Barn som anhöriga
Sammanställning av stöd till barn som anhöriga
februari 2014
1
Barndialogen i Jönköpings läns Landsting är ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget, kommunerna i
länet och externa organisationer med utgångspunkt från FN´s barnkonvention.
Nationellt utvecklingsarbete kring Barn som anhöriga
Jönköpings län har valts ut som ett av fyra län som ska ta fram modeller för hur man bemöter och arbetar med barn och ungdomar i
familjer med allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbruk, psykisk
sjukdom/funktionsnedsättning eller där en förälder oväntat dör.
Att just Jönköpings valts ut beror på den samverkan som är etablerad sedan många år, bl. a genom Barndialogen.
Samordning av projektarbetet med sammanställning och spridning
sker kontinuerligt med kontaktperson för projektet Lena Lück, Fritid
Jönköping och beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU).
Materialet bör uppdateras årligen i samverkan.
Projektledare:
Jenny Rylner, Fritid Jönköping
[email protected]
0739-81 69 58
Lena Lück , Fritid Jönköping
[email protected]
036-10 70 27
2
Syfte
• Att sprida information och ge råd till barn
och ungdomar, vars vårdnadshavare är
allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av
alkohol eller annat beroendeframkallande
medel eller oväntat avlider.
• Att ge en ökad och fördjupad kunskap
om hur man kan ge råd (och stöd) till barn
och ungdomar, vars vårdnadshavare är
allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av
alkohol eller annat beroendeframkallande
medel eller oväntat avlider.
• Att sprida information till all personal
som arbetar med barn och ungdomar om
hur man kan ge råd (och stöd) till barn
och ungdomar, vars vårdnadshavare är
allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av
alkohol eller annat beroendeframkallande
medel eller oväntat avlider.
Övergripande mål och delmål
Övergripande mål
Delmål
• Minska den psykiska ohälsan hos barn
och ungdomar vars förälder är allvarligt
sjuka, är missbrukare av alkohol eller
annat beroendeframkallande medel eller
oväntat avlider.
• Alla barn och ungdomar ska veta var
man hittar information om och vem
man kan vända sig till om man har
vårdnadshavare som är allvarligt sjuk/
sjuka, är missbrukare av alkohol eller
annat beroendeframkallande medel eller
oväntat avlider.
• Ta fram en modell för information,
råd (och stöd) till barn vars förälder är
allvarligt sjuka, är missbrukare av alkohol
eller annat beroendeframkallande medel
eller oväntat avlider som kan spridas till
övriga kommuner i länet.
• Alla som arbetar med barn och ungdomar
ska tidigt kunna upptäcka barn och
ungdomar som har vårdnadshavare som
är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av
alkohol eller annat beroendeframkallande
medel eller oväntat avlider och kunna ge
barnet/ungdomen den information, de råd
och det stöd som denne behöver (simple
rules).
3
Samverkan Modellområdet Landstinget
Jönköpings län och Jönköpings kommun
Ur Fördjupningsdokument till ”Psykisk
hälsa – barn och unga” handlingsplan
2011 - 2013
Modellområdesprojektets ambition är att öka
kunskaperna om; samverkan, synkronisering
och betydelsen av rutiner för att på så vis
underlätta medarbetarnas arbetstillvaro och
ge möjlighet att utföra ett ännu bättre arbete
för barn och unga. Medarbetarna inom
verksamheterna har själva medverkat till vilka
utvecklingsområden som ska prioriteras.
Det finns många aktörer som arbetar med
barn och unga, från hälsofrämjande arbete
till omfattande insatser för de med svår
problematik. Det framkom i projektets
kartläggningsrapport att det kan vara svårt
för de professionella att veta vart de ska
vända sig när barn och unga behöver mer
hjälp än vad den egna verksamheten kan
erbjuda. Om inte de professionella har klart
för sig var hjälpen finns att få, hur är det då
för familjerna att hitta rätt.
Samtidigt som modellområdesprojektet tog
beslut om att Barnkonventionens stadgar
måste ha starkare kraft över barn och
ungdomsarbetet, kom regeringskansliet ut
med ett förslag om strategi för att stärka
barnets rättigheter (prop. 2009/10:232).
Strategin lyder:
• All lagstiftning som rör barn ska
utformas i överensstämmelse med
barnkonventionen.
• Barnets fysiska och psykiska integritet
ska respekteras i alla sammanhang.
4
• Barn ska ges förutsättningar att uttrycka
sina åsikter i frågor som berör dem.
• Barn ska få kunskap om sina rättigheter
och vad det innebär i praktiken.
• Föräldrar ska få kunskap om barnets
rättigheter och erbjudas stöd i sitt
föräldraskap.
• Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper
ska ha kunskap om barnets rättigheter
och omsätta denna kunskap i berörda
verksamheter.
• Aktörer inom olika verksamheter som rör
barn ska stärka barnets rättigheter genom
samverkan.
• Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor
ska ligga till grund för beslut och
prioriteringar som rör barn.
• Beslut och åtgärder som rör barn ska
följas upp och utvärderas utifrån ett
barnrättsperspektiv.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) § 2 g
År 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälsooch Sjukvårdslagen som ger verksamheter
och personal skyldighet att särskilt beakta
barnets behov :
” Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta
ett barns behov av information, råd och stöd
om barnets förälder eller annan vuxen som
barnet varaktigt bor tillsammans med
• Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
eller
• Är missbrukare av alkohol eller annat
beroendeframkallande medel.
Detsamma gäller om barnets föräldrar eller
någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
tillsammans med oväntat avlider”
• Har en psykisk störning eller en psykisk
funktionsnedsättning
Hur når vi resultat?
• Kartläggning gällande verksamheter
riktade till barn vars förälder är allvarligt
sjuk, missbrukare av alkohol eller annat
beroendeframkallande medel eller oväntat
avlider.
• Personliga möten med tjänstemän som
möter de anhöriga barnen.
• Fortbildning i syfte att fördjupa
kunskaperna och skapa förståelse och
sammanhang avseende de anhöriga
barnen. Förmedling till övriga kollegor.
• Framtagande av skrift/folder där
kommunens insatser är samlade. En
folder som riktar sig till barn/ungdom
med placering och utlämning t. ex via
yrkesverksamma inom skola, kultur, fritid
samt i föreningar. Framtagande även av
en skrift/folder som riktar sig till personal
samt ideella som möter dessa barn på
olika arenor.
• Genomförande av temadag med föreläsningar i ämnet och presentationer av
verksamheter för personal samt ideella
inom målgruppen under våren 2014.
• Deltagande i nätverk, information om
Fritid Jönköpings insatser och verksamheter, samt mottagning av information
om insatser och slussar för barnen.
5
Riktade insatser/verksamheter
i Jönköpings kommun
Under projekttidens gång har information sökts
när det gäller de verksamheter i Jönköpings
kommun som erbjuder riktad verksamhet för barn
som är anhöriga. Jönköpings kommun arbetar
i nära samverkan med Jönköpings läns Landsting.
Inom Jönköpings kommun arbetar man utvecklande med att involvera ett barnperspektiv i de
verksamheter som drivs. Personal utbildas i
Barnkonventionen, Barnstrategtjänst har tillsatts
och samverkan prioriteras.
Flera nätverk inom kommunen vänder sig till
målgruppen exempelvis ”De glömda barnen”
med representanter från bl. a socialtjänst, skola,
fritid och landsting.
Generellt så gäller de flesta ansökningarna:
• Ängsliga, deprimerade flickor
• Utåtagerande pojkar
Aktuella utbildningar som hålls inom barn- och
ungdomshälsans verksamhet:
• Cool Kids – för ängsliga barn 9 – 13 år
• Disa – stärkande tjejgruppsutbildning
• Komet – föräldrautbildning i bl.a. positiv
uppmärksamhet, kommunikation och
gränssättning
Arbete med Barn-i-sorg, kosthållning, sjukgymnastik görs också.
Barn- och ungdomshälsan finns för den som är
orolig för sig själv eller som förälder; orolig för sitt
barn.
Exempel på riktade verksamheter:
Barn- och ungdomshälsan
Hos barn- och ungdomshälsan, som är ett
samarbete mellan Jönköpings, Habos och
Mullsjös kommuner och Landstinget, finns
socionomer, psykologer, barnsjuksköterska
och barnläkare. De erbjuder rådgivning och
information, stödsamtal, individuell behandling
samt föräldragrupper. De vänder sig till barn och
ungdom mellan 6 – 17 års ålder, samt till föräldrar
till barn i denna åldersgrupp. För föräldrar kan
det röra sig om att få komma och samtala med
någon om sitt barn och få hjälp med att stärka
sin föräldraroll. För barn och ungdomar kan det
vara att få tala med någon utomstående om sina
funderingar och problem.
Barn- och ungdomshälsan tätar det glapp som
tidigare fanns mellan skola och barnpsykiatri. När
elevhälsan inte räcker till finns hjälp att få här.
Oftast är det föräldrar som söker hjälpen. Vanligt
är också remiss från skola eller barnklinik.
Under de två första åren (projekttid) har 780 st.
sökt sig till Barn- och Ungdomshälsan och fått
hjälp där eller slussats vidare till Socialtjänsten
(ex. Musslan), Vårsol, BUP eller liknande.
6
Musslan
I Jönköpings kommun finns stödgruppsverksamheten Musslan. Musslan finns till för barn och
ungdomar 4-18 år som har en nära anhörig
som är eller har varit beroende av alkohol,
narkotika och mediciner eller barn som upplevt
våld i familjen. Det finns möjlighet att delta i
åldersanpassade barn- och tonårsgrupper samt
grupper för vuxna anhöriga eller få individuella
stödsamtal.
Gruppverksamheten syftar bland annat till att ge
barn och ungdomar:
förklaringar som kan hjälpa dem att förstå sin
livssituation
• få sätta ord på känslor och tankar
• få kunskap om att det aldrig är barns fel att
någon har ett beroende eller har utövat våld i
familjen
• få hopp om att det kan bli bättre
• få träffa andra som har det likadant
• få prata om sina upplevelser
• ha roligt tillsammans
Utgångspunkten för verksamheten är att barn
alltid påverkas om deras föräldrar har bekymmer
och inte mår bra. Barn i en familj med svårigheter
ska därför ha rätt till sitt eget stöd. Det är viktigt
att giltiggöra barns upplevelser av det som har
hänt och att göra allt pratbart.
Musslan använder sig av metoden ”Trappan” för
att ge barn och ungdomar bearbetning då de
upplevt våld i familjen. I samtalen arbetar man
utifrån tre olika steg:
• Kontakt
• Rekonstruktion
• Kunskap
Samtalen bygger på 6-8 träffar. Efter den
individuella bearbetningen genom ”Trappan”
kan barn erbjudas att gå i grupp 10-12gånger.
Parallellt med barngruppen genomförs även
föräldragrupper.
Stödet till hela familjen är oerhört viktigt och
Musslan arbetar även med föräldrar eller samarbetar med andra verksamheter där föräldrar
och anhöriga kan få stöd och behandling.
Till Musslan kan man vända sig direkt som
privatperson. Då förs det ingen dokumentation
och man kan vara anonym. Som personal inom
kommun och landstinget kan man också vända
sig till Musslan om man kommer i kontakt
med en familj med dessa svårigheter. Från
verksamhetens sida ser man att det är viktigt
att alla professionella i olika sammanhang vågar
uppmärksamma barnens situation. Musslans
insatser kan också fås via biståndsbeslut av en
socialsekreterare inom socialtjänstens individoch familjeomsorg.
Vårsols Familjecenter
Bedriver stödgrupper (från 6 år) och individuella
samtal (från 4 år) med barn och ungdomar som
har en bekymmersam tillvaro för att någon i
familjen inte mår bra. Det kan till exempel vara:
Barn till förälder
• med psykisk ohälsa
• med fysisk ohälsa
• med beroende
• som är skilda
• Barn som upplevt våld i hemmet
• Barn som mist en förälder eller ett syskon
• Barn i väntan/ Barn i start
• Föräldra- och anhörigstöd
Verksamheten marknadsförs bl.a. viafamiljecentraler, skolor, socialtjänst, landsting och
hemsida.
Stödgrupperna är anpassade efter ålder och
målgrupp. Både i de individuella samtalen och
stödgrupperna använder vi olika arbetsmetoder
och pedagogiska uttrycksätt som drama, bild
och lek.
Genom samtal får barnen möjlighet att bearbeta
erfarenheter. De får också kunskap om olika
handlingsstrategier för att hantera sin vardag,
och ges tillfälle att uttrycka sina känslor och
tankar.
En annan betydelsefull aspekt i stödverksamheten är att barn och ungdomar får träffa andra
i liknande livssituationer och ser att de inte
är ensamma. Det är också viktigt att de blir
avlastade skuld och ansvar som de ofta bär på.
Familjecentrets verksamhet är länstäckande
och kostnadsfri för personer inom Jönköpings
kommun. Nära samarbete sker med stödverksamheten Musslan.
Utbildningsförvaltningen
Inom skolan sker arbetet med barn som anhöriga
genom t.ex. elevhälsan, skolfritidsledare, lärare
samt övrig skolpersonal. Arbetet sker utifrån
läroplan och likabehandlingsplan.
I Förskoleklass genomförs hälsobesök tillsammans med barn och föräldrar. I år 4, 7 och 1:an
på gymnasiet genomförs hälsobesöken utan
förälder. Hälsokurvan används som verktyg
och vid behov görs slussning till kurator.
Kontinuerlig uppföljning sker med samtal inom
elevhälsoteamet.
Med hjälp av VITS - Vardagsnära Insatser i Tydlig
Samverkan – kan tidiga upptäckter av behov
av hjälp och stöd göras, exempelvis genom att
eleven har koncentrationssvårigheter.
Skolpersonalen arbetar ofta med hjälp av
nätverk, exempelvis med övrig skolpersonal,
fältsekreterare på socialtjänsten, fritidsassistenter, skolkyrkan samt polisen.
Vid behov sker vidare kontakter med barn- och
ungdomshälsan, ungdomsmottagning, barn- och
ungdomspsykiatrin (BUP), habiliteringsenheten,
familjebehandling osv.
Inom utbildningsförvaltningen arbetas det i nätverk för skolsköterskor och skolkuratorer med
7
regelbundna träffar och löpande kompetensutveckling.
Kompetensutveckling för personal genom föreläsningar och utbildningar i exempelvis:
”Barn som anhöriga”
”Barn i sorg”
Familjecentralen
Familjecentralen är en mötesplats där landstingets och kommunens service till småbarnsfamiljer finns under samma tak. Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation
främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Här
finns socionomer som kan erbjuda stöd i form av
enskilda samtal eller i grupp, t.ex. samtal enligt
arbetsmodellen Trappan.
Vid en förlust av förälder eller annan nära
anhörig arbetar familjecentralen med att stötta
förälder och nätverket runt barnen – för att
genom det stötta barnet/barnen.
BVC tar kontakt med familjen, bedömer
situationen och erbjuder stöd och hjälp, både
genom hembesök och träffar på familjecentralen.
Socionomerna finns med i sorgehanteringen och
verkar för att aktivt erbjuda hjälp och stöd.
Ungdomsmottagningen Jönköping
Ungdomsmottagningen drivs av landstinget
och kommunen gemensamt och vänder sig till
ungdomar mellan 13 och 21 år. Ungdomar söker
främst själva. Besöken utgår från ungdomars
frågeställningar och behov. Målet är att stärka
ungdomars fysiska, psykiska och sexuella
hälsa utifrån en helhetssyn. Frågor om hur
ungdomen har det och mår ställs till alla, oavsett
kontaktorsak.
Många ungdomar som uppsöker ungdomsmottagningen har närstående med psykisk
eller fysisk ohälsa. Det kan också handla om
missbruk samt annan utsatthet i familjen. Många
har förlorat en förälder eller annan betydelsefull
person.
Via individuella samtalskontakter kan ungdomar
få hjälp att sätta ord på sina upplevelser och
formulera sina behov. Ungdomsmottagningen
kan erbjuda rådgivande, stödjande, bearbetande
och motiverande samtal.
För en del ungdomar behövs enstaka samtal
och för andra handlar det om en mer långvarig
kontakt. Om ungdomsmottagningens insatser
inte är tillräckliga slussar vi vidare till annan
instans, exempelvis barn- och ungdomshälsan,
barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin
eller socialtjänsten.
8
På mottagningen arbetar kuratorer, psykologer,
sjuksköterska samt barnmorskor. Det finns
tillgång till gynekolog några gånger i månaden.
Ungdomsmottagningen är öppen måndagar till
fredagar. Ungdomar kan komma till mottagningen
eller ringa på mottagningens telefontid för
kontakt.
Under 2013 genomfördes 6 800 journalförda
besök.
Övrigt stöd till barn som anhöriga
Orosanmälan
Familjerätten
Du är skyldig att anmäla till socialtjänsten när
du i ditt arbete får misstanke om att barn och
ungdomar lever i utsatta situationer och du har
även uppgiftsskyldighet när socialtjänsten begär
in uppgifter kring det aktuella barnet.
Ur Anmälnings- &uppgiftsskyldighet för dig som
arbetar med barn (Socialtjänstlagen Kap 14 §1)
Familjerättens uppdrag är att med utgångspunkt
i barns behov stödja barn och föräldrar i familjerättsliga frågor. I familjerättens regi genomförs
frivilliga samtal med föräldrar för att förenkla
vårdnadstvister, separationskomplikationer m.m.
Försiktighet råder med att ta med barn i samtalen, delvis för att de ibland kan användas
som motpart av föräldrarna. Det kan gälla vårdnadskap, boende eller umgängesfrågor.
Familjerätten hänvisar oftast istället barnen till
Musslan eller Vårsol. Familjerätten ringer ibland
och bokar in samtal åt föräldrarna. Utredning
görs av situationen och sedan tillämpas
samarbetssamtal.
Du kan göra en orosanmälan om du känner att du
inte har något konkret att gå på. Det du anmäler
är din oro och det är också din oro du är skyldig
att lämna över. Anmälan kan göras via telefon
eller vid ett samtal på Mottagningsfunktionen.
Du behöver inte ha bevis för hur något faktiskt är,
den bedömningen görs av socialtjänsten. Du kan
också få återkoppling på ditt ärende om du vill.
Anmälningsskyldigheten är personlig och du kan
därmed inte hänvisa till chef eller att du tror att
någon annan redan gjort en anmälan.
Stödprogrammet ”Skilda världar” i Vårsols
regi finns för de barn som är med om svåra
separationer. Dessa samtal har visat ett bra
resultat från föräldrar både efter individuella
samtal och i grupp.
Mottagningsfunktionen finns tillgänglig varje dag
mellan 8-17 för rådgivning och mottagning av
anmälningar eller slussning av familjens ansökan
på telefon 10 68 98 och 10 73 89.
Familjerätten arbetar med att tidigt upptäcka
barnen som har behov av stöd och hjälp och
sedan slussa dem vidare till för dem passande
verksamhet.
Om du inte uppger namn på personen du
är orolig för kan du få samtal och stöd av
mottagningssekreterarna – som en rådgivning/
handledning i ditt bemötande av barnet/
ungdomen och hur du kan gå vidare. I detta
samtal kan du uppmanas att göra en anmälan
då det du beskriver faller under ramen för din
anmälningsskyldighet, men det är fortfarande
du som äger ansvaret i ärendet fram till dess att
socialtjänsten får namn på personen i fråga.
Krisstöd
Mottagningsfunktionen tar emot ärenden för barn
och ungdomar upp till 20 års ålder.
På mottagningsenheten arbetar 10 mottagningssekreterare. De tar emot ca 300 anmälningar/
ansökningar per månad.
De som finns runt omkring den som drabbas av
en olycka eller annan kris är absolut viktigast.
Det kan vara vänner, arbetskamrater och familj.
I vissa situationer kan det krävas en samordning av krisstödsinsatser från samhället för
att förebygga psykisk ohälsa. Då används
kommunens så kallade POSOM-organisation.
POSOM står för Psykiskt och socialt omhändertagande och i den gruppen ingår primärt personal
från socialtjänsten, räddningstjänsten och utbildningsförvaltningen. Nära samverkan mellan
sjukvård, polis, kommun och kyrkor sker vid
krisstödsamordning.
9
Polismyndigheten Jönköping
Familjevåldsgruppen inom Polismyndigheten
hanterar alla brott mot barn och den som genomför förhör med barn är specialutbildad för
det.
80 % av fallen slussas från socialtjänsten och
oftast är det skolan som initierar ärendet. Ärendet
bedöms och rubriceras som brott om så är fallet.
Skyddet för barnet är viktigast och anmälan
görs efter att barnet berättat. En anmälan kan
göras utan att barnet har berättat. Det kan
räcka med att barnet har skador som tyder
på att misshandel eller övergrepp förekommit,
alternativt att ett vittne har sett brottet.
Om barnet har fysiska skador blir barnet läkarundersökt och skador dokumenteras. Det är av
stor vikt att det första förhöret görs av polisen
och inom 1 vecka efter händelsen. Barnet tröttnar annars lätt på alla samtal – det behöver
vara ”orört” för att få ett så tydligt förhör som
möjligt. Enligt lag har polisen bara en chans =
ett förhör, men det finns utrymme i lagen för att
ha fler förhör med ett barn, exempelvis om det
varit många övergrepp, eller att barnet är mycket
litet och har svårt att prata någon längre stund.
Grunden är alltid ett förhör.
Vid förhör finns endast förhörsledare och barn på
plats i ett för ändamålet specialinrett rum. Miljön
ska vara lugn och barnet ska inte kunna påverkas
av andra åhörare. Samtalet spelas in och visas
på monitor i ett närliggande rum, där ex. åklagare
och advokat sitter. I monitorrummet sitter även
en representant från socialtjänsten och gör sin
bedömning. Representant från socialtjänsten
följer efter förhöret med barnet hem eller till
skolan för möte med föräldrar. Socialtjänsten
sköter uppföljningen i hemmet.
För de drabbade barnens skull tas byggandet
av ett ”Barnahus” - där alla vuxna som arbetar
med utredningen kring ett barn kan sluta upp på
en plats – väl emot.
Svenska Kyrkan Jönköping
Präster och annan personal inom Svenska
Kyrkan möter barn och ungdomar i olika verksamheter, på skolor etc. Stor del av arbetet sker
i samtal med unga, där livssituationerna kan vara
mycket svåra.
Inom Svenska Kyrkans verksamhet i Jönköping
finns en referensgrupp där ca 10 personer med
olika yrkesprofiler finns med. Inom gruppen
delar man erfarenheter och inventerar behov för
10
att kunna bli bättre på att stödja barn i utsatta
situationer. Deltagande sker i föreläsningar kring
Barn som anhöriga – bl.a. med hjälp av medel
från Landstinget i ett av delprojekten.
Under hösten 2013 hölls ett konvent i Svenska
Kyrkans regi för att öka beredskapen att samverka för barnens bästa med möten med
företrädare från polis, socialtjänst, ungdomsmottagning.
Samverkan sker kring gruppverksamheter
exempelvis sorgegrupper för barn och unga som
mist föräldrar, samtalsgrupper för unga med
föräldrar som är sjuka eller missbrukar.
Svenska kyrkan har i varje församling barn och
ungdomsgrupper där alla barn och ungdomar
är välkomna att delta. De är anpassade för
olika åldrar och intresse. Se hemsidan www.
svenskakyrkanjonkoping.se/kyrkan-for-dig/
ungdom eller www.svenskakyrkanjonkoping.se/
kyrkan-for-dig/samtal-och-stod eller din närmsta
församlings hemsida.
Om du som ungdom eller vuxen vill prata med
någon kan du alltid ta kontakt med en präst eller
en diakon i din församling, de har möjlighet att ta
emot dig i samtal och vid behov hjälpa dig vidare.
Svenska kyrkan har också skolpräster i Jönköping. De känner väl till skolans miljö och de
finns för dig som vistas på skolorna i Jönköping.
De finns för samtal, både för elever samt
personal. Hör av dig till Svenska Kyrkans kansli
i Jönköping tfn 036 -30 35 01 eller 073-070 35
66. Skolpräster kan också medverka i lektioner
eller temadagar eller finnas till när det uppstår
kriser på skolan eller hemmet.
På sjukhuset Ryhov i Jönköping finns två sjukhuspräster. Du kan ta kontakt med dem när
din anhörig vårdas på sjukhus, om du eller din
anhörig vill prata med någon. Du kan också be
sjukhusprästen om hjälp om du har funderingar
kring t.ex. begravning, barn och sorg osv.
Kontakta sjukhusets växel 036-32 10 00.
Svenska kyrkan i Jönköping erbjuder också
familjerådgivning. Hit kan du vända dig när
du behöver stöd och hjälp i nära relationer.
Här arbetar en socionom och en präst,
båda med vidareutbildning. Hör av dig till
[email protected]
eller 036-30 35 35.
Jönköpings Kristna Samarbetsråd för ungdomar
(JKSU) är ett nätverk med präster, pastorer och
ungdomsledare från olika kyrkor och samfund
som möter ungdomar. Svenska Kyrkan kan
slussa dig dit för kontakter med andra kyrkor.
Kontakt kan tas med Islamiska Församlingen
Jönköping på tfn 036-18 48 06 för stöd och hjälp.
Ekhagens gästhem
Ekhagens gästhem är en verksamhet som ingår
i kommunens palliativa vård. På gästhemmet
arbetar man för att göra den sista tiden så ljus
som möjligt för de som befinner sig i livets slutskede och dess anhöriga.
Barnperspektiv :
• Lekrum finns, dit barnen kan gå undan en
stund, leka och rita. Barnen kan hämta saker
att ta med in på den sjukes rum.
• Låter barnen ställa frågor.
• Uppmuntrar barns delaktighet och närvaro så
långt det känns bra.
• Barn får vara med efter dödsfall om det känns
bra.
• Utbildning för personal om barn som anhöriga, ta bort myter om döden.
• Hänvisning till ungdomsmottagning, skolsköterska, kurator.
• Uppmuntran att använda kontaktnät.
• Uppmuntran att prata om det som hänt –
frågor
Junepol
Junepol riktar sig till vuxna över 18 år med
riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol,
narkotika, och spel. De erbjuder stöd till de anhöriga som har närstående som är inskrivna på
Junepol. I verksamhetens familjeperspektiv ingår
familjesamtal där lägsta åldern på barnen bör
vara 15-16 år.
Psykosvården
Buster (Barn- och UngdomsStöd En Rättighet) en verksamhet som riktar sig främst till barn och
ungdomar vars föräldrar har en psykossjukdom,
men även till syskon och andra anhöriga. Syftet
med Busters arbete är att erbjuda information om
psykisk sjukdom, erbjuda stöd i kris och att ge
anhöriga strategier att hantera svårigheter som
barn kan möta med en sjuk förälder.
Psykosmottagningen stödjer anhöriga genom
patient- och anhörigutbildning och enskilt
familjestöd.
11
Länkar
www.1177.se/ungochmardaligt
www.jonkoping.se
www.lj.se/barndialogen
www.barnsomanhoriga.se
www.anhoriga.se/anhorigomraden/barn-som-anhoriga/for-barn-ungdomar/
www.kuling.nu
En mötesplats för de som lever med en förälder med psykisk sjukdom. Det är också en informationssida
där man kan hämta information om vad psykisk sjukdom är, vad det kan bero på, behandling och hur
det kan vara att leva med en mamma/pappa som är psykiskt sjuk. Texterna är lättlästa och är skrivna
för barn och ungdomar. Hemsidan ägs och drivs av närpsykiatrin.
www.bris.se
www.umo.se - ungdomsmottagning på nätet
www.gapet.se - forum för anhöriga
www.attention-riks.se
www.attention-jonkoping.se
www.maskrosbarn.org
En ideell förening som arbetar med att stödja ungdomar runt om i Sverige som har en förälder
med missbruksproblematik och/eller psykiskt sjuka föräldrar i form av bl.a. lägerverksamhet, chatt,
strukturerade stödsamtal och ungdomsgård.
www.tjejjouren.se
www.vimil.se - ett nätverk för personer som mist någon mitt i livet
www.livlinan.org/
www.svenskakyrkanjonkoping.se/kyrkan-for-dig/ungdom
www.svenskakyrkanjonkoping.se/kyrkan-for-dig/samtal-och-stod
www.islamjkpg.se - Islamiska Församlingen Jönköping
12
Kontaktuppgifter
Sjukvårdsupplysningen, 1177
Jönköpings kommun, kontaktcenter, 036-10 50 00
Jönköpings kommun, socialtjänstens ungdomsbehandlingteam - råd och rervice, 036-10 26 55
Musslan, barn 036-10 29 21, vuxna 036-10 28 14, [email protected]
Vårsol, 036-17 32 72, 17 32 73,[email protected]
Barn- och ungdomshälsan, 036-32 96 70, [email protected]
BRIS, 0200-230 230
Familjerätten, 036-10 53 18
Familjecentraler, Landstingets växel 036-32 10 00
Orosanmälan - mottagningsenheten socialtjänsten, 036-10 68 98, 036-10 73 89
Ungdomsmottagningen, 036-32 98 80
Svenska Kyrkan, Resursgruppen: Barn som anhöriga, 0730-70 35 66
Islamiska Föreningen Jönköping, 036-18 48 06, www.islamjkpg.se
Tjejjouren 036-12 22 01, [email protected]
Bli kontaktperson/kontaktfamilj? 036-10 79 48, 10 58 99, 10 58 54, 10 68 47
Utbildningsförvaltningen, barn- och elevhälsoenheten (BOE) kuratorssamordnare, 036-10 28 67
Skolsköterska med Medicinskt ledningsansvar, 036-10 67 34
Barn- och elevombud 036-10 67 10, 10 28 58
Fritidsförvaltningen ; Barn och ungdom, 036 -10 63 38, 10 69 40
Slottsgruppens anhörigstöd för de med anhöriga i behandling, 036- 10 69 72
Junepol, 036-10 58 62, [email protected]
Buster, Psykosmottagningen, 036-32 30 35
Beroendemottagningen, 036-32 30 48
Nationella hjälplinjen - för personer i psykiskt påfrestande situationer och/eller kris, 020-22 00 60
Socialjouren 112
Litteraturlista
Barn som anhöriga, Socialstyrelsens publikationsservice 2013
Barn som sörjer, Marie Rehnstam 2012
Sorgboken, Maria Farm 2012
Dödsviktigt, Mia Berg 2012
Hur hjälper jag mitt barn?, Tytti Solantaus 2007
I taket lyser stjärnorna, Johanna Thydell 2003
Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta, Grete Rottböll 2013
Möta barn i sorg, Per Boge, Jes Dige 2005
Sorgens änglar, Hanna Johnselius 2011
Visst får du gråta, Michaelene Mundy 2001
13
Anteckningar
14
15
16
