Styrande dokument - Landstinget i Värmland

Dokumenttyp
Ansvarig verksamhet
Version
Antal sidor
Riktlinje
Smittskydd Värmland
5
10
Dokumentägare
Fastställare
Giltig fr.o.m.
Giltig t.o.m.
Anna Skogstam
Ingemar Hallén
2016-10-04
2019-10-03
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
Gäller för: Landstinget i Värmland
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
1 (10)
Innehållsförteckning
Förord
3
Smittskyddslagen
4
Medicinsk information
5
Hepatit B
5
Hepatit C
5
Hiv
6
Placering av barn med blodburen smitta inom barnomsorg eller på skola (årskurs 1-9)
7
Behandlande läkare ansvarar för att:
8
Smittskydd Värmland ansvarar för att:
8
Principer för placering
8
Hygienrutiner och åtgärder i samband med risksituationer i barnomsorg och skola
10
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
2 (10)
Förord
Dessa riktlinjer syftar till att ge information och råd vid placering av barn och
ungdomar med blodburen smitta inom barnomsorg och skola.
Placering av barn och ungdomar inom barnomsorg och skola ställer stora krav på
korrekt och noga övervägd information och gott samarbete mellan vård, kommunal
verksamhet och smittskyddsmyndighet där barnets bästa och gällande smittskyddslagstiftning ska tas i beaktande.
Riktlinjerna är utarbetade av Smittskydd Värmland i samarbete med representanter
från barn- och ungdomsmedicin inom Landstinget i Värmland, barnhälsovården och
elevhälsan i Karlstads kommun.
Anna Skogstam, bitr. smittskyddsläkare
Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska
Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare
Anna Enström, skolöverläkare, Karlstads kommun
Eva Albinsson, överläkare Barn-och ungdomsmedicin
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
3 (10)
Smittskyddslagen
Hepatit B, hepatit C och hiv klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga sjukdomar.
Detta innebär att den smittade eller den smittades vårdnadshavare har skyldighet att se till
att de förhållningsregler som ges av behandlande läkare följs. Den smittade själv förväntas
ta ett ökande ansvar för att hantera sin smitta från och med cirka 10 års ålder.
Förhållningsreglerna är likartade för hepatit B, hepatit C och hiv när det gäller att förhindra
smittspridning via blod och kan bland annat innebära att den smittade och/eller den
smittades vårdnadshavare:




måste berätta om blodsmittan för läkare, tandläkare eller annan person som kan
komma i kontakt med blodet om man ska genomgå inre undersökning, opereras,
ta blodprov eller genomgå annat ingrepp med risk för blödningar.
inte får låna eller låna ut rakhyvel, tandborste eller liknande.
ska lägga förband, även på småsår och undvika att andra kommer i kontakt med
blodet.
ska hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare och komma på de återbesök
som läkaren bestämmer.
Förhållningsreglerna är bindande och ska ges såväl muntligt som skriftligt. Behandlande
läkare bör informera barnet så det med stigande ålder kan ta större ansvar för att hantera
sin smitta.
Från cirka 10 års ålder bör också barnet successivt kunna ta ett sådant ansvar. Någon
absolut åldersgräns kan dock inte fastställas utan mognaden avgörs av behandlande läkare
i varje enskilt fall.
Med stigande ålder och mognad bör barnet få information om smittan och smittrisker och
börja ta eget ansvar för att minska risken för smittspridning. Det är lämpligt att vårdnadshavare och behandlande läkare tillsammans bedömer när och hur barnet ska informeras.
När barnet når puberteten är det viktigt att tänka på information och förhållningsregler vid
sexuell kontakt.
Vid behov kan behandlande läkare eller smittskyddsläkare ge individuellt anpassade
förhållningsregler. Patienten och vårdnadshavaren kan överklaga givna förhållningsregler
till smittskyddsläkaren. Behandlande läkare ska bedöma om förhållningsreglerna följs och
vid misstanke om att så inte sker, anmäla detta till smittskyddsläkaren. Smittskyddsläkaren
har ett myndighetsansvar och ska verka för att förhindra smittspridning i samhället.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
4 (10)
Medicinsk information
Hepatit B
Hepatit B-virus orsakar en inflammation i levern. I de flesta fall orsakar infektionen inga
sjukdomssymtom alls och om symptom föreligger kan de vara mycket ospecifika som
trötthet och dålig matlust.
Hos vuxna läker den akuta infektionen vanligen ut, medan risken för att utveckla kroniskt
bärarskap är betydande hos barn, särskilt barn som smittas av modern i samband med
förlossningen. Kronisk infektion med hepatit B medför på sikt risk för utveckling av
skrumplever och levercancer.
Smittsamhet
Smitta sker via blod, från mor till barn och via sexuella kontakter. Blod på oskadad hud
utgör ingen smittrisk.
Behandling och vaccination
Barn med hepatit behandlas och följs upp av barnläkare och infektionsläkare i samarbete.
Vuxna kan i vissa fall behandlas framgångsrikt med läkemedel, men behandlingseffekten
hos barn är i regel endast övergående.
Vaccin mot hepatit B finns. Sedan 2014 erbjuds alla spädbarn i Värmland kostnadsfri
vaccination mot hepatit B i vaccinationsprogrammet. Vaccin mot hepatit B ges som ett
tillägg i annat barnvaccin.
Flera andra grupper rekommenderas också vaccination mot hepatit B. Bland annat erbjuds
familjemedlemmar och sexualpartners till bärare av hepatit b kostnadsfri vaccination mot
hepatit B
Vaccinet kan även ges med god effekt till personer som utsatts för smitta för att undvika
sjukdom (postexpositionsprofylax). Vaccinet ska i dessa fall ges helst inom 24 timmar,
men senast inom 48 timmar.
Om expositionen bedöms medföra hög risk för smittöverföring (högsmittsam patient med
påvisat HBeAg) är det aktuellt att också ge hepatit B-immunglobulin i tillägg till vaccin
som postexpositionsprofylax.
Hepatit C
Hepatit C-virus orsakar inflammation i levern. I de flesta fall orsakar infektionen inga
sjukdomssymtom alls och om symptom föreligger kan de vara mycket ospecifika som
trötthet och dålig matlust.
Cirka 60-70 procent av de som smittas med hepatit C blir kroniska bärare av hepatit C.
Kronisk infektion med hepatit C medför på sikt risk för utveckling av skrumplever och
levercancer.
Smittsamhet
Smitta sker i första hand via blod. I sällsynta fall kan smitta överföras från mor till barn
och via sexuella kontakter. Blod på oskadad hud utgör ingen smittrisk.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
5 (10)
Den vanligaste smittvägen i Sverige är via intravenöst missbruk. Innan 1990 kunde
sjukdomen också överföras via blodtransfusion då adekvat provtagning av blodgivare
saknades.
Behandling och vaccination
Barn med hepatit C behandlas och följs upp av barnläkare och infektionsläkare i
samarbete. Det finns olika typer av hepatit C-virus. Vissa kan behandlas med läkemedel
med gott resultat.
Det finns inget vaccin mot hepatit C.
Hiv
Hiv är ett virus som angriper och bryter ned immunförsvaret. Till en början är infektionen
oftast symtomfri. Obehandlad hiv leder till sjukdomssyndromet aids.
Smittsamhet
Hiv smittar genom sexuell kontakt, genom blod och från mor till barn i samband med
graviditet, förlossning och amning. Smittsamheten vid välbehandlad hiv är minimal.
Sociala kontakter innebär ingen risk för smittöverföring. Smitta med hiv sker inte i
dagligt umgänge med familj eller vid lek. Hiv smittar inte via kramar, pussar eller tårar.
Hiv smittar inte heller via toaletter, bestick eller glas. Blod på oskadad hud utgör ingen
smittrisk.
Behandling och vaccination
Barn med hiv följs upp av barnläkare på Centralsjukhuset i Karlstad i samarbete med barnhiv-mottagningen på Huddinge sjukhus.
Hiv behandlas med en kombination av virushämmande läkemedel som minskar virushalten
i blodet. En välbehandlad hivinfektion innebär att skador på immunförsvaret förhindras
och smittsamheten vid välbehandlad hiv är minimal.
Behandlingen är livslång. Med effektiv livslång behandling med start i rätt tid betraktas hiv
idag som en kronisk sjukdom. Effekten av medicineringen på lång sikt är ännu inte känd.
Hiv/aids är därför fortfarande att betrakta som en allvarlig sjukdom.
Postexpositionsprofylax med hiv-läkemedel kan i undantagsfall bli aktuellt vid misstänkt
smittincident och ska påbörjas senast 36 timmar efter eventuellt smittotillfälle. Detta
ställningstagande tas i samråd med infektionsbakjour.
Det finns inget vaccin mot hiv.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
6 (10)
Placering av barn med blodburen smitta inom barnomsorg eller
på skola (årskurs 1-9)
Barn med blodsmitta har samma rätt till barnomsorg och skola som andra barn men
de kan ha särskilda behov som bör beaktas.
Information om blodsmitta hos ett enskilt barn får endast lämnas ut till förskola eller skola
om barnets vårdnadshavare tillåter detta. Allmän information om t.ex. smittvägar och
behov av vaccin kan alltid ges utan att behöva namnge det enskilda barnet.
Från cirka 10 års ålder förväntas barnet kunnat ta ett större ansvar för sin blodsmitta.
Någon absolut åldersgräns kan inte fastställas, utan mognaden avgörs av behandlande
läkare i varje enskilt fall.
Förälder/vårdnadshavare och barn får via behandlande läkare successivt åldersanpassad
smittskyddsinformation.
Behandlande läkare ska i god tid innan placering av barn med blodsmitta inom barnomsorg
eller skola meddela Smittskydd Värmland när detta är aktuellt.
Samtycke till att information ges till förskolan eller skolan inhämtas från vårdnadshavare
av Smittskydd Värmland eller av behandlande läkare i samråd med Smittskydd Värmland.
Information till förskola eller skola ges av Smittskydd Värmland. Undantagsvis kan
behandlande läkare informera förskola eller skola efter överenskommelse med Smittskydd
Värmland.
I vissa fall ges information i samarbete med barnhälsovården. Detta gäller framför allt
då vaccination mot hepatit B är aktuell.
Informationen syftar till att informera om den aktuella sjukdomen ur ett smittskyddsperspektiv. I samband med denna information ges också kontaktuppgifter till såväl
behandlande läkare som till kontaktpersoner på Smittskydd Värmland dit förskola eller
skolsköterska kan vända sig vid frågor eller vid situationer där man behöver stöd. I
informationen ingår också de sekretessregler som gäller för den/de som får informationen
om det enskilda barnet.
I vissa fall kan det vara nödvändigt att sekretessbelagda uppgifter utlämnas för att
myndigheten ska kunna fullgöra sina ålägganden. Detta stöds av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) 10 kap 2 § och bör användas endast i undantagsfall.
Vid behov kan behandlande läkare komplettera informationen om den medicinska
bedömningen till förskola eller skolsköterska. Behandlande läkare bör då förvissa sig om
att man ger informationen till rätt personal och att den som får informationen är införstådd
med att även denna information är sekretessbelagd.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
7 (10)
Behandlande läkare ansvarar för att:

informera vårdnadshavare om de riktlinjer (aktuellt smittskyddsblad) som gäller
för barn med blodsmitta i barnomsorg eller skola.

meddela Smittskydd Värmland vid planerad placering av barn i barnomsorg och
skola (årskurs 1-9).
Smittskydd Värmland ansvarar för att:

inhämta samtycke från vårdnadshavare vid behov av att informera förskola/skola.

informera berörd personal i samband med placering inom barnomsorg.

vid placering av barn med hepatit B inom barnomsorg informera berörd personal
och föräldrar samt initiera och genomföra eventuell vaccination mot hepatit B i
samarbete med barnhälsovården.

i förekommande fall informera den medicinska elevhälsan (skolsköterskan).

utföra uppföljning av placering i varje enskilt fall.
Principer för placering
Barn med hepatit B
Förskola
Barn med hepatit B som är yngre än 6 år placeras i barnomsorg i så små enheter som
möjligt.
Vid placering av barn med kronisk hepatit B på förskola rekommenderas att närmast
berörd personal och rektor/förskolechef känner till aktuella förhållanden. Detta förutsätter vårdnadshavarens medgivande.
Personal och andra barn i gruppen, som tidigare inte är vaccinerade mot hepatit B,
erbjuds kostnadsfri vaccination mot hepatit B innan barnet placeras i barnomsorg.
Skola
När barnet börjar skolan anses smittrisken vara så låg, att någon vaccination av
klasskamrater inte behövs.
Den medicinska elevhälsan, dvs. skolsköterska, ska alltid informeras om inte särskilda
skäl föreligger. Information till skolsköterskan förutsätter vårdnadshavarens medgivande.
I normalfallet behöver inte rektor informeras. Individuellt ställningstagande till om rektor
ska informeras tas i varje enskilt fall.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
8 (10)
Barn med hepatit C
Förskola
Vid placering av barn med kronisk hepatit C på förskola rekommenderas att närmast
berörd personal och rektor/förskolechef känner till aktuella förhållanden. Detta förutsätter
vårdnadshavarens medgivande.
Skola
Om barnet går i skolan ska den medicinska elevhälsan, dvs. skolsköterska, informeras om
inte särskilda skäl föreligger. Information till skolsköterskan förutsätter vårdnadshavarens
medgivande.
I normalfallet behöver inte rektor informeras. Individuellt ställningstagande till om rektor
ska informeras tas i varje enskilt fall.
Barn med hiv
Förskola
Vid placering av barn med hiv på förskola rekommenderas att närmast berörd personal och
rektor/förskolechef känner till aktuella förhållanden. Detta förutsätter vårdnadshavarens
medgivande.
Skola
Om barnet går i skolan ska den medicinska elevhälsan, dvs. skolsköterskan, informeras om
inte särskilda skäl föreligger. Information till skolsköterskan förutsätter vårdnadshavarens
medgivande.
I normalfallet behöver inte rektor informeras. Individuellt ställningstagande till om rektor
ska informeras tas i varje enskilt fall.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
9 (10)
Hygienrutiner och åtgärder i samband med risksituationer i
barnomsorg och skola
Det ska finnas rutiner för handläggning vid tillbud med smittrisk för personal och barn.
Det ska också finnas instruktioner om hur man tar hand om blod.
Det är arbetsgivarens skyldighet att all personal informeras om gällande rutiner.
I händelse av blödning (oavsett känd blodsmitta):






Använd engångshandskar.
Stoppa blodflödet, tvätta av såret med tvål och vatten.
Lägg täckande förband på såret.
Blodfläckat engångsmaterial (t.ex. kompresser och pappershanddukar) läggs i separat
avfallspåse som efter förslutning kan gå i vanligt avfall.
Blodfläckade textilier ska tvättas i minst 60 C. Torktumla gärna eller torka i torkskåp.
Vid spill på ytor ska ytan torkas av med i första hand Klorin alternativt ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt t.ex. Dax ytdesinfektion 70+.
Obs! Rengöringsmedel ska förvaras barnsäkert.
Vid tillbud med smittrisk (blod på skadad hud eller slemhinna (öga, näsa, mun)):


Rapportera snarast till närmaste arbetsledare/chef, som ansvarar för att adekvata
åtgärder vidtas.
Kontakta Infektionsmottagningen, Centralsjukhuset i Karlstad, för fortsatt handläggning
och ställningstagande till postexpositionsprofylax. Nås via växel 054-61 50 00.
Vid tveksamheter kan kontakt tas med Smittskydd Värmland, telefonnummer
054-19 13 00.
Allt blod ska betraktas som smittsamt!
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Blodburen smitta inom barnomsorg och skola
5
2019-10-03
10 (10)