 7
Sammanfattning ............................................................................. 8
Idéburna offentliga partnerskap: en samverkansmodell mellan
det civila samhället och offentliga aktörer .................................... 9
Erfarenheter från andra kommuner och aktörer ......................... 11
Göteborgs stad ............................................................................ 11
Linköpings kommun ..................................................................... 12
Västerås stad ............................................................................... 13
Region Skåne .............................................................................. 13
Sammanfattning ........................................................................... 14
Juridiska aspekter: kommunallag, lagen om offentlig
upphandling samt Lissabonfördraget ......................................... 16
Kommunallagen ........................................................................... 16
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ........................................ 16
Lissabonfördraget ........................................................................ 17
Sammanfattning ........................................................................... 18
Förvaltningens överväganden ...................................................... 19
Litteraturförteckning ..................................................................... 21
Utredningar, papers, direktiv och överenskommelser .................. 21
Tjänsteskrivelser och ärenden ..................................................... 21
Intervjuer, samtal och mailkonversationer .................................... 21
Övrigt material .............................................................................. 22
Bilagor ............................................................................................ 23
Bilaga 1 ........................................................................................ 23
2 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Sammanfattning
Den 21 november 2014 fattade arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö
som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningsuppdraget tilldelades staben för
arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning.
Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna
offentliga partnerskap såväl utifrån juridiska aspekter som utifrån erfarenheter
som andra kommuner och aktörer erhållit när det gäller IOP. Samtal har även
genomförts med utredare på stadskontoret, representant för MIP/MISO i
Malmö samt med stadsjurist på stadskontoret i Malmö.
Utredningsunderlaget visar att överenskommelser om IOP bör ställas i relation
till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling
samt Lissabonfördraget. Genom utredningsunderlaget når förvaltningen fram
till slutsaterna att det finns möjligheter för upprättande av IOP inom ramen för
arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är
därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom
arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad juridisk verklighet till
vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring överenskommelser om IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej samt om en redan
existerande marknad med konkurrens existerar. Vidare bör initiativet till dialog
om en möjlig överenskommelse om IOP komma från det civila samhället och
att verksamheten som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av
beställning från kommunen).
Med utgångspunkt i detta, och i kombination med den juridiska komplexitet
som lyfts fram i utredningen, föreslås att förvaltningen ges i uppdrag att inleda
en omfattande dialog med ett antal föreningar som har fått/har medel från det
tidigare utskottet och/eller nämnden, för att ge möjlighet och utrymme att
diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan nämnda avgörande
kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen att det är först efter
att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag
till överenskommelser om IOP med specifika föreningar kan upprättas.
3 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Inledning
Malmö stad har ett rikt och aktivt civilt samhälle med ett stort antal föreningar
och organisationer som verkar inom olika områden. Enligt uppgift är uppskattningsvis närmare 85 % av malmöborna medlem i någon förening. Civilsamhället erbjuder också ett antal anställningsmöjligheter och cirka 3200 kvinnor och män i Malmö uppges ha sin huvudsakliga anställning inom ramen för
dessa föreningar.1
Ett flertal av Malmö stads förvaltningar och nämnder har avsatt särskilda budgetposter för att möjliggöra stöd till föreningar i Malmö. Dessa stöd beskrivs i
termer såsom projektbidrag, föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Under
2013 fördelade Malmö stad totalt 166 mkr i olika bidrag och stöd till föreningar
och organisationer i Malmö.2 Under 2014 beredde sociala resursförvaltningen,
stadskontoret, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen,
fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen denna form av bidrag till olika
föreningar i staden.
Arbetsmarknadsområdet är ett av de områden där medel för projekt- och föreningsbidrag finns avsatta. Kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsutskott har under de senaste åren medfinansierat en rad olika
projekt med arbetsmarknadsanknytning. Föreningar i Malmö stad har kunnat
söka medel från det tidigare utskottet för finansiering av projekt och insatser
som syftat till att komplettera stadens egna arbetsmarknadsinsatser. Hantering
av dessa medel har reglerats genom, av utskottet beslutade, riktlinjer för projekt- och föreningsbidrag. I samband med beslut rörande omorganiseringen
gällande ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser under våren 20143, lades
kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott ned och ansvaret för beredning och beviljande av projekt- och föreningsbidrag flyttades
till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden4. I september
2014 beslutade arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden om
justerade riktlinjer anpassade till nämndens nya uppdrag.5
Den 21 november 2014 fattade ovanstående nämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga partnerskap
(IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet
eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.6
Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning.
STK 2014-1136:2, tjänsteman, stadskontoret Malmö stad, 2014-12-12 ,representant
MIP/MISO 2014-12-18
2 Sammanställning utbetalt bidrag Malmö stad 2013
3 STK-2013-1000
4 Noteras bör att aktuell nämnd och förvaltning fram till 20141231 gick under namnen gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. I
samband med årsskiftet, och som ett led i det utvidgade uppdraget, bytte nämnd och förvaltning namn till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. I föreliggande utredning används de
nu aktuella benämningarna på nämnd och förvaltning.
5 GYVF-2014-1603
6 GYVF-2014-2407
1
4 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Föreliggande dokument utgör den utredning som staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning på arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört med utgångspunkt i det av nämnden beslutade
direktivet.
Disposition
Utredningen inleds med en presentation av det av arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden beslutade utredningsdirektivet samt metod och
genomförande av utredningen. Därefter följer avsnitt med fokus på samverkan
med det civila samhället, genomgång av juridiska aspekter kopplat till området
Idéburna Offentliga Partnerskap. Det följs av ett avsnitt där andra kommuners
och aktörers erfarenheter av IOP redogörs för. Utredningen avslutas med en
diskussion kring vilka förutsättningar som finns för inrättande av IOP inom
ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde samt förvaltningens överväganden.
Utredningsdirektivet
I utredningsdirektivet7 som arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen delgetts av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden lyfts fram att nämnden vill
”pröva s.k. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös
föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta
fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda
föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna”8.
Vidare tillstår utredningsdirektivet att
förvaltningen skyndsamt ska återkomma med förslag till tvååriga IOP som
baseras på de riktlinjer som redan idag finns för projekt- och föreningsbidrag och som riktar sig till arbetslösa malmöbor som antingen är försörjningsstödstagare, funktionsnedsatta eller ungdomar upp t o m 24 år.
avtalens ekonomiska omfattning ska rymmas inom nämndens medel för
projekt- och föreningsbidrag baserat på 2014 års budget
förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag om vilka föreningar
som nämnden föreslås sluta avtal med och som anses mest prioriterade utifrån ovanstående målgrupper och riktlinjer
förvaltningen får i uppdrag efter att de tvååriga avtalen genomförts, utvärdera dessa och ge nämnden möjlighet till omprövning eller avslut av avtalen
förvaltningen får i uppdrag att, efter utvärdering av ovanstående, utarbeta
särskilda riktlinjer och kvalificeringsgrunder som är transparenta och jämlika för när och hur ett IOP-avtal kan slutas med en förening
förvaltningen får i uppdrag att kontinuerligt stämma av arbetet med utvecklingen av IOP mot den redan beslutade utredningen som genomförs
av stadskontoret.
7
8
GYVF-2014-2407
GYVF-2014-2407
5 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Metod och tillvägagångssätt
Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna
Offentliga Partnerskap, dess innebörd, juridiska aspekter och möjliga utformningsmodeller. Material har även inhämtats från andra kommuner och aktörer
som redan upprättat IOP med aktörer i civilsamhället. Intervjuer har genomförts med ett antal tjänstemän ansvariga för arbetet med upprättandet av dessa
avtal. Dialog har även förts med ansvarig utredare på stadskontorets välfärdsavdelning i Malmö rörande utredningsuppdraget att Utveckla former för samverkan
kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället samt med representant för MIP/MISO avseende arbetet med att utarbeta en överenskommelse med idéburen sektor. Ansvariga utredare har även
stämt av utredningsunderlaget med stadsjurist på stadskontoret i Malmö stad.
Förtydligande avseende begrepp
I aktuell utredning står den sektor som omfattar aktörer som agerar på ideell
basis i centrum. Denna sektor delges olika benämningar av olika aktörer, såsom
civilsamhälle, civila sektorn, idéburna sektorn och den sociala ekonomin, vilket
framkommit i såväl de mer teoretiska översikterna som i samtal med exempelvis andra kommuner.
I föreliggande utredning används begreppet det civila samhället uteslutande för
beskrivning av denna sektor, oavsett vilket begrepp som använts i ursprungstext eller samtal. Begreppsanvändningen ligger också i paritet med
Malmökommissionen beskrivning av denna sektor.
6 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Samverkan med det civila samhället
Det civila samhället utgör en betydande del av det svenska välfärdssamhället,
såväl i form av opinionsbildare som utförare av insatser som på olika sätt
kompletterar den offentliga sektorns verksamheter. Initiativ på såväl nationellt
som lokalt plan visar den vikt som det civila samhället tillskrivs och påvisar
även betydelsen av att möjligheterna till samverkan med dessa aktörer vidareutvecklas.
Nationella insatser
I oktober 2008 fattade regeringen beslut om en överenskommelse mellan regering, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL, Sveriges
Kommuner och Landsting. I överenkommelsen återfinns ett antal olika principer som ska borga för att utveckling och förtydligande sker gällande relationer
och roller parterna emellan. Dessa innefattar bland annat principer om självständighet, dialog, kvalitet, lånsiktighet och insyn.9
Som ytterligare ett led i att vidareutveckla samverkan med det civila samhället
beslutade regeringen i mars 2014 om att tillsätta en särskild utredning med syftet att utreda ”möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets
organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra
till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning” 10.
Syftet med utredningen (som ska slutredovisas i februari 2016) är att den kunskap och kompetens som finns bland civilsamhällets organisationer och föreningar, bättre ska tillvaratas. Utredningen ska vidare belysa vilka möjligheter
som finns för att ”underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva
sina verksamheter”11, samt ge förslag på hur det civila samhället kan delges förbättrade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.
Den av regeringen initierade utredningen påvisar den betydande roll det civila
samhället har samt vikten av att övriga aktörer fortsätter utveckla samverkan
med det civila samhället.
Lokala insatser
I slutrapporten för Malmökommissionen för ett hållbart samhälle presenterades ett antal åtgärder som Malmö stad uppmanades arbeta vidare med. Ett av
åtgärdsförslagen handlade om utveckling av formerna för att stärka samverkan
med det civila samhället. Stadskontorets välfärdsavdelning tilldelades utredningsuppdraget och arbetet påbörjades under sommaren 2014. Utredningen
samkoordineras med det redan pågående arbetet med att ta fram en överenskommelse med den idéburna sektorn - ett arbete som tillkommit på initiativ av
Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) tillsammans med Malmö
Idrottsföreningars Samorganisation (MISO).12
Stadskontoret har överlämnat en första delrapport vilken delges kommunstyrelsen i januari 2015. I delrapporten föreslås ett antal olika åtgärder och insatÖverenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting 2008
10 Kommittédirektiv 2014:40:1
11 Kommittédirektiv 2014:40:1
12 STK 2014-1136:2, tjänsteman stadskontoret Malmö stad, 2014-12-12, representant
MIP/MISO 2014-12-18
9
7 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
ser, såsom forskningscirklar tankesmedja, kartläggning av det civila samhället i
Malmö och nulägesbeskrivning av aktiva stödsystem till föreningar i Malmö
stad (inklusive möjligheterna till upprättande av IOP).13
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan konstateras att, på såväl nationellt som lokalt plan, har
olika initiativ för att vidareutvecvkla samverkan med det civila samhället tagits.
På nationellt plan är överenskommelsen mellan det civila samhället, regeringen
och SKL en av dessa inslag. På lokalplanet bedrivs också ett aktivt arbete för
att vidareutveckla samverkan, bland annat genom den utredning som stadskontoret i Malmö leder med syfte att hitta nya former för samverkan med det civila
samhället.
STK 2014-1136:2, tjänteman stadskontoret Malmö stad, 2014-12-12, representant
MIP/MISO 2014-12-18
13
8 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Idéburna offentliga partnerskap: en samverkansmodell
mellan det civila samhället och offentliga aktörer
Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat
genom finansiellt stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av
verksamhet. Projekt- och föreningsbidrag är ett sådant verktyg, offentlig upphandling är ett annat.
Under de senaste åren har dock ett flertal aktörer (såväl politiska och offentliga
som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och
bidra till i samhällsutvecklingen. Möjligheterna till förbättrade och mer långsiktiga former av samverkan och stöd är ett perspektiv som ofta lyfts fram i dessa
diskussioner. Inrättande av så kallade idéburna offentliga partnerskap (IOP) ses
som en sådan möjlighet, vilket bland annat lyfts fram av paraplyorganisationen
för civilsamhällets organisationer med social inriktning - Forum för Frivilligt Socialt Arbete.14
Forum för Frivilligt Socialt Arbete menar att överenskommelser om IOP kan ses
som komplement till såväl ”traditionella” projekt- och föreningsbidrag som till
offentlig upphandling. Noteras i sammanhanget bör dock att en överenskommelse om IOP inte per automatik utesluter att samma förening även innehar
projekt- och föreningsbidrag. Det handlar om olika former av avtal med olika
syften och tillhörande krav. Forum för Frivilligt Socialt Arbete menar att Idéburna
offentliga partnerskap är möjliga att ingå när
”verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen, verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan […], det inte
finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda, bägge parter är
med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser), verksamheten inte detaljregleras från kommunen [samt att] verksamheten avses
drivas under en längre tid”.15
Vidare poängteras vikten av, vid ingående av denna form av partnerskap, att
parterna är överens om vilken verksamhet som ska bedrivas, vilka mål som ska
uppnås samt det ekonomiska stöd kommunen bistår med i relation till partnerskapet.16
I den utredning som Göteborgs stad genomfört rörande de juridiska aspekterna kopplade till IOP och som till stora delar bygger på det underlag som Forum
för Frivilligt Socialt Arbete tagit fram, framhålls att denna form av partnerskap
medför att det civila samhället kan genomföra verksamhet som gynnar samhällsutvecklingen samtidigt som utgångspunkten för verksamheten och dess
existens inte är avhängigt av kontrakt av kommersiell karaktär och/eller styrt
av marknaden.17 En liknande resonemang lyfts fram av paraplyorganisationen
MIP/MISO i Malmö som menar att IOP ger möjlighet till partnerskap mellan
www.socialforum.se
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5
16 Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5
17 Göteborgs stad 2014:1
14
15
9 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
det civila samhället och kommunen, baserat på en gemensam, långsiktig dialog.18
MIP/MISO i Malmö lyfter även fram betydelsen av att partnerskapen som
upprättas är långsiktiga (avtalen bör företrädesvis löpa under minst två år med
möjlighet till förlängning och relevanta uppsägningstider), samt att kriterierna
för med vilka föreningar som partnerskap ingås är tydliga och transparenta.19
Sammanfattningsvis kan konstateras att Idéburna offentliga partnerskap (IOP)
kan ses som en brygga mellan de mer traditionella bidrag för projekt som föreningar kan erhålla och mer marknadsstyrda offentliga upphandlingsprocesser
som t.ex. en kommun kan använda för att upphandla en tjänst. IOP ses som en
möjlighet att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor,
aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen.
18
19
Representant MIP/MISO 2014-12-18
Representant MIP/MISO 2014-12-18
10 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Erfarenheter från andra kommuner och aktörer
Ett flertal offentliga aktörer i Sverige har upprättat IOP med det civila samhället. Partnerskapen fokuserar på olika verksamheter inom ett relativt brett
spektrum, dock med fokus på sociala insatser. 20
Göteborgs stad
Sedan 2008 bedriver Göteborg stad ett utvecklingsarbete inom området social
ekonomi. 2010 bildades samverkansrådet Idékom som består av företrädare
från organisationer som representerar det civila samhället och politiker och
tjänstemän från Göteborg stad.21 Idékom ledde arbetet kring framtagandet av
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi. Överenskommelsen trädde i kraft först fyra år senare, nämligen under 2012. Målet
med överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och
minska utanförskap i Göteborg genom att:
”skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan
mellan parterna
synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade,
utsatta och åsidosatta grupper
utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör
inom välfärdsutvecklingen.”22
I dialog om överenskommelse och handlingsplan inleddes diskussioner om
IOP som möjlig samverkansmodell. Som ett led i ovanstående har Göteborg
stad sedan 2013 upprättat ett antal IOP tillsammans med det civila samhället. I
skrivande stund håller även staden på att upprätta ytterligare ett antal nya IOP,
med bland annat ett socialt företag med fokus på arbetsmarknadsområdet.23
Idag har Göteborgs stad (såväl stadsdelsförvaltningar som fackförvaltningar)
ett 10-tal aktiva IOP-avtal. Överenskommelser finns upprättade med bland
annat organisationer som driver frivilligcentral för medborgare, insatser för
migrerande EU-medborgare och miljöworkshops för ungdomar, samt mötesplats för äldre assyrier.
Enligt de erfarenheter som Göteborgs stad dragit gällande IOP framlyfts att de
IOP som fungerat bäst är när följande aspekter varit framträdande:
förankrade högt upp i organsationen redan på ett tidigt stadium
avser en tydligt avgränsad verksamhet
Förutom de aktörer som nämns i detta kapitel bör även nämnas att Trelleborgs kommun
under 2014 inledde ett arbete med att upprätta ett IOP med en förening, men då politiskt
beslut om inrättande inte fattades, har avtalet inte aktualiserats. Sigtuna kommun har fått i
uppdrag att tillsammans med Kvinno- och tjejjouren i Sigtuna utreda och utforma förslag till
ett IOP. Vidare bör noteras Kommunförbundet Skånes arbete med att, på olika sätt främja
utveckling av samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället.
21 Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi, 2012:4
22 Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi, 2012:5
23 Utvecklingsledare, Social resursförvaltningen, Göteborgs stad 2014-12-16
20
11 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
de ekonomiska aspekterna behandlats tidigt i processen samt att tydlighet funnits i vad som ska finansieras
att utgångspunkt för upprättande av partnerskapet varit ett gemensamt
lärande
där ett jämställt förhållande mellan kommun och förening/organisation
råder
att tydlighet råder gällande de involverade parternas ansvarsområden
Enligt den tjänsteman som förvaltningen fört samtal med är fördelarna med
IOP, jämfört med upphandling, att föreningen fortfarande äger sin verksamhet
samt ses som en möjlighet när verksamhetsavtal/bidrag inte är möjlig. I Göteborg är det många stadsdelar som inte har verksamhetsbidrag, varpå IOP utgör
en möjlighet att arbeta tillsammans med en verksamhet som är viktig för såväl
kommunen som föreningen.
De upprättade överenskommelserna beskriver bland annat bakgrundsförutsättningar för partnerskapet, målgrupp och syfte med överenskommelsen, värdegrund, mål med avtalad verksamhet, hur styrnings- och ledningsorganisationen ska bedrivas under partnerskapet, uppföljning, samt ekonomiska
aspekter. Det finns också beskrivet hur eventuell omförhandling, hävningsrätt
samt tvist ska lösas.24
Linköpings kommun
Den process som Linköpings kommun genomgått kopplat till IOP liknar till
vissa delar den process Göteborgs stad genomgått och som beskrivits ovan.
Under 2008 påbörjade Linköpings kommun ett arbete med att ta fram ett program för samverkan med det civila samhället. Programmet omfattar såväl föreningar som aktörer utan formell organisation, exempelvis nätverk. Kommunen
har också, tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter för
det civila samhället, arbetat fram en överenskommelse, Överenskommelse mellan
den idéburna sektorn och Linköpings kommun som trädde i kraft 2012.25 Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan mellan kommun och det civila samhällets organisationer, att stärka organisationernas självständighet, att underlätta
lokal utveckling i stadsdelar och kommundelar, samt att utveckla möjligheterna
för det civila samhället att påverka välfärdsutvecklingen.26 Linköpings kommun
menar att överenskommelsen sågs som en grund och förutsättning för det
fortsatta arbetet med IOP, som en modell som möjliggör samarbeten kring
aktuella frågor.27
Linköpings kommun har i skrivande stund två aktuella IOP som upprättats
med Stadsmissionen i Linköping. Partnerskapen gäller verksamheterna öppen
verksamhet och tillfälliga sovplatser för EU-migranter. Avtalsperioderna är
mellan 1 ½ till 2 år. I avtalen regleras, förutom tidsperiod, även syfte, gemensam värdegrund, målgrupp parternas åtaganden och ansvar för uppföljning av
http://socialutveckling.goteborg.se/team/stod-till-social-ekonomi/samverkan-med-socialekonomi/lar-mer-om-ideburet-offentligt-partnerskap/
25 http://www.linkoping.se/ideburensektor
26 Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun, 2012:3
27 Ttjänsteman,Utvecklingsavdelningen Linköpings kommun 2014-12-19
24
12 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
partnerskapet. Enligt den tjänsteman som ansvariga utredare samtalat med
fungerar IOP väl när det inte finns en marknad som medför konkurrens, när
verksamheten inte är beställd av kommunen och när partnerskapet präglas av
ömsesidigt samarbete och samverkan.28
Överenskommelserna mellan Linköpings kommun och Linköpings Stadsmission om IOP beskriver bland annat tidsperiod för avtalet, syfte med partnerskapet, värdegrund, målgrupp, parternas åtaganden och uppföljning av partnerskapet.
Västerås stad
Till skillnad från Göteborgs stad och Linköpings kommun har Västerås stad
ingen övergripande överenskommelse med det civila samhället. Ett arbete med
att ta fram en sådan överenskommelse pågår dock och förväntas vara klar under våren 2015.29
Trots att en överenskommelse ännu inte upprättats (vilket överlag brukar vara
det första steget vidare till upprättande av IOP) har Västerås dock arbetat med
IOP sedan 2012 och har ett pågående IOP med Västerås Stadsmission. Partnerskapets verksamhet utgörs av en mötesplats för hemlösa med missbruksoch/eller psykiatrisk problematik cch avtalet löper under en fyra-års period.30
Från och med 1 januari 2015 har även Västerås kommun ett Idéburet offentligt
partnerskap med Brottsofferjouren31, samt ett pågående arbete om ytterligare
ett eventuellt partnerskap (med Kvinnojouren) med planerad start vid halvårsskiftet 2015.32
I samtal med ansvarig tjänsteman i Västerås stad upplevs IOP vara ”ett sätt att
formalisera en ekonomisk transaktion i något mer förnuftigt än ett föreningsbidrag.”33 Utgångspunkten för de avtal Västerås stad nu upprättar är att knyta
partnerskapets målsättning med nämndens övergripande målsättningar på området. I det IOP som Västerås stad och stadsmissionen upprättat, beskrivs avtalsperiod, syfte, värdegrund, målgrupp, verksamheten för partnerskapet, uppföljning samt ekonomi.
Västerås stad framhåller samtidigt att en problematik kopplad till IOP är att
denna form av partnerskap och avtal är rättsligt oprövade. Det finns idag inga
rättsfall att luta sig på, samt att viss oenighet råder inom det juridiska skrået om
de förutsättningar som finns rörande IOP.34
Region Skåne
2009 fattade Region Skånes politiker beslut om att en samverkansprocess
skulle inledas mellan Region Skåne och det civila samhället med fokus på att
28
Tjänsteman, Utvecklingsavdelningen, Linköpings kommun, 2014-12-19
29http://www.vasteras.se/politikdemokrati/projektivasterasstad/Sidor/samverkanmedcivilsam
hallet.aspx
30 Överenskommelse om Idéburet – Offentligt partnerskap, Dnr 2011/174-IFN-061, Västerås
stad och Stadsmission Västerås
31 I skrivande stund har dock ej alla parter ännu skrivit under partnerskapet
32 Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, 2014-12-11
33 Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, 2014-12-11
34 Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, 2014-12-11
13 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
utveckla samverkansformerna. Med utgångspunkt i den nationella överenskommelse som träffats mellan regeringen och det civila samhället, upprättades
en regional överenskommelse som gavs namnet Överenskommelse Skåne och som
trädde i kraft 2010. Syftet med överenskommelsen var att stärka samverkan
mellan offentliga aktörer och det civila samhället, bland annat genom att lyfta
fram det civila samhällets viktiga samhällsroll och förbättra möjligheterna för
civila samhället att aktivt delta i samhällsutvecklingen.35
Region Skåne såg ett behov av att säkerställa finansieringen till ett antal föreningar som genomförde insatser som kompletterade region Skånes verksamhet.
Som ett led i ovanstående har Region Skåne upprättat ett antal IOP-avtal mellan regionen och det civila samhället. Efter dialog med de aktuella föreningarna
kring formerna för partnerskapen, upprättades en mall för avtalen, vilka beskriver Region Skånes respektive förenings åtaganden i samband med partnerskapet.36
I skrivande stund har Region Skåne 8 stycken IOP, upprättade med föreningar
som bedriver verksamheter inom ramen för vård- och sjukvårdssektorn.37 Enligt ansvarig tjänsteman på Region Skåne är en av de viktigaste faktorerna med
ett framgångsrikt arbete med IOP, att utgå från etablerade föreningar som bedriver en stabil verksamhet. Särskilt avgörande är att de föreningar med vilka
IOP slutits, erbjuder verksamheter och/eller insatser som regionen inte själv
kan erbjuda eller utföra inom ramen för regionens ordinarie uppdrag. Avtalen
beskriver bland annat syftet med partnerskapet (med fokus på långsiktighet och
hållbarhet), den gemensamma värdegrunden (som styr upprättandet av partnerskapet), målgrupp och uppdrag (som partnerskapet avser), hur samverkan
mellan olika involverade parter ska bedrivas, modell för uppföljning och utvärdering, ekonomi samt tidsperiod.38
Ansvarig tjänsteman på Region Skåne menar att upprättandet av IOP gett goda
resultat, dels i form av minskad administration för såväl regionen som de olika
föreningarna då parterna inte längre behöver söka eller bereda ansökningar om
kortsiktiga projekt- och föreningsbidrag. Vidare upplevs även föreningarna ha
fått större trygghet då finansieringen för utförandet av verksamheten är tryggad
under en längre tid, samt ges möjlighet att sätta in den egna verksamheten i en
större kontext i form av Region Skånes övergripande uppdrag.39
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan konstateras att Idéburna Offentliga Partnerskap har
upprättats mellan ett antal kommuner i Sverige och olika föreningar och aktörer inom det civila samhället. Göteborgs stad, Linköping och Västerås är några
av dessa kommuner. Gemensamt för dessa är att de menar att IOP är en bra
modell att använda för att möjilggöra ett mer likvärdigt partnerskap mellan
Överenskommelse Skåne 2010:2 ff.
Tjänsteman Region Skåne, 2014-12-11
37 I skrivande stund har Region Skåne upprättat IOP-avtal med Fontänhuset i Båstad, Fontänhuset i Helsingborg, Fontänhuset i Lund, Fontänhuset i Malmö, Röda Korset – frivilliga på
sjukhus, Röda Korset – mottagning för krigs- och tortyrskadade, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne samt med Stadsmissionen.
38 www.regionskåne.se/IOP
39 Tjänsteman Region Skåne, 2014-12-11
35
36
14 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
kommun och föreningen. Samtidigt påvisar flera av kommunerna vikten av
tydlighet, transparens och säkerställandet av att inte en marknad finnes, som
avgörande faktorer för lyckade IOP. Även Region Skåne har även upprättat ett
antal IOP med föreningar som bedriver verksamhet som anses komplettera
regionens egna verksamhet och som utför uppdrag som regionen inte har möjlighet att själv utföra.
15 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Juridiska aspekter: kommunallag, lagen om offentlig
upphandling samt Lissabonfördraget
När det gäller upprättande av IOP och tillhörande avtal bör hänsyn tas till en
rad olika juridiska aspekter. IOP berörs av ett flertal olika rättsliga förordningar
som delvis konkurrerar med varandra (såsom kommunallag och lagen om offentlig upphandling). En särskild problematik utgörs av att IOP ännu är rättsligt oprövade, varpå upparbetad juridisk praxis saknas. I följande avsnitt redogörs för hur IOP förhåller sig till kommunallagen, lagen om offentlig upphandling samt till Lissabonfördraget.40
Kommunallagen
När det gäller huruvida IOP kan anses vara förenliga med vad som i kommunallagen beskrivs som en kommuns befogenheter, har jurister i Göteborgs stad
gjort bedömningen att ”ett IOP-avtal ska reglera en verksamhet som i sig är
kompetensenlig.”41 Enligt kommunallagen är det
”en kommunal angelägenhet (kompetensenligt) att ha verksamhet inom
[t.ex.] idrotts- och fritidsområdet […] och kulturområdet samt att ge bidrag
till den typen av verksamhet. […] Det är emellertid bara i undantagsfall tillåtet att ge stöd till enskilda näringsidkare eftersom det som regel inte är en
kommunal angelägenhet att stödja det privata näringslivet”.42
Med utgångspunkt i ovanstående bör framhållas att, för att IOP inte ska strida
mot vad som föreskrivs i kommunallagen, ska de avtal som upprättas avse
samarbete mellan en (eller flera) föreningar i det civila samhället som bedrivs
utan vinstintresse och en (eller flera) offentliga aktörer. Vidare poängteras vikten av att det inte får finnas en marknad (av kommersiell karaktär) där liknande
insatser bedrivs, att den verksamhet som avses bedrivas (inom ramen för IOPavtalet) inte drivs utifrån ekonomiskt vinstintresse samt att kommunen ska
kunna följa upp och ha insyn i verksamheten men därigenom inte detaljstyra
verksamheten.43 Om samtliga av dessa aspekter uppfylls, görs bedömningen att
IOP kan anses vara kompetensenliga och således inte strida mot kommunallagen i fråga om dess natur (som ska vara icke-kommersiella) eller vad gäller de
parter som avtalen ingås med (som ej ska vara enskilda näringsidkare).44 Forum
för Frivilligt Socialt Arbete gör en liknande bedömning.45
Lagen om offentlig upphandling (LOU)
Då en kommun avser att köpa tjänster och/eller varor ska kommunen, i de
flesta förekommande fallen, efterfölja vad som regleras i lagen om offentlig
upphandling (LOU). Det medför att det tydligt ska aviseras att kommunen
avser att köpa tjänster och/eller varor och att de villkor som ska gälla fastställs
i förfrågningsunderlaget. Vidare ska möjlighet ges för leverantörer att lämna
anbud som i nästa steg ska utvärderas av de ansvariga i kommunen. Syftet med
detta förfaringssätt är att tillvarata konkurrensen och säkerställa transparens.
När kommunen fattat beslut om vilken/vilka leverantörer som ska få i uppdrag
Stadsjurist, Malmö stad 2015-01-15
Göteborgs stad 2014:2
42 Göteborgs stad 2014:2
43 Göteborgs stad 2014:2
44 Göteborgs stad 2014:3
45 Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5
40
41
16 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
att leverera de tjänster och/eller varor som kommunen önskat upphandla, upprättas kontrakt av kommersiell natur mellan leverantör och beställare.46
Göteborgs stad gör bedömningen att ovanstående kommersiella kontrakt –
som tillkommer som ett utfall av en regelrätt upphandlingsprocess – inte kan
likställas med det som avses uppnås genom upprättande av IOP och tillhörande avtal. IOP motsvarar inte ett köp av tjänst på samma sätt som en upphandling av tjänst, utan bedöms istället som ett verktyg för att ”uppnå politiska
mål på [t.ex.] det sociala området”.47 Det gäller så länge IOP-avtalen utformas
som icke-kommersiella kontrakt och inte avser tjänster som finns på en aktuell
marknad samt där verksamheten är på initiativ av föreningen.48
Lissabonfördraget
I utredningen om möjligheterna till att upprätta IOP, tar Göteborgs stad även
upp de bestämmelser som reglerar statligt stöd inom ramen för Lissabonfördraget. I korthet innebär det att stöd som medför att den fria konkurrensen
missgynnas (eller snedvrids) - genom att till exempel vissa företag gynnas framför andra – inte är förenligt med vad som regleras för EU:s medlemsstater i
Lissabonfördraget.49
I Lissabonfördraget påvisas särskilt tjänster som är av så kallat ”allmänt intresse”. I Göteborgs stads utredning poängteras att dessa tjänster kan anses
vara av ekonomisk eller icke-ekonomisk art. Gemensamt är att det handlar om
tjänster som bedöms vara av allmänt intresse och, som därav, medför vissa
skyldigheter vad gäller tillhandahållandet av dem. Med andra ord, handlar det
om tjänster som ”omfattas av fördragets konkurrens- och statsstödsregler”
(tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) samt tjänster som ”inte omfattas av
konkurrens- och statsstödsreglerna” (icke-ekonomiska tjänster).50
IOP upprättas som oftast inom det sociala området. Inom ramen för detta
område går att identifiera vad som går under benämningen sociala tjänster av
allmän art. Sociala tjänster (förutom vårdrelaterade tjänster) kan definieras i
termer av tjänster som innefattar sociala trygghetssystem som regleras av lag
eller som kompletterar lagstadgade system och insatser av vikt och som erbjuds
till individer som är i behov av dem. Tjänster av detta slag fyller en funktion
när det gäller förebyggande och integrerande samhällsaspekter och kan utgöras
av verksamheter exempelvis kopplade till arbetsmarknaden (t.ex. arbetsträning). Göteborgs stad kommer, utifrån ovanstående, fram till att delar av de
tjänster som kan tänkas regleras av IOP kan ”klassas som sociala tjänster av
allmänt intresse” 51 samt vara av icke-ekonomisk art. Men utredningen kommer
samtidigt fram till att även om en tjänst kan kategoriseras vara en social tjänst
av ekonomisk art, innebär det inte per automatik att stöd till dessa inte kan ges.
Tre situationer identifieras då ersättningen inte kan anses vara statligt stöd,
nämligen då
Göteborgs stad 2014:3
Göteborgs stad 2014:3
48 Göteborgs stad 2014:3, se även Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:6
49 Göteborgs stad 2014:3f
50 Göteborgs stad 2014:4, se även Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:6
51 Göteborgs stad 2014:4f
46
47
17 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
”ersättningen inte innebär någon ekonomisk fördel för mottagaren som
den inte hade fått under normala marknadsmässiga förhållanden eller
om ersättningen inte innebär att samhandeln påverkas [med andra ord
bedöms verksamheten istället vara av lokal karaktär]
om ersättningen inte överskrider 500 000 euro under en period om tre
beskattningsår betraktas inte ersättningen som statligt stöd.
ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller sociala behov […] [t.ex.] återinträde på arbetsmarknaden […]. Det krävs emellertid att tilldelningen av tjänsten anförtros det berörda företaget genom ett officiellt beslut (anförtroendehandling)”52.
Noteras bör i detta sammanhang att IOP ännu inte är rättsligt prövade i fråga
om huruvida de kan bedömas vara en anförtroendehandling.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan konstateras att möjligheterna till upprättande av överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga
lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. Sammanfattningsvis kan konstateras att om överenskommelserna om IOP med tillhörande avtal avser verksamhet på initiativ av föreningen, inte står i konkurrens
med kommunallag eller lagen om offentlig upphandling, om ersättningen är av
mindre omfattning (max 500 000 euro på 3 år), om verksamheten är av ickeekonomisk karaktär, och inte risk för snedvridning av konkurrens finns, kan
överenskommelser om IOP med tillhörande avtal upprättas mellan det civila
samhället och den offentliga sektorn. Samtidigt bör beaktas att överenskommelser om IOP fortfarande är rättsligt oprövade och att upparbetad juridisk
praxis saknas, samt att IOP, i skrivande stund, befinner sig i en juridisk ”gråzon” med ett flertal olika förordningar som delvis konkurrerar med varandra.
52
Göteborgs stad 2014:7
18 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Förvaltningens överväganden
Föreliggande utredning belyser de möjligheter som finns för arbetsmarknads-,
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att upprätta IOP med det civila samhället i Malmö. Nedan följer förvaltningens överväganden i relation till de i
utredningen framkomna slutsatserna.
Utifrån utredningens slutsatser och efter avstämning med stadsjurist i Malmö
stad, kommer förvaltningen fram till att det finns möjligheter för upprättande
av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad
juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej.
Utredningen påvisar att en rad olika kriterier behöver uppfyllas för att en överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap ska kunna upprättas. Såväl
rådande kommunallagstiftning, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget är rättsordningar som bör tas i beaktning. Det juridiska skrået gör
även gällande vikten av att tydliggöra att denna form av överenskommelser och
avtal är juridiskt oprövade och befinner sig i en gråzon när det gäller juridisk
praxis och tillgängligt lagrum. Fyra kriterier framstår dock som särskilt avgörande för att en eventuell överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap
inte ska riskera att hamna i juridiska överprövningsprocesser, vilka också diskuterats med stadsjurist i Malmö stad. Dessa kriterier innebär:
•
•
•
•
att initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma
från det civila samhället
att den verksamhet som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i
form av beställning från kommunen)
att den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet inte konkurrerar
med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad
att den verksamhet som avses utgör tillhandahållande av tjänster kan tolkas
som bidragande till den allmänna samhällsnyttan
Överenskommelser om Idéburna offentliga partnerskap har inte tidigare upprättats i Malmö stad och därtill finns inte heller tidigare erfarenheter vad gäller
denna form av partnerskap. Med utgångspunkt i detta, och i kombination med
den juridiska komplexitet som återfinns i relation till denna form av överenskommelser, föreslår förvaltningen att en omfattande dialog inleds med ett antal
föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden. Syftet med denna dialog är att tillsammans med föreningarna ge möjlighet
och utrymme att diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan
nämnda avgörande kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen
att det är först efter att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag till överenskommelser om IOP med specifika föreningar
kan upprättas (i enlighet med ordinarie utredningsdirektiv). Ytterligare ett argument för denna försiktiga hållning är att en fortsatt process i enlighet med
ovan förslagna också delger förvaltningen utökade möjligheter att samkoordi19 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
nera denna process med den pågående utredningen om utveckling av samverkan med det civila samhället som stadskontoret leder.
20 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Litteraturförteckning
Utredningar, papers, direktiv och överenskommelser
Forum för Frivilligt Socialt Arbete, (2010) Paper om Idéburet Offentligt Partnerskap
(IOP )
Göteborgs stad (2014) Idéburet Offentligt Partnerskap – juridiskt utrymme
Kommittédirektiv (2014:40) Utredning för ett stärkt civilsamhälle
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi (2012)
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun (2012)
Överenskommelse om Idéburet – Offentligt partnerskap, Västerås stad och Stadsmission Västerås (2011)
Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och
Sveriges Kommuner och Landsting (2008)
Överenskommelse Skåne (2010)
Tjänsteskrivelser och ärenden
STK 2014-1136:2 Återrapportering av uppdrag att utveckla former för samverkan kring
social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället
STK-2013-1000 Utredning om organisation av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser
GYVF-2014-1603 Fastställande av reviderade riktlinjer Förenings- och projektbidrag
GYVF-2014-2407 Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskapsavtal med
föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser
Intervjuer, samtal och mailkonversationer
Representant MIP/MISO, 2014-12-18
Stadsjurist, Malmö stad, 2015-01-15
Tjänsteman, Region Skåne 2014-12-11
Tjänsteman, stadskontoret Malmö stad, 2014-12-12
Tjänsteman, sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad 2014-12-11
Tjänsteman,Utvecklingsavdelningen, Linköpings kommun,2014-12-19
Utvecklingsledare, Social resursförvaltningen Göteborgs stad, 2014-12-16
21 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Övrigt material
Sammanställning utbetalt bidrag Malmö stad 2013
http://www.linkoping.se/ideburensektor
http://www.regionskåne.se/IOP
http://www.socialforum.se
http://socialutveckling.goteborg.se/team/stod-till-social-ekonomi/samverkanmed-social-ekonomi/lar-mer-om-ideburet-offentligt-partnerskap/
http://www.vasteras.se/politikdemokrati/projektivasterasstad/Sidor/samverk
anmedcivilsamhallet.aspx
22 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
Bilagor
Bilaga 1
Föreningar och organisationer som erhållit stöd från kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott inom området arbetsmarknad
Noteras: Nedanstående förteckning avser föreningar och organisationer som erhållit stöd från utskottet en eller flera gånger under perioden 2010-2014. Medel har
också tilldelats förvaltningar i Malmö stad för genomförande av projekt samt institut (Felix Herbert Institutet).
ABF Malmö Stad
ABL (Yallatrappan)
ALMI IFS Rådgivningscenter
Comintegra
Coompanion
Courage
FC Rosengård
FIFH (Föreningen Idrott för Handikappade)
Folkuniversitetet
Föreningen Infokooperativet Malmö
Föreningen KRIS
Föreningen Teater Inc
Glokala folkhögskolan
Hassela Helpline
Internationella Kvinnoföreningen
Malmö Nyföretagarcenter
Mine
NTO-IOGT (tillsammans med Somalilands förening)
Rotary i samverkan
Yump
Sammanställning gjord 2014-11-19
23 │ Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen │ Idéburet offentligt
partnerskap (IOP)
