Uppgift 3a, gruppövning: Sverige under andra
världskriget - en neutral nation?
Läs Maria-Pia Boëthius och Kent Zetterbergs respektive texter. Båda texterna är hämtade ur
boken "Sverige och Nazityskland - Skuldfrågor och moraldebatt" av Lars M Andersson &
Mattias Tydén (red). Läs även de/det avsnitt i era läroböcker som behandlar Sverige och
Norden under andra världskriget. Diskutera därefter frågorna som står nedan och skriv ner
gruppens svar på dessa. Svaren lämnas in i slutet av lektionen.
Maria-Pia Boëthius: Att stå bredvid och beakta hur andra slår ihjäl
varandra - neutralitetens höga pris
(sida 330, 334 - 335)
"Innan jag började studera andra världskriget tänkte jag mig att Sverige utropade sig neutralt
därför att vi som nation höll på att mogna. När man sedan studerar vad som verkligen hände
hamnar man till slut i bilden av någon som står bredvid och betraktar andra som slår ihjäl varann,
utan att ingripa, och som dessutom förser den ena kombattanten med viktiga förnödenheter. Och
de två som slåss är inte "likvärdiga". Vinner den ene, den vi understödjer, förlorar vi vår
demokrati, vinner den andra förblir vi fria. Det finns en definition av det onda som lyder: Ondska
är frånvaron av godhet och närvaron av likgiltighet.
Men i ärlighetens namn var Sverige allt annat än likgiltigt. I landets innersta utspelade sig
oavbrutet dramer i klass med grekiska tragedier mellan kyliga realpolitiker och passionerade
rättrådiga, mellan uppgivna taktiker och dem som hade moralen på sin sida. Statens
informationsstyrelse försökte få svenskarna att tänka neutralt; men något sådant går inte. Under
ytan stormade det i alla möjliga vindriktningar. Frånvaro av godhet präglade utan tvekan vår
politik under andra världskriget, men inte närvaro av likgiltighet."
Var priset för Sveriges neutralitet för högt - eller var det värt det? "Fred" låter äppelkindat och
lyckligt. Vi hade kunnat visa att fredsbevarande i ett land omgivet av krigande och ockuperade
länder också måste bli en blodig hantering - en strategi som bidrog till det samlande lidandet i
Europa. För att fördjupa och bredda den livsnödvändiga debatten om fred. För att fördjupa
frågeställningarna om det goda och det onda.
Själv tycker jag att vi borde ha tänkt ut strategier för att exportera så lite järnmalm och kullager
som möjligt till Tyskland - istället för tvärtom. Och att vi borde ha vägrat transittrafiken till
Norge, hästskotrafiken och division Engelbrecht. Och framför allt: Att Sverige, när vi 1942 fick
kännedom om vad som höll på att ske med judarna i koncentrationslägren, borde ha ropat ut det
inför hela världen; till vilket pris som helst. Jag har djup respekt för viljan att bryta den eviga
upprepningen och de uråldriga manliga hedersbegreppen. Men jag vet inte om denna dag som
idag är om detta var mitt lands intentioner. Och om avslöjandet om koncentrationslägren och
Förintelsen hade lett till krig, då tycker jag att vi borde ha valt kriget; det hade varit värt att dö
för."
Kent Zetterberg: Eftergifter och motstånd. Sveriges säkerhetspolitik,
strategi och överlevnad
(sida 106 - 108, 110 samt 118 - 119)
"Den långa svenska freden sticker i ögonen på många bedömare, som anser den vara ett resultat
av "politisk feghet" och köpt till ett tvivelaktigt moraliskt pris, särskilt under det andra
världskriget. Sverige anses till exempel inte ha stridit för demokratins sak i modern tid och landet
anses ha "köpt sin fred" genom politisk anpassning och genom en omfattande handel, främst med
Tyskland under två världskrig. Den nationella självkritiken och självspäkningen har på detta
område firat sina triumfer. Jag tillhör inte detta läger, det skall klart sägas redan här, även om jag
kan vara kritisk till delar av den förda svenska politiken.
Säkerhetspolitiskt och moraliskt var det närmast en självklarhet för samlingsregeringen 1939-45,
bestående av de fyra stora demokratiska partierna, att i första hand tänka på de svenska intressena
under det pågående världskriget. Det betydde att söka bevara freden, skydda de egna
medborgarna och stärka försvaret och folkförsörjningen. Detta var en överlevnadspolitik i hopp
om att västmakterna skulle segra i kriget och även återfå ett starkt inflytande i det nordiska
rummet efteråt. (Många fruktade att Sovjetunionen skulle behärka Norden efter krigsslutet.)
Sverige var under krigsåren 1939 - 45 omringat av de totalitära diktaturerna Tyskland och
Sovjetunionen med mycket starka krigsmakter, som hotade att sluka småstaterna. Västmakterna
var långt borta, prioriterade andra fronter i kriget och hade små möjligheter att hjälpa Sverige
militärt vid ett eventuellt anfall från Hitlers eller Stalins sida. Det var den bistra verkligheten för
den svenska regeringen och det svenska folket. Och det var en politisk och militärstrategisk
realitet, som dagens debattörer om krigsårens politik sällan tycks förstå.
För Sverige gav redan Hitlers anfall mot Sovjetunionen midsommaren 1941 indirekt ett
strategiskt andrum och det samlade trycket och hotet mot landets existens från Moskva och
Berlin (Molotov-Ribbentroppakten från augusti 1939) försvann. I takt med tyskarnas motgångar
på östfronten 1942 - 43 kunde Sverige sedan återta de politiska eftergifter som hade gjorts till
Tyskland 1940 - 41 (främst transiteringstrafiken), och återgå till en mer strikt neutralitetspolitik.
Den svenska utrikespolitiken lades 1942-43 om till en västvänlig och proallierad kurs. Självklart
var det krigsutvecklingen som gjorde denna förändring möjlig, det visste alla.
Den judiska frågan och uppgifter om Förintelsen hade förvisso ingen stor plats i svensk debatt.
Istället gjorde Sverige betydande insatser för flyktingar från Norden och Baltikum och hjälpte till
att rädda norska och danska judar 1942 respektive 1943. Till detta kommer insatserna för judar i
Ungern (Raoul Wallenberg 1944 - 45) och för cirka 10 000 judar och andra fångar ur
koncentrationslägren 1945 (Folke Bernadotteaktionen).
Sveriges humanitära aktioner under det andra världskriget var i själva verket betydande, inte
minst visavi grannländerna Danmark, Norge och Finland. De följdes sedermera upp av insatser
inom FN och i återuppbyggnadsarbetet i det krigshärjade Europa 1940 - 45. Beträffande Finland
kan med fog sägas att det svenska stödet på sikt bidrog till Finlands överlevnad som en
självständig stat och västdemokrati.”
Frågor att besvara i grupp
Skriv ner gruppens gemensamma svar på frågorna. Argumentera för och mot de svar ni tar upp
men gör det relativt kortfattat! Svaren lämnas in i slutet av lektionen.
1. Vad anser de respektive författarna om Sveriges neutralitetspolitik? Gör skillnad på det
moraliska och det strategiska som respektive författare belyser!
2. Sätt följande händelser i rätt ordning på tidslinjen (Se läroboken):
A) Tyska krav på genomfart genom Sverige av division Engelbrecht
B) Den tyska invasionen av Danmark och Norge
C) Vinterkriget börjar
D) Vinterkriget slutar
E) Västmakterna lämnar Nordnorge
F) Fortsättningskriget börjar
G) Fortsättningskriget slutar
______________________________________________________________________________
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
