DEFINITIONER AV ÅTGÄRDER I FLÖDESSCHEMAT

KRONOBY HÄLSOVÅRDSCENTRAL
KRUUNUPYYN TERVEYSKESKUS
Riktlinjer vid diagnostisering och vård
av högt BLODTRYCK
RIKTLINJER VID DIAGNOSTISERING OCH VÅRD
AV HÖGT BLODTRYCK
Vad är blodtryck?
Blodet transporterar näring och syre till alla kroppens celler. Tillbaka från
cellerna transporteras koldioxid och andra slaggprodukter som utsöndras
genom lungor, njurar, lever och tarm. Blodtrycket är det tryck som uppstår när
blodet drivs från hjärtat ut till alla kroppsdelar och organ, och tillbaka till
hjärtat.
Blodet pumpas ut i kärlen med ungefär 60 till 70 hjärtslag per minut när
kroppen är i vila. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop sig,
(pumpar ut blodet). Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När
hjärtat slappnar av och vilar och fylls med nytt blod, sjunker blodtrycket till sin
lägsta nivå som kallas undertrycket, eller det diastoliska blodtrycket.
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg, och anges alltid med två tal.
Blodtrycket varierar naturligt över dygnet. Det är högre vid fysisk
ansträngning eller om man blir upprörd och lägre när man slappnar av och
vilar. Blodtrycket är lägst som regel under sömnen på senare delen av natten.
Hur högt blodtrycket är beror på mängden blod som pumpas ut, hur kraftigt
hjärtat drar ihop sig och på motståndet ute i kroppens alla småkärl. Ju
smalare småkärl desto högre tryck.
Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och gör kärlväggarna
hårdare och mindre elastiska. Risken ökar för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt
och försämrad blodcirkulation i benen. Det förhöjda blodtrycket gör att
muskeln i hjärtväggen växer och förtjockas. Blodförsörjningen minskar och
hjärtats pumpkraft försvagas.
BLODTRYCKETS MÅLVÄRDEN
Optimalt blodtryck; <120/80 mmHg
Normalt blodtryck; <130/85 mmHg
BLODTRYCKSMÄTNING
Alla vuxna bör någon gång mäta sitt blodtryck. Ibland kan det vara
nödvändigt att mäta blodtrycket även när man står upp. Det görs främst på
äldre med yrsel och svimningstendens för att se om blodtrycket sjunker
påtagligt i stående, ortostatiskt blodtrycksfall.
Det är viktigt att ha rätt mätteknik vid blodtrycksmätning. Följande saker bör
man vara noggrann med;
1. typ av blodtrycksmätare
2. manschettstorlek
3. mätningsställe
4. mätningssituationen
1. Blodtrycksmätningen rekommenderas att utföras med en
kvicksilvermätare framom digitalmätare. De digitalmätare som finns på
HVC är kliniskt testade, även godkända och kan användas. I
hemsjukvården används manuell blodtrycksmätare.
2. Manschettstorleken är viktig. Om man har en för smal eller kort
manschett i förhållande till överarmens omkrets får man ett för högt
tryckvärde. Manschettstorleken väljs enligt följande;
Överarmens omkrets
26-32 cm
manschettstorlek 12 cm
33-41 cm
15 cm (vanl)
41 cm 18 cm
3. Mätningsstället är vanligen höger överarm. Manschetten sätts 2-3 cm
ovanom armvecket. Ingen trång ärm får stasa ovanför manschetten.
Armmuskeln ska vara avslappnad.
Första blodtrycksmätningen bör gärna kontrolleras från båda armarna.
Den arm, som visar högre tryck, används i fortsättningen om differensen
är mer än 10 mmHg.
4. Vid mätningstillfället önskar man iaktta tystnad, lugn och ro. Försök att
också undvika diskussion under tiden man mäter blodtrycket.
Blodtrycket mäts helst i sittande ställning med armen vilande mot
bordet. Före mätningen bör man sitta och vila 5 minuter med
manschetten fastsatt och sedan kan mätningen utföras. Mätningen
upprepas efter 5 minuter, manschetten lämnas på plats, och
medelvärdet av två mätningar dokumenteras. Pulsen räknas också och
dokumenteras. Mätningen utförs genom att man palperar pulsen på
handleden och manschetten pumpas snabbt upp till 30 mmHg över den
nivå där pulsationerna slutar att kännas. Stetoskopet sätts snabbt över
armartären i armvecket och luften släpps sakta ut. På grund av risken
för stas får luft inte fyllas på efter att man har börjat släppa ut den.
Töm manschetten på luft efter varje mätning.
Vid blodtrycksmätning är det viktigt att man undviker fysisk
ansträngning, rökning, kaffe och alkohol i åtminstone en halv timme
före mätningen.
Blodtrycksnivån bestäms, efter att man mätt blodtrycket under 4 olika
dagar, enligt medelvärdet på dubbelmätningarna.
Skötsel av apparatur är också viktig. Mätutrustningen kontrolleras minst
1ggr/år. Kalibreringen av blodtrycksapparater bör ske vartannat år på
Mellersta Österbottens Centralsjukhus – instrumentvården/välinehuolto.
Vänligen ring på förhand för att komma överens om tidpunkten.
KÄLLA: Päivitetty KÄYPÄ HOITO – SUOSITUS Duodecim 26.9.2005, s.1-22
BLODTRYCKSGRUPPER, VAL AV VÅRD OCH UPPFÖLJNING
BLODTRYCKSGRUPPER
SYSTOLISKA
(mmHg)
DIASTOLISKA
(mmHg)
ÅTGÄRDER
OPTIMALA T
< 120
< 80
Kontroller / 5 ÅR
NORMALT
< 130
< 85
Kontroller / 2 - 5 ÅR
NÖJAKTIGT
130 139
85 - 89
Kontroller 1-2 ggr/år
* utreda riskfaktorerna
* hälsofostran viktig
LINDRIGT
140 159
90 - 99
Uppföljning x 1/ 1-2 veckor i
2 månader
* utreda riskfaktorer
* hälsofostran viktig
160 179
100 109
Uppföljning x
1/vecka
* utreda riskfaktorer
* hälsofostran viktig
* läkarbesök
> 180 - 200
> 110
> 200
> 110
Uppföljning 4 mätningar / 1-2
vecka
* utredning av riskfaktorer
* hälsofostran / läkarbesök
AKUT LÄKARBESÖK
FÖRHÖJT
MÅTTLIGT
FÖRHÖJT
MÄRKBART
FÖRHÖJT
1 månad
Målsättningen med rekommendationerna är att effektivera och förenhetliga
blodtryckspatientens vård, även diagnostik och behandling. Därmed kan man minska
på hjärt- och blodkärlssjukdomar och dödlighet i dessa sjukdomar.
Källa: KÄYPÄ- HOITO SUOSITUS, uppdatering 26.9.2005.
DEFINITIONER AV ÅTGÄRDER I FLÖDESSCHEMAT
1. KARTLÄGGNING AV RISKFAKTORER
Patientanamnesen mycket viktig!
 släktanamnes
 tidigare sjukdomar, medicinering
 diabetes typ II, hjärt- och blodkärlssjukdomar, njursjukdom, metaboliskt syndrom
 övervikt ( BMI, midjemått)
 matvanor (fett-, salt-, lakritsanvändning)
 rökning, alkohol
 motionsvanor
 stress, arbete/vila, livssituation, sömnkvalité
2. HÄLSOFOSTRAN
Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Hjärtvänlig kost är att rekommendera. Gör en
kostanamnes om fett-, socker-, och saltanvändning, frukt och grönsaker, fiberrik kost är
nyttigt.
Hälsobefrämjande motion rekommenderas och här har man nytta av UKK institutets
motionskaka, som finns med som bilaga 1. Kom ihåg vardagsmotionen.
Användning av tobak och alkohol noteras.
God balans mellan vila, arbete, bra sömn och meningsfull fritid poängteras i handledningen
av blodtryckspatienter/klienter.
Vid hälsovårdscentralen rekommenderas att använda hjärtförbundets broschyrer om att
förebygga högt blodtryck, salt och kolesterol i patienthandledningen.
3. LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR FÖRE LÄKARBESÖKET
PVK, lipider, kalium, natrium, kreatinin, blodsocker, alat, TSH, U-screening, Ekg
Läkarbesöket via tidsbeställningen eller som jour beroende på blodtrycksvärdet,
laboratoriesvar och patientens hälsa.
Vid medicinsk behandling skall blodtrycket kontrolleras 1-2 ggr/vecka i en månads tid,
enligt läkarordination, beroende på hur patienten svarar på behandlingen.
Sedan man uppnått god RR nivå kan blodtrycket mätas 3-4ggr/år.
Laboratoriekontroll årligen. Beroende på lab.svar och hur patienten mår rekommenderas
besök hos läkare eller hjärtskötare x1/år