1 juli 2013
Center för eHälsa i samverkan
Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm
Vxl: 08-452 70 00
[email protected]
www.cehis.se
[email protected]
Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete
Här finner du frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete med fokus på den
samlade läkemedelslistan i NOD samt Pascal. Frågorna är inte sorterade i någon
särskild ordning, så för att söka bland dem, klicka på ctrl + f och skriv ditt sökord i
rutan.
Hittar du inget svar på just din fråga? Skriv till [email protected].
Historik
Datum/version
Kommentar
22 maj 2013
Första version publicerad på cehis.se
10 juni 2013
Nya frågor (53–57), förtydliganden (om att med pappersrecept här avses
handskrivna pappersrecept) i fråga 4, 5, 46.
1 juli 2013
Nya frågor (58–65) efter NOD-workshoppen den 11 juni 2013.
1) Vad är skillnaden mellan Pascal och NOD?
Kortfattat är Pascal ordinationsverktyg en webbapplikation och ett användargränssnitt som i dag
används för att ordinera och hantera beställningar av läkemedel till patienter som får en del av
sina läkemedel förpackade i dospåsar. För dessa patienter har vården via Pascal direktåtkomst till
receptinformationen i receptregistret hos Apotekens Service.
NOD är den samlade lagringsplatsen för läkemedelsordinationer inom ramen för den
sammanhållna journalföringen, dvs. den innehåller patientens samlade läkemedelslista.
Pascal och vårdsystemens läkemedelsmoduler kommer när NOD är utvecklat och i drift att
kopplas till NOD. Pascal går då att använda för alla patienters ordinationer.
Center för eHälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga strategin för Nationell eHälsa – tillgänglig och
säker information inom vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma eHälsostöd,
infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för eHälsa i samverkan styrs av
representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.
2 (15)
1 juli 2013
2) Varför måste dos-ordinationer via Pascal journalföras?
Pascal är för dospatienters ordinationer i dag kopplat till receptregistret som inte lagligen är att
betrakta som journalhandling. Detta förklarar varför information som skrivs in i Pascal för dos
inte automatiskt är journalförd, utan måste dokumenteras även i användarens journal. På samma
sätt fungerade Apoteket AB:s tidigare applikation eDos.
När NOD är utvecklat och i full produktion kommer Pascal ordinationsverktyg vara kopplat till
NOD och därmed kommer information som skrivs in via Pascal även att vara journalhandling.
3) Vad är NOD?
NOD, Nationell ordinationsdatabas, kommer att vara den samlade lagringsplatsen för alla
patienters läkemedelsordinationer inom ramen för den sammanhållna journalföringen, dvs. den
innehåller patientens samlade läkemedelslista. Det kommer att gå att komma åt informationen i
NOD via Pascal ordinationsverktyg, men också via de vårdsystem som ”integrerar med NOD”, dvs.
anpassas till de tjänster som utvecklats för att läsa och skriva i NOD.
4) Vad är den samlade läkemedelslistan?
Den samlade läkemedelslistan är den lista över patientens läkemedelsordinationer (och
läkemedelsförskrivningar) som journalförs i NOD och som kommer att kunna tillgängliggöras via
Pascal ordinationsverktyg och integrerade vårdsystem. All information om vilka läkemedel
patienten fått rekommenderat lagras på ett ställe och visas i samma lista (med patientens
samtycke).
Målet med den samlade läkemedelslistan är att skapa en samlad bild av vilka läkemedel en patient
har, oavsett hur och var patienten fått dem. Dock kommer inte ordinationer via handskrivna
pappersrecept att finnas med i den samlade läkemedelslistan.
5) Vad betyder ”öppenvårdsordinationer” och ”slutenvårdsordinationer” i
samband med NOD?
Som ”öppenvårdsordinationer” räknas i detta sammanhang ordinationer som ligger till grund för
en förskrivning, dvs. ett recept som patienten kan hämta ut på ett öppenvårdsapotek. Sådana
ordinationer kan göras både inom ”öppenvården” och ”slutenvården”. Utgångspunkten för den
samlade läkemedelslista är sådana receptförskrivna läkemedel, även om andra ordinationer också
kan finnas med.
Målet med den samlade läkemedelslistan är att skapa en samlad bild av vilka läkemedel en patient
har, oavsett hur och var patienten fått dem. Dock kommer inte ordinationer via handskrivna
pappersrecept finnas med i den samlade läkemedelslistan. Vidare kommer spädningar,
administreringar, signeringar och annan information som är kopplad till utdelning av läkemedel
inom slutenvården inte att finnas med i den samlade läkemedelslistan. Sådan information
hanteras i det lokala vårdsystemet. Det kommer att bli en fråga för varje integration med NOD att
lösa hur informationen i det lokala vårdsystemet ska kombineras med informationen i NOD.
3 (15)
1 juli 2013
6) Vi har ett vårdsystem som hanterar både öppen och slutenvård – är den
samlade läkemedelslistan i NOD inget för oss då?
Jo. Det finns ingenting som hindrar att vårdgivaren kombinerar en integration med NOD
(användning av den samlade läkemedelslistan) med mer detaljerad slutenvårdsfunktionalitet
(spädningar, administration, signering m.m.) som bara finns i det lokala vårdsystemet. Hur denna
kombinerade funktionalitet bäst byggs i de olika vårdsystemen kräver analys utifrån varje
vårdgivares tekniska lösning och behov. Viktigt att tänka på är vilka ordinationer det finns behov
att dela över vårdgivargränser i sammanhållen journalföring; det är dessa som är av intresse i den
samlade läkemedelslistan.
7) Vad händer med interaktionskontroller när det finns spärrar på delar av
informationen?
Enligt patientdatalagen är det inte tillåtet att göra interaktionskontroller på sådan information
som patienten har spärrat. Den nationella tekniska lösningen medför att dessa kontroller inte
kommer genomföras för spärrad information.
8) Vad händer med interaktionskontroller när patienten inte ger samtycke till
att visa informationen?
Väljer patienten att inte ge sitt samtycke till att visa information kan inte heller
interaktionskontroll göras på de delar av informationen som registrerats utanför aktuell
vårdgivare, även om patienten inte spärrat någon information.
9) Hur får användaren veta att det finns spärrad information i en patients
läkemedelslista?
Enligt patientdatalagen måste varje vårdsystem som innehåller spärrad information för en patient
visa upp för användaren att det finns spärrad information för patienten. Däremot får systemet
inte automatiskt visa varifrån informationen kommer. Hur och när denna information får visas
styrs av patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14).
10) Hur slår spärr på den samlade läkemedelslistan?
Spärrar kan sättas på vårdenhetsnivå (inre spärr) eller vårdgivarnivå (yttre spärr), och de kan
sättas för all information eller för all information under en viss, angiven tidsperiod.
Läkemedelsinformation och uppmärksamhetsinformation (till exempel upplysningar om
överkänslighet) kan undantas från spärr.
Huvudprincipen för spärr enligt patientdatalagen är att sådan information som registrerats inom
den egna vårdenheten aldrig kan spärras för vårdenheten. I läkemedelslistan gäller det oavsett om
den registrerade informationen är en ny ordination eller om det rör sig om en utsättning eller en
dosändring i en ordinationskedja där tidigare ordinationer gjorts utanför vårdenheten. All
information som registrerats utanför vårdenheten kan däremot påverkas av spärrar (inre eller
yttre). Det innebär att ordinationskedjor kan få ”hål” i sig om information från vissa av de
ordinerande vårdenheterna har spärrats. Exempel:
Patienten besöker först en läkare i Skåne och blir där ordinerad ett läkemedel. Senare
besöker patienten en läkare i Stockholm, som sätter ut behandlingen. Båda har
4 (15)
1 juli 2013
vårdsystem som integrerats med NOD. Om patienten därefter spärrar information från
Skåne (yttre spärr), kommer ordinationen från Skåne inte längre att synas i den samlade
läkemedelslistan när Stockholmsläkaren öppnar den, medan utsättningen av
behandlingen, som gjordes i Stockholm, fortfarande kommer att synas. När Skåneläkaren
öppnar listan, kommer både den första ordinationen och utsättningen att synas (om
patienten givit sitt samtycke till att visa ospärrad information). Om patienten sedan
besöker en läkare från Kalmar, som öppnar listan, kommer ordinationen från Skåne inte
att synas, och utsättningen från Stockholm kommer bara att synas om patienten vid
läkarbesöket i Kalmar givit sitt samtycke till att visa ospärrad information.
Om patienten undantagit läkemedelsinformation från spärr, kommer hela ordinationskedjan att
visas hos alla vårdgivarna (förutsatt att patienten givit sitt samtycke till att visa ospärrad
information). Den samlade läkemedelslistan innehåller ingen uppmärksamhetsinformation, så
därför blir det ingen skillnad för någon användare av den samlade läkemedelslistan om patienten
undantagit sådan information från spärr. Det kan dock påverka andra system.
Viktigt att notera är att allt detta gäller information som registrerats direkt i den samlade
läkemedelslistan (via Pascal ordinationsverktyg eller via integrerade vårdsystem). Men listan
innehåller också kopior på de e-recept som skickas från icke-integrerade vårdsystem, och
patientens spärrar påverkar även denna information. E-receptinformation visas i den samlade
läkemedelslistan om patienten antingen inte satt några spärrar alls i systemet (inre eller yttre)
eller undantagit läkemedelsinformation från satta spärrar eller satt en spärr som tidsbegränsats.
Om e-receptinformationen inte visas via den samlade läkemedelslistan i ett vårdsystem som
integrerat med NOD, har användaren i stället åtkomst till de egna e-receptoriginalen (från tiden
före integrationen) i sitt eget lokala vårdsystem.
11) Kommer Pascal ordinationsverktyg att kopplas till ”Infektionsverktyget” för
registrering av antibiotikaordinationer?
Det finns ännu inga beslut fattade om koppling från Pascal ordinationsverktyg till
Infektionsverktyget. En anledning är att Infektionsverktyget har slutenvården som huvudsaklig
målgrupp, medan Pascal i första hand är tänkt att användas inom öppenvården. Vårdsystem som
integrerar såväl med NOD som med Infektionsverktyget kan däremot göra kopplingen i sitt eget
användargränssnitt.
12) Kommer information om patientens överkänsligheter m.m.
(uppmärksamhetsinformation) att kunna lagras i NOD?
Det finns ännu inga beslut om en sådan utökning av informationsmängden i NOD. Det finns dock
inget som hindrar de vårdsystem som integreras med NOD att läsa upp patientens lokala
uppmärksamhetsinformation och presentera den i sitt användargränssnitt tillsammans med den
samlade läkemedelslistan från NOD.
13) Vad är ”en ordination” och vad är ”ordinationskedja”?
I den samlade läkemedelslistan räknas varje nytt beslut som en ny ordination. Varje ordination
kan kopplas till en (eller ingen) förskrivning. I det praktiska språkbruket förekommer uttryck som
”en ordination ändras” eller ”en ordination kan ge flera recept”, men så ser inte den
5 (15)
1 juli 2013
bakomliggande funktionaliteten ut. Detta har flera skäl. Ett skäl är att varje nytt beslut måste
kopplas till en ansvarig, vilket görs på ett tydligare sätt om varje beslut ses som en ny ordination.
Ett annat skäl är att det enligt patientdatalagen inte är tillåtet att ändra i någon annans
journalanteckning. Däremot är det givetvis tillåtet att sätta ut en behandling som någon annan
satt in eller att ändra på en dosering som någon annan ordinerat. Det blir lättare att visa på att
patientdatalagen följs om utsättningar och ändringar logiskt och tekniskt betraktas som nya
ordinationer som ersätter de tidigare i stället för att lösningen skulle följa språkbruket om
ändringar i befintliga ordinationer.
Ordinationer som hör ihop kopplas i stället samman genom att de får ett gemensamt id som håller
dem samman i en ”ordinationskedja”.
I Pascal ordinationsverktygs och i integrerade vårdsystems användargränssnitt är det viktigt att
denna hantering löses så att användaren ska kunna följa och förstå alla förändringar i
läkemedelslistan utan att behöva bekymra sig så mycket om vad som händer tekniskt ”under
huven”. Synsättet ”ett beslut–en ordination” ska inte skapa merarbete för användaren.
14) Kan en ordination generera flera recept?
Nej. I den samlade läkemedelslistan betraktas varje nytt beslut som en ny ordination, och det gör
att varje enskilt recept följer av en och endast en ordination. Däremot hålls på varandra följande
ordinationer samman i en ordinationskedja. I ordinationskedjan kan flera recept genereras (även
om bara ett recept åt gången kan vara giltigt).
Notera också att ”ett recept” motsvarar det som på pappersrecept och e-recept kallats ”en
receptrad”, dvs. ett recept kan inte innehålla mer än ett läkemedel.
15) Var ligger originalinformationen när ett vårdsystem har integrerat med
NOD?
Originalet för ordinationen och tillhörande förskrivningar (recept) kommer att finnas i den
sammanhållna journalen i NOD. E-receptinformation från ännu inte integrerade vårdsystem är
dock inte original, utan en kopia av originalet i det ursprungliga vårdsystemet.
16) Går det att på ett effektivt sätt bygga en ”tidslinje” med ”alla” ordinationer
med historik?
Detta är inte en funktionalitet som är inbyggd i tjänsterna som tillhandahålls tillsammans med
första versionen av NOD. Pascal ordinationsverktyg kommer inte heller att ha den
funktionaliteten i användargränssnittet i sin första version för NOD. Ingenting hindrar dock att
sådan funktionalitet byggs i de lokala vårdsystemens användargränssnitt när de integreras med
NOD.
17) Om en användare försöker läsa upp den samlade läkemedelslistan i NOD
men misslyckas, och det finns en sparad läskopia i vårdsystemet, hur länge
är denna lista av värde? Till exempel om den är ett år gammal vid nästa
besök? Ska det finnas bäst-före-tid på hämtad information?
Så snart en ny ordination är gjord är den sparade listan inaktuell. Det är upp till varje vårdgivare
att avgöra hur sparade listor får användas.
6 (15)
1 juli 2013
18) Dagens NEF-format innebär att e-receptoriginalet ligger i journalsystemet,
kommer det att bli annorlunda i den samlade läkemedelslistan?
Nej, inte för de vårdsystem som inte integrerat med NOD och därför fortsätter att skicka e-recept
med NEF-formatet. E-receptinformationen i NOD kommer att vara kopior av original i de lokala,
ännu inte integrerade, vårdsystemen. Däremot kommer det att vara originalet av de ordinationer
och förskrivningar som görs direkt via Pascal ordinationsverktyg eller via integrerade vårdsystem
som lagras i NOD. NOD kommer med andra ord att ha ett annat receptformat än NEF.
19) Hur kommer fritexten från nuvarande förskrivningar att omvandlas till
strukturerat data med doseringar per klockslag, det som i dag görs manuellt i
Pascal dos?
Strukturerad dosering kommer endast att gå att göra via Pascal ordinationsverktyg eller via de
vårdsystem som integrerat med NOD. Förskrivningar som lagras i NOD som e-receptinformation
från icke integrerade vårdsystem kommer däremot enbart att visa doseringsinformationen som
den matades in, dvs. i fritext.
20)Hur kopplas ordinationen till förskrivning och därefter till uttag
Varje ordination som görs i Pascal ordinationsverktyg eller i integrerade vårdsystem kommer att
förses med ett unikt id, som också följer med till förskrivningen om ordinationen ska kunna
hämtas ut på apotek. Vid uttag kopplas uttagsinformationen också till detta id, som kommer att
lagras i Läkemedelsförteckningen (Apotekens Services register över alla receptförskrivna
läkemedel som hämtats ut på apotek). Det är en informationsmängd som inte funnits i
Läkemedelsförteckningen förut. På så vis kommer Pascal och integrerade vårdsystem att kunna
visa upp varje uttag, inklusive information om eventuella generikautbyten, (15 månader bakåt i
tiden) kopplat till rätt ordination/ordinationskedja + förskrivning (om allt gjorts direkt i den
samlade läkemedelslistan). Ett id från e-recepten från de icke integrerade systemen kommer
också att lagras i Läkemedelsförteckningen, så att även uttag som härrör från e-recept kommer att
kunna kopplas till rätt förskrivning i den samlade läkemedelslistan.
21) Hur versionshanteras ordinationer vid ändringar? Varje ordinationsändring
samt varje administrering måste gå att spåra till vem som utfört vad.
Varje ändringsbeslut registreras som en ny ordination och kommer därmed alltid att vara spårbart
till den som registrerat det. Ordinationer som följer på varandra (dosändringar, byte av läkemedel
för samma ordinationsorsak m.m.) kommer att kopplas samman i en ordinationskedja.
Hantering av administreringar (med signering m.m.) inom slutenvården stöds däremot inte, dvs.
denna information kommer inte att lagras i NOD. Däremot finns det ingenting som hindrar att
integrerade vårdsystem hanterar administreringar lokalt och samtidigt kopplar dem till uppgifter i
den samlade läkemedelslistan. Den spårbarhet som behövs för sådan information hanteras i de
lokala vårdsystemen.
22) Vilken standard kommer att användas för doseringar?
I de tjänster som överför information till och från NOD kommer en strukturerad doseringsmodell
att användas. Modellen utarbetades i samband med ett tidigare landstingsgemensamt projekt om
7 (15)
1 juli 2013
ordinationer, förskrivningar och uthämtade läkemedel (har kallats UFO-modellen). Den omfattar
även tolkning av kortnotationer för de ingående doseringstyperna.
23) Vad händer med ordinationsinformationen om det ordinerade läkemedlet
byter namn/tillverkare?
Läkemedel som byter namn eller tillverkare behåller sitt unika id i Apotekens Services
varudatabas, så det kommer alltid att gå att se vilket läkemedel som ordinerades, även om
ordinationen ligger långt tillbaka i tiden.
24) Om vi helintegrerar vårt lokala vårdsystem med NOD, dvs. både skickar och
tar emot data från den, är det då att anse att vi får sammanhållen
journalföring i vårt system?
Den samlade läkemedelslistan i NOD är alltid en del av den sammanhållna journalföringen,
oavsett vilket system som används vid åtkomst. Det betyder att all funktionalitet kring samtycke,
patientrelation och spärr måste finnas på plats i det lokala systemet innan det är möjligt att
komma åt informationen via vårdsystemet.
25) Har möjligheten utretts att i stället för att skicka enstaka ändringar av
information i varje enskild ordination skulle vårdsystemen kunna skicka en
komplett lista av hur läkemedelslistan ser ut just nu så fort någonting i
läkemedelslistan ändras. Versionerna av läkemedelslistan skulle kunna
lagras i NOD och varje vårdgivare ansvarar för sin version av den lista som
skickas.
Nej, en sådan lösning har inte varit ett alternativ i utvecklingen av NOD.
26) Hur stort kommer behovet av NOD att vara när patienten har ett eget
hälsokonto? Kommer det inte vara patienten som äger denna lista?
Målsättningen är att den samlade läkemedelslistan i NOD på sikt ska tillgängliggöras för patienten
via hälsokontot. I ett första steg kommer dock den läkemedelsinformation som tillgängliggörs via
hälsokontot att vara receptinformation (”Mina sparade recept”) och information om uthämtade
läkemedel (från Läkemedelsförteckningen). Ännu så länge är utvecklingen av kopplingen mellan
NOD och hälsokontot inte påbörjad.
27) Om vi lagrar en läskopia av informationen i NOD, blir vi i så fall
personuppgiftsbiträde för den information som vi har tagit emot?
När en läskopia av den samlade läkemedelslistan sparas i vårdsystemet blir vårdgivaren inte
personuppgiftsbiträde. Det är juridiskt sett ingen skillnad mot att spara ett utdrag på papper från
en annan vårdgivares journalföring.
28) När man visar information från NOD, var och hur hanteras att spärrad
information inte visas upp?
Det lokala vårdsystemet hanterar spärr av information, dvs. även spärrar som berör NOD.
8 (15)
1 juli 2013
29) Kommer ordination enligt generella direktiv att kunna stödjas?
Ordination enligt generella direktiv definieras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
(SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården som ’ordination av läkemedel
som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild
individuell ordination behöver ges’. Det innebär att en sjuksköterska utan förskrivningsrätt efter
behovsbedömning får ge patienten vissa av läkare på förhand beslutade läkemedel utan kontakt
med läkare i det individuella fallet.
Om den aktuella vårdenheten använder Pascal ordinationsverktyg för att komma åt den samlade
läkemedelslistan kommer ordination enligt generella direktiv inte att stödjas, eftersom det enbart
kommer att vara personer med förskrivningsrätt som överhuvudtaget får åtkomst till
patientinformation i den samlade läkemedelslistan via Pascal (med undantag för att läsa
information om dospatienter).
Om vårdenheten däremot använder ett vårdsystem som integrerats med NOD, gäller
vårdsystemets behörighetssystem, och sjuksköterskan har åtkomst till patientens information
(givet patientrelation och samtycke). Sjuksköterskan kommer då att kunna registrera en
ordination enligt generella direktiv. Däremot kan hen inte göra en förskrivning (”skicka ett
recept”), eftersom det bara är personer med förskrivningsrätt som kan göra det. Detta är samma
regler som gäller i dag.
30)Kan en sjuksköterska som arbetar i ett vårdsystem som integrerats med NOD
förbereda ärenden genom att lägga in ordination för senare hantering av
läkare?
Ja. Sjuksköterskan (som i exemplet antas sakna förskrivningsrätt) kan skapa en ordination i
systemet, men inte en förskrivning, eftersom förskrivning kräver förskrivningsrätt. Läkaren, som
har förskrivningsrätt, kan sedan komplettera med en förskrivning. Exakt hur lösningen kommer
att se ut i det enskilda vårdsystemet finns inget generellt svar på.
31) Ska en kopia av den hämtade läkemedelslistan sparas i det lokala
vårdsystemet som en säkerhet varje gång patientens samlade läkemedelslista
öppnas?
Säkerhetskopior är ett bra sätt att skydda sig eller mildra effekter av ett eventuellt avbrott. NOD
byggs för en mycket hög tillgänglighet, men avbrott i kedjan vårdsystem – stödsystem – NOD kan
aldrig helt uteslutas, eftersom det finns många beroenden. Hur den exakta lösningen för
respektive vårdgivare och vårdsystem ska se ut ansvarar varje vårdgivare för.
32) Hur hanteras åtkomstregleringen för information om en enskild patient?
För de vårdsystem som integrerar med NOD kommer patientdatalagen att gälla utan ytterligare
behörighetsinskränkningar.
Den som använder Pascal ordinationsverktyg för att ordinera eller titta på information för andra
patienter än dospatienter måste ha förskrivningsrätt, dvs. för Pascal för NOD är behörigheten
snävare. Det innebär till exempel att sjuksköterskor utan förskrivningsrätt inte kommer att kunna
se den samlade läkemedelslistan för patienter som inte är dospatienter när Pascal används. Denna
begränsning har gjorts efter diskussion med Datainspektionen.
9 (15)
1 juli 2013
33) Går det att ställa en fråga (tekniskt) om den senaste versionen av en patients
samlade läkemedelslista är hämtad till vårdsystemet?
I den lösning som kommer att pilottestas med Pascal ordinationsverktyg hösten 2013 kommer
man alltid att slå direkt mot NOD och jämföra underlagsversion.
34) Hur kommer det att regleras att Pascal bara används av personer som inte
har någon annan läkemedelsmodul?
Det är upp till varje vårdgivare att sätta upp lokala rutiner för hur och av vem som Pascal
ordinationsverktyg får användas.
35) När en sjuksköterska ska dela ut (administrera) medicin, ska då
informationen från den samlade läkemedelslistan användas?
Läkemedel ska administreras efter korrekt och aktuell information. I vårdsystem som integrerat
med NOD hanteras åtkomsträttigheter på samma sätt som i det övriga vårdsystemet (enligt
patientdatalagen). I sådana system kan således även sjuksköterskor utan förskrivningsrätt komma
åt information om aktuell läkemedelsbehandling för patienter som inte är dospatienter
(originalinformationen).
I de fall endast Pascal ordinationsverktyg används, utan koppling till ett annat vårdsystem, är det
endast förskrivare som kan komma åt denna information via Pascal (pga. Datainspektionens krav
på att åtkomst ska begränsas tekniskt när Pascal används fristående). Vårdgivarna ansvarar i
sådana fall för att säkerställa att sjuksköterskor utan förskrivningsrätt får den information de
behöver med hjälp av andra rutiner än med direktåtkomst till den samlade läkemedelslistan via
Pascal.
Observera att dospatienters läkemedelslista kommer att vara tillgänglig för sjuksköterskor på
samma sätt som i dag.
36) Stöds ”tillfällig utsättning” i den samlade läkemedelslistan, dvs. går det att
särskilt ange att en viss utsättning är ämnad som tillfällig?
I SIL:s lista över utsättnings- och ändringsorsaker, som kommer att användas i den samlade
läkemedelslistan, finns ”Tillfällig utsättning” med som ett alternativ.
37) Vem kan svara på mer detaljerade frågor om spärrar och andra
verksamhetsfrågor
Samtliga nationella e-hälsotjänster som har krav att uppfylla PDL gör det via den nationella
säkerhetslösningen. Rutiner för spärr- och logghantering ska finnas hos varje vårdgivare.
På cehis.se kommer CeHis att samla svar på de verksamhetsfrågor som skickas in via
[email protected].
10 (15)
1 juli 2013
38) När vårdsystemen börjar integrera med NOD kan den teoretiskt sett
innehålla e-receptinformation som är flera år gammal. Hur långt tillbaka
måste ordinatörerna ”rensa” för att få en aktuell läkemedelslista? En
antibiotikakur från 2012 är till exempel inte aktuell 2014.
Ordinationer och e-receptinformation som räknas som aktuella är de som inte passerat
utsättningsdatum (för ordinationer) resp. sista giltighetsdatum (för e-recept). Historik kan också
hämtas för varje ordination, och då är ”grundinställningen” den att ett års historik hämtas i taget.
39) Hur kommer ordinationer som är direkt kopplade till administrering. t.ex.
vaccinationer att hanteras?
Det kommer i princip att gå att registrera information om att en vaccination ordinerats i NOD via
Pascal ordinationsverktyg och via integrerade vårdsystem. Dock är funktionaliteten för
hanteringen av denna information inte fullt utbyggd. Till exempel finns ingen hantering av
administreringsinformation. Sannolikt behöver också mer information om vaccinationer
(batchnummer osv.) kunna lagras än vad som blir möjligt i den första versionen av NOD. En
utökning av NOD för denna typ av information ingår dock för närvarande inte i CeHis
handlingsplan.
40)Hur kommer e-receptinformationen att hanteras vad gäller spärrar och
samtycke?
E-receptinformation innehåller ingen HSA-identifiering av vårdenheten, varför den måste
spärrhanteras enligt separata rutiner. En patients e-receptinformation kommer att spärras i sin
helhet så fort den nationella spärrtjänsten signalerar att patienten spärrat någon
journalinformation, oavsett vilken vårdgivare/vårdenhet spärren gäller, och oavsett om spärren är
inre eller yttre. E-receptinformationen kommer dock att visas (i sin helhet) om patienten
undantagit läkemedelsinformation på alla satta spärrar. Om patientens spärr är satt med
tidsbegränsning visas de e-recept som faller utanför tidsbegränsningen, också här oavsett
vårdgivare/vårdenhet.
Om patienten inte ger sitt samtycke till att visa ospärrad information inom sammanhållen
journalföring, visas ingen e-receptinformation upp alls.
41) Måste alla system som har åtkomst till informationen i NOD också vara
kopplade till den nationella spärrtjänsten?
Ja, integrerade vårdsystem behöver ha tillgång till den nationella spärrlistan för patienten.
Kontraktet för spärr stödjer att spärrarna från den nationella noden läses ned. Det är den lokala
spärrtjänsten som ansluter till nationell spärrtjänst, inte de lokala vårdsystemen.
42) Vad gör en enskild privatläkare om patienten inte vill att e-receptinformation
från denna läkare ska visas upp i patientens samlade läkemedelslista?
Om patienten vill spärra sin journalinformation hos privatläkaren är det vårdgivarens ansvar att
tillhandahålla möjlighet att spärra. Vårdgivaren ska ha en rutin för detta; antingen genom att det
görs i vårdgivarens egen regi eller genom att det görs av en annan vårdgivare.
11 (15)
1 juli 2013
43) En patient har spärrat information från vårdgivare A, som ordinerat
Citodon. Patienten besöker därefter vårdgivare B och ber att få sitt recept på
Citodon förnyat. Hur gör ordinatören hos vårdgivare B?
Ordinatören från vårdgivare B ser inte ordinationen på Citodon från vårdgivare A, eftersom den är
spärrad, och kan därmed rent tekniskt inte förnya receptet. Ordinatören måste i stället göra en
helt ny ordination av Citodon (påbörja en ny ordinationskedja).
44) Hur hanteras e-receptinformation från vårdgivare som valt att stå utanför
sammanhållen journalföring?
I den samlade läkemedelslistan är det patienten som bestämmer. Så länge patienten själv inte satt
några spärrar hos vårdgivaren kommer e-receptinformationen från dessa vårdgivare att visas i
patientens samlade läkemedelslista.
45) Hur kan man hålla sig i synk med senaste version av ordinationslistan i
NOD?
I befintlig lösning löser man detta genom att läsa upp ordinationslistan och jämföra
underlagsversionen.
46) Kommer pappersrecept att finnas i NOD?
Nej, uppgifter om handskrivna pappersrecept lagras inte automatiskt i NOD, men om patienten så
önskar kan information om de läkemedelsbehandlingar som förskrivits via pappersrecept
registreras i efterhand av behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgifter om uthämtade
läkemedel från Läkemedelsförteckningen omfattar alla sorts recept, och denna information kan
visas tillsammans med den samlade läkemedelslistan.
47) Kommer behovet av att använda Pascal ordinationsverktyg för dospatienter
upphöra när ett vårdsystem integrerar mot NOD, så att doshanteringen kan
göras direkt via vårdsystemet?
Ja, det är ambitionen. Under Pascal-piloten med NOD som Inera och ett mindre antal landsting
att genomföra kommer Pascal för dos dock fortfarande att vara ett separat system. Men eftersom
de nya tjänstekontrakt som utvecklats för NOD kan hantera både dospatienters och ”vanliga”
patienters information, går det att göra på annat sätt i integrationerna.
48) Hur ska läkemedelsinformation för personer utan personnummer hanteras?
Recept kan, precis som i dag, förskrivas för alla patienter. Precis som i dag krävs då att
födelsedatum, kön och mottagande apotek anges för patienter som inte har ett fullständigt,
svenskt personnummer. Receptinformation från ännu inte integrerade vårdsystem kommer inte
heller att kunna visas för sådana patienter. Journalföring av ordinationer i NOD går att göra för
patienter med personnummer eller samordningsnummer.
49) Går det att ordinera läkemedelsprodukter som inte finns med i SIL?
Ja, det går att ordinera läkemedelsprodukter som inte finns med i SIL under förutsättning att det
finns möjlighet att ordinera i fritext i journalsystemet. Som alltid ska ordinationen omfatta
12 (15)
1 juli 2013
läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkter för
administrering (§ 7. SOSFS 2000.1 3 kap).
50) Registrering av forskningspatienters läkemedel, dvs. ”dubbelblindade”
läkemedel som ges vid läkemedelsprövning – hur hanteras det i den samlade
läkemedelslistan?
Det går att registrera att patienten tar ett läkemedel inom ramen för en läkemedelsprövning och
man följer då prövningsenhetens riktlinjer för ordinationen. Förutsättningen är att det finns
möjlighet att ordinera i fritext i journalsystemet. Som alltid ska ordinationen omfatta
läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkter för
administrering (§ 7. SOSFS 2000.1 3 kap).
51) Finns annan information än receptförskrivna läkemedel i den samlade
läkemedelslistan?
Ja. Den samlade läkemedelslistan kan även innehålla information om andra läkemedel än de
receptförskrivna, till exempel rekvisitionsläkemedel. Det är ordinatören som avgör om en
ordination ska leda till en förskrivning eller inte. Såväl receptförskrivna läkemedel som
rekvisitionsläkemedel kan ordineras både inom öppenvården och inom slutenvården.
Vårdpersonalen kommer också att kunna registrera information i den samlade läkemedelslistan
om sådana läkemedel och naturläkemedel som patienten köpt receptfritt. Även information om
läkemedel som patienten tar i samband med en forskningsstudie kommer att kunna registreras.
Det som däremot inte kommer att gå att registrera i den samlade läkemedelslistan är mer
detaljerade uppgifter om spädningar, administration, signering m.m. som görs inom
slutenvården. Sådan information hanteras i det lokala vårdsystemet. Det kommer att bli en fråga
för varje integration med NOD att lösa hur informationen i det lokala vårdsystemet ska
kombineras med informationen i NOD.
52) Hur och var loggas det att en användare fått se en patients samlade
läkemedelslista i NOD?
Oavsett vilka uppgifter ett vårdsystem tillgängliggör för användare är det vårdgivarens ansvar att
se till att det finns loggningsuppgifter om vem som har sett vilken information. Det är endast i
vårdsystemet i vilket användaren arbetar som det går att veta vad användaren fick tillgång till,
eftersom det är där det finns information om eventuell filtrering av uppgifterna pga. spärr, eller
om användaren har tittat på spärrad information med hänvisning till nödsituation etc.
När Pascal ordinationsverktyg används för att komma åt den samlade läkemedelslistan i NOD, ser
Pascal till att åtkomsten loggas. Den logg Pascal skapar hamnar i nationell loggtjänst och
tillgängliggörs för uppföljning enligt de möjligheter som erbjuds från de gemensamma
Säkerhetstjänsterna.
53) Kommer det att komma en checkin-/checkutfunktion för NOD; det finns
stora behov av detta inom slutenvården?
En så kallad checkin-/checkut-funktion skulle möjliggöra att varje ändring i den samlade
läkemedelslistan inte gjordes direkt i NOD, utan patientens hela läkemedelslista skulle importeras
13 (15)
1 juli 2013
till det lokala vårdsystemet vid ett slutenvårdstillfälle. Under slutenvårdstillfället skulle alla
uppdateringar göras lokalt, och när patienten skrivs ut skulle den då aktuella läkemedelslistan
exporteras tillbaka till NOD.
Behovet av checkin-/checkutfunktionen har påtalats från flera håll, men någon fullständig
kravspecifikation finns inte. Funktionen måste också ställas mot andra önskemål om
funktionalitetsutveckling och sättas i relation till vilka resurser som kommer att finnas för NOD
innan beslut om utveckling kan fattas.
54) Vilka parametrar i en ordination ska vara ändringsbara i ändra-funktionen
för NOD? I ändra-funktionen för Pascal för dos går det bara att ändra
läkemedel inom ATC-gruppen, och ordinationsorsak går inte att ändra alls.
Det finns inga tekniska begränsningar i ändra-funktionen som säger att bara vissa parametrar går
att ändra. Dock återstår diskussioner med användare om det eventuellt bör formuleras
gemensamma verksamhetsregler som kräver att vissa parametrar inte ska gå att ändra.
55) Vad är det för skillnad mellan utsättningsdatum och sista giltighetsdag? Hur
hanteras dessa datum för förskrivningar som kommit in till NOD via erecept?
Utsättningsdatum är ett datum som anger när en behandling ska avslutas, medan sista
giltighetsdag anger hur länge apoteket har rätt att lämna ut det ordinerade läkemedlet. Med andra
ord hör utsättningsdatum till ordinationen och sista giltighetsdag till den förskrivning som
eventuellt hör till ordinationen (receptet). Ordinatören kan genom att sätta ett utsättningsdatum
göra ordinationen tidsbegränsad, eller ange att ordinationen gäller tillsvidare (dvs. inte sätta
något utsättningsdatum). Förskrivningens (receptets) giltighet kan max sättas till ett år från
ordinationsdatum.
Förskrivningar som kommit in till NOD via ett e-recept innehåller dock ingen information om
huruvida den bakomliggande ordinationen är tidsbegränsad eller gäller tillsvidare, utan bara
information om hur länge receptet är giltigt. När en sådan förskrivning verifieras i den samlade
läkemedelslistan kommer systemet också att automatiskt generera ett utsättningsdatum för
ordinationen. Just nu är förslaget att detta datum ska sättas till samma datum som e-receptets
sista giltighetsdag. Obs att denna hantering av e-recept inte gäller nuvarande Pascal för dos.
56) Hur ska journalsystemen kunna selektera de läkemedelsordinationer som
inte tas emot av NOD, till exempel infusioner med tillsatser? Dylika
ordinationer ges både inom ”öppenvård” och ”slutenvård”.
Vilka ordinationer som ska sparas i NOD och vilka detaljer kring ordinationen som ska sparas
lokalt måste utredas och lösas vid integreringen av respektive vårdsystem. Det kan komma att visa
sig att nya tjänster behöver utvecklas för att vårdens behov ska kunna lösas tillfredsställande i
detta avseende.
14 (15)
1 juli 2013
57) Om en patient kommer till apoteket med ett pappersrecept, kan
apotekspersonalen i dag registrera det i receptregistret. Kommer de att
kunna göra det efter införandet av NOD?
Ja, det kommer de att kunna göra. Men den information de registrerar i receptregistret kommer
inte att bli synlig för vården, dvs. den kommer inte att föras över till NOD.
58) Vad innebär samarbetssavtalet med CeHis och vem ska skriva på det?
Samarbetsavtalet tydliggör ansvar och roller för CeHis och landstingen i arbetet med
vårdsystemens integration med Nationell ordinationsdatabas (NOD). Samarbetsavtalet är också
en viktig avsiktsförklaring som visar respektive landstings ambitioner att planera och genomföra
integrationen. Det är alltså landstingen som ska underteckna avtalet, även om en del av det
praktiska arbetet lämpligen görs i respektive vårdsystems kundgrupp.
Socialdepartementet har velat understryka hur central integrationen med NOD är för det
gemensamma e-hälsoarbetet i landstingen. Därför har undertecknandet av samarbetsavtalet med
CeHis satts som grundkrav för att landstingen ska få ta del av medlen (300 miljoner kronor) för
förbättrad läkemedelsanvändning i 2013 års överenskommelse för sammanhållen vård och
omsorg om de mest sjuka äldre.
59) Hur kommer Socialdepartementet att fördela de 300 miljonerna som
villkoras med att samarbetsavtalet om NOD ska vara undertecknat senast
den 30 september 2013? Fördelas de mellan de landsting som tecknat avtal,
eller görs fördelningen på annat sätt?
I nuläget (juni 2013) är fördelningsnyckeln inte känd av CeHis och Inera.
60)Hur hanteras Socialstyrelsens föreskriftskrav på aktivt val för att få åtkomst
till ospärrad information på en annan vårdenhet inom samma vårdgivare?
För den samlade läkemedelslistan i NOD betraktats det i dag som ett aktivt val att användaren
väljer att gå in i listan.
61) Måste samtliga NOD-tjänster inkluderas i en integration?
Tekniskt sett finns det i dag (juni 2013) inget som säger att alla tjänster måste integreras, men för
full funktionalitet så måste alla tjänster med. Det kommer sannolikt också att bli aktuellt med
gemensamma verksamhetsregler som ställer krav på vilka tjänster som ska integreras och hur de
ska användas, så att integrationerna blir så likvärdiga som möjligt.
62) Farmaceuter på apoteket registrerar ibland handskrivna pappersrecept i
receptregistret. Kommer dessa recept att visas upp i den samlade
läkemedelslistan?
Nej, farmaceuter på apotek får inte skriva i NOD; informationen som de registrerar från
pappersrecepten stannar i receptregistret.
63) Syns expedieringar av handskrivna pappersrecept i
Läkemedelsförteckningen?
Ja, där syns alla expedieringar av förskrivna läkemedel utan undantag.
15 (15)
1 juli 2013
64) Kommer informationen från Läkemedelsförteckningen att sparas och
journalföras i den samlade läkemedelslistan i NOD
Nej, informationen kommer inte att sparas i NOD. NOD-tjänsterna möjliggör visning av
uttagsinformationen från Läkemedelsförteckningen och koppling mellan ordination/förskrivning
och uttag. Däremot har det visat sig för svårt med hantering av spärrar och samtycke om denna
information skulle sparas inom ramen för sammanhållen journalföring (vilken vårdenhet hör
informationen om uthämtade läkemedel till?). Vill användaren journalföra uttagsinformationen,
är rådet att spara ett utdrag ur Läkemedelsförteckningen i det lokala journalsystemet.
65) Vad händer i NOD med information från sådana vårdsystem som ännu inte
integrerat med NOD och som inte använder NPL-id och NPL-pack-id för att
identifiera förskrivna läkemedel på sina e-recept, utan varunummer?
Varunummer kommer att kompletteras med NPL-id och NPL-pack-id i samband med att
informationen sparas i NOD.
