VÄSTRA FINLANDS BESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 83/2007

VÄSTRA FINLANDS
MILJÖTILLSTÅNDSVERK
BESLUT
Nr
83/2007/3
Dnr
LSY-2001-Y-204
Givet efter anslag
29.6.2007
Helsingfors
ÄRENDE
Återställande av en sötvattenbassäng till havsvik, Pargas
SÖKANDE
Pargas Vatten Ab – Paraisten Vesi Oy
ANSÖKAN
Pargas Vatten Ab – Paraisten Vesi Oy har med en 10.9.2001 hos
miljötillståndsverket anhängiggjord och sedermera kompletterad ansökan ansökt om tillstånd att enligt en till ansökan bifogad plan återställa Pargas sötvattenbassäng till en havsvik. Sökanden ansöker
också om att efter en 5 års övergångsperiod, efter det att regleringen
upphört, bli befriad från alla övervaknings-, underhålls- och skötselskyldigheter som påförts sökanden i anslutning till byggandet och
driften av bassängen. Sökanden har framställt att den tid som beviljas för genomförande av åtgärden bör fastställas till minst 10 år räknat från det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft.
I KRAFT VARANDE TILLSTÅND
Tillstånd för anläggandet av sötvattenbassängen och bassängens
nivåreglering samt tagandet av råvatten från bassängen har beviljats
Pargas Vatten Ab genom följande beslut:
Sysilaxbassängen
-
Vattendragskommissionens beslut nr 17/1955, 26.031955
Vattendragskommissionens beslut nr 2/1956, 01.03.1956
Vattendragskommissionens beslut nr 42/1956, 30.01.1957
Högsta förvaltningsdomstolens beslut nr 2596/60/IM 26.04.1960
Huvudbassängen
-
Västra Finlands vattendomstols beslut nr 75/1967, 10.10.1967
Högsta förvaltningsdomstolens beslut nr 5293, 974–977, 979–
982, 984–988/47/68, 31.10.1968
Vattenöverdomstolens beslut nr 15, 19.06.1969
Västra Finlands vattendomstols beslut nr 41/1974, 14.06.1974
Högsta förvaltningsdomstolens beslut nr 3766/75/AL, 03.10.1975
2
REDOGÖRELSE FÖR FÖRETAGET
Bakgrund och avsikt med företaget
Pargas Vatten Ab – Paraisten Vesi Oy levererar vatten till samhället
och industrin i Pargas. Den från havet invallade sötvattensbassängen tjänar som råvattenkälla för vattenförsörjningen. Det genomsnittliga vattenuttaget har under de senaste åren varit ca 2 500 m3/d.
I framtiden kommer vattenförsörjningen i Pargas att skötas i samarbete med Åboregionen. Samarbetsprojektet grundar sig på framställande av konstgjort grundvatten. I och med övergången till användning av grundvatten kommer vattenuttaget från sötvattenbassängen
att upphöra helt och regleringen av bassängen blir obehövlig.
Planerade arbeten
Öppnande av dammen mellan havet och sötvattensbassängen
Avsikten är att regleringen av sötvattenbassängen upphör och området återställs till havsvik. För huvudbassängens del kommer avregleringen att ske så att slussportarna i regleringsdammen och småbåtsslussen öppnas för gott. Dessutom kommer ytterligare en öppning i vägbanken mellan bassängen och havet att byggas för att förbättra vattnets cirkulation och underlätta båttrafiken. En ny bro byggs
över öppningen. Bron består av tre spann, av vilka det mellersta används för båttrafiken och har följande mått
-
bottennivå
höjd för underfart (brobalkens undre kant)
fri bredd ovanom nivån N43 -1,50 m
fri bredd vid bottennivå
N43 -3,00 m
N43 +3,00 m
8,50 m
ca 5,00 m
Strömningstvärsnittet för broöppningen på MW-nivån är ca 25 m2.
Byggandet av bron förutsätter att vägen på dammkrönet höjs på en
150 m lång sträcka. De jordmassor som behövs, ca 2 000 m3, tas
från öppningen som byggs i dammen.
Öppnande av Sysilaxbassängen
Sysilaxbassängen återställs till havsvik genom att man genom fördämningsvallen mellan huvudbassängen och Sysilaxviken gräver en
kanal. Kanalens bottenbredd är 4 m, djupet N43 -2,0 m och kanternas lutning 1:2. Grävmassorna är ca 900 m3 och placeras på fastigheten Dammtomt II, Rnr 2:30 som ägs av sökanden.
Kanalen som skall grävas mellan huvudbassängen och Sysilaxviken
bryter av vägen från norr till Sysilaxholmen. Vägen kommer att ersättas av en ny vägförbindelse via fastigheten Björkudde, fastighetsbeteckning 573-506-1-43. Ett föravtal om detta har gjorts med fastighetens innehavare, Oy Björkudde Ab.
3
Byängsbäckens fördämningsvall
Byängsbäckens fördämningsvall med tillhörande pumpanordning vid
Pettebyviken byggdes i samband med inrättandet av sötvattensbassängen enligt vattendomstolens beslut för att dräneringsförhållandena på områdets odlingsmarker skulle bibehållas. Ifall delägarna i Byängsbäckens uppdämningsområde vill återgå till den torrläggningssituation som rådde före uppdämningen kommer sökanden att öppna
dammen och rensa utfallsdiket. Vid öppnandet av vallen uppstår ca
150 m3 jordmassor som placeras på dammen. Vid rensningen av diket uppkommer ca 200 m3 massor som kan placeras i vassen bredvid diket.
Muddringar
Avregleringen av bassängen medför att vattennivån sjunker och det
uppstår behov av att fördjupa vattnet vid privata bryggor och förbättra båtfarlederna vid bassängens broar och i Tojoisviken. Vid arbetena uppskattas uppstå följande mängder muddermassor:
- muddring utanför bryggorna
- muddring vid broarna
- fördjupning av båtled i Tojoisviken
1 130 m3
1 250 m3
2 500 m3
Muddringarna framför bryggor är tänkta att utföras av strandfastigheternas ägare med stöd av 1 kap 30 § vattenlagen och utan samordnad planering och utan att tillstånd från myndigheter behövs. Mängderna muddermassor är små, 2–50 m3, per muddringsplats.
Fördjupningen av båtleden i Tojoisviken och muddring vid broarna
utförs av sökanden. Muddermassorna placeras i Kojkullafjärden där
vattendjupet är över 9 m.
Sötvattensbassängen nuvarande tillstånd
Allmänt
Pargas sötvattenbassäng finns på Ålö, väster om Pargas centrum,
och består av två separata bassänger. Den östra delen av bassängen, Sysilaxbassängen, uppdämdes år 1954 och huvudbassängen
uppdämdes år 1968. Bassängerna regleras var för sig. Huvudbassängens areal är ca 3,3 km2 och Sysilaxbassängens areal är ca
0,2 km2.
Regleringsanordningar och båtsluss
Sötvattensbassängen skiljs från havet av dammar. Dammen används också som vägbank. I dammen väster om Flatskär finns bredvid varandra en lucka för reglering av vattennivån och en sluss för
småbåtar. Regleringsluckan är 4 m bred och har tröskelhöjden N43
-1,00 m. Regleringsluckan styrs automatiskt. Båtslussens längd är
12,00 m och bredden 4,00 m. Slussportarnas tröskelhöjd är N43 -2,30
m och passagens fria höjd är N43 +2,60 m.
Enligt gällande tillstånd skall bassängen regleras så att vattenytan i
regel inte underskrider nivån N43 -0,40 m och inte överskrider nivån
4
N43 +0,40 m. I praktiken har man strävat till att hålla nivån jämn och
nära maximinivån för att hindra havsvatten från att rinna in i bassängen. Om havsvattenståndet en längre tid är högt och tillflödet till
bassängen samtidigt är stort kan bassängens nivå tillfälligt stiga över
regleringens maximigräns.
Vattenstånd
Sötvattenbassängens vattennivå har under åren 1971–1999 varit
följande (enligt N43-systemet):
HW
MHW
MW
MNW
NW
+0,55 m
+0,43 m
+0,23 m
- 0,02 m
- 0,40 m
Variationen i bassängens vattenstånd räknat mellan medelhögvatten
(MHW) och medellågvatten (MNW) är 0,45 m. Motsvarande variation
i havsvattennivån är 1,3 m. Under observationsperioden har sötvattenbassängens nivå inte gått under minimigränsen och överskridningar av maximigränsen har varit små.
Sysilaxbassängens vattenstånd har inte observerats regelbundet
men enligt tillgängliga data har bassängens yta hållit sig ungefär på
nivån N43 +0,8 m.
Djup och volym
Huvudbassängens medeldjup är 2,8 m och största djup 10,2 m. Volymen är 9,4 miljoner m3 vid medelvattenstånd. Sysilaxbassängens
medeldjup är 2,0 m, största djup 3,3 m och volym 0,4 miljoner m3.
Nederbördsområde och tillflöde
Sötvattenbassängens nederbördsområde är med bassängen inberäknad ca 24,7 km2 och består till ca 28 % av åkermark och ca 49 %
skog. Marken i bassängens nederbördsområde innehåller basiska
kalkstensarter. Det genomsnittliga tillflödet till bassängen är 0,20
m3/s. Utflödet till havet är i genomsnitt 0,17 m3/s, d.v.s. inflödet
minskat med råvattenuttaget.
Belastning
Jordbruksmark och gles bebyggelse svarar för merparten av belastningen av växtnäringsämnen. Några direkta avloppsvattenutsläpp
sker inte i sötvattenbassängen. Fosforbelastningen har uppskattats
till minst 1 030 kg per år och kvävebelastningen till 12 147 kg per år.
Det kritiska värdet för den fosforbelastning bassängen tolererar har
beräknats till 378 kg per år.
Vattenkvalitet
Vattnet i områdets djupare delar skiktas under sommaren och vintern och syrehalterna minskar i bottennära vattenskikt. Syresättning
av vattnet har utförts i Hyvilempfjärden, Kojkullafjärden och Vallisfjärden.
Halterna av växtnäringsämnen i bassängen är höga. Totalfosforhalterna har för det mesta varierat mellan 50 och 200 µg/l och totalkvä-
5
vehalterna mellan 600 och 1 500 µg/l . Några tydliga utvecklingstrender har inte kunnat skönjas under de senaste årtiondena. Närmast bottnen är fosforhalten i regel som högst under vårvintern och
vid slutet av sensommarens skiktningsperiod, vilket indikerar att fosfor frigörs ur sedimenten och en s.k. inre belastning sker.
Till följd av de höga näringshalterna är bassängens växtplanktonproduktion hög. Särskilt i Sysilaxviken har blågröna alger varit den
dominerande alggruppen under så gott som hela växtperioden. I de
övriga delbassängerna är förekomsten av blågröna alger betydligt
mindre och mer sporadisk. Under sommaren är bassängvattnets
siktdjup sällan mer än 1 m på grund av vattnets grumlighet och den
stora växtplanktonbiomassan.
Sötvattenbassängens hygieniska tillstånd har i huvudsak fyllt kvalitetskriterierna för badvatten. Enligt klassificering av råvatten tillhör
sötvattenbassängens vatten råvattenklass A1 –A2. Bassängens
lämplighet för rekreation har på basen av eutrofieringsgraden för det
mesta varit nöjaktig –försvarlig, klass III –IV.
Bottensediment och bottenfauna
Bottensedimenten i sötvattenbassängen och närliggande havsområdet är likartade och består huvudsakligen av lergyttja eller gyttjelera.
Sötvattenbassängens bottenfauna består så gott som uteslutande av
Chironomus plumosus-typens fjädermygglarver och motsvarar bottenfaunans sammansättning och biomassa i frodiga eller mycket frodiga insjöar. De för bräckt vatten typiska bottendjurarterna försvann
från bassängen så gott som helt under åren 1970–1972.
Vattenvegetationen
Sötvattenbassängens dominerande vattenväxter är vass, axslinga,
hornsärv och bredkaveldun. År 2000 var arealen täckt av vattenvegetation och dess andel (%) av sötvattenbassängens areal följande:
Vattenväxtart
Vass
Axslinga
Hornsärv
Beståndsareal
0,415 km2 (ca 11,9 %)
0,25 km2 (ca 7,1 %)
0,05 km2 (ca 1,4 %)
Vattenväxterna är ställvis till hinder för bassängens rekreationsanvändning. För att förbättra rekreationsanvändningen och fritidsfisket
har vattenvegetationen klippts.
Fisk- och kräftbeståndet samt fisket och kräftfångsten
Merparten av fiskbeståndet består av braxen/björkna, nors och mört.
Endast nöjes- och husbehovsfiske idkas i sötvattenbassängen. Under åren 1993–1998 har man genom intensivt fiske avlägsnat s.k.
skräpfisk ur bassängen. Fiskbiomassan före det intensiva fisket påbörjades uppskattades till ca 100 ton (300–350 kg/ha). Skräpfisken
har långsamt minskat och medelstorleken på braxen och mört har
6
ökat. Rovfiskens, främst abborrens och gäddans, andel i fiskbeståndet har ökat, men gösstammen har inte förstärkts såsom förväntats.
Kräftbeståndet i sötvattenbassängen är medelmåttigt, och kräftandet
sker främst till husbehov. Den årliga kräftfångsten under de senaste
åren har uppskattats till ca 10 000 st.
Naturskydd
Pettebyviken samt delar av Parantfjärden och Hyvilempfjärden ingår
i Natura 2000-området Pettebyviken (FI0200092). Området är införlivat i Natura 2000-nätverket på basen av fågeldirektivet (SPAområde).
I områdets beskrivning nämns att Pettebyviken är en vassvik med
två holmar omgivna av vass. Vassbeståndet runt holmarna är områdets största. Pettebyviken kan jämföras med en från havet avsnörd
frodig insjö och området har utvecklats till en betydande fågelsjö.
Stammarna av sjöfågel och vasslevande fåglar är både till antal och
artrikedom starka. Flest häckande par finns av gräsand, knipa, brunand, skäggdopping och sothöna. Även bläsand och knölsvan är allmänna. Vadararterna är fåtaliga på grund av den knappa förekomsten av strandängar. Vanligast är tofsvipa, enkelbeckasin och drillsnäppa.
Inom området häckar även rördrom, brun kärrhök, småfläckig sumphöna och vattenrall. Sävsångare, rörsångare, näktergal och sävsparv är särskilt talrika. Dessutom kan man träffa på trastsångare,
rosenfink och gulärla. Området är också en viktig rastplats för flyttfåglar bl.a. för sångsvan.
Pettebyvikens Natura 2000-område samt Toijoisviken och Sydänperäviken hör också till programmet för skydd av fågelrika sjöar och
havsvikar. Skyddet har ännu inte förverkligats så att ett naturskyddsområden skulle ha inrättats.
I närheten av sötvattenbassängens finns också Natura 2000området Pargas kalkområden (FI0200134). Området består av flera
delområden med en total areal på 42 ha. Inom området finns enligt
naturdirektivet prioriterade naturtyper och fågelarter nämnda i fågeldirektivets bilaga I.
Bebyggelse och rekreationsanvändning
En inventering av byggnader och konstruktioner på sötvattenbassängens stränder har gjorts år 2000. Enligt inventeringen befinner
sig följande antal byggnader och konstruktioner inom bassängområdet på den strandzon som kommer att påverkas av havsvattenståndets växlingar eller i närheten av den:
bryggor
båthus och skjul
bastubyggnader
lusthus
92 st
19 st
12 st
2 st
7
gäststugor
fritidshus
torrtoaletter
2 st
2 st
1 st
Företagets inverkningar
Vattenståndet
Efter att sötvattenbassängen återförenats med havet kommer dess
vattenstånd att följa havsvattnets växlingar. Förändringen framgård
från följande jämförelse mellan sötvattenbassängens medel- och extremvattenstånd med havets motsvarande siffror (N43-systemet):
Sötvattenbassänen (1971–1999)
HW
+0,55 m
MHW
+0,43 m
MW
+0,23 m
MNW
- 0,02 m
NW
- 0,40 m
Havet (Åbo 1922–1996)
+1,05 m
+0,57 m
- 0,22 m
- 0,71 m
- 0,96 m
Medelvattenståndet i bassängen kommer att sjunka med ca 0,4 m.
Skillnaden mellan medelhögvatten (MHW) och medellågvatten
(MNW) ökar från ca 0,5 m till 1,3 m. Skillnaderna mellan extrema
hög- och lågvatten ökar betydlig mera men de extrema vattenstånden i havet är kortvariga och infaller oftast vintertid.
Medelvattennivån i Sysilaxviken sjunker med ungefär en meter. Variationerna i vattenståndet, som i nuvarande läge är små, kommer
att öka och motsvara växlingarna i havet.
Medelvattendjupet i huvudbassängen är för närvarande ca 2,8 m. Till
följd av avregleringen kommer medeldjupet att minska med ca 0,4
m. Effekten av vattenståndets sänkning kommer att märkas mest i
de grundaste delområdena såsom Sydänperäviken och Tojoisviken.
Vattenomsättning
Vattenutbytet och salthaltens utveckling i sötvattenbassängen under
det första året efter avregleringen har beräknats med hjälp av en
matematisk modell. Havsvattenståndet, inflödet och vindförhållandena har bestämts så att de så långt som möjligt motsvarar förhållandena under ett normalår.
Enligt modellberäkningen blir strömmarna från havet till bassängen
under ett genomsnittsdygn 287 000 m3/d och från bassängen ut till
havet 308 000 m3/d. Vattnets genomsnittliga omsättningstid i hela
bassängen har beräknats till ca 1 månad och i de olika delbassängerna mellan 11 och 34 dygn. I det nuvarande läget, då omsättningen
sker endast genom tillflödet, är den genomsnittliga omsättningstiden
ca 1,5 år. Sysilaxbassängen ingick inte i modellberäkningen men
vattnets omsättningstid efter avregleringen har uppskattats till 15–
20 dygn.
Vattenkvaliteten
Modellberäkningen har visat att bassängområdets salthalt kommer
att stiga snabbt och inom ca två månader efter avregleringen kom-
8
mer det nya balansläget att ha uppnåtts. Bassängområdets salthalt
och andel havsvatten kommer i det nya balansläget att vara följande.
Område
Havet
Pettebyviken
Parantfjärden
Vallisfjärden
Salthalt
mg/l
6 300
4 000–5 000
3 500–4 500
2 500–3 500
%
100
63–79
56–71
40–56
Hyvilempfjärden
Kojkullafjärden
Sydänperäviken
3 500–4 500
2 000–2 500
500–1 000
56–71
32–40
8–16
Vattnet kommer även i fortsättningen att vara mer eller mindre grumligt. Vattnets näringshalter och eutrofieringsnivå kommer att förbättras mest markant inom de delområden som ligger närmast havet. I
de mest avlägsna partierna av bassängen förväntas inte ske några
större förändringar i vattenkvaliteten bortsett från den förhöjda salthalten.
Det ökande vattenutbytet gör också att syrerikt vatten från havet kan
ersätta syrefattigt djupvatten i bassängen. Ifall mycket salthaltigt vatten tränger in i bassängen kan dock i sällsynta fall en långvarig och
stabil salthaltsskiktning av vattnet uppstå.
Den ökande variationen i vattenståndet kommer sannolikt att öka
stranderosionen under de första åren efter avregleringen. Detta kan i
någon mån öka bassängvattnets grumlighet i samband med kraftiga
vattenståndsväxlingar.
Havsområdet
Utflödet av sötvatten till havet via bassängområdet kommer att öka
med samma mängd vatten som Pargas Vatten Ab tagit ut. Det genomsnittliga utflödet ökar från ca 0,17 m3/s till ca 0,20 m3/s. Förändringen är tämligen liten och inverkningarna på havsvattnet blir små.
Ökningen av materialutflödet blir ännu mindre på grund av att den
högre salthalten ökar sedimentationen inom bassängområdet.
Bottensedimentens kvalitet
Inverkan på bottensedimentens kvalitet och syreförbrukning uppskattas vara små och närmast positiva. Till följd av något ökande
erosion kan växtmaterial samlas i bassängens djuphöljor men arealen av dessa är liten. I motvikt till detta kommer en del av de nuvarande sedimentationsbottnarna att omvandlas till erosions- eller
transportbottnar där det inte förekommer någon nämnvärd syreförbrukning eller frigörande av näringsämnen.
Bottenfaunan
Till följd av den stigande salthalten efter avregleringen kommer bassängområdets bottenfauna att med tiden återgå till det tillstånd som
rådde före uppdämningen och brackvattensarter kommer att öka
jämfört till nuläget. Bottenfaunan kommer dock även efter avregle-
9
ringen att i huvudsak bestå av arter som tål eutrofierade förhållanden.
Vattenvegetationen
Det lägre vattenståndet kan öka vassens och andra vattenväxters
utbredning. Den fria vattenarealen kommer att minska speciellt i bassängens grundaste delar. I Sydänperäviken och Tojoisviken kan
vassen erövra största delen av vattenområdet.
På längre sikt kommer också vassarnas gräns på landsidan att förflyttas nedåt mot strandkanten. Kärnpartierna i de största vassbestånden kommer att hålla sig oförändrade. Sammantaget kommer
vassbeståndens areal och biomassa troligen att öka till följd av det
sänkta medelvattenståndet. Den ökande vattenståndsväxlingen och
isens inverkan på vintern kan göra att vassbeståndens utkanter inte
är lika stabila och täta som nu.
Eftersom vattnet troligen kommer att vara relativt grumligt begränsas
undervattenväxternas utbredning. På lång sikt kan de nya förhållandena vara hämmande på axslinga och hornsärv och kan göra det
möjligt för abborrgräs eller andra natearter att erövra mer utrymme.
Undervattenväxternas totala biomassa kommer dock sannolikt med
tiden att minska jämfört med nuvarande förhållande.
Fisk- och kräftbeståndet
Fiskbeståndet i sötvattenbassängen kommer till sin sammansättning
inte att förändras nämnvärt till följd av avregleringen. Förbättrade syreförhållanden förbättrar förhållandena för fiskarna. Fiskarna kommer att ha fri passage till och från bassängen och bassängområdet
kan utvecklas till lekplats för gädda och braxen från ett större område än nu. I någon mån kan strömmingen vandra in i bassängen.
Kräftstammen kommer till följd av den höjda salthalten att dö ut rätt
snabbt.
Några väsentliga förändringar i fisket kommer troligen inte att ske.
Fisket kommer även i framtiden att bestå av husbehovs- och nöjesfiske i relativt blygsam skala. Kräftfångsten inom bassängområdet
kommer att upphöra.
Naturskyddet
Sökanden har i enlighet med naturvårdslagens 65 § låtit gjort en utvärdering av konsekvenserna för Natura 2000-områdena, varom redogörs närmare senare.
Byggnader och konstruktioner
Områdets bryggor måste anpassas till större vattenståndsväxlingar
och till kraftigare isbelastning. Vid vissa bryggor måste det muddras
för att upprätthålla tillfredsställande vattendjup.
Bortsett från båthusen befinner sig merparten av strandområdets
byggnader över havets medelhögvattennivå. De delar av byggnaderna som kan nås av extrema högvatten tar i allmänhet inte skada.
10
Båthusen är redan till sin funktion av det slaget att de skall klara av
att bli nedblötta.
Värdet på de konstruktioner som kan skadas har beräknats utgående från inventeringen år 2000 och på grunder, som finns redovisade
i ansökningshandlingarna. Enligt ansökan orsakar projektet olägenheter för 75 lägenheter och 4 samfällda områden. Den sammanlagda skadan har uppskattats till 67 290 euro, som fördelas enligt följande:
flyttning och förnyande av bryggor
muddring invid bryggorna
skyddande av ett fritidshus
51 270 euro
7 610 euro
8 410 euro
Strandmarkernas dränering
Dräneringen av strandområdenas odlingsmarker förbättras till följd
av att bassängens vattenstånd sjunker.
För skogsbruket har avregleringen inte någon stor praktisk betydelse
eftersom andelen skogsmark nära stranden är liten. Avregleringen
gagnar dock i princip även skogsbruket.
Vattnets användbarhet Till följd av den högre salthalten minskar möjligheten att använda
bassängvattnet till bevattning. I huvudsak har endast hemträdgårdar
och grönsaksland bevattnats med vatten från bassängen. Vattnets
förhöjda salthalt försämrar vattnets användbarhet som bastuvatten.
Rekreationsanvändning
Efter avregleringen bibehålls vattenlandskapet sannolikt i stort sett
oförändrat. Inom vissa delområden, såsom Sydänperäviken och Tojoisviken, kommer strandkantens förflyttning och vassbeståndens
utbredning att minska den fria vattenytans andel. Å andra sidan
kommer ökade vattenståndsväxlingar att öka vattenlandskapets dynamik och ge landskapet en mera havskaraktär.
Avregleringen kommer i regel inte att inverka på möjligheten att
bada bastu och simma. I de grundaste vikarna såsom Sydänperäviken och Tojoisviken kommer det sänkta vattenståndet att minska antalet simplatser.
Båttrafiken mellan bassängen och havet underlättas betydligt då
slussportarna ständigt står öppna och en ny öppning i dammen görs.
Likaså underlättas trafiken mellan Sysilaxviken och huvudbassängen
i och med öppnandet av fördämningen. Till följd av det minskade
vattendjupet måste vissa farleder fördjupas. Sökanden har för avsikt
att kompensera denna olägenhet genom att muddra båtfarlederna
vid broarna och Tojoisvikens farled.
11
Strandfastigheternas värde
En uppskattning av förändringar i fastigheternas värde har gjorts för
de strandlägenheter som genom avregleringen åsamkas skada på
byggnader eller konstruktioner. Strandlägenheternas nuvarande
värde uppskattades på basen av Lantmäteriverkets statistik och en
värdestegring på 25 % baseras på Finlands miljöcentrals publicerade sammandrag av undersökningar av försäljningspris.
Enligt uppskattningen skulle de granskade 73 lägenheternas sammanlagda värdestegring vara ca 500 000 euro.
UPPSKATTNING AV FÖRETAGETS NYTTA OCH SKADA
Förslag till ersättningar och kompensation
Sökanden har ansett att behovet att iståndsätta konstruktioner på
stranden och övriga av företaget eventuellt orsakade olägenheter
kompenseras av de förbättrade förutsättningarna för båttrafik och av
strandfastigheternas värdestegring.
Till ansökan har bifogats en fastighetsvis uppgjord utredning över
nytta och skada. Som nytta mätbar i pengar har beaktats strandfastigheternas uppskattade värdestegring. Värdestegring har antagits
uppstå endast för de fastigheter som har konstruktioner för rekreationsanvändning vid stranden. Som skador mätbara i pengar har inräknats ändringsarbeten på bryggor och eventuell behövlig muddring
av vattnet vid bryggorna.
För fastigheterna kring bassängen är nyttan av projektet större än
olägenheterna. Det enda undantaget är fastigheten Kaislaranta, Rnr
1:18, där fritidsbostaden måste skyddas mot de allra högsta högvattenstånden. Sökanden kommer att kompensera den åsamkade olägenheten genom att på tomten bygga behövliga skyddsanordningar
mot de högsta högvattenstånden.
Sökanden anser inte att kräftstammens försvinnande är en olägenhet som behöver kompenseras. Kräftorna och kräftfångsten har varit
en extra fördel, som uppstått till följd av att bassängen byggdes för
sitt egentliga ändamål.
Nytta och skada som kan uppskattas i pengar
Nytta
- värdestegring för strandfastigheter
- nytta för båttrafiken (broöppning i dammen
mellan bassängen och havet, kanal mellan
Sysilaxviken och huvudbassängen, muddringar vid broarna, fördjupning av båtleden
i Tojoisviken)
500 000 €
200 000 €
12
- inbesparingar genom att skötsel- och kontrollförpliktelser upphör (årlig kostnad 85 000 €,
kapitalisering för 20 år med 5 % ränta)
1 059 000 €
- inbesparing genom att skötsel- och underhållsförpliktelser för Byängsbäckens uppdämning
upphör (årlig kostnad 7 000 €, kapitalisering för
20 år med 5 % ränta)
87 000 €
Totalt
1 846 000 €
Skada
- flyttning och förnyande av bryggor
- muddring framför några bryggor
- skydd för högvatten för en fastighets del
Totalt
51 270 €
7 610 €
8 410 €
67 290 €
Nytta och skada som svårligen kan uppskattas i pengar
Nytta
- bassängen återställs till naturligt tillstånd
- förbättring av vattenväxlingen och vattenkvaliteten i bassängen
- tilltagande känsla för vattenlandskapets dynamik och känsla av hav
- förbättring av strandåkrarnas och -skogarnas torrläggning
Skada
- sänkning av vattennivån samt variationerna i vattenståndet
- minskning av den fria vattenytan i grunda vikar som följd av att
vattenståndet sjunker och vassen troligen utbreder sig
- kräftan försvinner från bassängen
HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN
Kungörelse av ärendet i enligt med vattenlagens stadganden
Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 § vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och
Pargas stad och berett tillfälle att under tiden 2.7 – 1.8.2002 anföra
påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan.
Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.
Påminnelser och yrkanden
1) Sydvästra Finlands miljöcentral har i sitt utlåtande 2.9.2002
konstaterat att bredden av de planerade öppningarna i fördämningarna blir endast en bråkdel av sunden som fanns före invallningen
och medför inte att bassängen återställs till naturligt tillstånd. Under
de 30 år bassängen reglerats har förändringar i ekosystemet skett
som återställs långsamt om ens alls. Bassängens utveckling efter
öppnandet innehåller många osäkerhetsfaktorer och sökanden kan
därför inte befrias från kontroll-, skötsel- och underhållskyldigheter
13
såsom i ansökan föreslagits. Om tillstånd beviljas bör sökanden
åläggas att presentera ett program för kontroll, skötsel och underhåll. På basen av erfarenheterna kan kontrollens nödvändighet tas
till omprövning t.ex. efter fem år.
Den modell som använts för simulering av vattenutbytet och salthaltens utveckling ger inte en tillförlitlig prognos och en noggrannare
beräkning bör göras innan tillstånd beviljas. Ansökan bör också
kompletteras med en utredning av inverkningarna på havsområdet
utanför bassängen.
Muddringarna vid bryggorna bör anmälas till övervakande myndigheter och muddermassorna bör placeras på land och inte i strandvattnet. Om man vill dumpa muddermassorna i vatten bör tillstånd sökas
för detta och muddringarna samordnas. Muddermassorna från
muddringen av farlederna är inte lämpliga att deponeras i Kojkullafjärden. I ansökan finns inga uppgifter om muddermassornas kvalitet
eller innehåll av näringsämnen. Deponeringen av jordmassor från
öppnandet av Byängbäckens fördämning bör inte placeras bredvid
utfallsdiket.
Miljöcentralen har ansett att det inte finns förutsättningar att bevilja
tillstånd innan ansökan har kompletterats.
2) Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral har ansett
att tillstånd kan beviljas eftersom återställande av sötvattensbassängen till havsvik inte på förhand kan anses förorsaka betydande
skador för allmän fiskeriekonomisk fördel. Sökandens förslag till
skadeersättning är inte riktig, särskilt till den del som berör kräftorna.
Sötvattensbassängen anlades i tiden som en bestående anläggning
och därför måste också områdets fiskeriekonomi utvecklas på basen
av sötvattensarter. I och med att fisken hindrades att stiga upp frän
havet inplanterades kräftor för att höja områdets fiskeriekonomiska
värde. TE-centralen har yrkat att de skador som förorsakas kräftstammen skall ersättas åt vattenområdenas ägare.
3) 33 (Lindula RNr 1:59, Hyvilemp, Pargas ) har förordat en öppning
av bassängen under förutsättning att sökanden under en övergångstid om 8 år årligen rapporterar om vattnets tillstånd. Syresättningen
av vattnet och klippningen av vattenväxterna varje sommar bör fortsätta under övergångstiden. Bryggorna och muddringsarbetet har
värderats för lågt. Påminnaren har iståndsatt en s.k. kräftbotten på
vattenområdet som hör till fastigheten. Påminnaren har yrkat på en
engångsersättning om 2 500 euro för de skador som fastigheten förorsakas. Båtleden genom dammen bör byggas så att den har en fri
underfartshöjd om minst 3,5 meter. Fastigheten består numera av
två tomter med skilda ägare.
4) 44 (Kirstilä RNr 4:10, Simonby, Pargas) har i sin påminnelse
nämnt att ansökan inte bör godkännas som sådan eftersom naturen
har förändrats under de 40 år som förflutit sedan vallen byggdes.
Den beräknade skadan för ombyggnad av brygga och muddring kan
14
inte godkännas. Sökanden har förbisett Simonby samfällda strand
och brygga som är viktig för att påminnaren skall komma ut till sin
holme. Fördämningen bör inte öppnas och sökanden bör fortsätter
skötseln av området. Ifall fördämningen öppnas bör skötseln fortsätta minst 10-15 år och den samfällda stranden bör muddras.
44i har 15.7.2003 lämnat in ytterligare en skrivelse vari med hänvisning till den tidigare skrivelsen betonas att bassängens nuvarande
tillstånd bör bevaras och skötseln av området får inte upphöra.
5) 55 och 55.1 (Kaislaranta RNr 1:18, Skärmola, Pargas) har i sin
påminnelse påpekat att återställandet av sötvattensbassängen till
havsvik ökar vattenståndsvariationerna och hotar deras fritidsbyggnad. Återställandet av området till havsvik kan inte godkännas eftersom påminnarna inte informerats om hur sökanden tänkt förverkliga
de utlovade skyddskonstruktionerna för byggnaden. Skyddskonstruktionerna måste byggas så att de passar in i miljön och att semesterbostaden inte kan utsättas för fara i någon situation. Sökanden bör fortsätta att klippa vassen.
6) 66 (Norrstrand RNr 3:13, Simonby, Pargas) har nämnt att hans
fastighet inte kommer att stiga i värde. Följderna av de planerade åtgärderna är enbart negativa till följd av bl.a. ökande båttrafik, stora
vattenståndsvariationer, vattnets minskade användbarhet som bastuvatten och av att kräftorna försvinner. Påminnaren har yrkat
17 410 euro i ersättning för skadorna på fastigheten.
7) 77 (Hallonklev, RNr 1:51, Kurkas, Pargas) har påpekat att sökanden inte har beaktat den brygga till vilken påminnaren har servitut
invid gränsen mellan områdena L 6/9 och 6/10. Bryggan har förnyats
sommaren 2002. Sökanden bör även återställa den slänt för upptagning av båtar som troligtvis kommer att förstöras när fördämningen
mellan Kurkasviken och Vallisfjärden öppnas.
8) 88 för egen del och för f:ma Trollviken (Trollviken RNr 1:48,
Hyvilemp, Pargas) har nämnt att hon idkar jordbruk i liten skala och
landskapsvård på fastigheten och åstadkommit en vacker landskapshelhet där vattnet är ett viktigt element. Beräkningarna av nyttan och skadan i ansökan är oriktig. Tojoisviken, med undantag av
båtfarleden, kommer att växa ihop till ett svårframkomligt tillandningsområde. För fastigheten Trollviken skulle detta innebära att vattenlandskapet och möjligheterna att röra sig med båt, bada, fiska
och jaga förloras samt att naturens mångfald minskar. Påminnaren
har yrkat att ansökan förkastas. Ifall bassängen återställs till havsvik
bör Tojoisviken muddras så att det nuvarande vattendjupet bibehålls
och ersättning betalas för skador på naturen. Ifall Tojoisviken inte bibehålls i nuläget med hjälp av muddringar kräver påminnaren en
sammanlagd ersättning på 700 000 euro för förstörelse av vattenlandskapet, minskning av fastighetens värde, förlorade möjligheter
att röra sig med båt, bygga vid stranden, jakt- och fiske mm. Påminnaren har för F:ma Trollviken framställt samma yrkanden och ifall
dessa inte uppfylls en ersättning om sammanlagt 100 000 euro för
15
minskning i företagets värde och för de skador som naturen förorsakas. 88 och f:ma Trollviken har krävt laglig ränta på ersättningarna
samt att deras kostnader ersätts jämte laglig ränta.
88 har dessutom för firma Trollviken 28.2.2003 inlämnat en till innehållet likalydande påminnelse.
9) 99 (Alstrand RNr 2:5, Sunnanberg, Pargas) har ansett att återställandet av sötvattensbassängen endast medför olägenheter för naturen och för områdets användning, bl.a. genom att bevattnings- och
bastuvattnet tar slut. Påminnaren har yrkat att brygg- och muddringskostnaderna skall ersättas till fullo.
10) 10 (RNr 1:12, Sysilax, Pargas) har i sin påminnelse förordat
återställandet av sötvattensbassängen till havsvik. Påminnaren kräver att på fastigheten få bygga ett båthus med därtill hörande brygga
i stället för de som måste rivas när bassängen anlades. Sötvattenbassängen bör återställs till en havsvik etappvis och sökanden åläggas att följa upp och sköta om havsviken i tillräckligt många år.
11) 11 (Strandäng RNr 3:14,Simonby, Pargas) har i sin påminnelse
påpekat att vattenståndsvariationerna kommer att vara större än vad
som nämns i ansökan. Lagen om miljötillståndsförfarande bör tillämpas. Värdet på kräftfångsten har undervärderats och uppskattningen
av fastigheternas värdestegring saknar grund. Påminnarens fastighet kommer att gränsa till en tillandning. Ifall bassängen öppnas har
påminnaren yrkat att sökanden skall muddra en 8 meter bred och 2
meter djup fåra ut till 1,5 meters vattendjup; sökanden bör inlösa det
tillandningsområde som uppstår och ansluta detta till påminnarens
fastighet samt svara för lantmäterikostnaderna; sökanden bör grunda en fond som kan ersätta de fastighetsägare som säljer sina fastigheter och inte fått den utlovade 25 % värdestegring; sökanden
skall garantera ersättningar för skador från de massförekomster av
blågrönalger som sannolikt uppstår.
12) 12 och 12.1 (Gyllingsäng RNr 2:16, Koikulla, Pargas) har yrkat
att sökanden för deras del skall lösa in den tillandning som uppstår
till följd av sänkningen av vattennivån från fastigheten ÖsterbyMellangård RNr 2:25. Fastighetens värde kommer inte att stiga när
vattennivån sjunker. Det samfällda vattenområdet vari påminnarna
har andel kommer att bli betydligt mindre. Muddringen av båtfarleden kommer att bli ett betydligt större arbete än man uppskattat. En
planerad kräftdamm kommer inte att kunna förverkligas.
13) 13 (Prästnäs RNr 4:7, Simonby, Pargas) har påpekat att utredningen om följderna av öppnandet av sötvattensbassängen är bristfällig. Den beräknade ökningen av fastigheternas värde saknar
grund och kostnaderna för ombyggnaden av bryggan och muddringen blir större. En bro till holmen som hör till fastigheten har inte beaktats. Nyttan för strandfastigheterna kommer inte att vara större än
skadan. Sökanden bör svara för samtliga kostnader för ombyggnaden av bryggan, muddringen och bron till den intilliggande holmen.
16
Därtill bör 50–100 meter breda öppningar göras i bägge vägbankarna.
14) 14 (Näsvik RNr 2:34, Petteby, Pargas) har nämnt att han inte
motsätter sig öppnandet av sötvattenbassängen men har påpekat
risker gällande en nybyggd strandbastu på fastigheten. Byggnadens
stenfot ligger på 1 - 1,5 meter över den nuvarande vattenytan.
15) 15 (Verkbacka RNr 1:4 och Verkåker 1:6, Vallis, Pargas) har
nämnt att hans brygga på fastigheten Verkåker saknas i planen. Sökanden bör stå för ombyggnadsarbetet av bryggan. Farleden nedanom fastigheterna Verkbacka och Verkåker bör återställas till ca 2
m djup. Fastighetens diken bör iståndsättas så att de fungerar vid
den nya vattennivån. Öppningarna i fördämningen bör möjliggöra en
tillräcklig vattenväxling. Uppskattningen av kostnader och fastighetens värdestegring är bristfällig.
16) 16 (Sjöstrand RNr 2:28, Sysilax, Pargas) har yrkat att de skador
som till följd av uppdämningen av Sysilaxviken uppstått på en bastubyggnad på fastigheten skall repareras. Påminnaren är dock tillfreds
med att Sysilaxviken igen blir havsvik.
16 har 12.6.2003 lämnat in ytterligare en skrivelse med samma innehåll.
17) 17 (Patant RNr 1:63 och Valäng RNr 1:8, Hyvilemp, Pargas) har
framfört att området kommer att växa igen till en illaluktande sumpmark och fastighetens värde sjunker. Om bassängen inte behövs för
vattenförsörjningen så bör den återställas till en likadan havsvik som
den var före uppdämningen, bl.a. med stora öppningar till havet. Om
det inte går att återställa bassängen bör ersättning betalas till fullt
belopp.
18) 18 och 18.1 (Näsudda RNr 1:15, Åntala, Pargas) har påpekat att
Sydänperäviken enligt planen kommer att bli landområde och påminnarnas sommarstugan kommer att förlora sin strand. Vattennivån
i Sydänperäviken bör bibehållas på nuvarande nivå men viken bör
inte avsnörs till en skild insjö. I annat fall yrkas ersättning om
200 000 euro.
19) 19 (Hemstrand RNr 1:5, Åntala, Pargas) har påpekat att Sydänperäviken enligt planen blir ett gyttjedike. Vattenförhållandena efter
öppnandet bör bli sådana att området kan användas på samma sätt
som innan avstängningen år 1969.
20) 20 (Åkernäs RNr 2:13, Kojkulla, Pargas) har påpekat att om sötvattensbassängen skall återställas till havsvik skall öppningarna göras lika breda som de var för 35 år sedan så att vattnet kan cirkulera
ordentligt.
17
21) 21 (Lillnäset RNr 2:4, Petteby, Pargas) har påpekat att kostnaderna för muddring och ombyggnad av brygga uppskattats för lågt.
Öppningen i fördämningen bör göras minst 50 m bred och bottenslammet bör muddras bort. Vattnet bör också i framtiden syresättas,
sjögräset samlas upp och skräpfisken avlägsnas.
22) 22 (Lärkkulla RNr 1:17, Kärnom, Pargas och Högklint RNr 1:30,
Hyvilemp, Pargas) har nämnt att hela vägbanken bör tas bort och
ersättas med en bro för att få tillräcklig genomströmning. Klippning
av vassen behövs för att förhindra igenväxning. Muddermassorna
bör tas bort och inte lämnas kvar i vattnet. Kostnaderna för byggande av brygga och muddring vid stranden av fastigheten Lärkkulla
RNr 1:17 har uppskattats för lågt. En ny brygga kostar minst 1500
euro. För den obebyggda fastigheten Högklint RNr 1:30 har något
ersättningsförslag inte getts trots att fastigheten når ned till stranden
och behov av muddring finns.
23) 23 och 23.1 (Södergård RNr 1:26, Vallis, Pargas) har nämnt att
sötvattensbassängen bör återställas till en sådan havsvik den var
före uppdämningen. Påminnarna har yrkat att öppningen i sundet
mellan Simonby och ön Flaskan skall göras minst 20 meter bred. De
av påminnarnas åkrar som inte har kunnat användas skall dikas och
täckdikas så att de kan användas i samma omfattning som tidigare.
Slammet som samlats invid dikens och bäckars mynningar skall avlägsnas.
24) 24 (Åntala Vestergård RNr 1:16, Åntala, Pargas) har yrkat att
havsvikens öppningar skall återställas till ursprunglig storlek. Sydänperäviken kommer att förvandlas till en sumpmark, vilket medför att
fastigheternas värde minskar. Hela Sydänperäviken bör muddras så
att den blir framkomlig med båt. Bryggorna bör byggas så att de klarar vattenväxlingarna, vassen och algerna bekämpas och åtgärder
för förbättrande av vattenkvalitet skall vidtas. Påminnaren har därtill
yrkat på ersättning för de skador som sker i framtiden och inte kan
förutses.
25) 25 och 25.1 (Åntala Östergård RNr 1:13, Mellangård I RNr 1:4
och Mellangård II RNr 1:6, Åntala, Pargas) har krävt att fördämningarna öppnas och vikarna återställs till samma tillstånd de hade före
invallningen. Fördämningen mellan Pettiby och Flatskär bör avlägsnas och ersättas med en bro. Sundet vid Karmströmmens bro bör
öppnas åtminstone till tredubbel bredd. Broöppningarna bör vara tillräckligt breda och höga för att möjliggöra trygg passage med båt
även vid stora vattenståndsförändringar, som annars kan ge upphov
till starka strömmar. Påminnarna har två fiskebåtar med hemhamn
inne i bassängen och yrkar också på ersättning för eventuella framtida muddringar vid sin strand. Sökanden bör under en övergångstid
bekämpa vattenväxtlighet. Sökandens uppskattning av värdestegringen är inte realistisk. Påminnarna har dock förordat att bassängen
öppnas.
18
26) 26 (Lahjala RNr 4:5 och Lahjala I RNr 4:9, Koikulla, Pargas) har
krävt en ny skade- och ersättningsuppskattning för sina fastigheter.
Vattenståndsvariationerna kommer förutom skada på bryggan också
att förorsaka skador på andra strandkonstruktioner och på brunnen
som finns nära stranden och kan ta in saltvatten.
27) 27, 27.1, 27.2, 27.3 och 27.4 (Uppgård RNr 1:15 och Norråker
RNr 2:30, Petteby, Östergård RNr 1:58, Kurkas, Strandäng RNr 2:26
och Mellangård RNr 2:27, Petteby, Södergård RNr 1:41, Skärmola,
Westerby RNr 1:6, Kojkulla, Träskdal II RNr 2:15, Sunnanberg,
Norräng RNr 1:7, Ybbernäs, Strandgård RNr 1:5, Strandgård II RNr
1:9 och Berghäll RNr 2:5, Skärmola, alla i Pargas) har yrkat att tillstånd för att öppna sötvattenbassängen endast bör beviljas ifall alla
vallar öppnas, den fria bredden under Karmströms bro görs bredare,
att oberoende provtagningar görs och sökanden åläggs att till fullo
ersätta alla skador som öppnandet medför. Påminnarna har yrkat
ersättning för de vattenskador som uppstår när Byängsbäcken öppnas och vårflödet gör marken otjänligt för jordbruk. 27 förlorar 2 ha,
27.1 förlorar 1 ha, 27.2 förlorar 1 ha och 27.4 ½ ha. Påminnarna yrkar ersättning om 1 900 euro per ha för fem år. Som ersättning för
förlust av bevattning yrkar påminnarna 2 000 euro per person/år för
fem år framöver. Sökandens utredningar är delvis missvisande och
särskilt skadeverkningarna på jordbruket har inte berörts på ett adekvat sätt. Industriavfall kan finnas i området och borde undersökas.
Dumpning av muddermassor i Kojkullafjärden är en miljörisk. Ansvarsfrågorna gällande åligganden och skadeersättningar efter öppnandet av bassängen är oklara.
28) 28 (Västergård RNr 2:22 Simonby, Pargas) har ansett att de beräkningar av nytta och skada sökanden gjort upp är oriktiga. Sänkningen av vattennivån kommer inte att öka tomtvärdet. Brobankarna
bör rivas så att vattnet kan strömma fritt. Vid fastigheten finns en
brygga som inte beaktats i utredningen. En mera detaljerad utredning och ett nytt värderingsförslag bör göras. Vid fastigheten Norråker RNr 2:2, som ägs av påminnarens far 28.1 måste en betongbrygga sänkas och den anlagda sandstranden kommer att finnas
uppe på land. Påminnaren har yrkat att sökanden skall utföra bryggoch muddringsarbetena.
29) 29 och 29.1 (Suviranta RNr 2:17, Sydänperä, Pargas) har framfört att på grund av fastighetens läge är det inte möjligt att dess värde stiger med 25 %. Påminnarna har yrkat en ersättning om 840
euro för ändringen av bryggan och att sökanden öppnar en 100 m
lång förbindelse från bryggan till båtfarleden. Muddringskostnaden
uppskattas till 10 000 euro.
30) 30 (Åkerbacka RNr 1:19, Sydänperä, Pargas) har nämnt att Sydänperäviken kommer att växa igen och fastighetens värde kommer
att sjunka. Möjligheter till fiske och kräftfångst försvinner, sjöns rekreationsvärde förstörs speciellt för barnen, användningen av sjövattnet till bevattning blir omöjlig. Sydänperäviken bör muddras till ca
1,5 m djup och ett område framför påminnarens fastighet bör mudd-
19
ras till nuvarande djup, 2 m. Skötselåtgärderna i vilka vassklippningen ingår bör fortsätta i minst 10 år. Ifall ovannämnda åtgärder inte utförs har påminnaren yrkat 50 000 euro i ersättning.
31) 31 (Birgitteberg RNr 1:29 och Morgongåvan RNr 1:9, Hyvilemp,
Pargas ) har beträffande fastigheten Birgitteberg nämnt att Morgongåvans sund bör muddras. Muddermassorna bör föras bort och inte
placeras på stranden. Stränderna bör hållas snygga genom vassbekämpning och båtleden ut till Hyvilempfjärden bör hållas öppen. Vid
fastigheten Morgongåvan bör bryggan förlängas med det dubbla och
området utanför bryggan muddras. I planen har kostnaderna för åtgärden uppskattats för lågt. Ombyggnaden av bryggan kostar minst
1 500 euro och muddringen ännu mera.
32) 32 och 32.1 (Storbrink RNr 1:27, Kurckas, Pargas) har nämnt att
de förhåller sig positivt till öppnandet av både Sysilaxviken och sötvattenbassängen. Påminnarna har dock krävt att sökanden skall korrigera de felaktiga kartorna angående fastigheten Storbrink. Den planerade öppningen i fördämningen till Sysilaxviken är otillräcklig och
bör vara minst 20 m bred på den västra sidan och minst 40 m på
den sydöstra sidan för att vattenväxlingen i Sysilaxviken skall kunna
säkerställas. Gränsen mellan Sysilax och Kurckas byar är felaktigt
utritade på sökandens kartor. Påminnarna har anhållit om att ett område norr om fördämningen som utbröts på 50-talet skall återgå till
fastigheten Storbrink.
33) 33 (Strandtorp RNr 2:34, Sysilax, Pargas) har yrkat att sökanden
skall ordna en bryggplats för påminnarens fastighet i stället för den
bryggplats som förlorades i samband med stängningen av Sysilaxviken.
34) 34, 34.1 och 34.2 (Korpikallio RNr 1:8, Petteby, Pargas) har ansett att uppskattningen av nytta och skada är bristfällig. Ersättningsförslaget kan inte godkännas eftersom viktiga olägenheter har förbisetts ss. eventuellt behov av brunn till följd av att vattnet blir salt, förnyande av brygga och olägenheter rörande användningen av tomten
och vattenområdet. Förbindelsen till havet med stora båtar kommer
inte att förbättras p.g.a. broarna. Bassängens vattenväxling kommer
att förbli dålig och sänkningen av vattennivån kommer att medföra
bl.a. bottenfrysning och fortsatt igenväxning. Kräftorna, musslor och
bisamråttorna kommer att försvinna. Ifall projektet genomförs bör
sökanden åläggas att svara för syresättning av vattnet, vassklippning och muddringar.
35) 35 (Långgrundet RNr 1:22 Hyvilemp, Pargas) har påpekat att
man i skadan på fastigheten inte beaktat att vägen som leder till fastigheten måste höjas eftersom den i annat fall blir under vatten vid
högvatten. Den barnvänliga simstranden blir bråddjup. Förlusten av
kräftfångsten är en viktig hävdvunnen fördel, vars förlust påverkar
värdet på fastigheter med vattenområden. Ifall tillstånd beviljas bör
alla konstruktioner som byggts i samband med anläggandet av sötvattensbassängen avlägsnas. Undersökningarna av vattenkvaliteten
20
bör fortsätta. Uppskattning av storlek och kostnad för muddringen är
bristfällig. Utredningarna rörande följderna av projektet är också i övrigt bristfälliga.
36) 36 (Arola RNr 1:16, Skärmola, Pargas) har förordat en öppning
av bassängen eftersom förhållandena i nuläget är dåliga och båtslussen är bristfällig. Ifall öppningen förorsakar skador för fastigheten förväntar sig påminnaren att dessa ersätts.
37) 37 (Tallbacke RNr 3:16, Simonby, Pargas) har motsatt sig återställandet av sötvattensbassängen till havsvik för att den behövs
som reservvattentag. Vattenkvaliteten har förbättrats under de senaste åren och vattenväxternas utbredning har stabiliserats. Om fördämningen öppnas växer de grunda vattenområdena igen. Vattnet
kommer inte att kunna användas till bevattning, kräftorna försvinner,
fisket försämras, fågelfaunan och naturförhållandena försvagas, korrosionen på båtmotorerna ökar och båtarna måste målas med giftig
bottenfärg. Uppskattningen av nytta och skada baserar sig på felaktiga uppfattningar och största delen av skadorna har gömts undan
som skador vars penningvärde är svårt att bestämma. Ifall bassängen öppnas yrkar påminnaren att hela fördämningen tas bort. Den ersättning som sökanden har föreslagit är för liten och ersättning för
behövlig ombyggnad av brygga och för muddringar bör betalas enligt
kostnadsläget då arbetena skall utföras.
38) 38 och 38.1 (Nedergård RNr 2:21, Sunnanberg, Pargas) har påpekat att utredningarna är bristfälliga och att alternativ till att öppna
hela bassängen bör utredas. Ifall bassängen öppnas bör Pargas
Vatten Ab under 15 år sörja för skötseln av vattenområdet och ersätta alla uppkomna skador. Sökanden bör även muddra den allmänna
stranden i Sunnanbergsviken och stranden som hör till påminnaren.
39) 39 (Gyllingsnäsudden RNr 2:14, Kojkulla, Pargas) har nämnt att
de olika delarna av bassängen kommer att bli mycket olika efter
öppnandet. Någon värdestegringen för strandfastigheterna kommer
inte att ske åtminstone vid Sydänperäviken och Sunnanbergsfjärden
där vassen kommer att breda ut sig. Algproblemen kommer att öka
p.g.a. inre belastning, gös och kräftor kommer att försvinna och vattnet kan inte användas för bevattning. Påminnarens åsikt är att sötvattenbassängen bör bevaras i nuvarande form. Ifall området öppnas bör en farled från Sydänperäviken till havet hållas öppen.
40) 40 (Holmstrand RNr 2:12, Sysilax, Pargas) har krävt att öppningarna till havet återställs till det de var före stängningen av sötvattensbassängen. En ny väg bör byggas till påminnarens fastighet till
följd av att Sysilaxviken öppnas. Påminnaren har krävt att byggandet
av vägen sker utan att några kostnader påförs fastigheten. Miljöundersökningar bör utföras av oberoende instans och eventuella skador ersättas till fullo.
21
41) 41 har som sin åsikt framfört att vattenområdet inte kommer att
återgå till naturtillstånd genom att öppna några små öppningar i fördämningarna och att sökanden endast vill komma ifrån underhållsskyldigheterna för området. Myndigheterna bör övervaka projektet
och starta en miljötillståndsprocess.
42) 42 och 42.1 (Strandås RNr 1:26 och Strandgård RNr 1:64, Hyvilemp, Pargas) har nämnt att betydligt större öppningar bör göras till
havet. Vid lågvatten bör djupet i farleden vara 2,5 m och vid högvatten bör den fria höjden vara minst 5 m. Skötselåtgärderna bör fortsätta. En grundlig undersökning av bassängen bör göras under två
år före öppningen av bassängen och två år efter öppningen. Medel
bör fonderas ifall bolaget Pargas Vatten Ab läggs ned för att eventuella skadestånd skall kunna betalas. Bryggor och strandkonstruktioner måste byggas om. Generella tillstånd för muddring av tillandningarna bör utfärdas.
43) 43 (Vestergård RNr 1:54, Kurkas, Pargas) har yrkat att kanalen
till Sysilaxviken bör göras farbar med familjebåtar och att farleden
bör muddras inne i Sysilaxviken.
44) 44 (Västervik RNr 1:13, Vallis, Pargas) har krävt att alla skador
som kan orsakas hennes fiskevatten och den allmänna strand hon
har del i skall ersättas till fullt belopp även om verkningarna märks
först efter flera år. Ersättning skall även utgå ifall bassängen kvarhålls men inte sköts såsom förutsatts.
45) 45 (Strömbo RNr 1:14, Vallis, Pargas) har nämnt att vikarna
kommer att växa igen och bli illaluktande. Klippning och borttransportering av vass och avlägsnandet av skräpfisk bör fortgå under en
övergångstid. Åtgärder bör vidtas för hantering av illaluktande mark
som kan uppstå när vattennivån sjunker. Öppningarna i fördämningarna bör vara minst lika stora som de var innan bassängen stängdes. Oberoende miljöundersökningar bör genomföras 2–3 år före
och 3–5 år efter förändringen. Sökanden bör bekosta ändringen av
fastighetens brygga. Skador som kan uppkomma på fastigheten och
dess fiskevatten inom 15–20 år från bassängens öppnande bör ersättas. En oberoende värdering av fastigheten bör göras före och efter öppnandet för att en eventuell värdesänkning skall kunna ersättas till fullo. Ifall en annan lösning än att bassängen öppnas kräver
påminnarna full kompensation för skador av eventuella förändringar.
46) 46 (Villa Vädernäs RNr 3:19, Simonby, Pargas) har nämnt att en
nybyggd brygga vid fastighetens strand måste förnyas och stranden
måste muddras. Öppnandet av bassängen kommer att försämra
vattnets användbarhet och en brunn måste anläggas. Kräftornas försvinnande är en väsentlig förlust. Fastighetens värde kommer snarare att sjunka än stiga. En eventuell värdestegring är inte relevant eftersom påminnaren inte har för avsikt att sälja fastigheten. Påminnaren har framfört att företaget inte bör genomföras men ifall det ändå
genomförs bör skador och olägenheter sakligt värderas och ersättas.
22
47) 47 (Bergnäs RNr 2:5, Petteby, Pargas) har motsatt sig öppnandet av bassängen och förbehålligt sig rätten att inkomma med en
specifikation över de skador som bör ersättas ifall bassängen öppnas.
48) Pargas naturskyddsförening rf. har yrkat att det bör göras en
saklig miljökonsekvensbedömning för återställandet av sötvattenbassängen till havsvik. I denna bör även alternativet att bibehålla
bassängen i nuvarande läge utredas. Lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning omfattar även detta projekt. Projektets inverkan på Natura 2000-områdenas naturvärden bör också bedömas.
Föreningen konstaterar att det efter invallningen av området uppstått
ett sötvattensekosystem, vars särdrag baseras på nuvarande förhållanden. Hotade arter ss. rördrom, småfläckig sumphöna och brun
kärrhök kan befaras försvinna om havsvattnets vattenståndsvariationer får påverka vassbestånden. Kräftstammen, som är beroende av
sötvatten, har en betydande ekonomisk potential.
49) 49 (Selinda Josefina Fredrikssons rättsinnehavare, Vestergård
RNr 1:41, Björkudde RNr 1:43, Sysilax och Vestergård RNr 1:30,
Grisböle, Pargas) har nämnt att strandfastigheternas värdestegring
med 25 % saknar grund. Den föreslagna ersättningen för fastigheten
Björkuddes bryggor kan ifrågasättas. När vattnet blir salt kan det inte
längre användas för bastubad och bevattning. På fastigheten Björkudde måste en ny brunn anläggas och en befintlig iståndsättas. De
strandägare som använt bassängvattnet för bevattning bör ersättas.
49 har 9.7.2003 lämnat in ytterligare en skrivelse vari nämns att
öppnandet av bassängen kan medföra att tomtpriserna på sin höjd
stiger med 1–2,5 %.
Sökandens förklaring
Med anledning av påminnelserna, yrkandena och åsikterna som ankommit i ärendet har sökanden gett sin förklaring 29.10.2002.
Eftersom samma saker har återkommit i många av påminnelserna
har sökanden som sin allmänna förklaring nämnt följande:
Den främsta orsaken till bristande vattenkvalitet och algblomningar i
bassängen är avrinningen från omgivande landområden, vilken sökanden inte är ansvarig för. Den luftning av vattnet och klippning av
vegetation, som sökanden utfört har endast varit skötsel av symptomen.
I en del påminnelser förekommer förväxlingar mellan systemen att
ange vattennivåns höjd och åsikter om att förändringen i vattenståndsvariationerna skulle bli större än det som framställts. Under
sommarmånaderna kommer vattenståndsvariationerna i bassängen
att vara ganska små.
23
Beträffande strömförhållandena och vattenutbytet har sökanden konstaterat att modellberäkningen av vattenomsättning och strömförhållanden har gjorts på vedertaget sätt och är av rätt storleksordning
och leder till riktiga slutsatser. Strömhastigheterna i fördämningens
öppningar kan visserligen tidvis vara så stora att båttrafiken påverkas men dessa tillfällen är sällsynta och kostnaderna för att göra fler
eller bredare öppningar är oskäligt stora jämfört med nyttan. Beträffande områdets vägar och broar konstaterar sökanden att de är i
väglagens besittning.
Pargas Vatten Ab:s uppgift är att ombesörja vattenförsörjningen så
bra och ekonomiskt som möjligt. Därför hör det inte till bolagets uppgift att sköta sötvattensbassängens underhåll och skötsel sen den
blivit obehövlig som vattentäkt. Bolaget fungerar enligt självkostnadsprincip och alla kostnader måste infogas i det pris vattenkonsumenterna betalar.
Uppskattningen av strandtomternas värdestegring baserar sig på de
grunder, som redovisats i ansökan. Ersättningskraven för att bryggor
måste byggas om på grund av ökade vattenståndsväxlingar kan inte
betraktas endast utgående från det vattenstånd som varit rådande.
Gällande regleringstillstånd tillåter 0,8 m variation mellan regleringsgränserna. Vattenytan i bassängen har hållits hög för att vattenförbrukningen har varit mindre än vad som i tiden beräknades. Dessutom har bryggor och därtill anslutna konstruktioner kort livslängd och
befintliga konstruktioner kommer till stor del att vara uttjänta när avregleringen verkställs.
Med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande har
sökanden inlämnat de tilläggsutredningar miljöcentralen krävt. Resultaten av den nya modellberäkningen av strömförhållanden och
vattenutbyte överensstämmer i stort sett med den tidigare och ger
inte anledning att förändra slutledningarna.
Sökanden anser sig inte vara ansvarig för eller kunna påverka belastningen på bassängen. Ifall bassängområdet behöver skötsel står
befintlig utrustning till förfogande så länge den är brukbar.
Sökanden har fortsättningsvis ansett att det är mest ändamålsenligt
att muddringarna vid enskilda bryggor utförs av ägarna, som också
sköter anmälningarna till övervakande myndigheter. Lämplig deponeringsplats avgörs från fall till fall men mängderna är så små att de
vid behov utan skador kan deponeras i strandvattnet. I fråga om
muddringen av Tojoisvikens farled är en deponering på djupt vatten i
Koikullafjärden ändamålsenlig. Ifall detta inte är möjligt har sökanden
föreslagit en deponering på land på fastigheterna Södergård RNr
1:41 och Mellangård RNr 2:10 i Skärmola by. Ägarna har gett sitt
medgivande. Ansökan har kompletterats med en ny undersökning av
muddermassornas kvalitet.
24
I fråga om deponeringen av massorna från ett eventuellt öppnande
av Byängsbäckens invallning anser sökanden att miljöcentralens
ståndpunkt saknar grund och att massorna kan deponeras enligt
planen till ansökan.
Med anledning av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentrals påminnelse har sökanden vidhållit sin ståndpunkt att förlusten av kräftfångsterna inte behöver ersättas. Förlusten av kräftfångsten kommer dessutom att kompenseras av att fiskbeståndet blir
mångsidigare när fördämningarna öppnas.
Med anledning av 3:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Kravet
på ersättning bör förkastas såsom ogrundat.
Med anledning av 44:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Fördjupandet av den allmänna stranden beaktas vid byggandet av båtfarleden och den nya öppningen i vallen.
Med anledning av 55 och 55.1:s påminnelse har sökanden nämnt,
att byggnaden är uppförd före regleringen av bassängen påbörjades.
Sökanden är ändå beredd att bygga en jordvall som hindrar vattnet
från att tränga sig in i konstruktionerna.
Med anledning av 66:s påminnelse har sökanden nämnt, att det är
osannolikt att öppnandet av slussen skulle öka störningarna i området eller försämra fisket. Korrosionen av båtmotorer ökar inte om deras zinkanoder finns på plats. Nyttan av projektet är större än skadorna och sökanden godtar således ej de framförda yrkandena.
Med anledning av 77:s påminnelse har sökanden nämnt, att den avsedda bryggan är av flytande typ och behöver således ej repareras.
Slänten för upptagning av båtar kan byggas ifall innehavarna av de
berörda stränderna så önskar.
Med anledning av 88:s och f:ma Trollvikens påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter som framgår av ansökan och sökandens
allmänna förklaring. Den ökande igenväxningen i Tojoisviken kompenseras genom att farleden muddras. Vattnets salthalt i Tojoisviken
kommer att förbli ganska liten och kommer att vara användbart som
bastuvatten. Sökanden har ansett att också övriga yrkanden saknar
grund.
Sökanden har 14.3.2003 inlämnat sin förklaring med anledning av
88:s senare påminnelse och däri nämnt att en ny beräkning av det
kommande vattenutbytet gjorts samt en ny utredning om inverkan på
Natura 2000-områdena. Undersökningarna bekräftar att öppnandet
av bassängen inte kommer att inverka menligt på de ekologiska eller
hydrologiska förhållandena i bassängområdet. Sökanden bestrider
påminnarens ersättningsanspråk såsom grundlösa.
25
Med anledning av 99:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring och att
nyttan av projektet kompenserar de olägenheter som uppstår för
påminnaren. Sökanden har konstaterat att anskaffningen av bevattnings- och bastuvatten i skärgården traditionellt har skötts genom att
anlägga en brunn eller ta regnvatten tillvara.
Med anledning av 10:s påminnelse har sökanden nämnt att beviljande av bygglov för båthuset hör till stadens byggnadstillsynsmyndighet. Genom att etappvis öppna fördämningarna vinner man ingen
fördel för naturförhållandena, vattenkvaliteten eller områdets användning.
Med anledning av 11:s påminnelse har sökanden nämnt att det inte
finns grunder för tillämpning av ett MKB-förfarande och vidhållit de
åsikter som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring.
Kräftfångsten har varit en extra förmån som uppstått genom regleringen. Inlösning av tillandning hör enligt gällande lag till fastighetsägarens rättigheter.
Med anledning av 12:s och 12.1:s påminnelse har sökanden nämnt,
att det ankommer på markägaren att ansöka om inlösning av tillandningen. De i ansökan redovisade fastighetsvisa kostnaderna och
värdestegringen är motiverade och av rätt storleksordning. Kräftodling torde vara möjlig vid den bäck, som rinner genom påminnarens
fastighet.
Med anledning av 13:s påminnelse har sökanden nämnt, att de i ansökan redovisade fastighetsvisa kostnaderna och värdestegringen är
motiverade och av rätt storleksordning. Eftersom bron till holmen
verkar vara byggd utan vederbörligt tillstånd har sökanden inte tagit
ställning till yrkandet beträffande den.
Med anledning av 14:s påminnelse har sökanden nämnt, att enligt
uppgift från Pargas stads byggnadsinspektör verkar påminnarens
byggnader vara på en tillräcklig höjd. Ansvaret för underhållet av
strandkonstruktioner ankommer på ägaren.
Med anledning av 15:s påminnelse har sökanden nämnt att bryggan
kommer att undersökas och uppgifterna tillställas miljötillståndsverket. Iståndsättningen av den nämnda vattenleden och saneringen av
påminnarens diken hör inte till projektet ifråga. De i ansökan redovisade fastighetsvisa kostnaderna och värdestegringen är motiverade
och av rätt storleksordning.
Med anledning av 16:s påminnelse har sökanden nämnt, att ersättningar för strandbastun förmodligen har betalts ut när Sysilaxviken
dämdes upp. När vattenståndet sjunker blir det möjligt för ägaren att
reparera stenfoten på egen bekostnad.
26
Med anledning av 17:s påminnelse har sökanden nämnt, att det inte
är möjligt att återställa bassängen till samma tillstånd den hade år
1967 bl.a. på grund av att trafikleder förhindrar rivningen av hela fördämningen och att vattenkvaliteten under årtiondena förändras av
orsaker som sökanden inte kan påverka. Ersättningsyrkandena saknar grund.
Med anledning av 18:s och 18.1:s påminnelse har sökanden nämnt,
att ett bibehållande av Sydänperäviken på nuvarande nivå inte är
möjligt utan orealistiskt dyra damm- och pumpanläggningar. Ersättningsyrkandet saknar grund.
Med anledning av 19:s påminnelse har sökanden nämnt att vattenståndsväxlingar och vattenutbytet kommer att vara rätt så nära de
som rådde före bassängen stängdes. Med undantag av segelbåtar
kommer också båttrafiken att vara smidig till följd av den planerade
bron. Att vattenkvaliteten inte längre är den samma som före invallningen beror på faktorer sökanden inte är ansvarig för.
Med anledning av 20:s påminnelse har sökanden nämnt, att dammen mellan havet och bassängen inte kan rivas helt på grund av
vägtrafiken och större öppningar är inte behövliga för vattenutbytet.
Med anledning av 21:s påminnelse har sökanden nämnt, att de i ansökan redovisade fastighetsvisa kostnaderna och värdestegringen är
motiverade och av rätt storleksordning. Större öppningar i dammarna är ekonomiskt orealistiska och obehövliga med tanke på tillståndet i bassängen.
Med anledning av 22:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Enligt
sökandens uppfattning är nyttan större än skadan beträffande påminnarens fastighet.
Med anledning av 23 och 23.1:s påminnelse har sökanden nämnt
att större öppningar i dammen är ekonomiskt orealistiska och att
öppningarna är tillräckliga för båttrafiken. Täckdikning av åkrarna
och rensningen av diken hör inte till detta ärende.
Med anledning av 24:s påminnelse har sökanden nämnt att den i
ansökan nämnda värdeökningen för fastigheterna är motiverad och
av rätt storleksklass. En muddring av hela Sydänperäviken är inte
ekonomiskt realistisk och inte behövlig för båttrafiken eller vikens tillstånd. Förnyandet av bryggan hör enligt sökandens uppfattning till
de skador som kompenseras av den nytta som projektet medför.
Med anledning av 25 och 25:1:s påminnelse har sökanden vidhållit
de åsikter som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Kostnaderna för eventuella muddringar kompenseras av den
nytta som företaget för med sig.
27
Med anledning av 26:s påminnelse har sökanden framfört att det
inte finns anledning att göra en ny skade- och nyttoberäkning eftersom det hör till ägaren att se till att strandens terrassering är hållbar
och sannolikheten för att sjövatten kan sippra in i brunnen snarast
minskar när vattennivån sänks.
Med anledning av 27:s m.fl. påminnelse har sökanden nämnt, att
det inte är möjligt att riva hela fördämningen på grund av vägen som
är byggd på fördämningen och vidhållit de åsikter som framgår av
ansökan och sökandens allmänna förklaring. Ett breddande av
Karmströmsbron är inte heller nödvändigt för vattenutbytet. Sökanden har bestridit ansvars- och ersättningskraven. På grund av den
på sökandens bekostnad byggda och underhållna Byängsbäckens
fördämning har påminnarna i 30 år kunnat odla mark, där odling tidigare inte var möjlig. Om markägarna övertar fördämningen kan odling fortsätts som hittills. Bäckens vatten kan användas för bevattning.
Med anledning av 28:s påminnelse har sökanden nämnt, att strandtomternas värde kommer att stiga och kompensera kostnaderna för
behövliga arbeten vid stranden. Efter att vattennivån sänkts kommer
stranden relativt snabbt att börja likna en normal havsstrand. Utredning om öppningarna i fördämningarna finns i ansökan. Fastighetens
bryggor har besiktats, ett fel i kodningen av bryggorna har korrigerats.
Med anledning av 29 och 29.1:s påminnelse har sökanden nämnt
att strandtomters prissättning har förändrats sen 1960-talet. Sökanden har ansett att strandtomternas värde kommer att öka när bassängen öppnas och denna nytta kompenserar kostnaderna för eventuella muddringar.
Med anledning av 30:s m.fl. påminnelse har sökanden nämnt att
Sydänperävikens medeldjup förändras från 1,1 m till 0,8 m och att
vikens karaktär inte kommer att förändras. Kräftfångsten är en extra
nytta som uppstått till flöjd av anläggandet av sötvattenbassängen
och behöver inte ersättas. Vattnet i Sydänperäviken kommer inte att
bli så salt att det inte i viss mån skulle kunna användas till bevattning. Sökanden har bestridit yrkandena och anser att nyttan med
projektet kompenserar skadorna.
Med anledning av 31:s påminnelse har sökanden nämnt att sökanden kommer att muddra Tojoisvikens båtfarled men att det hör till
påminnaren att ombesörja muddring från farleden till sin strand. Sökanden kommer att ansvara för kontroll och skötsel under en övergångstid såsom framgår av ansökan. Skötseln omfattar dock inte
klippning av vass och underhåll av båtfarleder vid enskilda strandfastigheter.
28
Med anledning av 32 och 32.1:s påminnelse har sökanden framfört
att dimensionerna på den planerade kanalen till Sysilaxviken är tillräckliga för vattenväxlingen. Gränserna på kartorna i ansökan baserar sig på Lantmäteriverkets material.
Med anledning av 33:s påminnelse har sökanden framfört att det
inte hör till detta ärende att ordna bryggplats.
Med anledning av 34:s m.fl:s påminnelse har sökanden vidhållit de
åsikter som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring.
Projektets inverkan på Natura 2000-området och fiskbestånden har
utretts. Kostnaderna för ombyggnad av bryggor och muddring kompenseras av de fördelar projektet medför.
Med anledning av 35:s påminnelse har sökanden som sin åsikt
framfört att den uppskattning av fastighetsvisa kostnader och värdestegring är motiverade och av rätt storleksklass också för påminnarens del. Fördämningarna kan inte rivas i sin helhet på grund av vägförbindelsen längs fördämningen.
Med anledning av 36:s påminnelse har sökanden som sin åsikt
framfört att nyttan av projektet kompenserar skadorna också beträffande påminnarens fastighet.
Med anledning av 37:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Sökanden har bestridit yrkandena på ersättningar och ansett att nyttan
av projektet kompenserar skadorna.
Med anledning av 38 och 38:s påminnelse har sökanden framfört att
det enda ändamålsenliga alternativet efter att vattentäkten från bassängen upphör är att avbryta regleringen av bassängen. Enligt de till
ansökan fogade utredningarna medför inte detta att vattenkvaliteten,
syresituationen eller algblomningarna förvärras. Sökanden har bestridit ersättningskraven.
Med anledning av 39:s påminnelse har sökanden nämnt att vattenkvaliteten och fisket inte försämras. Kräftorna försvinner visserligen
men de har inte hört till bassängens ursprungliga fauna. Bassängen
kommer inte att växa igen även om vassen på vissa ställen breder ut
sig. En farbar båtfarled från Sydänperäviken kommer till följd av planerade muddringar att bibehållas och förbättras.
Med anledning av 40:s påminnelse har sökanden beträffande synpunkterna på öppningarna i fördämningen hänvisat till utredningarna
i ansökan. Av ansökan framgår också att en ny vägförbindelse
kommer att byggas när kanalen till Sysilaxviken öppnas. Sökanden
har ansett att den nytta projektet medför kompenserar skadorna
också beträffande påminnarens fastighet.
29
Med anledning av 41:s åsikt har sökanden nämnt att den i yrkandet
avsedda tillståndsprocessen pågår.
Med anledning av 42 och 42.1:s påminnelse har sökanden vidhållit
de åsikter som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Alternativet att bibehålla bassängen som sötvattensreservoar
har övervägts men befunnits vara ekonomiskt omöjligt.
Med anledning av 43:s påminnelse har sökanden nämnt att kanalen
till Sysilaxviken dimensioneras för den båttrafik som finns på området.
Med anledning av 44:s påminnelse har sökanden som sin uppfattning nämnt att det för påminnarens del inte uppstår skada som bör
ersättas.
Med anledning av 45:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Sökanden har bestridit ersättningsyrkandena.
Med anledning av 46:s påminnelse har sökanden vidhållit de åsikter
som framgår av ansökan och sökandens allmänna förklaring. Kostnaderna för ombyggnad av bryggan och muddringen kompenseras
av den nytta projektet medför. Öppnandet av bassängen gör det inte
nödvändigt att anlägga en brunn eftersom bassängens vatten i nuläget närmast är lämpligt som bastuvatten och bevattningsvatten och
denna användning kan ersättas med regnvatten. Sökanden har bestridit ersättningsanspråken.
Med anledning av 47:s påminnelse har sökanden påpekat att påminnarens fastighet har strand både på in och utsidan av bassängens fördämning. På bassängsidan av fastigheten finns ingen brygga
eller andra konstruktioner som skulle skadas eller behöva ersättas.
Med anledning av Pargas naturskyddsförening r.f:s åsikt har sökanden nämnt att en utredning enligt naturvårdslagens 65 § har
gjorts och kompletterats enligt de krav Sydvästra Finlands miljöcentral framfört. Sökanden har ansett att skötseln av naturvärdena inte
hör till ett bolag som ansvarar för samhällets vattenförsörjning.
Med anledning av 49:s påminnelse har sökanden nämnt att det inte
finns anledning att omvärdera fastighetens värdestegring eller kostnader för ombyggnad av bryggorna. Bassängens vatten är i nuläget
närmast lämpligt som bastuvatten och bevattningsvatten och kan ersättas med regnvatten när bassängen öppnas.
30
Komplettering av ansökan
Årliga kostnader för bassängen
På miljötillståndsverkets begäran har sökanden 14.3.2003 kompletterat ansökan med en utredning om de årliga kostnader som förorsakas av de i vattendomstolens tillståndsvillkor förutsatta skötsel-,
underhålls- och uppföljningsåtgärderna för sötvattensbassängen.
Enligt utredningen var Pargas Vatten Ab:s utgifter för skötseln av
bassängen 80 401 euro år 2002, vilket motsvarar ett genomsnittligt
års kostnader för skötseln av bassängen. Enligt den bifogade redovisningen av kostnaderna för år 2002 fördelas dessa enligt följande:
klippningen av växtligheten
40 350 €
inplantering av rovfisk
5 507 €
syresättningen av bassängen
12 974 €
Byängens pumpstation
1 136 €
kvalitetsövervakning
8 022 €
kostnader för båtslussen
3 610 €
markkartering och extra miljöstöd till jordbrukare 3 602 €
driftspersonalens kostnader
5 200 €
totalt
80 401 €
Utredningar om kontroll, strömförhållanden, vattenutbyte och bottensediment
Med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals och Egentliga
Finlands TE-centrals utlåtanden har sökanden 17.3.2003 tillställt miljötillståndsverket tilläggsutredningar beträffande programmet för
kontroll, skötsel och underhåll, strömförhållanden och vattenutbyte,
inverkan på havsområdet utanför bassängen, muddringar och deponering av muddermassor samt muddermassornas kvalitet.
Kontrollundersökningarna i bassängområdet skulle fortsätta under
en övergångsperiod om 5 år efter avregleringen ungefär enligt nuvarande program. Den fiskeriekonomiska kontrollen skulle utföras under den andra och femte sommaren efter öppnandet. Utredning av
fågelstammarna skulle utföras under den femte sommaren efter att
sötvattenbassängen öppnats.
Vattenutbytet hade beräknats på nytt med hjälp av en tredimensionell matematisk modell, som också innefattar Sysilaxviken. Enligt
beräkningen dämpas vattenståndsvariationerna endast i någon mån
inom största delen av bassängen. En viss dämpning av kortvariga
variationer kommer att ske i Sydänperäviken och andra isolerade vikar av bassängen. Vattenutbytet kommer att vara effektivt i alla delar
av bassängen. Den nya beräkningen stöder resultaten från den endimensionella modellen som fanns bifogad till ansökan. Salthalten
inom de olika delarna av bassängen når sitt nya balanstillstånd inom
1–10 månader från öppnandet av fördämningarna. Fosforhalterna i
bassängen blir i allmänhet lägre än i nuläget. På havssidan förändras vattnets fosforhalt inte signifikant. Modellberäkningen visar också
att strömhastigheterna i största delen av bassängen kommer att vara
31
för små för att sätta sedimenten i rörelse och frigöra näringsämnen
från bottnen.
Resultaten från en ny noggrannare undersökning av bottensedimenten överensstämmer med de tidigare utförda sedimentundersökningarna. Mängden näringsämnen som frigörs vid muddringarna och
deponeringen har genom uppslamningsförsök uppskattats till 6 kg
fosfor och 20 kg kväve. Muddringarna kommer under arbetsskedet
att förorsaka en kortvarig grumling av vattnet men förorsakar obetydlig skada speciellt som muddringarna kan göras på hösten efter semesterperioden.
Sydvästra Finland miljöcentrals utlåtande
Sydvästra Finlands miljöcentral har beretts tillfälle att uttala sig om
kompletteringen av ansökan. Miljöcentralen har i sin påminnelse
25.9.2003 framfört att på basen av erfarenheter från den femåriga
övergångsperioden bör behovet av fortsatta kontrollundersökningar
kunna prövas. Vissa förändringar i vattenanalyserna behövs. Kontrollprogrammet bör innehålla provpunkter också utanför bassängen
för att kontrollera inverkningarna på havsområdet. Undersökningar
av växtplankton, bottenfauna och vattenväxtlighet bör ingå i programmet. Ett eventuellt tillståndsbeslut bör innehålla bestämmelser
om kontrollundersökningar, underhåll och skötsel av bassängen efter avregleringen.
Den av sökanden gjorda tredimensionella modellen ger inte tillförlitliga resultat gällande strömförhållandena på havsområdet. Vattenomsättningen har t.ex. definierats på felaktigt sätt, vilket leder till grova
generaliseringar och orealistiska resultat. Modellen har inte verifierats och man kan därför inte vara säker på att slutledningarna beträffande havsområdet är riktiga.
Deponeringen av muddermassorna från Tojoisviken på land är ett
bättre alternativ än deponeringen i vatten. Massorna från den eventuella öppningen av Bygängsbäckens fördämning och rensningen av
utfallsdiket får inte deponeras i vassområdena som hör till Natura
2000-området.
Sökandens förklaring
Sökandens har i sin förklaring beträffande Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande 25.9.2003 nämnt att det inte finns grunder för att
ålägga sökanden att utföra kontrollundersökningar för längre tid än
en övergångsperioden om fem år. Sökanden har accepterat de föreslagna förändringarna i vattenanalyserna men motsätter sig att undersökningsskyldigheterna utsträcks till havsområdet eftersom utredningarna visar att avregleringens verkningar inte utsträcker sig
dit. Krav på att undersökningarna också skulle innehålla växtplankton, bottenfauna och vattenväxtlighet är ogrundade eftersom sökanden inte har förorsakat eutrofieringen av bassängen.
32
Enligt sökandens uppfattning är modellberäkningarna av strömförhållanden tillförlitliga och baserar sig på vedertagna metoder. Verifiering av modellen behövs inte eftersom använda parametras storlek
är väl kända från andra tillämpningar av modellen. De i utredningen
redovisade slutledningarna är riktiga. Omedelbart efter öppnandet av
bassängen ökar belastningen av näringsämnen till havet i någon
mån men senare kommer belastningen att ligga på ungefär nuvarande nivå.
Muddringen utanför privata bryggor görs lämpligast av ägarna utan
central planering på sätt som tidigare nämnts. Muddermassorna från
Tojoisvikens båtfarled kan deponeras på land ifall miljötillståndsverket så kräver men sökanden har fortsättningsvis ansett att en deponering i Kojkullafjärden kan göras utan nämnvärda skadeverkningar.
Mängderna jordmassor från öppnandet av Byängsbäckens fördämning och rensningen av utfallsdiket är små (150–200 m3) och skulle
kunna deponeras såsom tidigare föreslagits. På grund av den ringa
mängden är sökanden villig att transportera massorna från rensningen av diket till en deponeringsplats på land.
Besiktning
Miljötillståndsverket har 12–13.6 och 23 –24.6.2003 förrättat en besiktning vid Pargas sötvattenbassäng. Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna.
FÖRFARANDE ENLIGT 65 § OCH 66 § I NATURVÅRDSLAGEN
Bedömning av projektets inverkan på Natura 2000-områdets naturvärden
Sökanden har i enlighet med naturvårdslagens 65 § låtit utföra en
utvärdering av företagets inverkan på de naturvärden för vars skydd
Pettebyvikens Natura 2000-område inrättats. De viktigaste häckande
fågelarterna i området är rördrom, brun kärrhök, trastsångare och
skäggmes. Viktiga rastande arter är sångsvan och salskrake.
En av förutsättningarna för att området bevarar sitt värde för fåglarna
är att vassbestånden även i fortsättningen är omfattande och frodiga
och att det finns tillräckligt stora öppna vattenpartier. Bassängområdet kommer även efter avregleringen att förbli frodigt och vassbestånden kommer sannolikt att öka något i areal. Den fria vattenareal
växtligheten erövrar kommer dock inte att bli så stor att den i betydande utsträckning skulle inverka menligt på sjöfågelstammen.
Avregleringens största potentiella risk för områdets naturvärden har
bedömts vara tillfälliga högvatten under fåglarnas häckningstid.
Sannolikheten för att häckning misslyckas för brun kärrhök, rördrom
och småfläckig sumphöna på grund av att bona dränks kommer
därmed att öka. Dessa arter häckar dock också i havsvikar och i vilken grad häckningsresultaten försämras har inte kunnat förutses.
Enligt utredningen kommer avregleringen inte i betydlig grad att försämra Pettebyvikens Natura 2000-områdes naturvärden.
33
En av projektets positiva effekter är att gyttjebottnar vid stränderna
kommer att blottläggas vid lågvatten, vilket gynnar vadares och sjöfåglars näringssök.
Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande
Miljötillståndsverket har i enlighet med 65 § naturvårdslagen begärt
Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande om bedömningen av företagets inverkan på Natura 2000-områdets naturvärden.
Miljöcentralen har i sitt utlåtande ansett att också en bedömning av
projektets konsekvenser för Natura 2000-området Pargas kalkområden bör göras. Bedömningen av området Pettebyviken omfattar inte
alla de fågelarter som berörs och inte inverkan av förändringar i bl.a.
båttrafiken. Bedömningens slutledning baseras på en jämförelse
mellan området och naturliga havsvikar, vilket strider mot habitatdirektivet och leder till felaktiga slutsatser. Miljöcentralen har ansett att
den kan ta ställning till skadeverkningarnas betydelse först sedan
bedömningen kompletterats.
Komplettering av bedömningen
Sökanden har 29.10.2002 inlämnat en kompletterad bedömningen
av projektets inverkan på Natura 2000-områdena Pettebyviken och
Pargas kalkområden. Projektets skadliga inverkan på området Pettebyvikens naturvärden bedöms fortsättningsvis i första hand rikta
sig mot brun kärrhök, rördrom och småfläckig sumphöna till följd av
ökande vattenståndsvariationer under häckningstiden och till följd av
isens inverkan på vassbestånden. Fågelarterna bedöms dock kunna
fortleva som en livskraftig del av sin naturliga miljö. Hänvisande till
EU-kommissionens tolkningsanvisning för habitatdirektivets 6 artikel
bedöms projektet inte leda till en betydlig försvagning av Pettebyvikens Natura 2000-områdes naturvärden.
Projektets inverkan på Natura 2000-området Pargas kalkområden
har bedömts vara ringa och inte försvaga dess naturvärden.
Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande
Miljötillståndsverket har begärt Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande om den kompletterade bedömningen. Miljöcentralen har i sitt
utlåtande 29.9.2003 konstaterat att projektets största konsekvenser
riktas mot de arter som häckar i vassen, såsom rördrommen och
bruna kärrhöken. Därutöver skulle vattenrallen och småfläckiga
sumphönan bli lidande av att vassbestånden minskar och av de planerade muddrings- och deponeringsarbetena i närheten av Byängsbäckens fågeltorn i Pettebyviken.
Bedömningen innehåller fortfarande motstridigheter och felaktiga
slutsatser beträffande konsekvensernas betydelse. Slutsatser kan
enligt tolkningsanvisningen till habitatdirektivets 6 artikel inte dras på
basen av jämförelse mellan Pettebyvikens nuvarande situation och
34
andra teoretiska havsvikar. Om de nämnda fågelarterna skulle försvinna från Pettebyviken skulle arternas utbredningsområde inskränkas vilket enligt habitatdirektivet är ett kriterium på en betydande försämring. Enligt direktivets tolkningsanvisning kan en betydlig
konsekvens uppstå även om det inte råder säkerhet i fråga om olägenheterna. Miljöcentralen har ansett att projektet betydligt försämrar Natura 2000-området Pettebyvikens naturvärden och att förutsättningar för genomförandet av företaget därmed inte finns.
Miljöcentralens har dessutom nämnt att åkergrodan påträffas inom
projektets konsekvensområde. Enligt naturdirektivets bilaga IV (a)
och enligt 49 § naturvårdslagen är det förbjudet att förstöra och försämra de platser där arten förökar sig och rastar.
Sökandens förklaring
I sin förklaring 31.10.2003 har sökanden beträffande osäkerheterna i
bedömningen nämnt att enligt EU-kommissionens tolkningsanvisning
för habitatdirektivet och enligt 65–66 § naturvårdslagen tillämpas försiktighetsprincipen i frågan om ett utförande av en bedömning är behövlig eller inte men inte i fråga om konsekvensbedömningens slutledningar.
Enligt sökandens bedömning kommer häckningsmiljön för bruna
kärrhöken, rördrommen och småfläckiga sumphönan efter bassängens avreglering att motsvara fåglarnas naturliga livsmiljö. Arternas
livsmiljö kommer inte att förstöras och ingen orsak till arterna skulle
försvinna föreligger.
Eftersom det under bedömnings- och utlåtandeprocessen inte framkommit att några betydande försämringar av naturvärdena skulle ske
har sökanden ansett att tillstånd kan beviljas. Ifall miljötillståndsverket trots detta anser att projektet innebär en försämring av naturvärdena har sökanden anhållit om möjlighet att i enlighet med 66 § naturvårdslagen ansöka om undantag av statsrådet före slutligt avgörande av ansökan.
Beträffande åkergrodan har sökanden ansett att projektet inte kan
anses förstöra områdets våtmarker så att arten skulle utrotas eller
dess möjligheter att leva på området skulle minska betydligt.
Ansökan om undantag enligt 66 § i naturvårdslagen
Miljötillståndsverket har med ett 21.11.2003 daterat brev berett sökanden tillfälle att handla i enlighet med stadgandena i 66 § 2 mom.
naturvårdslagen.
Sökanden har 25.3.2004 hos Statsrådet anhållit om att projektet får
genomföras med stöd av 66 § 2 mom. naturvårdslagen trots att Sydvästra Finlands miljöcentral anser att projektet betydligt försämrar
Natura 2000-områdets naturvärden. Sökanden har ansett att det föreligger ytterst viktiga allmänna miljö-, rekreations- och ekonomiska
intressen och det inte finns någon alternativ lösning.
35
Västra Finlands miljötillståndsverk överförde 28.4.2005 ärendet till
statsrådet för avgörande av förutsättningarna för undantag i enlighet
med 66 § 2 mom. naturvårdslagen. Miljötillståndsverket bad statsrådet återföra ärendet för slutligt avgörande efter att statsrådet fattat
sitt beslut.
Statsrådet beslöt 13.10.2005 (DNr YM6/577/2004) att det inte föreligger grund för ett i 66 § 2 mom. i naturvårdslagen avsett skäl som
är tvingande på grund av ett ytterst viktigt allmänt intresse för att
genomföra projektet.
De eventuella ekonomiska följderna av att låta bli att riva sötvattenbassängen är inte orsaker som i stor omfattning gäller samhällets
grundfunktioner utan har lokala och förhållandevis ringa följder.
Dessutom finner statsrådet att det inte vid byggandet eller underhållet av bassängen har varit fråga om enbart skäl som gäller ett allmänt intresse utan att det även har ingått fördel för privat affärsverksamhet. De ekonomiska orsaker som gäller projektet skall därför inte
anses vara sådana i 66 § 2 mom. i naturvårdslagen avsedda skäl
som är tvingande på grund av ett ytterst viktigt allmänt intresse och
hör till samhällets grundfunktioner och med stöd av vilka projektet
kunde genomföras trots försämrade verkningar.
I beslutet nämns att till statsrådets uppgifter inte hör att ta ställning
till konsekvensbedömningen, det utlåtande som avgivits eller de slutsatser som framförts. Statsrådets befogenheter i ärendet begränsar
sig till att bevilja rätt att genomföra projektet med avvikelse från det i
66 § 2 mom. naturvårdslagen stadgade förbudet mot försämring.
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE
Miljötillståndsverket förkastar Pargas Vatten Ab – Paraisten Vesi
Oy:s ansökan.
Motivering
Återställandet av sötvattenbassängen till havsvik skulle betydligt försämra de naturvärden för vilkas skydd Pettebyvikens Natura 2000område har införlivats i Natura 2000-nätverket. Förändringarna i vattenståndets växlingar om bassängen öppnas ökar sannolikheten att
häckningen misslyckas för bl.a. rördrom, brun kärrhök och småfläckig sumphöna. Nämnda fågelarters försvinnande från området skulle
betydligt försämra de naturvärden för vars skydd området inrättats.
Därmed saknas enlig 66 § 1 mom. naturvårdslagen förutsättningar
för beviljande av tillstånd. Statsrådet har därtill beslutat att det inte
föreligger grund för ett i 66 § 2 mom. naturvårdslagen avsett skäl
som är tvingande på grund av ett ytterst viktigt allmänt intresse för
att genomföra projektet trots att naturvärdena försvagas betydligt.
Lagrum
1 kap. 23c § vattenlagen och 66 § naturvårdslagen
36
Utlåtande om påminnelserna och yrkandena
Miljötillståndsverket har beaktat yrkandena om förkastande av ansökan. Beträffande parters yrkanden om ersättning av kostnader i samband med behandlingen av ärendet hänvisar miljötillståndsverket till
16 kap. 27 § vattenlagen, vari stadgas att i ansökningsärenden som
behandlas av miljötillståndsverket står parterna själva för sina kostnader. Med beaktande av ärendets utgång ger miljötillståndsverket
inga utlåtanden om de övriga yrkandena i ärendet.
HANDLÄGGNINGSAVGIFT
4 541,10 euro
Avgiften har bestämts i enlighet med 2 och 4 § miljöministeriets beslut om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (244/2000)
och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser en artificiell
bassäng jämte reglering. Bassängens areal är mellan 1 och 10 km2.
Avgiften har höjts med 35 % eftersom arbetsinsatsen under ärendets
behandling har varit större än den som nämns i tabellen.
37
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i beslutet får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
Bilaga
Besvärsundervisning
Birgitta Vauhkonen
Lea Siivola
Jukka Leinonen
Hannu Kokko
Curt Nyman
I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola
(granskande ledamot), Jukka Leinonen och Hannu Kokko. Ärendet
har föredragits av föredraganden Curt Nyman.
CN/ha
BILAGA
BESVÄRSANVISNING
Besvärsmyndighet
Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa
förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs,
dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 30.7.2007.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken
kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som
påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges
- det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under
vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress
- [email protected], underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar som yrkas i beslutet
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om
dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket
Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands
miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme
under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor
kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den
mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation
besöksadress:
postadress:
telefon:
telefax:
e-post:
öppettid:
Rättegångsavgift
Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors
PB 115, 00231 Helsingfors
020 490 121 (växel)
(09) 726 0233
[email protected]
kl. 8 - 16.15
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut
en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.